Barth, A. Det är väl inget jag kanske aktivt samtalar om. En kvalitativ studie kring föräldrars erfarenheter av att samtala med sina förskolebarn om sexualitet. Examensarbete i Sexologi 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2017.Barns sexualitet är ett ämne som väcker starka känslor bland vuxna i samhället och det har diskuterats vilken typ av information om sexualitet som är lämpligt för barn i låga åldrar att få ta del av. Det kan därmed bli svårt att veta hur man som förälder ska bemöta sexualitetsfrågor inför barnet. Syftet med denna uppsats blir således att undersöka om föräldrar har erfarenheter av att tala om sexualitet med sina förskolebarn (3-6 år) och deras förhållningssätt i samband med detta. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med totalt åtta föräldrar, hälften mödrar och hälften fäder. Uppsatsens huvudfrågeställningar behandlar hur föräldrarna förhåller sig till att tala om sexualitet med sina förskolebarn, deras upplevelser av dessa samtal samt deras syn på omgivningens förhållningssätt vad gäller deras förskolebarns sexualitet.Resultatet visade att föräldrarna i studien samtalade reaktivt med sina barn, de avvaktade barnens frågor och förekom inte med någon information innan barnet själv frågade. Under samtalen var fokus från föräldrarnas sida att ha en öppen inställning mot att sexuella variationer förekom. De önskade förespråka sexuell njutning och önskade inte skuld- eller skambelägga deras barns sexualitet. Det föräldrarna såg som problematiskt med samtalen var att lägga informationen på rätt nivå samt hur barnens omgivning samtalade med deras barn. De önskade att barnen skulle uppleva sexualiteten som något positivt och naturligt. Nakenhet och rädsla för sexuella övergrepp gjorde att föräldrarna talade om gränser med sina barn för att skydda dem mot sexuellt utnyttjande. Nyckelord: Barns sexualitet, förskolebarn, föräldrar, sexuella script, socialkonstruktivism, systemteori / Barth, A. That's not something I might actively talk about. A qualitative study of parents' experiences of talking with their preschool children about sexuality. Degree Project in Sexology 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of social work, 2017. Children's sexuality is a topic that raises strong feelings among adults in society and it has been discussed what kind of information about sexuality that is appropriate for young children to get to know. It can thus be difficult for the parent to know how to deal with sexuality issues for the child. The purpose of this paper is thus to investigate whether parents have experience of talking about sexuality with their preschool children (3-6 år) and their approaches in relation to this. The data has been collected through qualitative interviews with a total of eight parents, half mothers and half fathers. The main issues of the essay deal with how parents relate to sexuality with their pre-school children, their experiences of these conversations and their views on the environment's attitude towards the sexuality of their pre-school children. The results showed that the parents in the study responded reactively to their children, they awaited the children's questions and did not come up with any information before the child asked about it. During the conversation, parents' focus was to have an open attitude towards sexual diversity. They wanted to advocate sexual pleasure and did not want to put shame on their children's sexuality. The problems parents experienced with the conversations were to put the information at a correct level for the children and how the children's surroundings were talking to their children. They wanted the children to experience sexuality as something positive and natural. Nudity and fear of sexual abuse caused the parents to talk about limits with their children to protect them from sexual abuse. Keywords: Children's sexuality, preschool children, parents, sexual script, social constructivism, systems theory

Under barndomen sker en intensiv psykosexuell utveckling. Om ett barn föds eller drabbas av en kronisk sjukdom kan det påverka den psykosexuella utvecklingen till följd av behandlingar och/eller undersökningar samt att barnet kan missa tillfällen med jämnåriga att utforska sin sexualitet. Tidigare forskning är bristfällig i vilken information om sexuell hälsa barnen får kopplat till sjukdomen. Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av sexologiskt stöd för personer som haft en långvarig sjukdom under barndomen. Samt, om det sexologiska stödet varit otillräckligt, utforska vilket sexologiskt stöd personerna hade behövt och varifrån det skulle ha givits. Som stöd för att tolka resultatet används Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori samt PLISSIT-modellen. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Empirin har därefter bearbetats med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på att informationen om hur sjukdomen kan påverka sexualiteten var bristfällig. Mer information hade behövts eftersom sjukdom, behandlingar och undersökningar kunde påverka sexualiteten. Barns röst och behov blir inte alltid hörd i förhållande till vuxenvärlden och informanterna hade behövt att vuxna initierade samtal om sexualiteten under barndomen för att bekräfta, normalisera och informera innan saker sker. En person som hade barn-, medicinsk- och sexologisk kompetens menade informanterna hade varit lämpad att ge information. Likaså att ha forum för att kunna prata med jämnåriga i liknande situation, hade också varit gynnsamt.

Denna studie har för avsikt att ta reda på hur förskollärares uppfattning och normer kring barns sexualitet i förskolan. Barns sexuella utveckling är biologiskt medfött och universell, men normer och samhälleliga förändringar kan påverka hur den hanteras. Att finna en balans mellan att skydda barn från risker, särskilt sexuella övergrepp, och att uppmuntra deras naturliga utforskning är en utmaning. Vuxnas tolkningar och handlingar varierar, och deras roll är central för att främja barns hälsa och välbefinnande. I denna studie undersöks förskollärares uppfattning och normer genom kvalitativa intervjuer, som analyseras utifrån Michel Foucault förståelse av sexualitet, vår tolkning av Gayle Rubins sexualitetsmodell och normkritiskt perspektiv. Resultatet visar att förskollärarna önskar att få mer riktlinjer och utbildning om hur de ska hantera ämnet på ett rättvist och inkluderande sätt. De strävar efter att skapa en trygg och respektfull miljö samtidigt som det försöker lära barnen om gränser och sociala normer. Som slutsats synliggör vår modell intervjupersonernas uppfattning och normer kring barns sexualitet i förskolan.

The importance of children being treated in a way that conveys the message that their sexuality is something positive and enjoyable has been emphasized by the WHO. The aim of the study was therefore to investigate how experienced preschool teachers experience and respond to children's sexuality. Focus group discussions were used as a method of gathering teachers' knowledge and experience. The results showed that the interviewed preschool teachers agreed that children's sexuality is something natural and important to consider. According to the informants, further training within the subject was also unusual and discussions with colleagues and parents were usually conducted only in the event of incidents. The importance of confirming and responding to children's sexuality in a positive way was analyzed and it was discussed whether children's sexuality is distracted too often and if the focus on negative sexuality prevails. One conclusion was that children's sexuality should be normalized so that adults' fears do not harm children's sexual development. / Vikten av att barn bemöts på ett sätt som förmedlar budskapet om att deras sexualitet är något positivt och njutningsfullt har framhållits av WHO. Syftet med studien var därför att undersöka hur erfarna förskollärare upplever och bemöter barns sexualitet. Som metod användes fokusgruppsdiskussioner för att ta del av förskollärares kunskap och erfarenhet. I resultatet framkom det att de intervjuade förskollärarna var eniga om att barns sexualitet är något naturligt och viktigt att beakta. Enligt informanterna var fortbildning inom ämnet dock ovanligt och diskussioner med kollegor och föräldrar fördes vanligen endast vid incidenter.  Vikten av att barns sexualitet bekräftas och bemöts på ett positivt sätt analyserades och det diskuterades huruvida barns sexualitet avleds för ofta och utifall fokus på negativ sexualitet tagit överhanden. En slutsats var att barns sexualitet borde normaliseras så att inte vuxnas rädslor skadar barns sexuella utveckling.

Med utgångspunkt i samhällets problematik av ökande sexualbrott, och barns sexualitet som tabubelagt ämne, har vi formulerat studiens syfte. Vi syftar på att om barns sexualitet lyfts tidigt på ett positivt sätt utvecklar barn en sund syn på sexualitet i framtiden. Således vill vi undersöka hur förskollärare förhåller sig till, samt arbetar med, barns sexualitet och syn på sina intima kroppsdelar i förskolan. Studiens teoretiska referensram bygger på Foucaults makt- och diskursbegrepp samt Freuds psykoanalytiska teori. Vår undersökning utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av fem förskollärare. Studiens resultat visar att barns sexualitet uttrycks i relation till naturligt och onaturligt, dels indirekt dels direkt i tal. Resultatet visar även att förskollärarna endast arbetar med barns sexualitet i förskolan om barnen själva initierar det samt beroende på vad för sorts sexuella aspekter det handlar om. Det kan även utläsas i resultatet att förskollärarna lyfter föräldrar-, kultur- och åldersaspekter som möjligt hinder i avseende deras arbete med barns sexualitet. Slutligen visar resultatet att arbetslagets funktion samt litteraturen är två delar som framförs centrala av förskollärarna i deras arbete med barns sexualitet.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka pedagogers resonemang kring barns sexualitet och sexuella utforskande i förskolan. Vi har, genom semistrukturerade intervjuer, arbetat för att få fatt i de synsätt och normer som kan tolkas påverka hur pedagogerna bemöter dessa utforskanden. Med socialkonstruktionism som teoretisk utgångspunkt, och med fokus på normer och sexualitet som socialt konstruerat, genomför vi en tematisk analys av transkriberade intervjuer. I vårt konstruerande av empiri identifierar vi två teman; Olika synsätt på barns sexualitet i förskolan och Att bemöta barns sexuella utforskande i förskolan, inom vilka vi synliggör olika synsätt och normer som kan tolkas påverka arbetet med barns sexuella utforskande i förskolan. Vår analys visar att arbetet med barns sexualitet i förskolan är ett komplext arbete då det finns flera normer och synsätt som existerar parallellt med varandra. Det finns en mer tillåtande syn på sexualitet där det ses som okej för barnen att utforska samtidigt som det finns en mer privat och restriktiv syn på utforskandet där utforskandet helst ska ske privat. Analysen visar vidare på att bemötandet av barns sexualitet till stor del bygger på att sätta gränser för utforskandet på olika sätt. En övergripande slutsats av studien är att pedagogers reflektioner kring deras egna värderingar, som påverkas av samhällets synsätt och normer, är viktiga i relation till att bemöta barnen i deras sexuella utforskande.

I denna uppsats har jag funderat på de svårigheter som uppstår när barn på förskolan uttrycker sin sexualitet och visar intresse för kroppens genitalier genom undersökninglekar. Med hjälp av relevant litteratur, har jag studerat vad begreppet barns sexualitet innebär. I min uppsats, lyfter jag de aspekter som kan påverka hur vuxnas oro och osäkerhet vid behandling av barns sexualitets uttryck kan bidra till negativa konsekvenser för deras fortsatta sexualitetsutveckling. I dialog med litteraturen har jag bearbetat mitt dilemma och presenterat olika perspektiv som har påverkat hur människor i mitt dilemma och jag har agerat i bemötandet av barnens undersökningslekar. I min uppsats har jag också reflekterat över känslor av skam och diskriminering, med fokus på flickors sexualitet. I diskussionen har jag funderat på strukturella normer som påverkar människors beteende. Jag lyfter även förväntningar som finns på mig i min förskollärarroll och diskuterar hur riktlinjer i läroplanen som styrdokument skulle kunna underlätta behandlingen av mitt dilemma.

Till följd av regeringsbeslutet om obligatorisk utbildning i sex och relationer för alla lärarstudenter från och med 2021 och en insikt i att det finns ett behov av en förbättrad undervisning inom ämnesområdet, har vi syftet att synliggöra, utifrån den forskning som existerar, varför det bör undervisas i ämnesområdet redan från de tidiga åldrarna i skolan. Arbetet är en forskningsöversikt där vi har utgått från olika databaser där sökningarna har skett systematiskt. Forskning inom ämnesområdet sex och relationer mot målgruppen är väldigt begränsad, i vissa fall till och med obefintlig. Detta kan bero på att den vuxne individen inte ser sex och relationer som en självklarhet utan som något som kan anses kontroversiellt, då barnets oskuldsfullhet har en stark position i samhället. Undervisning i ämnesområdet bör utgå från elevens perspektiv, intresse, behov och nyfikenhet oavsett vad de vuxna tycker. Forskningen som vi tagit del av poängterar vikten av en tydlig och adekvat läroplan i ämnesområdet samt att det krävs en samverkan mellan vårdnadshavare, skolan, lärare och eleverna själva. Det påvisas att vi lever i en tid av ständig press från omvärldens krav och normer, där skolans ansvar och roll som utbildare är högst relevant.