Bakgrund: Få barn föds varje år med dövblindhet som varierar i grader av syn- samt hörselnedsättning. Information om kommunikationsstrategier till pedagoger och närstående krävs och audionomen bör vara inläst på hur interaktion skapas mellan barnet, pedagogerna och närstående. Audionomen bör veta vilken roll pedagoger och närstående spelar i samverkan med barnet. Syfte: Att utifrån litteraturen belysa interaktionen mellan pedagoger och närstående och barnet med dövblindhet samt se på de karaktäristiska kommunikationssätten för barnet med dövblindhet. Metod: Litteraturstudie där kvalitativa och kvantitativa studier använts.                                Resultat: Två olika utbildningsmodeller hittades. En återkom i flera studier och byggde på lämpliga samt olämpliga beteenden, en beskrev tillvägagångssätten i interaktionen. Ett varierat resultat påvisades hos pedagogerna/närstående, mestadels positivt och ett fåtal mindre optimala resultat. En fallstudie beskrev interaktionen mellan 6 barn och deras föräldrar. Studien visar fungerande, om än i varierande grad, interaktion mellan samtliga barn och föräldrar. En studie behandlade mor- och farföräldrars roll i kommunikationen med barnen där oro inför umgänge med, och framtiden för, barnbarnen utrycktes. Två studier studerade interaktion mellan barnen och lärare. Den visade att interaktion fanns mellan parterna, med få initiativ från eleverna. Slutsatser: Pedagoger och närstående bör få kontinuerlig utbildning för utveckling av interaktion med barnet med dövblindhet

Denna studie har gjorts i syfte att se hur förskollärare förhåller sig till den pedagogiska verksamheten i förhållande till den fysiska inomhusmiljön. Vi ville se om lokalerna med dess olika förutsättningar hade betydelse för hur man arbetar utifrån målen för barns utveckling och lärande i förskolans läroplan. En till aspekt var att se hur förskolans inomhusmiljö påverkar välmående hos pedagoger och barn. Genom kvalitativa intervjuer har sex yrkesverksamma förskollärare på olika förskolor i Mellansverige medverkat. Studien har visat att utformningen av den fysiska inomhusmiljön är viktig för barns utveckling och lärande samt välmående i förskolan. Det framkommer att lokalernas planlösning inte är avgörande för hur den pedagogiska verksamheten blir. Däremot utformas verksamheterna olika beronde på hur förskolornas planlösning ser ut och vilka förutsättningar som råder.

Detta arbetet syftar till att synligöra pedagogers syn på förskolans inomhusmiljö och hur de ser på förändringsarbetet av den pedagogiska miljön i relation till barns utveckling och lärande. Arbetet syftar även till att ta reda på vilka begränsningar pedagogerna i förskolan upplever att de kan möta. De frågeställningar som arbetet utgår från är: Vilken syn på förskolans miljö ger pedagoger uttryck för? På vilka sätt ger pedagoger uttryck för att den pedagogiska miljön kan bidra till barns kunskapsutveckling? samt Vilka faktorer påverkar utformandet av förskolans miljö?   Som metod för att ta reda på detta användes enkätundersökning där 45 enkäter delades ut på förskolor i tre olika kommuner. Dessa besvarades av 42 pedagoger på olika avdelningar, vilket endast gav ett bortfall på tre pedagoger. Resultatet analyserades med hjälp av Nordin-Hultmans hem- och verkstadsdiskurser, samt Eriksson Bergströms studie kring ”ordning och reda” i förskolan.   I resultatet framgår att pedagogerna anser sig ha en relativt god miljö på sina avdelningar vilken kan stimulera barns utveckling och lärande samt att de genomförde förändringar med jämna mellanrum. Det som tydligast framkom i resultatet i frågan om vad som kan utgöra hinder i pedagogers förändringsarbete var ekonomiska begränsningar. Vidare visade pedagogerna att bristen på tid att genomföra förändringar var en annan faktor som påverkade möjligheten att förändra den pedagogiska miljön.

Syftet med den här studien är att undersökaoch få en fördjupad förståelse för hur förskollärare ser på förskolans fysiska miljö och dessbetydelse förbarns utveckling och lärande. Frågeställningarna studien utgår ifrån är följande: Hur utformas förskolans fysiska miljö?och Hur uppfattar förskollärare den fysiska miljöns betydelse för barns utveckling och lärande?I studien intervjuades sex förskollärare från sex olika förskolor inom samma kommun. Resultatet av studien visar att samtliga förskollärare har en uppfattning att förskolans fysiska miljö är av betydelse för barns utveckling och lärande. Det förskollärarna framhåller som betydelsefullt är att den fysiska miljön både kan främja och hämma barns utveckling och lärandeexempelvis genomförskollärares syn på lokaler och deras syn på tillgängligheten av material. Utifrån resultatet går det att utläsa att en viktig del i förskollärarnas uppfattningomden fysiska miljöns betydelse för barns utveckling och lärande är samspel och samtal mellan alla som deltar i förskolansverksamhet. Genom samspel får barnen möjlighet att utvecklas och lära i gemenskap med andra samt bidra till andras utveckling och lärande. Samtaleti förskolan belyses som viktigt då det kan skapa möjligheter för barnensdelaktighet och inflytande när detgällerden fysiska miljön. När det handlar om utformningen av förskolans fysiska miljö har förskollärarna skilda uppfattningar kring vad de utgår ifrån. Några förskollärare utgår ifrån de intressen som barnen visar och några förskollärare utgår ifrån de behov som barnen har. Det finns någonförskollärare som anpassar förskolans fysiska miljö utifrån barnens ålder.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 3 uppsatser.

Denna kunskapsöversikt har skrivits utifrån vetenskapliga artiklar som undersöker relationen mellan arbetsminnet och matematik. Forskningen har påvisat att arbetsminnet har flera olika delar med olika funktion. I insamlandet av artiklar har eftersträvats att inkludera forskning om arbetsminnets samtliga funktioner. Hur hjärnan fungerar är i grunden en oerhört komplex fråge­ställning varpå forskningsstudiers resultat förutsågs vara varierande. Syftet har varit att besvara frågeställningen hur arbetsminnet används vid matematiska beräkningar och för utvecklandet av detta. Slutligen har forskningsstudier om minnesträningseffekter bearbetats vars resultat avslut­ningsvis sammanställts och diskuterats. Systematiska informationssökningar genom­fördes för att samla in data från ett flertal databaser. Inledningsvis isolerades adekvata termer som grund för framtagning av söksträngar att använda i sökprocessen. Vetenskapliga artiklar kunde sedan utifrån inklusions- och exklusionskriterier väljas ut för vidare granskning. Granskning skedde i en flerstegsprocess i vilken sekundärsökningar gjordes avslutningsvis. Den slutsats som dragits efter bearbetning av vetenskapliga artiklar är att forskningsresultaten är mycket tvetydiga, för att inte säga motstridiga. Det har dock varit möjligt att bekräfta ett samband mellan arbetsminnet och matematik, vilket inte har varit okomplicerat att göra utan att vidare utveckla slutledningen. Separation av arbetsminnet i dess olika komponenter för att utföra tester i studier har antagits vara väsentligt för att få fram resultat som går att generalisera. Gällande arbetsminnesträning har även dessa resultat varit tvetydiga. Utifrån antaganden om tränings­program ger effekt eller inte, har dessa diskuterats i förhållande till undervisnings­praktik.

Persson, Nina (2012). Åldersblandade eller åldersindelade barngrupper i förskolan? – En studie om motiv bakom barngruppskonstellationer. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola.Examensarbetet belyser motiv som ligger bakom de två olika barngruppskonstellationerna, åldersblandade respektive åldersindelade barngrupper i förskolan. Syftet med undersökningen är dels att undersöka vilka motiv som ligger till grund för valet av de olika barngruppskonstellationerna, dels att undersöka vilka möjligheter och hinder som kan uppstå i respektive gruppkonstellation, samt undersöka vem som har inflytande över vilken barngruppskonstellation det ska vara. Jag vill undersöka vem som har inflytande över hur barngruppskonstellationen ska se ut eftersom jag är intresserad av att se om det finns ett samband mellan detta inflytande och vilka motiv som ligger bakom den valda gruppkonstellationen. Studien grundar sig på följande frågeställningar: Har förskollärare/rektorer några motiv till att ha valt åldersindelade respektive åldersblandade avdelningar? – Om de har det, i så fall vilka? Vem har inflytande över hur barngruppskonstellationen ska se ut och varför? Vilka fördelar och nackdelar upplever förskollärare/rektorer/föräldrar med de olika barngruppskonstellationerna? Både kvalitativ och kvantitativ metod har använts för att kunna få frågorna besvarade. Urvalsgruppen består av både förskollärare, rektor och föräldrar. Resultatet visar att det finns olika motiv som ligger till grund för valet av barngruppskonstellation och dessa motiv har att göra med barns utveckling och lärande. De motiv som anges är t.ex. lekkamrater, material och aktiviteter. Det framkommer också att det är rektorerna som beslutat hur barngruppskonstellationen ska se ut, vilket innebär att vare sig arbetslagen eller föräldrar har haft inflytande där.

Undersökningen vi har valt att genomföra handlar om två förskolors verksamhet. Primärt fokus är på barns språk kopplat till lek och miljö. En förskola ligger i Malmö och den andra förskolan ligger i Staffanstorp. Vi valde detta för att vi har haft vår praktik på var och en av förskolorna. Under utbildningens gång har vi flera gånger diskuterat våra erfarenheter från våra respektive praktikplatser gällande verksamhetens upplägg. Genom våra diskussioner blev vi intresserade av att ta reda på hur förskolorna och avdelningarna arbetar med barns språk, lek och miljö. Detta undersökte vi genom att genomföra sex stycken enskilda intervjuer med sex förskollärare samt genom två observationer under samlingar på de båda förskolorna. En frågeställning som vi hade var om det fanns några likheter/skillnader när det gäller verksamhetens upplägg med tanke på språk, lek och miljö. I våra teoretiska utgångspunkter valde vi Vygotskij, Stern, Skinner och Chomsky och deras syn på barns utveckling. Vi har även tagit del av annan forskningslitteratur som handlar om språk, lek och miljö. Vår slutsats är att vi tror att svaren från pedagogerna beror mer på deras erfarenheter och värderingar än på verksamhetens upplägg. Vi har även sett att båda förskolorna och avdelningarna har både likheter/skillnader när det gäller verksamhetens innehåll och upplägg.

Detta arbete handlar om leksvaga barn i leken. Arbetet berör lekens betydelse för utveckling, barn som inte får, kan och/eller inte vill vara med och leka samt hur man som pedagog arbetar för att integrera leksvaga barn i leken. Att leka är bra för ett barns utveckling, det är med hjälp av leken som ett barn i stor utsträckning formas. Undersökningen är gjord i två mindre städer i Skåne. På skolorna har leksvaga barn 7-8 år gamla blivit observerade i den fria leken på fritidshemmet. Barnen är tre stycken, två av dem är pojkar som går i första respektive andra klass.En av dem är en flicka som går i andra klass. På en av skolorna har tre fritidspedagoger blivit intervjuade om leksvaga barns lek. / The meaning of play for children with problems

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur elevers lek- och beteendemönster ändras utifrån lekplats och miljö. Frågeställningar som vi utgick ifrån var: Hur påverkas leken av lekplatsen, har utformningen någon betydelse? Vilka skillnader framkommer i leken vid ändrad lekmiljö/lekplats? För att samla in information om barns utveckling, lek och hur leken ser ut valde vi att först gå igenom teoretiskt material som var relevant för våra problemställningar. För att ta reda på hur barns lek ser ut observerade vi barn i 8 års ålder på två lekplatser. Dessa lekplatser var ”hemmalekplats” och en närliggande lekplats, som vi döpt till ”borta lekplatsen”. Observationerna genomfördes för att se om lekmönstret ändrades utifrån vilken miljö barnen befann sig i. Vi gjorde även enkätfrågor till eleverna för att ta reda på deras åsikter om lekplatserna. Intervjuer gjordes med klassläraren och en resurslärare, som handlade om deras erfarenheter och kunskap om barnens lek. Det empiriska materialet sammanfattades och ställdes mot de teorier som vi tidigare har fördjupat oss i. Resultatet visade att de elever vi valde att observera ändrade sitt lek – och beteendemönster utifrån vilken miljö eleven befann sig i och vad lekplatsen erbjöd i materiella ting.