Syftet med studien var att få en förståelse för vilka faktorer som småbarnsföräldrar upplever och uppfattar ligger till grund för deras sysselsättningsgrad i arbetslivet. Vidare så undersöktes eventuell upplevd tidspress hos föräldrarna och om den kan ha någon betydelse för barns utveckling. Studien undersökte också hur småbarnsföräldrar uppfattar samhällsnormer och könsperspektiv i förhållande till arbetsliv och familjeliv. Studiens forskningsfrågor var: Vilka faktorer påverkar valet av heltidsarbete och deltidsarbete enligt småbarnsföräldrar? Hur upplever och beskriver småbarnsföräldrar tidspress och vilka konsekvenser kan deras tidspress få för barns utveckling? Hur beskriver småbarnsföräldrar valet av sysselsättningsgrad i förhållande till samhällsnorm och könsperspektiv? Studiens metod var kvalitativ metod med semistrukturerad intervju. De viktigaste resultaten i studien var att ekonomi är en faktor som påverkar till heltidsarbete och tid med barn är en faktor som påverkar till deltidsarbete. Tidspress upplevs och beskrivs som något som alla småbarnsföräldrar upplever i olika utsträckning och det fanns en uppfattning att tidspress inte är gynnande för barns utveckling. De områden som är svårast att få tid till är tid med barn, hushållsarbete och tid för egna intressen. Sysselsättningsgrad kopplat till normer och könsperspektiv beskrivs i studien. Ett resultat av undersökningen visar på en uppfattning hos informanterna att kvinnor generellt har ett något större intresse för att ägna mer tid åt hushåll och barn. Hushållsarbete är något som informanterna beskriver som ett arbete som saknar anseende men är viktigt. Vidare så uppfattas eventuella pensionsskillnader mellan män och kvinnor som något som kan vara problematiskt men som går att åtgärda. Arbetsplatsens normer är en faktor som påverkar föräldrars val av sysselsättningsgrad. Vidare faktorer som påverkar sysselsättningsgrad är hushållets ekonomi och arbetets karaktär.

I denna uppsats försöker vi visa på hur förskollärare förstår och arbetar med att förverkliga ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen, genom hur de bygger upp relationer med vårdnadshavare. Studiens resultat utgår ifrån åtta kvalitativa, halvstrukturerade, intervjuer med förskollärare från en och samma kommun i Sverige. Resultatet visar på att förskollärare lägger stor vikt vid att försöka utveckla en nära relation med vårdnadshavare för att skapa förutsättningar för ett samarbete som bygger på gemensamt engagemang, inte bara för det enskilda barnet utan även för det övergripande pedagogiska syftet med verksamheten i förskolan. Relationsbyggande pågår hela tiden och leds av förskollärarna. I vår studie kan vi urskilja en form av systematik som förskollärarna tillämpar vilken vi benämner som en trestegsraket där förskollärarna först bjuder in och öppnar upp genom att delge information. Genom olika former för informationsspridning och fysiska möten ser förskollärarna till att upprätthålla en kontinuerlig kontakt med respektive vårdnadshavare för att bibehålla trygghet och tillit. Förskollärarna beskriver detta som avgörande för att vårdnadshavarna i sin tur ska öppna upp och delge kunskap om sitt barn. Övervägande beskrivs vikten av att man har ett stort intresse av vårdnadshavarnas, tankar och idéer kring barnet och dess utveckling. Att initialt skapa en sådan trygg relation för förskolan uppfattas av förskollärarna som avgörande för att få till ett mer ömsesidigt informationsutbyte rörande utbildningens övergripande syfte och inriktning. I vår studie såg vi hur förskollärarna var uppfinningsrika kring vilka informationskanaler, kontaktytor och mötesformer man utvecklade i syfte att komma nära och därmed få till ett gott samarbete med vårdnadshavarna,

Syftet med min studie är att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om lekarbete och barns utveckling efter deras lekarbete i förskolan. Att följa några barn som får lekarbete och genom pedagogerna runt barnen se om de tycker att det sker en utveckling hos barnen under och efter genomfört lekarbete.Jag intervjuade fem förskollärare och en barnskötare genom att använda mig avhalvstrukturerade intervjuer, indirekt har observationer varit en del av undersökningeneftersom deltagarna ombads observera barnen före intervjuerna. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att pedagogerna såg att barnens självkänsla, deras sociala förmåga och deras språkliga och kognitiva utveckling ökade. Men de konstaterade framförallt att barnens självkänsla och självförtroende påverkades mest av lekarbetet. Lekarbete är oftast en bland flera åtgärder i barnets åtgärdsprogram. Metoden påverkar barnen så att de känner sig utvalda och speciella och att detta är något bara för dem. De känner sig stolta. Barnen har gemensamt att de inte pratar om det som sker under lekarbetstillfällena med sina kompisar eller övriga pedagoger.

Denna studie syftar till att belysa förskollärares upplevelser av barngruppens storlek och dess påverkan på undervisning, miljön samt barns utveckling och lärande i förskolan. Studien har sin utgångspunkt i tidigare forskning kring barn och förskola i framför allt nordiska länder. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta förskollärare från två separata förskolor utifrån en fenomenologisk metod. Resultatet påvisar att förskollärare upplever barngruppens storlek som en bidragande faktor för deras möjligheter att planera miljön samt undervisningen för att främja barnens utveckling och lärande. Samtliga förskollärare uppgav att de delade barngruppen i mindre grupper som en strategi att hantera den mängden barn. Majoriteten av förskollärarna upplever att en optimal barngrupp bör bestå av max 15 barn per avdelning vilket stöds av Skolverkets rekommendationer. Några slutsatser är att majoriteten av förskollärarna upplever begränsningar i den fysiska miljön utifrån barngruppens storlek då de upplevs svårt att kunna uppmärksamma varje enskilt barn. Förskollärarna upplevde att stora barngrupper kan leda till försämring i arbetsmiljön på grund av trängsel och hög ljudnivå

Syftet med studien är att undersöka pedagogiskt verksammas beskrivningar av deras arbete med, samt tankar om, AKK som tydliggörande pedagogik. Studien belyser olika insatser med AKK och den positiva påverkan AKK har för kunskaps- och språkutvecklingen. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund, då lärande och kommunikation är två centrala delar i det sociokulturella perspektivet. Vi har utgått ifrån två frågeställningar som lyder; Hur beskriver förskoleverksamma att de arbetar med AKK som tydliggörande pedagogik, och varför? och Vad är förskoleverksammas syn på, och erfarenhet av, AKK som tydliggörande pedagogik? Studien utgår ifrån en kvantitativ forskningsmetod med enkät som består av både enkätfrågor och beskrivande frågor. Enkäten distribuerades till förskoleverksamma, både förskollärare, barnskötare och personal med annan/ingen pedagogisk utbildning. Innan den huvudsakliga studien genomfördes också en pilotstudie med fem förskoleverksamma som testade enkäten och gav respons. I studiens resultat framkommer en positiv syn på arbetet med AKK bland förskoleverksamma pedagoger. Det framkommer även att AKK gynnar alla barn och inte endast de barn som är i behov av särskilt stöd. Den positiva synen på AKK möjliggör även att kunna arbeta multimodalt vilket gör att AKK främjar inkludering. Genomgående i resultatet framkommer även vikten av att använda AKK som tydliggörande pedagogik i såväl rutinsituationer som i spontana och planerade undervisningssituationer. Respondenterna belyser även vikten av kunskap kring ämnet, vilket går hand i hand med tidigare forskning.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur och om barn och pedagoger använder tredimensionella material på två förskolor. Vårt intresse för skapande material uppstod då vi gick sidoämneskursen Det tredimensionella konstruerade arbetet inom slöjd/hantverk, då vi själv fick arbeta och bekanta oss med tredimensionella material. Genom våra diskussioner inom ämnet blev vi intresserade av att ta reda på om dessa material fanns ute på förskolorna. För att ta reda på detta gjorde vi en undersökning med kvalitativa observationer och intervjuer med åtta barn och fyra pedagoger. Vi stödjer oss främst på Granbergs, Tragetons och Vygotskijs teorier och forskning om skapande verksamhet.Vår slutsats är att tredimensionella material finns ute på förskolorna, men att de sällan används. Vi tror att detta kan bero på att pedagogerna har lite intresse och erfarenheter kring materialen, vilket kan medföra att barnen inte får möjligheter att få kännedom om materialens egenskaper.

Denna studie syftar på att undersöka hur förskollärare beskriver hur de anpassar verksamheten för barn med specialpedagogiska behov utifrån deras erfarenheter. Vilka hinder och möjligheter förskollärarna kan stöta på när de anpassar verksamheten. Det teoretiska perspektiv som valts till denna uppsats är ramfaktorteorin som används för att förstå och kontextualisera hur dessa faktorer interagerar och påverkar förskollärares arbete med anpassning och stöd för barn med specialpedagogiska behov. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer av fem förskollärare som arbetar på fyra olika förskolor i Stockholm.   Ur empirin kunde vi finna tre framträdande teman som brister i specialpedagogisk utbildning, resursbrist och behov av anpassning och strategier för att stödja barnen. Dessa teman lyfter fram de komplexa utmaningarna som förskollärare möter i sitt arbete med inkludering. Studien bidrar till förståelsen av de komplexa utmaningarna inom förskolans inkluderingsarbete.

Barn lever i ett informationssamhälle där de redan i tidig ålder behöver ta ställning till vad de möter i olika medier, något som kan vara nog så svårt även för vuxna. I detta arbete avhandlas barns utveckling av kritiskt tänkande. Ämnets aktuella karaktär gjorde det intressant att inventera hur förskollärare resonerar om att stötta förskolebarns utveckling av kritiskt tänkande. Förskollärarnas resonemang samlades in genom intervjuer, och analyserades därefter genom en konventionell innehållsanalys med det sociokulturella perspektivet som teoretiskt ramverk. När förskollärarnas resonemang kategoriserats, framträdde ett resultat som visade hur förskolan som social arena skapar många möten som kan utmana barns kritiska tänkande och därmed gynna utvecklingen av källkritik, men att det inte är självklart hur utvecklingen ska stöttas. De intervjuade förskollärarna hade en god uppfattning om hur de stöttar barnens kritiska tänkande genom att främja deras självförtroende och självkänsla, men osäkerheten var större angående riktad undervisning i kritiskt tänkande. De pedagogiska implikationerna visar att kritiskt tänkande i förskolan behöver synliggöras ytterligare och fortsatt forskning kan med fördel undersöka praktiska exempel på riktad undervisning.

Bakgrund: Barn som far illa är ett folkhälsoproblem. Det har visat sig att beteendeproblem hos barn redan vid tre års ålder kan påverka deras framtida risker för psykisk ohälsa, kriminalitet, missbruk, avhopp från skolan, koncentrationssvårigheter och utanförskap. Barns beteende kan påverkas av relationen till lärarna, föräldrarna och till andra barn. Föräldrarnas psykiska hälsa och sociala situation är riskfaktorer för att barn ska utveckla beteendeproblem. Det finns lagar och förordningar samt föräldrastöd och interventionsprogram för att minska barns utsatthet och främja deras utveckling. Förskoleteamet Tummen är en verksamhet där socionom, specialpedagoger och psykolog samverkar för att främja barns utveckling genom barnsamtal, föräldrasamtal, Marte Meo-filmning, ICDP, nätverksmöten, föräldragrupper och stöd till pedagoger.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur personalen i verksamheten Förskoleteamet Tummen upplever att barnens/familjernas situation har förändrats under den tid då de har fått stöd från Förskoleteamet Tummen.Metod: Det skedde en granskning av 125 enkäter där Förskoleteamet Tummen utvärderade sin verksamhet. Fritextsvar från den öppna frågan: ”På vilket sätt upplever ni att barnets/familjens situation har förändrats under tiden som den varit aktuell hos Förskoleteamet?” analyserades med en innehållsanalys och detta skapade temat "Att främja utveckling för barnets bästa" som bestod av följande huvudkategorier: Barnets utveckling, Föräldrarnas utveckling och Pedagogernas ökade förståelse för barnets behov.Resultat: Resultatet visade att Förskoleteamet Tummen främjade barns utveckling på många olika sätt. Det skedde direkta positiva effekter på barnet genom att barnet blev bättre på att reglera känslor, äta mat, få vänner, samspela med andra, somna, bli mer självständigt, leka och koncentrera sig. Föräldrarna utvecklades i sin föräldraroll och även i sin personliga utveckling då de fick hjälp att förändra sin relation till barnet, interaktionen med barnet, synen på barnet och sin egen livssituation. Pedagogerna fick hjälp att utveckla struktur och sitt bemötande mot barnet samt få ökad förståelse för barnet och dess behov.Slutdiskussion: Resultatdiskussionen utgår från anknytningsteorin och den bioekologiska modellen som teoretiska referensramar. Det visar sig att tidiga insatser kan ha stor inverkan på barnens framtid och att Förskoleteamet Tummen är en mångsidig verksamhet somförebygger problem genom att främja barns utveckling i samspel med barnet, föräldrar, pedagoger och andra instanser. Då föräldrarnas och pedagogernas inverkan på barnets beteende har visat sig vara stor är det viktigt att deras möjligheter att främja barns utveckling stärks. I metoddiskussionen diskuteras studiens trovärdighet. / Background: Child maltreatment is a public health problem. It has been shown that behavioral problems in children at the age of three can affect their future risk for mental illness, crime conviction, substance abuse, school dropout, lack of concentration and social exclusion. Children's behavior can be influenced by the relationship with the teachers, parents and the other children. The mental health and socioeconomic status of the parents are risk factors for children to develop behavior problems. There are laws and regulations that aim to promote the well-being of children. It exist parental support and intervention programs to reduce the vulnerability of children and promote their development. Förskoleteamet Tummen is a interprofessional cooperation establishment where social workers, special educators and psychologists work together to promote the development of children through supporting dialogue with children, supportive dialogue with parents, Marte meo filming, ICDP, network meetings, parental groups and support to educators.Objective: The aim of this study is to examine how the staff in Förskoleteamet Tummen experience that the situation for the children/families have changed during the time they have gotten support from Förskoleteamet Tummen.Method: A review of 125 questionnaires where Förskoleteamet Tummen evaluated the outcome of their support was conducted. Free text responses from the open question: "In what way do you feel that the child/family's situation has changed during the time they have gotten help from Förskoleteamet Tummen?" were analyzed using content analysis and this made the theme "Promoting the development of the child" which consisted of the following main categories: child development, parental development and educationalists increased understanding of the needs of the child.Results: The results showed that Förskoleteamet Tummen promoted the development of children in many different ways. There was a direct positive impact on the child because the child became better at regulating emotions, eating food, making friends, interacting with others, sleep, become more independent, play with others and concentrate. The parents developed in their parental role but also in their personal development. They got help to change their relationship with the child, the interaction with the child, the views of the child and their own situation. The teachers were helped to develop the structure and their attitude towards the child and to increase their understanding of the child and it's needs.Ending discussion: The results were discussed with the attachment theory and the bioecological model as a theoretical framework. It turns out that early interventions can have a major impact on children's future and that Förskoleteamet Tummen is a team with many applications. Because they prevent problems by promoting child development in interaction with the child, parents, educators and others. As parents and educators' impact on the child's behavior has proved to be important, it is important that their potential to promote child development is strengthened. In the method discussion the trustworthiness of this study was discussed.

Syftet med arbetet är att beskriva på vilket sätt tre Disneyfilmer, från olika tidsperioder, skulle kunna påverka barn mellan fyra och tio år, både religiöst och etiskt. De filmer vi analyserat är Askungen från 1950, Lilla sjöjungfrun från 1989 och Prinsessan och grodan från 2009. Genom att tillämpa den hermeneutiska tolkningsmetoden har vi analyserat och tolkat varje films religiösa och etiska budskap. Resultatet vi kommit fram till är att dessa filmer har budskap som härstammar från kristna etiska värderingar. Det religiösa budskapet blev synligt eftersom de religiösa och etiska budskapen ofta går hand i hand. Mycket av Bibelns innehåll är etiskt, då det har sin grund i de tio budorden. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan filmernas budskap. Den första filmen, Askungen, har ett tydligt tolkbart kristet budskap medan budskapet har mer nyreligiösa inslag i den senaste filmen Prinsessan och grodan. Ett barn som ser filmerna hämtar sina idoler från dessa filmer och vill likna dem så mycket som möjligt. De kan välja att vara snälla som Askungen, nyfikna som Ariel eller hårt arbetande som Tiana.