<p>I mitt arbete undersöker jag vad medveten rörelseträning har för inverkan på barns liv, både fysiskt och socialt. Jag valde att göra undersökningen till stor del praktisk genom att starta ett Pröva-på fritids för de barn som ännu inte hittat sin fritidssysselsättning. I litteraturgenomgången tar jag bl a upp barns motoriska och sociala utveckling. Jag redogör också vad Bunkefloprojektet är för något. I resultatet redovisar jag min forskning på barnen. I min diskussion analyserar jag min forskning. Jag ser att tendenserna pekar på att barn behöver mer idrott i skolan och på fritiden.</p>

Vårt examensarbete handlar om utagerande barn som har sociala svårigheter i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka vilket bemötande pedagogerna har gentemot utagerande barn samt vilka metoder och strategier som används i arbetet för att integrera dessa barn. I arbetet var vårt mål även att undersöka om de utagerande barnens föräldrar är med i pedagogernas arbete, svårigheter som kan uppstå i arbetet och om eventuellt andra resurser finns tillgängliga för både de utagerande barnen och pedagogerna på förskolan. Dessa presenteras i litteraturgenomgången och diskuteras sedan i samband med resultatet i diskussionsdelen. Genom en kvalitativ intervjuundersökning med sex pedagoger från olika förskolor i södra Skåne har vi fått fram svar på uppsatsens frågeställningar där enstaka verkliga fall har presenterats av de intervjuade pedagogerna.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares och barns uppfattningar av högläsning i förskolan samt jämföra om det framträder några likheter eller skillnader i deras uppfattningar. För att ta del av förskollärares och barns syn på högläsning i förskolan har intervju använts som metod. Undersökningen omfattar fem förskollärare och tolv barn på tre olika förskolor. Studien har ett socialkonstruktivistiskt perspektiv som handlar om att samspel är en central del i barns språkutveckling. Studien bygger på tidigare forskning inom ämnet högläsning samt studier om barns språkutveckling. Resultatet visar att högläsning utgör en del av förskolans dagliga rutiner och äger oftast rum efter maten som en lugn aktivitet. Vidare visar resultatet att högläsning används i syfte att utmana och utveckla barnen i deras språk genom att ge barnen nya ord och begrepp. Genom att dela in barnen i mindre grupper visar resultatet att det sker fler diskussioner och dialoger tillsammans. Ett viktigt resultat är att barnen själva tycks uppfatta att det är de delaktiga i högläsningen vilket även stöds av förskollärarnas utsagor. Det kan handla om att vara delaktig genom att välja böcker, antingen själv eller tillsammans med andra.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring den fysiska lärandemiljön inomhus och hur delaktiga barnen är i utformningen av den. Studien utgår från en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer. Vi har genomfört intervjuer med fem förskollärare på tre olika förskolor. Det insamlade materialet har analyserats utifrån teorierna om loose parts och affordances. Resultatet i undersökningen visar att förskollärarna anser att den fysiska lärandemiljön är viktig och att den diskuteras ofta i arbetslaget. Förskollärarna säger vidare att de ofta ändrar om i miljön men hur mycket barnen görs delaktiga i processen varierar. Hur tillgängligt materialet kan vara för barnen lyfts men delar också förskollärarnas svar åt. Men alla ser problematiken i att ha en fysisk lärandemiljö där precis allt är tillgängligt för alla. En slutsats som vi kunnat dra utifrån resultatet är att förskollärarna förstår att den fysiska lärandemiljön är viktig för barns utveckling och lärande men att de ser olika hinder för att kunna skapa den fysiska lärandemiljö som de önskar.

Syftet med denna studie var att undersöka hur verksamma förskollärare uppfattar bråklek i förhållande till barns utveckling. Anledningen till val av ämne var ett genuint intresse för leken som fenomen, efter vi läst forskning kring lek framkom det att det var brist på forskning kring ämnet bråklek kopplat till barns utveckling. Det bidrog till att det blev ett självklart ämne att studera för att bidra med ytterligare kunskap. Studien har baserats på 7 semistrukturerade intervjuer, en intervjuguide med frågor till informanten utformades vilket kännetecknar en semistrukturerad intervju (Bryman, 2018). Genom frågorna från intervjuguiden har verksamma förskollärare berätta tom sina uppfattningar kring det valda området. I vårt resultat uppfattade informanterna olika betydelsefulla aspekter kring barns bråklek, vilka var miljön, förskollärares roll samt barnsutveckling. Diskussionen har baserats på våra teoretiska utgångspunkter, den proximala utvecklingszonen samt scaffolding för att få en djupare förståelse kring vårt insamlade datamaterial i förhållande till vårt syfte och tidigare forskning kring ämnet. Utifrån vårt resultat och diskussion kunde vi dra slutsatserna att alla dessa aspekter är beroende av varandra. Förskollärarna i studienlyfte fram att beroende på hur bråklek uppfattas av förskollärare inverkar på hur den får komma till uttryck i förskolan, de uppfattade även att deras roll är betydelsefull för att stödja och stimulera barn ideras utveckling. Det framfördes även att miljöns utformning har betydelse för hur barns bråklek möjliggörs eller begränsas och avslutningsvis uppfattade förskollärarna att det finns möjligheter förbarn att utvecklas genom bråklek. / <p>Betyg i Ladok 201228.</p>

Syftet med studien är att få ökad kunskap om vad förskollärare i förskolan anser om musikens betydelse för barns utveckling samt få insikt i hur de arbetar med musikaktiviteter i förskolan. Följande frågor har besvarats i studien: Vilka olika uppfattningar finns om musikens betydelse för barns utveckling hos de tillfrågade förskollärarna? Hur arbetar förskollärarna med musik/musikskapande i förskolan? Och hur kan alla barn inkluderas i musikaktiviteter på förskolan? I föreliggande studie har kvalitativa intervjuer använts, urvalet omfattar sex förskollärare med olika många års erfarenheter i förskolan. Det sociokulturella perspektivet har använts vid analys av studiens resultat. Resultatet visar att förskollärarna anser att musik är viktig för barnens utveckling. Exempelvis utvecklar barn sitt språk, sitt ordförråd och sin motorik med musik som stöd. De tillfrågade lärarna använder dagligen musik i sin undervisning och har en positiv syn på musikens betydelse för barns hälsa och välmående. Förskollärarna använder olika arbetssätt vid musicerande med förskolebarnen bland annat nämns ett musikrum, en korg med sångkort och sångsamlingar med och utan instrument. I arbetet nämns även olika strategier för att kunna inkludera barn i musikaktiviteter på sikt, ett exempel kan vara att låta barnet få sitta bredvid och observera musicerandet på håll, eller låta barnet hjälpa till att duka till maten på sidan av aktiviteten, dukningen ger då barnet möjlighet att få vara passivt deltagande i musicerandet under dukningen. Ett annat exempel kan även vara att inkludera familjens favoritmusik i musicerandet på förskolan.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare upplever arbetet med barns utveckling och lärande i en förskola byggd enligt Kalmarmodellen. Det undersöks vad det kan finnas för möjligheter och hinder i miljön samt hur förskollärarna upplever samarbetet med kollegorna. Empirin är insamlad på tre olika förskolor och består av intervjuer från sex olika förskollärares upplevelser, dessa arbetar på en förskola byggd enligt Kalmarmodellen. Analysen utgår från ett sociokulturellt perspektiv, den genomfördes med hjälp av kodning, letade efter likheter och skillnader. De utvalda begreppen gick att koppla till respondenternas utsagor. Resultatet visar övervägande mot hinder, att det är stora barngrupper, stora ytor som kan vara svåra att använda så som arbetslaget vill samt att arbetslaget behöver ha goda strategier för att få ihop dagen så barnen få bästa förutsättningar till att utvecklas och lära.

Dagens forskning visar att barn under fem år behöver röra på sig minst 60 minuter varje dag, men görs det verkligen? Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger och barns uppfattning ser ut kring begreppen kost, hälsa och rörelse och på vilket sätt pedagoger pratar med barnen om begreppen. Metoden vi använt oss av är frågeformulär som skickats ut till pedagoger som de besvarat och därefter har pedagogerna intervjuat barnen, med ett annat frågeformulär. Vår analys och resultat är tolkat utifrån den psykomotoriska teorin och måltidspedagogik.Resultatet visar att pedagogers tolkningar av kost, hälsa och rörelse samt förhållningssättet i barngruppen är lika men barnens förståelse kring begreppen är inte lika självklara. Pedagogerna anser att kost, hälsa och rörelse är viktigt men det finns tendenser som tyder på att detta budskap inte når fram till barnen som pedagogerna kanske tror och hoppas.

Syftet med denna studie är att beskriva sex pedagogers uppfattningar om hur digitala verktyg kan användas till stöd för barns lärande och utveckling. Det är en kvalitativ studie som är genomförd med strukturerade intervjuer med inspiration från fenomenografin grundar sig i människors uppfattningar av olika fenomen. Fenomenografins syfte är att beskriva människors uppfattningar, detta genom intervjuer. Genom intervjuer med sex pedagoger har vi fått fram ett resultat som visar på att digitala verktyg i förskolan är ett existerande fenomen samt vilka uppfattningar pedagoger har om digitala verktyg i förskolan. Resultaten är varierande och det framkommer både positiva och negativa aspekter. Resultatet visar också på att digitala verktyg kan verka som ett komplement till befintlig undervisning i förskolan och digitala verktyg kan även stötta barnen i deras utveckling och lärande, detta syns i pedagogernas egna erfarenheter samt tidigare forskning. Detta är en liten studie som fokuserar på att synliggöra sex pedagogers uppfattningar om digitala verktyg i förskolan samt hur pedagogerna uppfattar digitala verktyg till stöd för barns lärande och utveckling i förskolans verksamhet. / <p>2019-10-21</p>