Uppsatsen är en textanalys där syftet är att granska hur skrivutvecklingen har framställts sigfrån läroplanen 1969, till den nuvarande läroplanen som började användas 2011. Detanalyseras också tre olika läromedel i relation till de olika läroplanerna för att se relationenmellan läroplanerna och läromedlet som förhåller sig till läroplanen. Metoderna som användsför analysen är dels en textanalys när läroplanerna och läromedlen analyseras. Men också enideationell struktur där temat skriftlig språkutveckling eftersöks under tiden då analysen görs.Resultatet av analysen visar att det finns en tydlig utveckling i både läroplanerna och derasolika fokus utifrån vad samhället anser vad som är en viktig kunskap att utveckla. Det finnsockså en klar utveckling i läromedlen som visar att det är nya områden som prioriteras i denyare läromedlen jämfört med tidigare. Det finns däremot fortfarande många likheter från deäldre läroplanerna och läroböckerna med dagens läromedel och läroplan. Slutsatsen är såledesatt samhället och politikerna påverkar läroplanernas innehåll, medan läromedlen är påverkadeav läroplanerna.

Uppsatsens syfte är att få en förståelse för hur pedagoger arbetar med musik tillsammans med barn i åldern ett till åtta år. Resultatet erhölls genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger. Undersökningen visade att pedagogerna tycker det är viktigt att använda musik tillsammans med yngre barn, men hur musik används i verksamheten varierade. Av resultatet framgick också att pedagogerna anser att musik är en artefakt i barns språkliga respektive motoriska utveckling. Litteratur som tagits fram för uppsatsen stärker pedagogernas svar. Den teoretiska ansatsen som valts för arbetet är det sociokulturella perspektivet och det pragmatiska synsättet. Detta för att musik är socialt och kan utövas med hjälp av praktiska aktiviteter.

De sista 15 åren har det skett en attitydförändring i statliga dokument för personer med funktionshinders rätt till delaktighet ochmedverkan i den offentliga miljön och dessa dokument ska genomsyra den kommunala verksamheten. För barn medfunktionshinder är lekplatser och tillgången av dem en viktig plats i den offentliga miljön. Syftet med uppsatsen är att få en ökad insyn i hur tillgänglighet av lekplatser för barn med funktionsnedsättningar synliggörs påpolitisk nivå i Norrköpings kommun. Två angreppssätt har använts och det ena är hur barnperspektivet/tillgänglighet synliggörs ide politiska styrdokumenten och det andra hur barnperspektivet/tillgänglighet synliggörs via sex intervjuer. Fyra av dessa är medpersoner med makt på olika nivå i Norrköpings kommun gällande lekplatser och deras utformning. De andra två intervjuerna ärmed personer från brukarnas perspektiv, det vill säga handikappföreningar. Resultatet påvisar att Norrköpings kommun genomfört insatser för att stärka barnperspektivet och tillgängligheten iverksamheten. De statliga direktiven tydliggör vad som är extra viktiga och dessa har inte genomförts fullt ut. Fullt ut innebär attnågra av informanterna som är verksamma i kommunen inte var medvetna om att det finns befintliga verktyg att använda för attsynliggöra barnkonventionen. När det gäller lekplatser och dess tillgänglighet skiljer sig informanternas kunskap och erfarenhetvilket även präglar svaren. Även om det skiljer sig åt finns det en ambition från dem som har makt att påverka i kommunen att vilja väl och tillgängliggöra lekplatser. Det kan även uttydas av övriga informanter att den bilden överensstämmer och dennaambition kan skönjas i de kommunala dokumenten. Det är på grund av de omfattande förändringarna av direktiv gällande delaktighet och medverkan i det offentliga rummet, som detär intressant att undersöka hur lekplatser tar sig i faktiskt uttryck för barn med funktionshinder.

Syftet med denna studie var att få förståelse för innehållet musik i förskolan. Genom observationer har vi sett hur förskollärarna arbetar och via intervjuer har de förmedlat vad de har för motiv att arbeta just så med musiken. Studien bygger på kvalitativ data. Vi observerade och intervjuade fyra förskollärare som arbetar på varsina arbetsplatser. Förskollärarna har både likheter och skillnader i sitt musikarbete. Vi såg exempelvis via observationerna att förskollärarna har gemensamt att de arbetar mycket med sång, instrument, IKT, och rörelse. Varför de arbetar med dessa bitar är för att de tänker att detta ska bland annat stimulera språkutvecklingen, motoriken och samspel med varandra. De hade även tankar om att utveckla barnen i själva musiken då de ansåg att det är ett ämne i sig som också bör utvecklas. / <p>Godkännande datum: 2019-01-04</p>

Studien handlar om att studera förskollärares uppfattningar om trygg anknytning och hur den kan anses leda till barns utveckling. Problemområdet i denna studie är att omsorgen, som barn ska ges förutsättningar till inom förskolans verksamhet, riskerar att osynliggöras eftersom en stark betoning ligger på lärande och utveckling. Omsorg och utveckling kan ses som oskiljbara inom pedagogik, och anknytning kan skapa ett sammanhang mellan dessa. Studien är samhällsvetenskaplig med en hermeneutisk forskningsmetod där intervjuer med förskollärare genomfördes på olika förskolor belägna i en kommun i mellersta Sverige. Totalt har åtta kvinnliga förskollärare deltagit i studien där de har berättat om sina uppfattningar och vad de anser är viktigt kring trygg anknytning för barns utveckling. Resultatet visar att förskollärare anser att trygg anknytning leder till barns utveckling och att barnets omgivning bär ansvaret för att tillgodose barn en trygg anknytning. Det framgår skillnader i förskollärarnas uppfattningar som består av omgivningens bemötande till barn, inta barns perspektiv, vårdnadshavares trygghet samt barns första kontakt med förskolan. Slutsatsen av studien är att barns omsorg och utveckling kan understödjas genom att förskollärare synliggör delkomponenter som finns i deras relationskompetens. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>

BakgrundLek har en stor betydelse för människans utveckling, då den ger oss spänning, glädje och lust. Leken är nära kopplad till fantasi och barn utforskar sin omgivning och formar sin personlighet genom lek. Leken är en arena där barn lär och utvecklas av och med varandra. Pedagoger skall i leken inta en medupptäckande roll samtidigt som pedagogen stöttar, utvecklar och driver lekaktiviteten framåt.SyfteI vår studie vill vi få kunskap om och analysera pedagogers syn på lekens betydelse för barns utveckling samt få kunskap om hur pedagoger använder sig av leken som ett pedagogiskt verktyg i förskoleklassen.Metod Vår metod är kvalitativ och vi har inspirerats av etnografi i vårt val av forskningsansats. I vår undersökning har vi observerat sex pedagoger, genomfört fältsamtal samt intervjuat fyra förskollärare i fyra förskoleklasser vid fyra skolor. ResultatResultatet visar fyra förskoleklassers användning av lek. Pedagogernas syn på lek och dess betydelse var lika, skillnader fanns i lekens användning i det vardagliga arbetet. Lekens syfte i de olika förskoleklasserna var något som skiljde sig. I vissa förskoleklasser användes leken främst genom att introducera ett nytt moment och under avkoppling och pauser från det vardagliga arbetet. Vi har funnit likheter i pedagogers deltagande i barns lek. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med denna studie är att synliggöra möjliga mönster som kan finnas i musikens användning och funktion samt vilka faktorer som kan påverka pedagogers medvetenhet kring vad musik och sång kan bidra med till barns lärande. För att uppnå detta syfte har dessa frågeställningar använts: Hur mycket använder pedagoger sång och musik i förskolan? Vilken funktion har sång och musik i förskolan? Vilka bakgrundsfaktorer kan påverka pedagogers förhållningssätt kring användningen av musik och sång i förskolan? Enkäten skickades ut till pedagoger som arbetar i förskolan i 2 olika kommuner och har en svarsfrekvens på 44 %. Resultatet från denna studie visar att det flesta deltagarna använder musik och sång dagligen på förskolan, men att det finns en viss variation bland svaren. Musik och sång har en huvudsaklig funktion för att bidra med språkutveckling, men en viss medvetenhet i en mängd fler funktioner har också visats. Det sätt barn mestadels får uppleva musik och sång är i samband med samlingar, via dans och rörelselekar samt via IT. Denna studie har visat att skillnader i medvetenhet mellan förskollärare och barnskötare kan påverka valet hur ofta musik och sång använts vilken funktion det fyller.

Studiens syfte är att skapa ett pedagogiskt redskap i form av en musikhandledning för att ge förskollärare och andra yrkesverksamma ett hjälpmedel för lärande och utveckling i musikaktiviteter med barn. Musikhandledningen har utformats för att uppmärksamma barns utveckling i samband med musik och har sedan prövats och utvärderats av åtta förskoleavdelningar. Förskollärare och barnskötare på avdelningarna har besvarat en enkät och deras åsikter har sedan analyserats och diskuterats. Resultaten visar att musikhandledningen gav inspiration samt underlättade för musikaktiviteter tillsammans med barn och kan användas som ett återkommande pedagogiskt redskap i förskoleverksamheten. / <p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong> </strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>

Studien är en kvalitativ intervjustudie där syftet är att synliggöra hur förskollärare uppfattar empati och hur förskollärare kan främja barns utveckling av empati i förskolan. Det forskningsverktyg som använts i studien är personliga semistrukturerade intervjuer. Fyra stycken förskollärare har intervjuats, de arbetar på olika förskolor men inom samma rektorsområde. Intervjuernas fokus låg på området empati och barns empatiska utveckling.  Studiens resultat visar att förskollärarna uppfattar empati lika men att förskollärarna uttrycker och benämner sina uppfattningar av empati på olika sätt. Förskollärarnas gemensamma uppfattning av empati är att det handlar om känslor, i relation till sig själv och andra. Empatins utveckling sker succesivt och fortsätter genom hela barndomen, förskollärarna anser därför att de har en viktig roll i barns utveckling av empati i förskolan. Samtliga förskollärare betonar att det är viktigt att de är goda förebilder för barnen och att de är medvetna om att deras förhållningssätt har en stor påverkan i relation till att främja barns utveckling av empati i förskolan. Att planera och skapa medvetna aktiviteter ses även om en viktig del i att främja barns utveckling av empati i förskolan. Förskollärarna beskriver att de med läroplanens (Skolverket, 2016) värdegrund arbetar med kompis-solar, kompisböcker, värdegrundsord och känslobilder för att främja barns utveckling av empati. Det skapar möjligheter till att konkret uppleva, kommunicera och reflektera kring olika känslor tillsammans. Resultatet visar även att det är viktigt att ta tillvara på förskolans sociala kontext och de möjligheter den ger.

<p>Synen på barns sociala nätverk och socialt nätverksarbete har förändrats över tid mot att de resurser som finns i barnets omgivande nätverk alltmer tillvaratas. Ofta har det funnits brister i det omgivande sociala nätverket hos barn som socialarbetare inom olika fält mött. Syftet med föreliggande studie var att få fördjupad kunskap om socialarbetares yrkeserfarenheter och reflektioner avseende professionellt socialt arbete med barn och deras omgivande sociala nätverk. Syftet var också att spegla socialarbetares yrkeserfarenheter av det sociala nätverkets betydelse för barns livssituation. Studien är kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra socialarbetare med lång yrkeserfarenhet inom området. Redovisning av empirin gjordes utifrån ett empirinärt förhållningssätt och tolkning gjordes utifrån en hermeneutisk ansats. Intervjudata analyserades i ljuset av tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. Studien visade att socialarbetare ansåg att det sociala nätverket hade stor inverkan på barns livssituation och att socialt nätverksarbete ofta var en förutsättning för att bestående förändringar skulle komma till stånd för problemutsatta nätverk. För att kunna möta de behov som finns behövdes en ökad kunskap om och mer resurser inom professionellt socialt nätverksarbete.</p>