Bakgrund: Överrapportering i slutenvården är ett kritiskt moment som utförs dagligen vid skiftbyte där god kommunikation är grundläggande för patientsäkerheten. Traditionellt sker överrapporteringen på sjuksköterskeexpeditionen utan patientens delaktighet. Bedside-rapportering är en relativt ny metod där överrapporteringen sker i samråd med patienten bredvid sängkanten vilket kan främja patientdelaktigheten och en säker vård. Eftersom den relativt nya metoden inte används som standard i slutenvården är det viktigt att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av den. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av bedside-rapportering i slutenvården. Metod: En allmän litteraturöversikt som följer Polit och Becks niostegsmodell. Sökning efter artiklar utfördes på databaserna CINAHL och Pubmed. Data analyserades med Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet framställde tre kategorier och sex tillhörande underkategorier: “Hantering av känslig information”, “Kommunikationsflödet” och “Modifierade tillvägagångssätt”. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde utmaningar att hantera känslig information och att tidsåtgången var en oro. Många föredrog ett modifierat tillvägagångsätt. Slutsats: Sjuksköterskor upplever flera hinder med implementeringen av bedside-rapportering i slutenvården, inklusive ineffektivitet, sekretesshantering och val av tillvägagångssätt. Sjuksköterskorna anser att dessa faktorer behöver bearbetas för att metoden ska kunna tillämpas på ett säkert sätt. Samtidigt beskrivs även upplevelser av att bedside-rapportering främjar patientsäkerhet och delaktighet i omvårdnadsprocessen. / Background: Handover in inpatient health care is a critical procedure performed daily, where effective communication is fundamental to patient safety. Traditionally, handovers occur in the nurse’s station without patient involvement. Bedside-handover is a relatively new approach where handover takes place in consultation with the patient at the bedside, promoting patient engagement and safe care. As this relatively new method is not yet a standard practice in inpatient care, it is important to investigate nurses’ experiences with it. Aim: To describe nurses’ experiences of bedside-handover in inpatient care. Method: A general literature review following Polit and Beck’s nine-step model. Article searches were conducted in the CINAHL and PubMed databases. Data were analyzed using Graneheim and Lundman’s qualitative content analysis. Result: The findings resulted in three categories and nine corresponding subcategories: “Management of sensitive information”, “Communication flow” and “Modified approaches”. The findings indicated that nurses faced challenges related to handling sensitive information and expresses concerns about time constraint. Nurses faced challenges related to sensitive information and expressed concerns about time consumption. Many preferred a modified approach. Many preferred a modified approach. Summary: Nurses experience several obstacles in implementing bedside-handover in inpatient health care, including inefficiency, confidentiality management and choice of approach. Nurses believe these factors require more work to be applied in a safe way. Nonetheless, experiences of bedside-handover promoting patient safety and participation in the nursing process were also described.

Bakgrund: Informationsutbyte mellan sjuksköterskor vid skiftbyte, så kallad överrapportering är en viktig del av sjuksköterskans ansvarsområde. Sjuksköterskan ansvarar för att bedriva en god och säker vård, vilket främjas när patienten ges möjlighet till att delta i sin vård och därmed bli en i vårdteamet. Bedsiderapportering är den enda rapporteringsmodell som inkluderar patienten och har blivit allt vanligare inom hälso-och sjukvården. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av bedsiderapportering. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor på en slutenvårdsavdelning. Resultat: Resultatet presenterar tre huvudkategorier; Patienten i fokus, Sjuksköterskans professionella ansvar och Arbetsbelastningens påverkan med tillhörande sju subkategorier. Sjuksköterskans involvering av patienten vid bedsiderapportering främjar patientdelaktigheten och är det mest framträdande ur resultatet. Bedsiderapportering upplevs som positivt men medför även vissa utmaningar som exempelvis tidskrävande och äventyrande av patientens sekretess. Konklusion: Bedsiderapportering främjar patientdelaktighet men det sker inte automatiskt. Det krävs att sjuksköterskan har kunskap och färdigheter i hur patienten involveras i överrapporteringen för att uppnå patientdelaktighet. Bedsiderapportering ger sjuksköterskan möjlighet att skapa en egen uppfattning av patienten utan påverkan av kollegors åsikter. Utmaningar med rapporteringsmodellen är att det upplevs tidskrävande samt risken att äventyra patientens sekretess. / Background: Shift handover is an important part of nurses’ responsibility. Nurses have a professional responsibility to provide safe and high-quality care which is promoted when the patient is a participant in their care. Bedside handover is the only model used during shift handover that includes the patient and has become a more common model. Aim: To investigate nurses´ experiences of bedside handover. Method: Qualitative interview study with an inductive approach. Eight semi-structured interviews were performed with nurses working in an inpatient ward. Findings: The result were presented in three main categories; The patient in focus, The nurse´s professional responsibility and The impact of workload with associated seven subcategories. The nurse´s involvement of the patient during the bedside handover reporting promotes patient participation and was the most prominent aspect. Bedside handover was perceived as something positive but also brought some challenges by being time-consuming and compromising patient confidentiality. Conclusion: Bedside handover promotes patient participation, but it does not happen automatically. It is required that the nurse has knowledge and skills in how to involve the patient in the handover to achieve patient participation. Bedside handover gives the nurse the opportunity to form their own opinion of the patient without being influenced by colleagues’ opinions. Challenges with bedside handover are that it is time-consuming and risks jeopardizing the patient´s confidentiality.

Bakgrund: Överrapporteringar vid skiftbyten mellan sjuksköterskor kan riskera i att viktig information går förlorad, vilket kan utgöra ett hot mot patientsäkerheten. Bedside-rapportering är en relativt ny rapporteringsmetod, och som ämnar stärka patientsäkerheten genom att möjliggöra för patienter att vara delaktiga i rapporteringen. På så sätt kan risken för misskommunikation reduceras, samtidigt som patienter upplever en ökad tillfredsställelse av vården.  Syfte: Syftet med denna studie var att belysa vuxna patienters erfarenheter av bedside-rapportering. Metod: En litteraturstudie av kvalitativt data från 11 originalartiklar som har analyserats med tematisk analysmetod enligt Braun och Clarke.  Resultat: Två teman med respektive tre subteman identifierades. Första temat var betydelsen av delaktighet där patienters olika behov av att vara delaktig beskrevs samt hur information ingav säkerhet & trygghet samt en förbättrad relation till sjuksköterskan. Andra temat var försvårande faktorer där utmaningar i kommunikation beskrevs, men även bevarande av integritet samt utrymme för förbättrad rutin & praktik. Slutsats: Bedside-rapporteringen bidrog till en ökad patientdelaktighet såväl som patientsäkerhet, och var en viktig del av en personcentrerad vård. Dock behövs ökade kunskaper inom ämnet för att rapporteringsmetoden ska uppnå sin fulla potential. / Background: Handover at shift changes between nurses can be a risk factor for important information getting lost, which can pose a threat to patient safety. Bedside handover is a relatively new handover method, aiming to strengthen patient safety by making patients involved in the handover practice. In this way, the risk of miscommunication is reduced, while patients experience increased satisfaction with care.  Aim: The aim of this study was to highlight adult patients' experiences of bedside handover. Method: A literature study of qualitative data from 11 original articles were analyzed using thematic analysis method according to Braun and Clarke. Results: Two themes with three subthemes each were identified. The first theme was the importance of participation, where patients’ different needs of involvement were described and how information provided safety & security and an improved relationship with the nurse. The second theme was hindering factors where challenges in communication were described, together with preservation of integrity and room for improved routine & practice.  Conclusions: Bedside handover increased patient participation and patient safety and is an important part of person-centered care. However, increased knowledge is needed for the handover method to achieve its full potential.

Bakgrund: Överrapportering är en stor del av omvårdnaden och i planeringen av vården kring patienten. Det är en central del av sjuksköterskans arbetsuppgifter. Traditionellt sker rapporteringen i frånvaro av patienten och utan patientens delaktighet, trots att det handlar om patientens behov, resurser och vidare planering. Bedsiderapportering är en metod som sker tillsammans med patienten och patientens delaktighet blir en del av processen.Syfte: Studiens syfte är att beskriva patienters erfarenhet av bedsiderapportering i slutenvården.Metod: Litteraturstudien är baserad på tolv kvalitativa empiriska vetenskapliga artiklar. Artiklarna har framtagits genom litteratursökning från databaserna Cinahl och PubMed och granskats enligt SBU:s kvalitetsgranskningsmall. Data analyserades i fyra steg i enlighet med Friberg (2022) för att identifiera relevanta tema vilket resulterade i en ny helhet.Resultat: Resultatet är presenterat i fyra huvudteman som är relaterat till syftet och beskriver patienternas erfarenheter. Dessa huvudtema är delaktighet, information, patientsäkerhet och brister. Utifrån dessa huvudteman har tio subtema skapas.Konklusion: Majoriteten av patienterna var positivt inställda till bedsiderapportering. Det bidrog till förbättrad patientsäkerhet och ökade patienternas delaktighet och involvering i vården. Patienterna upplevde att de blev välinformerade och hade möjlighet att ställa frågor och komplettera informationen som delgavs. Bedsiderapporteringen bidrog till att skapa relationer mellan sjuksköterska och patient. / Background: Reporting is a central part of the care and in the planning of care around the patient. This is an important part of the nurse's job. Traditionally, reporting takes place in the absence of the patient and without the patient's participation, even though it is about the patient's needs, resources, and further planning. Bedside handover is a method that takes place in the presence of the patient and the patient's participation becomes part of the process.Aim: The aim of the study is to describe patients' experience of bedside handover in inpatient care.Method: The literature study is based on twelve qualitative empirical scientific articles. The articles were produced from the Cinahl and PubMed databases and were reviewed according to SBU's quality review template. The data was analyzed in four steps in accordance with Friberg (2022) to identify relevant themes, which resulted in a new whole.Result: The result is presented in four main themes that are related to the purpose and describe the patients' experiences. These main themes are participation, information, patient safety and shortcomings. Based on these main themes, ten subthemes were created.Conclusion: Most patients were in favor of bedside handover. It contributed to improved patient safety and increased patients' participation and involvement in their care. Patients felt that they were well informed and had the opportunity to ask questions and supplement the information that was served. Bedside handover helped to create relationships between nurse and patient.

Bakgrund: Enligt nationella patientenkäten är patienterna nöjda med vården, däremot skattas inte delaktigheten lika högt.  Ett sätt att öka delaktigheten är personcentrerad vård, som dessutom kan ge en mer effektiv vård med högre kvalitet.  Syfte: Studiens syfte var att beskriva och analysera ett förbättringsarbete om att öka patientens delaktighet genom införande av personcentrerad vård på en kardiologisk vårdenhet. Metod: Förbättringsarbetet genomfördes enligt Nolans förbättringsmodell. Studien var en fallstudie med induktiv ansats. Kvantitativ datainsamling skedde genom enkäter till patienter och medarbetare före och efter fem månaders förbättringsarbete. Kvalitativ datainsamling skedde genom foksugruppsintervjuer med medarbetare. Resultat: Enkäterna visade inga tydliga skillnader efter fem månaders förbättringsarbete. Både patienter och medarbetare skattade patientdelaktigheten högt. Det som skattades lägst av båda grupper var hänsynstagande till arbete, levnadsvanor och tidigare erfarenhet av sjukhusvård. Fokusgruppsintervjuerna visade att välinformerade patienter i större utsträckning kunde vara mer delaktiga. Medarbetarna fick en bättre förståelse av patienten, samtidigt fanns oro över att missa viktig information. Viljan fanns till personcentrering, men förutsättningarna saknades. Slutsats: Förbättringsmodellen är lämplig för införande av personcentrerad vård för att kunna testa vad som fungerar praktiskt. För att lyckas behövs tid och stöd från ledningen. Medarbetarna behöver träning, coaching och få vara delaktiga i förbättringsarbetet.

Bakgrund: Överrapportering sker ofta vid varje skiftbyte inom slutenvården. Traditionellt sker detta mellan sjuksköterskor, i frånvaro av patienten. Informationsöverföring är den process i patientens vård där flest fel riskerar att uppstå. Syfte: Att beskriva patientens och sjuksköterskans upplevelse av bedsiderapportering, inkluderat patientens delaktighet och säkerhet.Metod: Tio relevanta empiriska artiklar inkluderades i litteraturstudien där databasen PubMed användes. Den teoretiska referensram som användes i litteraturstudien var Joyce Travelbees omvårdnadsteori. Resultat: Fyra kategorier identifierades som redogör för patienternas och sjuksköterskornas upplevelser av bedsiderapportering och presenterades i underrubrikerna; integritet, säkerhet, delaktighet och kommunikation. Resultatet visar att majoriteten av både patienter och sjuksköterskor upplevde bedsiderapportering som något positivt och att det främjade patientens delaktighet och säkerhet. Slutsats: Bedsiderapportering är en metod där patienternas inkluderande bidrog till en bättre kommunikation med sjuksköterskorna. Patienternas integritet ansågs vara viktig men sjuksköterskor upplevde det svårt att hantera och skydda. Patienter ansågs uppskatta interagerandet med sjuksköterskor och metoden kan vara användbar i vården för att inkludera patienterna. / Background: Handover occurs at every shift change within the hospital. Traditionally this happens between nurses, in the absence of patient. The information transfer is the process involved in the patient’s care where the most errors may occur. Aim: To describe the patient’s and nurse’s experiences of bedside handover, including patient’s participations and security.Method: Ten relevant empirical articles were included in this literature study with the use of the database PubMed. The theoretical framework for this study was Joyce Travelbees nursing theory. Result: Four categories were identified which explains patients’ and nurses’ experiences of bedside handover and were presented under in the subheadings; integrity, safety, participation and communication. The result shows that the majority of patients and nurses experienced bedside handover as something positive and that it promoted the patient’s participation and security. Conclusion: Bedside handover is a method where the patients’ participations contributed to a better communication with the nurses. Patients’ integrity were considered important but the nurses experienced that it was difficult to handle and to protect. Patients appreciated the interactions with the nurses and that the method could be useful in the health-care to include the patients.

Bakgrund: Bedsiderapportering är en överlämningsmetod som ämnar öka patientens delaktighet i omvårdnaden. Metoden har ett antal kliniska utmaningar kopplat till sekretessen och sjukhusets rutiner, men implementeringens vara eller icke vara beror till stor del på vårdpersonalens vanor, villighet och kompetens. Syfte: Att beskriva hur patienter upplever bedsiderapportering inom den somatiska slutenvården. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie. Tio artiklar analyserades med tematisk analys. Åtta av artiklarna hade kvalitativ ansats och de två övriga hade mixed-method. Endast det kvalitativa innehållet i de två artiklarna med mixed-method inkluderades i resultatet. Resultat: Den tematiska analysen resulterade i två teman och sju subteman. Resultatet beskrivs utifrån teman: 1. Att känna sig delaktig och 2. Att känna sig respekterad. Bedsiderapporteringen gav patienterna en ökad känsla av delaktighet och trygghet. De föredrog att vara involverade i överrapporteringen då delaktighetens fördelar övervägde eventuella problem med sekretessen. Patienterna uppskattade att i första hand bli sedda som person och i andra hand som patient. Slutsatser: Trots att bedsiderapportering för patienterna genererade en ökad känsla av delaktighet och trygghet, skapade det för sjuksköterskorna en uppsättning nya utmaningar med omvårdnaden. Författarna till denna studie anser att det finns indikationer för behov av kompletterande forskning inom området, där de båda perspektiven undersöks och ställs mot varandra i relation till nyttan med bedsiderapportering. / Background: Bedside handover is a transfer method that seeks to increase the patient’s participation in the nursing care. The method has a number of clinical challenges in connection to confidentiality and hospital routines, but the implementations’ to be or not to be depends greatly on the nursing staff and their habits, willingness and competence. Aim: To describe how the patients experience bedside handover in somatic hospital wards. Method: The study is a literature study. Ten articles were analyzed with thematic analysis. Eight of the articles had a qualitative approach and the remaining two articles had a mixedmethod. Only the qualitative content from the two articles with mixed-method was included in the result. Results: The thematic analysis resulted in two themes and seven sub themes. The result is described departing from the following themes, 1. To feel involved and 2. To feel respected. The bedside handover gave patients an increased sense of participation and security. They preferred to be involved in the handover, as the benefits of participation outweighed any problems with confidentiality. The patients appreciated being seen firstly as a person and secondly as a patient. Conclusion: Even though bedside handover increased the feeling of participation and security for the patients, it created a set of new challenges for the nurses in the caring process. The authors of this study believe that there are indications of needs for complementary research in the field, where both perspectives are examined and put against each other in relation to the utility of bedside handover

Bakgrund: Överrapportering mellan skiftbyten är en central roll för sjuksköterskan och en viktig del för vårdverksamheten. Dock är den traditionella överrapporteringen identifierad som ett möjligt område för felkommunikation och minskad patientdelaktighet. Bedside överrapportering kan öppna upp för en mer personcentrerad vård och öka delaktigheten för patienten.  Syfte: Att undersöka patientens upplevelser och erfarenheter vid bedside överrapportering. Metod: En litteraturöversikt innehållande tio kvalitativa artiklar. Artiklarna hämtades från PubMed och CINAHL och kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall för bedömning av studier med kvalitativ metodik. Artiklarna analyserades med Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalysmetod.  Resultat: Analysen resulterade i fyra domäner och fyra kategorier där resultatet presenterades. Patientens upplevelser och erfarenheter visade sig till stor del handla om önskan att vara delaktig i sin vård. Vissa patienter uttryckte önskan om delaktighet i större utsträckning än andra och många poängterade fördelar som att kunna korrigera felaktigheter, ställa frågor och tillägga missad information i anslutning till överrapporteringen. Kommunikationen mellan patient och sjuksköterska påpekades vara en viktig del. Förmedlandet av känslig information upplystes som en svårighet och bevarande av patientens integritet ansågs som betydelsefullt.     Slutsats: Patienters upplevelser och erfarenheter av bedside överrapportering visade sig till stor del främja patientdelaktigheten. En del patienter ansåg sig dock vilja vara involverad i en begränsad omfattning. Patienterna ansåg att överlämningen gav en mer personlig relation mellan till sjuksköterskan. Möjligheten att påverka informationsöverföringen ansågs vara positivt. Bevara patientens integritet vid hantering av känslig information ansågs som en svårighet och att patienter ibland ansåg att det var svårt att förstå sjuksköterskornas komplicerade språk. / Introduction: Shift reports between nurses is a central role for the nurses and an important part of health care. The traditional handover has however been identified as a possible source of miscommunication and reduced patient participation. Bedside shift reports can facilitate a more personalized care and increase patient participation. Objective: To examine patient experiences with bedside shift reports. Method: A literary study containing ten qualitative studies. The studies were identified through PubMed and CINAHL and reviewed using SBUs template “assessment of studies with a qualitative method”. The articles were analysed using Graneheim and Lundmans’ (2004) content analysis method. Results: The analysis resulted in four domains and four categories. The results showed that a big part of the patient’s experiences of bedside shift reports was that they wished to participate more in their care. Some patients had a bigger wish to participate than others and a lot of patients emphasized the benefits of bedside shift reports; how they could correct wrong information, ask questions, and add further information. The communication between patients and nurses was another important part of bedside shift reports. The mediation of sensitive information was pointed out as a difficulty, as well as the protection of the patient’s integrity. Conclusion: The patient’s experiences of bedside shift reports has shown increasing patient participation in their care. They said that the handover enabled a more personal relationship between the patient and the nurses, and that this resulted in a feeling of calmness and safety. The opportunity to influence the transfer of information and to correct wrong data or ask questions was a positive aspect of bedside shift reports. The handling of sensitive information was seen as a weakness of bedside shift reports. Patients also had difficulty understanding the nurses' complicated language.

Bakgrund: Överrapportering vid skiftbyte är en essentiell del av sjuksköterskans kliniska arbete, trots detta råder inte konsensus om vilken rapporteringsmetod som är bästa praxis. I takt med en större personcentrering av vården står patientens rätt till delaktighet och medbestämmande i större fokus, och bedsiderapportering har vuxit fram som ett alternativ till den traditionella rapporten. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor och vuxna patienter i den somatiska slutenvården beskriver sin upplevelse av bedsiderapportering. Metod: Denna litteraturöversikt genomfördes som en förenklad metasyntes där dataanalysen baserades på kvalitativ innehållsanalytisk teknik. Resultat: Tre huvudteman framkom gällande patienters upplevelse av bedsiderapportering: patientmedverkan, bättre vårdupplevelse samt möjliga hinder. Ytterligare tre huvudteman framkom för sjuksköterskors upplevelser: upplevda fördelar, möjliga hinder och förutsättningar för bedsiderapportering. Både patienter och sjuksköterskor beskrev positiva upplevelser av bedsiderapportering med den främsta fördelen att patienten blev mer delaktig i vården. Patienter beskrev en ökad trygghetskänsla och ett tillgodosett informationsbehov. Sjuksköterskor beskrev hur patientsäkerheten förbättrades och prioriteringar underlättades av bedsiderapportering. Oro kring sekretess och känslig information lyftes av både sjuksköterskor och patienter. Slutsats: Bedsiderapportering kan utgöra ett värdefullt verktyg i en mer personcentrerad vård, men att ytterligare kunskap behövs kring hantering av sekretessen. / Background: Shift reporting is an essential part of the nurse’s clinical work, despite this there is no consensus about what constitutes best practice. As personcentredness is becoming more important, more focus is on the patients’ right to participation and shared decision-making, and bedside reporting has become an alternative to the traditional shift report. Aim: To illustrate how nurses and adult inpatients within the somatic care describe their experience of bedside handover. Method: This literature review was conducted through a simplified meta-synthesis approach based on qualitative content analysis as a tool for the analysis of data. Results: Three main themes regarding patients’ experiences of bedside handover emerged: patient participation, improved care experience and possible barriers. Three additional main themes regarding nurses’ experiences emerged: perceived advantages, possible barriers and enabling factors for bedside handover. Both patients and nurses reported positive experiences of bedside handover, with the foremost advantage being the patients’ involvement in their care. Patients described an increased feeling of safety and that their needs of information were met. Nurses described how patient safety was improved and how prioritization was facilitated. Both nurses and patients had concerns about confidentiality and sensitive information. Conclusion: Bedside handover can be used as a valuable tool in the work towards a more person centred care, but there is a need for further knowledge about how confidentiality can be managed.