Varje år träder ca 50 000 människor ur Svenska kyrkan och avsäger sig därmed rätten att begravas i Svenska kyrkans ceremoniella ordning och lokaler. Man träder ut ur kyrkans ordning, och ut ur kyrkans rum, men man träder inte in i något annat. Mitt kandidatarbete är ett försök att visa på en annan ordning och andra rum. / Every year some 50 000 people exits the Swedish Church and disclaims thus the right to be buried in the Swedish Church ceremonial order and premises. They leave behind the order of the Church, and exits the church room, but they do not enter anything else. My graduate work is an attempt to present an alternative order and alternative rooms.

Den här rapporten avser att undersöka hur religiösa samfund i Karlstads kommun har hanteratdöd och begravning under april månad 2020. Utifrån källmaterial som är framtaget avstudenter som deltagit i ett forskningsprojekt vid Karlstads Universitet framställs ett resultatöver hur de deltagande religiösa samfunden har hanterat död och begravning. Resultatet harvisat att de olika religiösa samfunden har fått förändra sina verksamheter utefter den pågåendecoronapandemin. Det som går att utläsa är att de religiösa samfunden har hanterat död ochbegravning snarlikt varandra. Skillnaderna som påvisats har skett på individuell nivå ochsåledes fått anpassas för det enskilda samfundet. Utöver detta kommer rapporten även att visavilka anpassningar de religiösa samfunden har gjort, med en bakgrund kopplad till derestriktioner och direktiv som Folkhälsomyndigheten har angivit. Undersökningen visar attanpassningar har gjorts och dessa har gjorts individuellt för att vara väl anpassade förverksamheten.2

The purpose of this study is to investigate how people act during and experience the feeling of participating in a digital funeral, in order to increase the understanding of how online rituals function. Through interviews with five people who have participated in digital funerals and based on ritual theory and Sara Ahmed’s phenomenological understanding of emotions, I investigate the following questions: How does it feel to participate in the elements of a digital funeral? How do funeral rituals function in a digital funeral? How can participants actively engage in a digital funeral?  The results of the study show that the experience of participating in a digital funeral does not correspond with the participants expectations and conceptions of what a funeral is. It also shows that the digital funeral and the physical funeral is the same ritual but communicated in two different ways which leads to two different experiences. This leads to the participants feeling disoriented and makes the funeral ritual, with the purpose for the participants to part from the deceased, to not fully have the wanted effect.

This quantitative survey aims to highlight the impact of the meeting with the grief for customer advisers and representatives of funeral homes connected to the SBF (Sveriges Begravningsbyråers förbund). It also aims to demonstrate any differences between the sexes on this subject. Issues include: How does the person experience expectations and requirements in relation to their professional role? Does the person experience a personal impact due to the encounter with grief and death in their profession, in what way and to what extent? What consequences does the expectations, reactions and the possible impact result in for that person? What conditions does the person have to help cope with the professional role? Is there a gender difference in this experience? The theory base, which consists of theories taken from The Managed Heart: The commercialization of Human Feeling by Arlie Hochschild (2003) and descriptions taken from Yrke: begravningsentreprenör. Om utanförskap, döda kroppar, riter och professionalisering by Anna Davidsson Bremborg (2002), has been fundamental in both the preparatory work and the analysis. The population consists of those with client contact at funeral homes connected to the SBF. The questionnaire was answered through an internet page and the contact with the particiants were made via e-mail. The questionnaire consisted of 44 claims which were answered by how well the respondents agreed with them. The responses were then coded and calculations were made of mean and significance of these figures. Comparisons were made on several levels between the different variables in order to find patterns and indications. The results showed trends that the respondents to some extent experienced high demands in their profession, stress connected with the customer interactions and that this to some extent resulted in negative consequences. The results suggests that respondents were expected to and strove to go the "extra mile" to please the customers. The results also showed trends that the respondents enjoyed their work, experienced relatively good conditions in their profession and that the benefits outweighed the sacrifices. The results also showed an interesting pattern of that women, more than men, experience pressures and stress due to the encouter with grief at work, and that the higher education the respondents had the greater the impact. This study resulted in some interesting indications that can be used in further research.

Ju äldre vi blir, desto oftare konfronteras vi med döden. Någon eller några gånger under vår levnad får de flesta av oss också vara med om att beställa en begravning. Alla som har den erfarenheten vet att det finns många olika begravningsbyråer att välja på. Vilken byrå vi slutligen väljer kan bero på en mängd olika saker. Det kan vara ideologiska skäl som styr, liksom det kan vara tradition, tillgänglighet eller rekommendation från någon som tidigare haft god erfarenhet av en viss byrå. Lite förenklat uttryckt kan sägas att begravningsbranschen i Sverige är uppdelad mellan SBF (Sveriges Begravningsbyråers Förbund) och Fonus. Många av de privatägda byråerna är anslutna till SBF. Fonus har sina rötter i arbetarrörelsen. Man skulle kunna säga att begravningsbranschen är uppdelad i de politiska färgerna blått och rött. Fonus är den största aktören på marknaden. Svenska kyrkan är huvudman för begravningsverksamheten i landet. Samtidigt är hon det största trossamfundet i Sverige vilket i sin tur gör att hon är begravningsbyråernas största samarbetspartner. År 2000 skildes kyrkan och staten åt och ganska snart aktualiserades frågan om Svenska kyrkan även skulle kunna driva egna begravningsbyråer. 2005 startades Kyrkans begravningsbyrå i Västanfors – Västervåla församling i Fagersta. Strax därpå startade man en filial i Kungsör och i och med det var debatten om församlingsägda begravningsbyråer igång på allvar. Svenska kyrkans Överklagandenämnd har” fastställt att det inte kan anses vara en uppgift för Svenska kyrkans församlingar” att bedriva sådan verksamhet. I den här uppsatsen studeras vad som gjorde att man valde att starta Kyrkans Begravningsbyrå i Västanfors – Västervåla församling samt vad det är som gör att de inte tar konsekvenserna av Överklagandenämndens slutsats och upphör med sin begravningsbyråverksamhet.

Syftet med denna rapport är att undersöka om kristna församlingar tvingats göra kompromisser eller anpassa sina begravningsritualer under corona-pandemin. Tidigare forskning om hur begravningar har hanterats vid andra epidemier, så som aids-epidemin på 80- och 90-talet och kolera-epidemin i Guinea-Bissau 1994, samt hur begravningstraditionen har utvecklats i slutet av 1900-talet har fungerat som inspiration för vad som ska undersökas i denna rapport. För att få ett svar på rapportens syfte har en kvalitativ insamlingsmetod bestående av strukturerade intervjuer av religiösa samfund och begravningsbyråer använts för att sammanställa ett empiriskt material i form av en databas. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys har dessa intervjuer analyserats för att ge ett svar på rapportens frågeställning. Genom denna analys av intervjuer med fem kristna församlingar och två begravningsbyråer så går det att konstatera att anpassningar och kompromisser har varit nödvändiga när det kommer till hantering av avlidna och planering samt genomförande av begravningar. Rapporten visar att under pågående pandemi har man lyckats hitta lösningar för att kunna genomföra begravningar, utan att ritualerna påverkas nämnvärt.

Några verkar tro att sorgen är ett rum som man besöker en stund och sen går ut. Kanske som ett tonårsrum med affischer på väggarna, kläder på golvet och samlingar av glas med slattar av O’boy. Någonting man lämnar bakom sig sen. Vi som gått in i sorgens rum vet det inte är sant. Vi vet att den inte är ett rum, utan en labyrint. Vi vet att dörren slår igen bakom och försvinner. Det går att komma ut, men genom en annan dörr och till en annan plats. Denna bok innehåller en samling texter om mitt sökande efter den där dörren.

Syftet med den är studien är att svara på frågan, vad lär begravningspsalmerna ut och vilka bilder av det eviga livet/det bortom döden målar psalmerna fram? Detta görs genom analyser av de fyra vanligast förekommande begravningspsalmernas i Svenska kyrkan. Analysen avser psalmernas helhet det vill säga både dess text och musik. Resultaten av analyserna visade att det är mycket lite som dessa begravningspsalmer undervisar om det som eventuellt finns bortom döden. Det psalmerna lär är vad det innebär att leva som kristen med en kristen livsåskådning. I begravningssammanhanget skänker psalmerna, det vill säga dess texter tillsammans med dess musik den sörjande människan en tröst och tanke om att ta en dag i taget i sin sorg, och att hon aldrig är ensam i sorgen eftersom det finns en Gud som är personligt närvarande.

No description available.

This paper aims to investigate a relatively unexplored area in archeology. The target area is funerals located outside of the cementery in coastal areas and the landscape Bohuslän. The paper has also looked at other areas of investigation such as etnological folklore and historic research. Purpouse for this has been to broaden the perspective.  The timeperiod studied is primaly historic and by that means the studdy starts in late middle age Scandinavian time and finnish in early 20th century . The essay shows this burial form where a wast burial culture which coexisted with strictly  church controlled burial traditions. The locals named the burial tradition for ”döingerös”. From the begining it supposed to be burials for peopel who worked as sailors but this investigation shows that other people could suffer the same threatment. Keywords: Burials, Historic time, carins, funeral outside cementery, folklore, costal enviroment.