The sami word Sápmi is a concept that seems to have become further used within texts written in Swedish, and this study aims to distinguish if it has become more common to use, when the concept of Sápmi generally began to be used within texts written in Swedish and how the word has been used. This study is further in-depth than previous studies. The source material consists of texts written in Swedish concerning the sami, their life conditions and land linked to the sami. The source material that has been used has been published between 1600 – 2020. There is interest in what meaning the concept has within these texts, and to distinguishing if there over time has been a change to the concepts usage and what meaning the concept holds. The chosen method is conceptual historical analysis. This study relies on Doreens Massey’s theory of place, and Penrose’s theory of territoriality. The first theory emphasizes that places are asserted identities and can be important to many people, on a global scale; however, they are constantly in a process of change. The second theory, describes the usage of territoriality, which derives from the need of turning a place into a ‘homeland’ and creating boarders between ‘we’ and ‘them’ in order to gain or regain control. During the period of investigation Sápmi is initially used scarcely and if it is used it is mentioned and translated to the sami people, or being sami. The analysis of the texts shows that isn’t until the 20th century that Sápmi becomes further used within texts written in swedish. And it isn’t until the beginning of the 21st century that Sápmi begins being used regularly by authors and scholars. The usage of Sápmi increases during the 1980s in Swedish written texts when the sami ethnopolitical movement moved into a more active phase, spurring the need of using a sami word, moreover greatly connected to the sami land and people. During the 20th century, Sápmi, along with being further used, also seems to shift from being used mainly when referring to the sami people, to being used mainly to refer to the sami ancestral lands, in texts written in Swedish.

Bakgrund: Compassion fatigue har beskrivits som ett tillstånd som främst drabbar hälso- och sjukvårdspersonal som kontinuerligt exponeras för andras lidande. Arbete inom den palliativa vården kan medföra arbetsrelaterad stress kopplad till olika faktorer såsom bristande kompetens, patienter som hastigt försämras i sitt hälsotillstånd samt organisatoriska faktorer såsom arbetsmiljö. De etiska riktlinjerna för sjuksköterskans profession belyser specifikt empati som en central del i mötet med patienten. Sjuksköterskor inom palliativ vård har beskrivits som särskilt utsatta för psykologisk stress som kan leda till compassion fatigue. Syfte: Syftet var att undersöka innebörden av begreppet compassion fatigue med inriktning på hälso- och sjukvårdspersonal inom palliativ vård. Metod: En begreppsanalys har genomförts i enlighet med metoden för begreppsanalys av Walker och Avant (2019). Resultat: Tre definierande attribut till compassion fatigue framkom: emotionell börda, minskad förmåga att visa empati samt fysisk och psykisk utmattning. Förutsättningar för compassion fatigue var upprepad exponering för andras lidande eller trauma, utövande av empati, brist på egenvård samt bristfälligt stöd (på arbetsplatsen och/eller socialt). Konsekvenserna för begreppet compassion fatigue var förminskad tilltro till sin kompetens, försämrad kvalitet på vården samt risk för att säga upp sig. Slutsats: Inom palliativ vård exponeras hälso- och sjukvårdspersonalen kontinuerligt av lidande vilket gör dessa till en riskgrupp för utvecklandet av compassion fatigue. Denna begreppsanalys bidrar till ökad kunskap om begreppet compassion fatigue inom specialistområdet palliativ vård, dess orsaker och konsekvenser vilket i sin tur kan öka medvetenheten kring begreppets förekomst.

Compassion fatigue har beskrivits som ett tillstånd som främst drabbar hälso- och sjukvårdspersonal som kontinuerligt exponeras för andras lidande. Arbete inom den palliativa vården kan medföra arbetsrelaterad stress kopplad till olika faktorer såsom bristande kompetens, patienter som hastigt försämras i sitt hälsotillstånd samt organisatoriska faktorer såsom arbetsmiljö. De etiska riktlinjerna för sjuksköterskans profession belyser specifikt empati som en central del i mötet med patienten. Sjuksköterskor inom palliativ vård har beskrivits som särskilt utsatta för psykologisk stress som kan leda till compassion fatigue. Syftet var att undersöka innebörden av begreppet compassion fatigue med inriktning på hälso- och sjukvårdspersonal inom palliativ vård. En begreppsanalys har genomförts i enlighet med metoden för begreppsanalys av Walker och Avant (2019). Tre definierande attribut till compassion fatigue framkom: emotionell börda, minskad förmåga att visa empati samt fysisk och psykisk utmattning. Förutsättningar för compassion fatigue var upprepad exponering för andras lidande eller trauma, utövande av empati, brist på egenvård samt bristfälligt stöd (på arbetsplatsen och/eller socialt). Konsekvenserna för begreppet compassion fatigue var förminskad tilltro till sin kompetens, försämrad kvalitet på vården samt risk för att säga upp sig.   Inom palliativ vård exponeras hälso- och sjukvårdspersonalen kontinuerligt av lidande vilket gör dessa till en riskgrupp för utvecklandet av compassion fatigue. Denna begreppsanalys bidrar till ökad kunskap om begreppet compassion fatigue inom specialistområdet palliativ vård, dess orsaker och konsekvenser vilket i sin tur kan öka medvetenheten kring begreppets förekomst.

Bakgrund: Hur mödrar knyter an till sitt väntade barn, vad det påverkas av och vad det kan få för konsekvenser samt hur de lär känna sitt barn under graviditeten innefattas av prenatal anknytning. Prenatal anknytning har stor plats inom mödrahälsovården men som begrepp är det relativt odefinierat. Syfte: Syftet var att beskriva begreppet prenatal anknytning genom en begreppsanalys. Metod: En begreppsanalys med kvalitativ design. Först utfördes en litteratursökning, den teoretiska fasen, och sedan blev fem barnmorskor identifierade genom ett bekvämlighetsurval och intervjuades i fältstudiefasen. Resultatet från fältstudiefasen sammanställdes med resultatet från den teoretiska fasen. Resultat: Begreppet prenatal anknytning resulterar i flera definierade attribut där fosterrörelser har stor del. Andra attribut är interaktion, dela med sig, fantasier och känslor. Referensramen för begreppet bestäms av dess förutsättningar och konsekvenser. Slutsats: Prenatal anknytning kan ses som ett komplext begrepp som anpassas till varje graviditet utifrån de definierade attributen. / Background: Mothers prenatal attachment, what it is influenced by and what the consequences might be and how the mothers experience their child during pregnancy are included in prenatal attachment. The concept is lacking clear definitions. Prenatal attachment has a great part within maternal health care but as a concept it's relatively undefined. Aim: The aim was to describe the concept of prenatal attachment through a concept analysis. Methods: A concept analysis with qualitative design. Five midwives were selected trough a convenience sampling and were interviewed, earlier a literature review was conducted. The result from the field study phase was brought together with the result from the theoretical phase. Results: The concept of prenatal attachment results in defined attributes. Fetal movement was a significant attribute. Other attributes were interaction, sharing, fantasies and emotions. The frame around the concept is set due to its conditions and consequences. Conclusion: Prenatal attachment can be identified as a complex concept adapted to each pregnancy based on the defined attributes.

Bakgrund: Stöd är ett viktigt och centralt begrepp inom omvårdnad, men trots detta finns det en otydlighet kring begreppet och dess betydelse. Sjuksköterskan ska ge stöd både till patienter och närstående och när begreppet är otydligt kan det vara svårt att ge stöd på ett lämpligt sätt. Stöd har i tidigare forskning benämnts som vägledning, hjälp, närvaro och uppmuntran. Det finns ingen tydlig och gemensam definition på vad begreppet verkligen betyder och detta skapar en osäkerhet kring begreppet. Syfte: Syftet var att belysa innebörden av begreppet stöd för att därmed få en fördjupad förståelse och kunskap om begreppet stöd in en omvårdnadskontext. Metod: En begreppsanalys enligt Koort som grundar sig studier av både etymologiska ordböcker och synonymordböcker. Resultat: Enligt den etymologiska utredningen framkom det att begreppet stöd inte har förändrats något avsevärt över tid, utan det som har förändrats är sammanhanget det sätts in i. Av den semantiska analysen och diskriminationsanalysen framkom det två olika dimensioner av stöd. Den första dimensionen är innebörden av stöd och detta är hjälp, beskydd och uppmuntran. Den andra dimensionen är förutsättningar för stöd och dessa är förståelse och bekräftelse av patientens situation, samt en känsla av sympati. Med hjälp av dessa två dimensioner kunde en teoretisk definition av begreppet stöd bildas enligt följande: Stöd i en omvårdnadskontext innebär hjälp, beskydd och uppmuntran. En förutsättning för att kunna ge stöd är förståelse och bekräftelse av patientens situation, samt en känsla av sympati. Den person som ger stöd blir patientens stöttepelare. Slutsats: Resultatet av denna studien kan inte bara ge sjuksköterskan, utan all vårdpersonal, en fördjupad kunskap och förståelse kring begreppet stöd. Med hjälp av en tydlig definition av begreppet kan vårdpersonalen känna en trygghet i situationer där de behöver ge stöd och på så vis blir också vården säkrare. Det blir inte heller skillnad på vem det är som ger stödet utan alla patienter får samma möjlighet att få ett lämpligt stöd.

Autonomi är ett etiskt begrepp och etiken återfinns alltid som en dimension i omvårdnaden. En specifik del av omvårdnaden är vårdrelationen där fenomenet autonomi synliggörs. För att som sjuksköterska kunna ge omvårdnad på ett underbyggt och reflekterat sätt anser vi att innebörder i begreppet autonomi bör belysas. Syftet med denna uppsats är att belysa innebörder i begreppet autonomi för att därmed få en fördjupad förståelse av och kunskap av autonomi som fenomen i en vårdrelation. Begreppets innebörder belystes genom att identifiera dess karaktäristika, antecendenter och konsekvenser. Datamaterialet består av ordböcker vilka låg till grund för en etymologisk och en semantisk analys.Begreppet autonom härstammar från grekiskans auton´omos och dess prefix återfinns i litteratur från 1700-talets senare del. Autonomi är ett komplext begrepp med många innebörder. I vår analys har vi fördjupat oss kring innebörderna självstyre, självständighet, oberoende, självbestämmande och självrådighet. Motsatsen till autonomi är paternalism och heteronomi. Vår sammanfattande tolkning av innebörder av begreppet autonomi ur ett vårdande perspektiv är att som patient ha en fri vilja, genomföra egna val och inneha kunskap. Genom att få patienten delaktig i vården och vårdrelationen ges möjlighet till patienten att utöva sin autonomi. En ökad autonomi möjliggör ett större urval av vårdhandlingar som befrämjar hälsa och välbefinnande. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>Genom att Sverige reformerat migrationsprocessen samt förnyat utlänningslagen 2006 skall denna studie genom en beskrivande begreppsanalys se på hur man förhåller sig till de gemensamma mål EU satt upp utifrån Haagprogrammet. Studien behandlar regeringens proposition samt utvärderingen vilka belyses från det hierarkiska styrningsperspektivet. Materialet är avgränsat till begreppen ”Tvåpartsprocessen”, ”Effektivt förfarande” samt ”Gemensamt asylområde”, utifrån Haagprogrammets tredje av de tio viktigaste vägledande direktiven för en harmoniserad migrationspolitik. Resultaten påvisar att propositionens förhållningssätt till programmet är god medan utvärderingen fått i tilläggsdirektiv att skjuta behandlingen av relationen till överordnade EG-instrument på framtiden, vilket gör att det har en väldigt begränsad hantering. Överlag och med stöd i tidigare studier anses den nya migrationsprocessen och förvaltningens omorganisering ha tydliga influenser av ett framtida ökat mellanstatligt samarbete. De mål, riktlinjer eller strategier som EU tar beslut om implementeras i det här fallet i Sverige vilket kan anses ge goda effekter på migrationspolitiken.</p>

<p>Andelen äldre personer kommer i framtiden att öka och behovet av en god och värdig vård blir en utmaning inom den kommunala äldreomsorgen. I samband med att vård utvärderas relateras det ofta till bevarad eller kränkt värdighet. Begreppet värdighet är ett grundbegrepp inom omvårdnad som är något fundamentalt och självklart hos alla människor. Upplevelsen av bevarad värdighet är beroende av i vilken utsträckning viktiga värden kan uppnås. Media skriver om att kränkningar förekommer i vården av äldre som bor och lever på äldreboende. I vilken mån upplevelsen av värdighet kan återfås efter en kränkning är beroende av om en försoning med situationen kan ske. Avsikten med studien var att utifrån litteratur beskriva innebörden av begreppet bevarad värdighet och vidga förståelsen för den äldre personens erfarenheter av vård och hjälp samt hur livet förändras på äldreboende. I de två delstudierna framkommer nya dimensioner av begreppet bevarad värdighet och när vårdaren är inkännande och lyssnar till den äldres berättelse framträder bevarad värdighet. I beskrivningen av hur äldre personer erfar att vara i behov av vård och hjälp de sista levnadsåren synliggörs att de strävar efter att behålla en inre känsla av stolthet. Vården bör vara planerad och utformad så att den äldre kan komma tillrätta när kroppen och livssituation förändras och de blir i behov av vård och omsorg.</p>

Andelen äldre personer kommer i framtiden att öka och behovet av en god och värdig vård blir en utmaning inom den kommunala äldreomsorgen. I samband med att vård utvärderas relateras det ofta till bevarad eller kränkt värdighet. Begreppet värdighet är ett grundbegrepp inom omvårdnad som är något fundamentalt och självklart hos alla människor. Upplevelsen av bevarad värdighet är beroende av i vilken utsträckning viktiga värden kan uppnås. Media skriver om att kränkningar förekommer i vården av äldre som bor och lever på äldreboende. I vilken mån upplevelsen av värdighet kan återfås efter en kränkning är beroende av om en försoning med situationen kan ske. Avsikten med studien var att utifrån litteratur beskriva innebörden av begreppet bevarad värdighet och vidga förståelsen för den äldre personens erfarenheter av vård och hjälp samt hur livet förändras på äldreboende. I de två delstudierna framkommer nya dimensioner av begreppet bevarad värdighet och när vårdaren är inkännande och lyssnar till den äldres berättelse framträder bevarad värdighet. I beskrivningen av hur äldre personer erfar att vara i behov av vård och hjälp de sista levnadsåren synliggörs att de strävar efter att behålla en inre känsla av stolthet. Vården bör vara planerad och utformad så att den äldre kan komma tillrätta när kroppen och livssituation förändras och de blir i behov av vård och omsorg.

Arbetet är en litteraturstudie med fokus på begreppet icke-formellt lärande. Begreppet icke-formellt lärande faller inom det akademiska fältet för pedagogik genom att som adjektiv ge beskrivning åt lärande. Arbetet bearbetar och jämför genom begreppsanalys icke-formellt lärande och näraliggande begrepp för att bilda en vidare ordning och tillhandahålla verktyg för att förstå både problematik och hur man kan definiera både de begrepp som studeras och delbegrepp som framkommer i studien. Syftet med denna uppsats är huvudsakligen att problematisera och diskutera definitioner av begreppet icke-formellt lärande i litteratur som behandlar begreppet. Genom att jämföra litteratur som behandlar begreppen uppenbaras vissa mönster som kan illustreras genom modeller och figurer för att ge ökad förståelse.