Försvarsmaktens slutrapport från perspektivplaneringen 2007 innehåller ett avsnitt vilket avhandlar strategiskt samarbete med andra stater. Flera områden, vilka berör Försvarsmaktens operativa förmåga, identifieras som lämpliga för samarbete med de nordiska länderna. I detta sammanhang uttrycker Försvarsmakten ett bibehållande av nationell strategisk handlingsfrihet trots att uppbyggnaden av den operativa förmågan föreslås delas mellan olika länder. Uppsatsens problem och syfte tar sitt avstamp i ovan beskrivna sammanhang. Detta sker genom att undersöka vad begreppet handlingsfrihet kan sägas betyda när det uttrycks i sammanhang av mellanstatligt samarbete. Resultatet av begreppsanalysen visar att handlingsfrihet i den aktuella kontexten innefattar en för aktören inre kamp kring mål och medel samt en kamp mot de begränsningar traditioner och lagar ger. Vidare innehåller begreppet en yttre kamp syftande till att optimera åtgärder för att undersöka motståndarens intention / The Armed Forces’ final report from the perspective planning in 2007 contains a section which deals with strategic cooperation with other states. Several areas, which affect the Armed Forces operational capability, are identified as suitable for collaboration with the Nordic countries. In this context, the Armed Forces express maintenance of national strategic freedom of action, while building the operational capacity would be allocated between different countries. The essay’s problem and objective takes its starting point in the context described above. This is done by examining what freedom of action can be said to mean when it is expressed in the context of intergovernmental cooperation. The result of the conceptual analysis shows that freedom of action in the current context includes an internal struggle about means and ends, and a struggle against the limitations provided by traditions and laws. The result also makes the notion of an external struggle that is aimed at optimizing measures to investigate the opponent's intentions.

Abstract Aim: this paper is a report of a concept analysis of forgiveness and its practice within the social work area. Background: worldwide interest in and funding for forgiveness research has brought about a body of knowledge from many disciplines that could be clinically useful to social work. At this time forgiveness interventions are used in social work in other countries, primary in the USA. The social workers in the Scandinavian countries need to focus on this important area of inquiry. Method: forgiveness was explored from a philosophical perspective and from forgiveness interventions from a variety of areas suitable for social work. Concept analysis was used to identify the concept of attributes, antecedents and consequences. A total of twelve works from both disciplines was included in the analysis. Findings: a clear definition of forgiveness emerged from the analysis. Forgiveness has three primary attributes. First, is the forgoing or letting go of a negative response (resentment) that resulted from a hurt. Secondly, is the giving of a positive response to the offender, that is, changing a negative judgement of the offender to a more positive one. Thirdly, forgiveness is not the same as reconciliation. Forgiveness is within the victims control but reconciliation needs the cooperation of the offender. Forgiveness is also different from forbearance, pardoning, excusing and forgetting. Forgiveness is suitable as a method in the Scandinavian social work, within a variety of areas; with children, families, alcohol abusers among others. Conclusion: a clear definition and understanding of forgiveness is needed to educate social workers on beginning interventions in this area. Conceptual and theoretical work is needed in social work to promote knowledge development in this area.

Föreliggande vårdvetenskapliga studie har som syfte att avtäcka och synliggöra glädjesom idé i vårdandets värld. Glädje sammanbinds med vårdandet genom kärleken somden tongivande kraften hos glädje. Vårdandets sak har genom historien alltid varit attlindra lidande och att tjäna liv och hälsa i en anda av kärlek och barmhärtighet. Dennastudie om glädje i vårdandet har en övergripande idéhistorisk inriktning och resultatetsammanställs i form av ett idémönster. Tolkningen sker genom en hermeneutisk ansatsmed fokus på förståelse av själva vårdandet. För att djupare förstå glädje, dessursprungsidé, väsen och uttrycksformer granskas begreppet ’glädje’ och de näraliggandebegreppen ’glad’ och ’ljus’ i etymologiska ordböcker samt i svenska, engelska ochlatinska ordböcker. Som stöd för tolkningen används klassiska texter innehållandefilosofers tankar om glädje. Glädje som idé glimtar fram i form av ett sjufaldigtmönster. Detta mönster innehåller särdrag hos glädje och det hjärtas natur somrespektive särdrag förverkligas i. I andlig mening utgör hjärtat livets medelpunkt ochkänslornas hemvist. Mönstret bildar bakgrund och blir vägledande vid den hermeneutiska läsningen omglädje, så som den framträder i berättelser om vårdande under åren 1900–1933. Dehistoriska källorna utgörs av facktidskriften Svensk sjukskötersketidning, böcker medberättelser om vårdande, arkivmaterial samt läroböcker om vårdarbete. Resultatetmynnar ut i ett idémönster, där idéer om det som gör glädje verksamt som vårdandeframträder. Dessa är det sanna hjärtats rena glädje – kärlek, glädje är ett kärleksbevis.Det brinnande hjärtats djupa glädje – livsglädje, glädje inspirerar och genererar kraft.Det bärande hjärtats glansfulla glädje – generositet, glädje är en gåva till den andra medlöfte om hjälp. Det inbjudande hjärtats glittrande glädje – gemenskap, glädje inbjudertill gemenskap. Det upprymda hjärtats uppsluppna glädje – integration, glädje gör attmänniskan kan glömma sitt lidande och närma sig den hon önskar vara. Detstämningsfulla hjärtats högtidliga glädje – bevärdigande, glädje skapar en anda ochatmosfär där människan upplever sig hedrad. Det fridfulla hjärtats stora glädje –räddning, en glädje visar sig när människan har erhållit det som kan begäras av gott ochundsluppet ont och är förnöjd med sin levnads lott. Förhoppningen är att dennagrundforskning ska öppna för ett nytt seende som kan leda till att glädjeuppmärksammas i vårdandets värld och artikuleras där. / The present study is made in the context of basic research within the field of caringscience. The overall aim is to uncover and make joy visible as an idea in the world ofcaring. The core of caring has historically always been to alleviate suffering and toserve life and health in a spirit of love and mercy. This study has a comprehensivedirection focusing on history of ideas and culminates in a pattern of ideas contenting joyin the world of caring. Knowledge formation is based on creating understanding,wholeness and meaning with regard to the knowledge related to a context. For that ahermeneutical approach is used throughout the study. In order to understand joy moredeeply, the original idea, the essence and expression, the concept of 'joy' and the relatedconcepts of 'glad' and 'light' are examined in etymological dictionaries and in Swedish,English and Latin dictionaries. To support the interpretation classical texts containingphilosophers’ thoughts about joy are used. Joy as an idea glimpses forth and ispresented in the form of seven-fold pattern of ideas. Through the meaning-nuances ofsynonyms a realization of joy could be discerned and anchored in the heart. The seven-fold pattern form the background and represent a guide for the hermeneuticreading of joy, as it appears in the stories about caring for the years 1900–1933. Thehistorical sources consist of the trade magazine Svensk sjukskötersketidning, bookscontaining stories about caring, archival materials and textbooks on nursing. The resultculminates in the seven-fold pattern of ideas contenting what makes joy active as caring.The true heart's pure joy - love, joy is a proof of love. The ardent heart's deep joy - joyof living, joy inspires and generates strength. The bearing heart's radiant joy -generosity, joy is a gift to the other with the promise of help. The inviting heart'ssparkling joy – communion, joy invites communion. The elated heart's exhilarated joy -integration, joy enables the human to forget his or her suffering and approach to whathe or she wants to be. The atmospheric heart's solemn joy - dignifying, joy creates amood and an atmosphere where people perceive themselves dignified. The peacefulheart's great joy - rescuing, a joy turns out when the human has received what may berequested of what is good, is eluded from what is evil and is contented with his or herliving lot. It is hoped that this basic research will open up for a vision that can contributeto joys further attention in the world of caring and be articulated there.

Bakgrund: Begreppet delaktighet saknar en entydig definition. Trots detta har sjuksköterskor i Sverige en skyldighet enligt lag att arbeta för att göra sina patienter delaktiga. Betydelsen av vad delaktighet innebär är inte klarlagd och därför kan det uppstå problem i arbetet för delaktighet. Syfte: Syftet är att förtydliga innebörden av begreppet delaktighet ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Metod: Begreppsanalys i åtta steg enligt vårdforskarna Walker och Avant. Resultat: Begreppets fem attribut är; aktiv medverkan, bekräftelse, information, kommunikation och partnerskap. Alla attribut måste uppfyllas för att delaktighet ska införlivas. Slutsats: Delaktighet är en subjektiv upplevelse som kan vara svår att uppnå. Det krävs arbete för att skapa möjligheter för att alla delaktighetens attribut ska uppfyllas. / Background: The concept of participation lacks a clear definition. Nevertheless, nurses in Sweden have an obligation under law to work to make their patients participate. The significance of what participation implies is not cleared and therefore problems may arise in the work for participation. Aim: The purpose is to clarify the meaning of the concept of participation from a health science perspective. Method: Concept analysis in eight steps according to care researchers Walker and Avant. Results: The term's five attributes are; active participation, confirmation, information, communication and partnership. All of which must be met in order for participation to be incorporated. Conclusion: Participation is a subjective experience that can be difficult to achieve. Work is required to create opportunities for all attributes to be met.

Bakgrund: Förlossningssmärta är ett begrepp som används inom barnmorskeutbildningen och hälso- och sjukvård där kvinnor vårdas under graviditet och på förlossningsavdelningar. Begreppet är odefinierat i litteraturen och hur och vad som innefattas av begreppet är brett. Förlossningssmärta har stor plats inom mödrahälsovården men just som begrepp finns lite information. Syfte: Syftet var att beskriva begreppet förlossningssmärta genom en begreppsanalys. Metod: En begreppsanalys med kvalitativ design. Först utfördes en litteratursökning, den teoretiska fasen, och sedan blev fem barnmorskor identifierade genom ett bekvämlighetsurval och intervjuades i fältstudiefasen. Resultatet från fältstudiefasen sammanställdes med resultatet från den teoretiska fasen. Resultat: Analysen av begreppet förlossningssmärta mynnade ut i ett resultat med flera dimensioner där den unika upplevelsen är konklusionen. De tre huvuddimensionerna är sensorisk, affektiv och kognitiv upplevelse av förlossningssmärta. Där det sensoriska står för fysiologin, det affektiva för det vi bär med oss in i smärtupplevelsen och det kognitiva för hur vi tänker kring smärtupplevelsen. Referens-ramen för begreppet bestäms av dess förutsättningar och konsekvenser. Förlossningssmärtan är en unik upplevelse och endast den födande kvinnan vet hur den känns. Förlossningssmärta är en upplevelse som tolkas olika och uttrycket är individuellt. Slutsats: Förlossningssmärta kan ses som ett komplext begrepp som anpassas till varje gravid utifrån de definierade dimensionerna. Klinisk tillämpbarhet: Begreppet förlossningssmärta är viktigt att klargöra för barnmorskestudenter under utbildning. / Background: Labor pain is a term used in education and healthcare, where women are cared for during pregnancy and in maternity wards. How the concept is defined is described in literature and how and what is covered by the concept is wide. Labor pain has great location within maternity care but as a concept it is relatively undefined. Aim: The aim was to describe the concept of labor pain through a concept analysis. Methods: A concept analysis with qualitative design. Five midwives were selected trough a convenience sampling and were interviewed; earlier a literature review was conducted. The result from the field study phase was brought together with the result from the theoretical phase. Results: After the analysis of the concept of labor pain the main results is that it is truly one unique experience of labour pain. Defined three dimensions sensory, affective and cognitive. The sensory dimension stands for physiology, the affective dimension for earlier experiences and the cognitive dimension for how a person thinks about pain and the experience of it. Pain in labour is a unique experience. Only the woman in labour knows how it feels like. Pain during labour is an individual experience and just like all other experience it has its unique and individual interpretation for the person involved. Conclusion: Labor pain can be identified as a complex concept adapted to each pregnancy based on the defined dimensions. Clinical applicability: Clarification of the concept is important in education of midwifery students.

Syfte: Syftet var att klargöra innebörden av shinrin yoku genom att identifiera begreppets förutsättningar, definierande attribut och konsekvenser för att om möjligt vidga distriktssköterskans hälsofrämjande kompetens och behandlingsalternativ. Bakgrund: Sveriges hälso- och sjukvård står inför ett antal betydande utmaningar och förbättringsbehov och satsningar eftersträvas för att förebygga sjukdomar och utvidga primärvården. I framtiden kommer sannolikt distriktssköterskan i större utsträckning att arbeta med levnadsvanerelaterad ohälsa. Naturens positiva och hälsofrämjande effekter belyses allt mer inom forskningen och det finns nu evidens som visar att naturen fun-gerar avslappnande och främjar återhämtning efter stress men också av immunförsvaret. Paradigmskiften börjar göra plats för naturen i vården. Forskning har visat att begreppet och naturterapin shinrin yoku ger flertalet hälsofrämjande effekter men shinrin yokus definition är dock oklar och skiftar betydelse beroende på sammanhang vilket är förvirrande. Metod: Walker och Avants begreppsanalys i åtta steg. Resultat: Shinrin yoku kännetecknas av attributen skogsvistelse, långsam promenad, aktivera sinnena, mindfulness, fytoncider och ingen prestation. Förut-sättningarna är skogsliknande miljö, stillhet, bortkopplad teknik och guide. Konsekvenser: shinrin yoku ger hälsofrämjande effekter inom sex olika områden: hjärta och kärl, psyke och humör, det endokrina systemet, immunförsvaret, hjärnan och det autonoma nervsystemet samt inflammation. Slutsats: Shinrin yoku kan vara betydande ur ett folkhälsoperspektiv då det kan ses som en stresslindrande faktor och hälsofrämjande resurs. Naturterapin kan användas som prevention, komplement eller enskild behandling i distriktssköterskans hälsofrämjande arbete beroende på vilka behoven är. Det är ett holistiskt sätt att må bättre som tar vara på naturens resurser utan att skada den. / Aim: The aim was to clarify the meaning of shinrin yoku by identifying the concept’s antecedants, defining attributes and consequences in order to possibly expand the district nurse’s health enhancing competence and treatment options. Background: Swedish healthcare is facing a number of considerable challenges and improvement requirements and investments are made to prevent illnesses and enlarge the primary care. In the future the distict nurse will probably work with second nature related ill health in a larger extent. More science illuminates the positive and health enhancing effects of nature and evidence shows that nature works relaxing and promotes recover after stress but also of the immune system. Paradigm changes is making room for nature in health care. Science has shown that the concept and nature therapy of shinrin yoku gives plenty of health enhancing effect but shinrin yoku’s definition is unclear and changes meaning depending on context which is confusing. Method: Walker and Avant’s concept analysis in eight steps. Findings: Shinrin yoku is defined by its attributes forest visit, slow walk, activating the senses, mindfulness, phytoncides and no achievement. Its antecedents are a forest-style environment, serenity, switched-off technology and guide. Consequences: shinrin yoku brings health enhancing effects in six different areas: heart and blood vessels, psyche and mood, the endocrine system, the immune system, the brain and the autonomic nervous system and inflammation. Conclusion: Shinrin yoku can be considerable from a public health perspective though it can be seen as a stress relieving factor as well as a health enhancing resource. The therapy can be used as prevention, complement or separate treatment depending on the needs. It is a holistic way of feeling better that makes the most of nature without harming it.

Introduction. The aim of this master’s thesis is to examine and interpret the role of the concept accessibility in the function of the public library in Sweden. Method. A qualitative method is used to carry out semi-structured interview with public library staff. A connection between the concept accessibility and regulatory documents is also made. Analysis. Through a hermeneutical approach and an understanding of accessibility in the Swedish language and a larger political context, an interpretation and analysis is done. The concept is mainly understood through its social, spatial and comprehensive aspects. Accessibility is also interpetreted through an active aspect. Results. The mission to create a library that is ”accessible for all”, as it is formulated in Swedish library law, is in many ways internalised in the organisation. Social accessibility is a way to make users feel welcome, and the staff plays the function of a portal to the library. Accessibility, as a feeling or an experience, through the interpretation of the individual, is shown to be important from the point of view of library staff. This subjective feeling interplays with the universal principle ”accessibility for all” and how the concept is tied to practical functions. Conclusion. Accessibility, as it is understood through an universal principle, creates an ”interpetrative space”, where fulfilling an equal access to the public library can be problematic. The study shows it’s the users interpetration of what the function the public library has is what steers its function and in turn its accessibility. It creates an interpetrative space where the public library can be constructed and function in different ways which makes the universal principle of equal access hard to uphold. This means a public library that is ”accessible for all” can be understood as a library that is in constant change to reach this goal.  This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Bakgrund: Professionell identitet tolkas utifrån tidigare studier som ett relativt inkonsekvent begrepp, vilket leder till att begreppet är svårt att konkret använda och tillämpa inom sjuksköterskeprofessionen. Det förefaller även finnas en kunskapslucka vad gäller professionell identitet i relation till specialistsjuksköterskor inom intensivvård samt hur professionell identitet kan ses ur ett livsvärldsperspektiv. Syfte: Belysa professionell identitet som begrepp för specialistsjuksköterskor inom intensivvård i kontext till deras livsvärld. Metod: En begreppsanalys enligt Walker och Avant med avsikt att finna betydelsen av professionell identitet som begrepp. Resultat: Utifrån ett livsvärldsperspektiv består professionell identitet av specialistsjuksköterskans upplevelse av sig själv, i en omgivning eller situation, via mötet med andra livsvärldar. Professionell identitet formas utifrån specialistsjuksköterskans egna levda erfarenheter och har starkt samband till den personliga livsvärlden. Professionell identitet karaktäriseras utifrån fyra attribut. Dessa innebär att (1) specialistsjuksköterskan inom intensivvård har den kunskap som krävs för att vårda kritiskt sjuka, samt värnar om professionens kärnvärderingar i sitt arbete. Att (2) specialistsjuksköterskan identifierar sig personligen med rollen som specialistsjuksköterska och utifrån en god självbild agerar med självförtroende. Vidare innebär det att (3) specialistsjuksköterskan agerar autonomt och utför sina arbetsuppgifter på ett yrkesskickligt vis som inger förtroende i arbetsgruppen. Detta för att (4) till sist urskilja sig från andra professioner dock med intentionen att vara en god samarbetspartner i teamet kring patienten. Positiva konsekvenser efterföljer in i verkligheten om förutsättningarna för professionell identitet som begrepp existerar. Slutsats: Fördjupad insikt i vad professionell identitet innebär som begrepp kan bidra positivt till att specialistsjuksköterskan inom intensivvård upplever starkare känsla av professionell identitet.

ABSTRACT Background: Participation is a concept that exists at different levels, in community organizations as well as health care. Being able to participate in one's care is a right by law in Sweden and a central part of person-centred care. Although participation is a well-established concept, there is no clear definition of the concept. Specialist nurses in anesthesia care have a responsibility in providing care that is person-centred and in creating a good relationship in the short meeting between the patient and specialist nurse where the patient is supported to participate. Purpose: To explore and propose definitions of the concept of participation in anesthesiology nursing. Method: A concept analysis was made based on Walker and Avant´s method.  Results: Information and communication contribute to participation, which is described as active participation where the patient participates by communicating and sharing their needs, obtains and receives information and takes part in joint decisions-making. Patients, relatives and staff all feel their own responsibility for participation, and participation arises through cooperation and good care relationships. Time, knowledge, the patient's will and condition in the form of level of consciousness, symptom or drug effects, structural factors in the organization and trust in the staff affect the conditions for participation.  Conclusion: In all care, the patient has the right to participate. The concept of participation in anesthesiological care can be compared to participation in other care settings, however, there are other types of restrictions in anesthesia care in enabling patient participation. The definition of participation includes good two-way communication, active participation and collaboration between patient and healthcare staff. / Bakgrund: Delaktighet är ett begrepp som finns på olika nivåer, i såväl samhällsorganisationer som hälso- och sjukvård. Att få vara delaktig i sin vård är en lagstadgad rättighet i Sverige och en central del i den personcentrerade vården. Trots att delaktighet är ett väletablerat begrepp så finns det ingen entydig definition av begreppet. Specialistsjuksköterska inom anestesisjukvård har ett ansvar i att bedriva en vård som är personcentrerad och i att skapa en god relation i det korta mötet mellan patienten och specialistsjuksköterska där patienten stödjs till delaktighet. Syfte: Att utforska och ge förslag på definitioner av begreppet delaktighet inom anestesiologisk omvårdnad.  Metod: En begreppsanalys gjordes utifrån Walker och Avants metod. Resultat: Information och kommunikation bidrar till delaktighet som i sin tur beskrivs som en aktiv medverkan där patienten deltar genom att kommunicera och dela med sig av sina behov, inhämta och får information samt tar del i ett gemensamt beslutsfattande. Patienter, anhöriga och personal känner alla ett eget ansvar för delaktighet och delaktighet uppstår genom samarbete och en god vårdrelation. Tid, kunskap, patientens vilja och tillstånd i form av medvetandegrad, symtom- eller läkemedelspåverkan, strukturella faktorer i organisationen samt tilliten till personalen påverkar förutsättningarna för delaktighet.  Slutsats: Inom all vård har patienten rätt till delaktighet. Begreppet delaktighet inom anestesiologisk omvårdnad går att jämföra med delaktighet inom annan vård, dock kan det finnas andra typer av begränsningar inom anestesin för att göra patienten delaktig. Definitionen av delaktighet innefattar god tvåvägskommunikation, en aktiv medverkan och ett samarbete mellan patient och vårdpersonal.

Studiens syfte har varit att få en djupare kunskap och förståelse för hur multinationella företags uppförandekoder fungerar som strategiska kunskapshanteringsverktyg för att fostra företagens medarbetare. Arbetets frågeställningar har varit; “Hur är företagens uppförandekoder utformade?”, “Hur framträder medarbetaren som intressent i företagens uppförandekoder?”, och “Vilken fostrande roll spelar uppförandekoderna som strategiska verktyg för kunskapshantering?”. Den teoretiska utgångspunkten för detta arbete har varit kunskapshanteringsteorin som bidragit med förståelse för uppförandekoderna som kunskapshanteringsverktyg och intressentteorin som bidragit med förståelse kring företagets relation till medarbetaren samt dess incitament till de val företagen gör. Det empiriska materialet bygger på fem stora multinationella bilföretags uppförandekoder och har analyserats genom en begreppsanalys där en modell har tagits fram för att förstå uppförandekodernas innehåll och uppbyggnad. Studiens resultat har visat på att uppförandekoderna i bilbranschen är mycket lika varandra och att de i allmänhet har ett mycket generellt innehåll, de stora skillnaderna rör den ton företagen har gentemot sina medarbetare i uppförandekoderna. I studien har vi även funnit att uppförandekoderna likaväl hade kunnat vara för företag inom andra multinationella branscher om man bortser från de namn och logotyper som finns i uppförandekoderna. Slutligen har det gått att konstatera att företagen främst fostrar sina medarbetare in i ett tankesätt som ska leda deras agerande istället för att fostra ett specifikt handlande. Detta för att skapa en självgående medarbetare oavsett ansvarsområde som denne har. / The purpose of this study has been to increase the knowledge and understanding of how Codes of Conduct of multinational companies works as a strategic knowledge management tool to foster the employees of the company. The research questions of this study have been; “How are the company's codes of conduct structured?”, “How does the employee appear as a stakeholder in the companies' codes of conduct?” and “Which fostering role does the code of conduct play as strategic tools for knowledge management?”. The theoretical foundation for this work has been the knowledge management theory, which has contributed to understanding the codes of conduct as a knowledge management tool, and the stakeholder theory, which has contributed to understanding the relationship between a company and its employees and the company's incentives for the choices the companies make. The empirical material is based on the codes of conduct of five major multinational automotive companies and has been analyzed through conceptual analysis, where a model was developed to understand the content and structure of the codes of conduct. The results of the study have shown a common generality where the codes of conduct in the automotive industry are very similar in content, the major differences concern the tone companies adopt towards their employees in the codes of conduct. Additionally, the study found that the codes of conduct could just as well have been applied to companies in other multinational industries if one disregards the company names and logos present in the codes of conduct. Finally, it has been observed that companies primarily foster their employees into a mindset that guides their actions rather than fostering specific actions. This is done to cultivate self-driven employees regardless of their area of responsibility.