Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2006.

Bakgrund: En förlossning inleds med en latensfas som övergår till en aktiv fas och sedan till ett utdrivningsskede. Latensfasen kan vara svår att definiera kliniskt och kan variera så pass mycket att det inte finns ett normalt intervall och som begrepp är latensfasen otydlig. Syfte: Syftet var att få en fördjupning i begreppet latensfas i samband med graviditet och förlossning. Metod: Denna studie är en begreppsanalys som utgår från Walker Olszewski och Avant Coalsons modell för att kunna göra en fördjupning i det valda begreppet latensfas. I studien gjordes både en teoretisk fas och en fältstudiefas där fem barnmorskor verksamma inom förlossningsvård och mödrahälsovård intervjuades. Resultat: För att begreppet latensfas ska kunna existera behövs förutsättningar, till exempel graviditet och symtom på förlossningsarbete. Och ett resultat av begreppet blir en konsekvens, till exempel sjukhusvård. Latensfasen är en fas som är diffus och svårbedömd för många barnmorskor, ofta måste den födande kvinnan komma in för undersökning för att veta var i förlossningsarbetet hon befinner sig. Kriterier för när latensfasen övergår till aktiv fas varierar stort internationellt och kvinnor upplever latensfasen olika i intensitet och längd. Därför är det viktigt att barnmorskan är förstående och ger ett bra stöd. Slutsats: Under studiens gång har fem attribut hittats, diffus smärta och molande mensvärk, korta och oregelbundna sammandragningar, styrka och kraft i sammandragningarna, smärtsamma sammandragningar, ingen eller liten progress på livmoderhalsen och livmodermunnen, utan dessa attribut kan inte latensfasen existera. Klinisk tillämpbarhet: Med studien önskar vi att bland annat skapa trygghet och minska förvirring hos kvinnan genom att begreppet latensfas används likvärdigt bland barnmorskor. / Background: A childbirth begins with a latent phase that goes into an active phase and then into the delivery stage of childbirth. The latent phase can be difficult to define clinically and can vary so much that there is no normal interval and the latent phase of labor is unclear as a concept.Aim: The aim was to increase an understanding of the concept latent phase of labor relating to pregnancy and childbirth.Methods: This study is a concept analysis and to increase the understanding of the chosen concept, latent phase of labor, the study is based on Walker Olszewski and Avant Coalson's mode. The study included both a theoretical phase and a field study phase where five midwives in obstetrics and maternity care were interviewed.Results: In order for the concept of latent phase of labor to exist, conditions are needed, for example pregnancy and symptoms of labor. And a result of the concept becomes a consequence, for example hospital care. The latent phase of labor is a phase that is diffuse and difficult for many midwives to judge, the woman must almost always come in for examination to know where in labor progress she is. Criteria for when the latent phase of labor passes to active phase varies widely internationally and women experience the latent phase of labor differently in intensity and length. Therefor it is important that the midwife is understanding and provides moral support.Conclusion: Five attributes have been found during the study, diffuse pain and distressing menstruation pain, short and irregular contractions, strength and force in the contractions, painful contractions, nothing or a small progress on the cervix, the latent phase of labor cannot exist without these attributes.Clinical applicability: With this study we wish to create comfort and reduce confusion among women by making the concept latent phase equally among midwifes.

Det genrepedagogiska arbetssättet är idag väletablerat i den svenska grundskolan och cirkelmodellen är den mest utbredda pedagogiska modellen. Genrepedagogiken har stöd i såväl läroplan som pedagogiska modeller och läromedel. Syftet med föreliggande studie är att identifiera faser och arbetsformer i ett antal läromedel i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 7-9, vilka är inspirerade av genrepedagogiken och cirkelmodellen samt att jämföra dessa läromedel med varandra. I resultatdelen presenteras först de faser som har kunnat identifieras i avsnitten om argumenterande text i utvalda läromedel utifrån en systematisk begreppsanalys av verb i imperativ. I resultatet presenteras också de arbetsformer i utvalda läromedel som har kunnat identifierats, vilka sedan relateras till aspekter såsom socialkonstruktivistisk kunskapssyn, kooperativt lärande, individualisering i skolan samt inkluderande lärmiljöer. I resultatdelen jämförs också de utvalda läromedlen med varandra. Resultatet visar att Läromedlen Fixa texten 1 och Jalla – raka vägen! A följer cirkelmodellens fyra faser medan Spegla Språket 7 och Start – svenska som andraspråk helt utelämnar den tredje fasen (Att skriva en gemensam text). Resultatet visar också att utvalda läromedel innehåller en bredd av arbetsformer med såväl individorienterade som grupporienterade lärprocesser. Fixa texten 1 och Jalla – raka vägen! A visar här en större tydlighet och variation än Spegla Språket 7 och Start – svenska som andraspråk. Enbart de förstnämnda innehåller en arbetsform där läraren stöttar eleverna i författandet av en gemensam text. En arbetsform som är tydligt grupporienterad och befinner sig i det som Vygotsky kallar den proximala utvecklingszonen. Studiens slutsats är att läromedlen Fixa texten 1 och Jalla – raka vägen! A utgör ett gott stöd för den lärare som vill arbeta språkutvecklande med mycket stöttning under såväl individorienterade som grupporienterade arbetsformer utifrån cirkelmodellens fyra faser.

Intuition som begrepp används vanligtvis inte inom vårdvetenskaplig forskning i Sverige, men används internationellt såväl inom vårdvetenskap som inom annan forskning. Studiens syfte är att tydliggöra begreppet intuition och beskriva begreppets tillämpning i samband med sjuksköterskans beslutsfattande vid vård av patienter med postoperativ smärta. Den vårdvetenskapliga grunden är Benners modell om intuitivt beslutsfattande. Resultatet visar att attribut för intuition är klinisk blick, omedelbar uppfattning utan att behöva fundera, vetande utan att kunna förklara varför och direkt perception. Förutsättningarna är erfarenhet, kunskap om patienten och vårdsituationen, tillit till intuitiv förmåga och vana att använda intuition. Konsekvenser av intuition är positiva följder för patienten, tidsbesparing och yrkesstolthet. I samband med postoperativ smärta behöver intuition kombineras med att lyssna på patienten och användande av smärtskalor för att uppnå effektiv smärtlindring. Resultatet ger även en uppfattning om vad intuition inte är. I diskussionen diskuteras därför om fördomar och förutfattade meningar ibland misstolkas som intuition. I kombination med vetenskaplig underbyggd kunskap och reflektion över hur intuition yttrar sig och kan användas, blir intuition ett verktyg och hjälpmedel i sjuksköterskans yrkesutövning.

Utifrån en översikt av den tidigare forskningen konstateras att det finns brister i hur begreppet operationskonst förstås och används. Då begreppet är ett centralt begrepp inom krigföringen får brister kring hur detta förstås en inverkan på förutsättningarna för att utveckla och värdera teorier inom en vetenskaplig kontext. De identifierade bristerna rör operationskonstbegreppets tillskrivna innebörd och attribut såväl som operationskonstens relation till angränsande begrepp. Denna studie genomför en begreppsanalys av begreppet operationskonst inom en kontext av specialoperationer. Operationskonstbegreppet ges inom denna kontext en vidare innebörd varpå en ökad förståelse från detta perspektiv bedöms kunna bidra till att avhjälpa de identifierade spänningarna inom den allmänvetenskapliga litteraturen. Begreppsanalysen genomförs utifrån John Gerrings meta-teori om kvalitativa begrepp kompletterad med Giovanni Sartoris teori kring begreppsabstraktion. Studien konkluderar att operationskonstbegreppet har en stor potential att fungera som ett teoretiskt ramverk för krigföring varinom teorier kring strategi och taktik kan inordnas. Vidare konstateras att operationskonstbegreppet, med dess vida innebörd, har fler likheter med Sun Zis och Clausewitzs beskrivningar av krigskonst än vad begreppsnamnet vid en första anblick antyder.

Bakgrund: Värdighet är ett centralt begrepp i omvårdnadens etik och ska alltid eftersträvas i vården. Patienter som ska opereras befinner sig i en särskilt utsatt situation där kroppen i många fall helt och hållet utlämnas till personalen. Samtidigt kan den teknikorienterade operationsmiljön bidra till att sjuksköterskan distanseras från patienten med objektifiering och kränkning av värdigheten som följd. För att kunna arbeta på ett sätt som bevarar patientens värdighet är det nödvändigt att veta vad begreppet har för innebörd i den perioperativa omvårdnaden.  Syfte: Syftet var att analysera begreppet värdighet för att därefter belysa dess betydelse inom perioperativ omvårdnad.  Metod: Begreppsanalysen gjordes i sju steg enligt Walker och Avant (2014).  Resultat: Ur begreppsanalysen framträdde fyra utmärkande kännetecken, attribut, för värdighet i den perioperativa omvårdnaden. Dessa var: respekt, integritet, delaktighet och relation. Förutsättningar för värdighetsbevarande perioperativ omvårdnad är att personalen har en etisk medvetenhet och tid att möta patienten.  Slutsats: I vårdrelationen överlämnar sig patienten till den perioperativa sjuksköterskan som bär dennes värdighet genom det perioperativa förloppet. Sjuksköterskan vidtar åtgärder som främjar delaktighet, visar respekt och skyddar patientens integritet. Förutsättningarna för ett värdighetsbevarande arbetssätt skapas delvis av den perioperativa organisationen då denna kan verka för att främja en etisk medvetenhet i operationsteamet och ge sjuksköterskan tid att möta patienten.

No description available.

Bakgrund: Förlossningsrädsla drabbar ungefär en femtedel av alla gravida kvinnor och barnmorskor möter dessa i sitt arbete. Syfte: Syftet var att analysera begreppet förlossningsrädsla ur ett barnmorskeperspektiv. Metod: En begreppsanalys med en hybridmodell. Först en teoretisk fas med litteratursökning, därefter en fältstudiefas där fem barnmorskor intervjuades följt av en sammanfattandes syntes med resultatet från den teoretiska fasen och fältstudiefasen. Resultat: Förlossningsrädsla är något som kan drabba kvinnor innan, under eller efter graviditet och förlossning. Förlossningsrädsla kan vara primär eller sekundär. Vid primär förlossningsrädsla kan kvinnan sakna tilltro till sin förmåga att föda barn och vid sekundär förlossningsrädsla har kvinnan haft en tidigare traumatisk förlossningsupplevelse. Barnmorskorna beskrev förlossningsrädsla som ett komplext begrepp. Kvinnorna använde oftast inte ordet förlossningsrädsla utan barnmorskorna tolkade vad de märkte eller såg hos kvinnan som yttringar av förlossningsrädsla. Slutsats: Barnmorskor använder begreppet på olika sätt och efterlyser en tydligare definition och arbetssätt kring förlossningsrädsla. Förlossningsrädsla innebär ett stort lidande för den gravida kvinnan och därför anser författarna till detta examensarbete att det förebyggande arbetet är viktigt och att barnmorskan har en central och betydelsefull roll. Kliniks tillämpbarhet: Barnmorskor kan använda sig av studien för att utveckla sin kunskap kring förlossningsrädsla samt se hur andra barnmorskor ser på begreppet förlossningsrädsla. / Background: Fear of childbirth affects about one-fifth of all pregnant women and midwives face these in their work. Aim: The aim was to analys the concept fear of childbirth from a midwife perspective. Methods: A concept analysis with a hybrid model. First a theoretical phase with a search for literature, thereafter a fieldwork phase where five midwifes where interviewed followed by a final analytic phase. Results: Fear of childbirth is something that can affect women before, during or after pregnancy and childbirth. Fear of childbirth for primiparous women can be a lack of confidence in her ability to give birth, and for multiparous women have had a previous traumatic birth experience. The midwives described that fear of childbirth was a complex concept. Women did not usually use the word fear of childbirth, but the midwives interpreted what they noticed or saw in the woman as manifestations of fear of childbirth. Conclusion: Midwives use the concept in different ways and call for a clearer definition and way of working with fear of childbirth. The fear of childbirth is a great suffering for the pregnant woman and therefore the authors of this thesis consider that preventive work is important and that the midwife has a central and important role. Clinical Applicability: Midwives can use this study to develop their knowledge of fear of childbirth and see how other midwives view on the concept fear of childbirth.

Många människor upplever ett lidande när de drabbas av en livshotande sjukdom. En av sjuksköterskans omvårdnadshandlingar är att lindra patientens lidande och ge tröst. Genom att göra en begreppsanalys undersöks innebörden i begreppet tröst och det förtydligas genom att visa attribut, förutsättningar och konsekvenser av begreppet. Syftet med begreppsanalysen är att undersöka den generella betydelsen av begreppet tröst, samt belysa hur människor med livshotande sjukdom upplever tröst. Resultatet grundar sig på vårdvetenskapliga artiklar, ordböcker och nätlexikon och presenteras i form av attribut, förutsättningar och konsekvenser för begreppet tröst. De framträdande attributen för människor som drabbats av livshotande sjukdom är samhörighet, trygghet, lindring och tron på en högre makt. Resultatet visar även den generella betydelsen för begreppet tröst, samt den kontextuella betydelsen för människor med livshotande sjukdom. De tre uppdiktade fallen modellfall, gränsfall och motsatsfall visar exempel på vad begreppet tröst är och inte är, samt ger en förståelse över begreppets innebörd. I diskussionen visar vi att lidandets drama kan liknas med att drabbas av en livshotande sjukdom. Det framkom att människor med livshotande sjukdom har ett behov av ett socialt nätverk och många människor idag har inte någon i sin närhet att dela lidandet med. Vid frånvaro av tröst blev upplevelsen att människorna kände sig bortglömda och modfällda och det skapade ytterligare ett lidande. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

<p>Försvarsmaktens slutrapport från perspektivplaneringen 2007 innehåller ett avsnitt vilket avhandlar strategiskt samarbete med andra stater. Flera områden, vilka berör Försvarsmaktens operativa förmåga, identifieras som lämpliga för samarbete med de nordiska länderna. I detta sammanhang uttrycker Försvarsmakten ett bibehållande av nationell strategisk handlingsfrihet trots att uppbyggnaden av den operativa förmågan föreslås delas mellan olika länder. Uppsatsens problem och syfte tar sitt avstamp i ovan beskrivna sammanhang. Detta sker genom att undersöka vad begreppet handlingsfrihet kan sägas betyda när det uttrycks i sammanhang av mellanstatligt samarbete. Resultatet av begreppsanalysen visar att handlingsfrihet i den aktuella kontexten innefattar en för aktören inre kamp kring mål och medel samt en kamp mot de begränsningar traditioner och lagar ger. Vidare innehåller begreppet en yttre kamp syftande till att optimera åtgärder för att undersöka motståndarens intention</p> / <p>The Armed Forces’ final report from the perspective planning in 2007 contains a section which deals with strategic cooperation with other states. Several areas, which affect the Armed Forces operational capability, are identified as suitable for collaboration with the Nordic countries. In this context, the Armed Forces express maintenance of national strategic freedom of action, while building the operational capacity would be allocated between different countries. The essay’s problem and objective takes its starting point in the context described above. This is done by examining what freedom of action can be said to mean when it is expressed in the context of intergovernmental cooperation. The result of the conceptual analysis shows that freedom of action in the current context includes an internal struggle about means and ends, and a struggle against the limitations provided by traditions and laws. The result also makes the notion of an external struggle that is aimed at optimizing measures to investigate the opponent's intentions.</p>