Bakgrund: Omsorg har väckt många känslor inom forskarvärlden. En del forskare menar att omsorg ska lägga grunden för sjuksköterskans kunskapsområde istället för omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa innebörden i begreppet omsorg i en omvårdnadskontext. Metod: Begreppsanalys enligt Peep Koorts modell. En semantisk analys med etymologisk utredning och diskriminationsanalys av omsorgs synonymer. Resultat: Den etymologiska utredningen visade att begreppet omsorg bibehållit sin innebörd över tid. Kontexten har dock ändrats från att ofta användas i ett Bibliskt sammanhang till att idag vara något som används i folkmun och i olika yrkessammanhang. I resultatet framkommer det att skötsel och omtanke är begreppet omsorgs starkaste synonymer. I den semantiska analysen och diskriminationsanalysen av begreppet omsorg kunde två olika betydelsedimensioner tydligt påvisas: praktiskt arbete och sjuksköterskans välvilja. Möjligen är det detta som bidrar till den rådande oenigheten av begreppet. Slutsats: Begreppet omsorg har inte förändrats avsevärt mycket sedan år 1950 och framåt. I samhället generellt så förknippas begreppet omsorg med omsorgsverksamheter, samhällsvård och socialvård. Kärlek är en grundpelare för att kunna ge omsorg och kan uttrycka sig på många olika sätt i omvårdnaden.

Compassion är ett stort och ofta använt begrepp inom omvårdnad och ses av de allra flesta som arbetar eller forskar inom vård som en förutsättning för en bra vårdrelation. Den nytillkomna forskningen pekar dessutom på att om vi förmår möta patienterna med compassion och tränar oss i compassion med oss själva kan det få goda effekter på vårdrelationer, bidra till lindrat lidande för patienten, stimulera till ökad motivation och egenvård hos patienten samt minska risken för empatitrötthet hos vårdpersonal. Begreppet compassion är väl dokumenterat i omvårdnadslitteratur men inte särskilt väl definierat. Existerande litteratur saknar tydlighet i hur compassion representeras och förstås som begrepp och dess funktion kopplat till psykisk hälsa. Syftet med denna uppsats är att klargöra innebörden i begreppet compassion och att förtydliga begreppets betydelse i kontexten psykisk ohälsa. En begreppsanalys utifrån Walker och Avants modell (2014) har genomförts. Resultatet utgörs av en lexikal del och en litterär del som sedan vägs samman till definierande attribut för compassion. I den litterära delen presenteras fyra teman: Närvaro; Medmänsklighet; Agera på lidande och Emotionella egenskaper. Analysen har frambringat attributen: Vänlighet, Hjälpsamhet och Medmänsklighet. Avslutningsvis diskuteras hur compassion och dess attribut kan förstås i en kontext av psykisk ohälsa utifrån perspektiven: konsekvenser, empatitrötthet, self-compassion och lidande. Compassion är ett komplext och svårdefinierat begrepp. Men resultatet har ändå bringat viss kunskap om vilka faktorer som påverkar upplevelsen av att ha varit i närheten av compassion. Förståelsen kan ge kunskap om vad som är viktigt för att kunna förmedla compassion till andra och till sig själv.

Vårt syfte med studien är att undersöka hur pedagogerna definierar och förklarar begreppet omsorg och dess roll i förskolans verksamhet. Vi ville även öppna upp för diskussion kring omsorgsbegreppet och på så sätt synliggöra begreppets breda tolkningsområde. I förskolans läroplan (Lpfö 98 rev 2016, s.9) står det att ”Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet” vidare nämns begreppet omsorg åtta gånger till, men hur kan pedagoger arbeta för att nå omsorgens målområden? Enligt utbildningsdepartementet (2017) är förskolans uppdrag komplext och brett och betonar avsaknaden av en tydlig definition av omsorgsbegreppet i styrdokumenten. För att fördjupa oss i omsorg har vi valt att göra en kvalitativ studie där fem pedagoger har intervjuats, där empirin från intervjuer analyserades utifrån innehållsanalys för att synliggöra likheter, skillnader och mönster.Studien utgår ifrån Segestens (2017) begreppsanalys för att undersöka begreppet omsorg utifrån pedagogernas perspektiv. För att tolka informanternas svar använder vi Noddings (2015) begrepp modellering, dialog, praktisk handling och bekräftelse. Studiens resultat visar att omsorg är ett komplext och mångtydigt begrepp. Pedagogerna betonar bristen av dialog kring omsorg och beskriver begreppet genom att använda andra ordalag. I resultatet beskrivs omsorg genom att det delas upp i två delar, det ”gamla och det nya”. Omsorg ses som en självklar del i förskolans verksamhet och sätts in i ett helhetsperspektiv, där vikten av dialog och samsyn mellan pedagogerna betonas. Studien visar tre perspektiv gällande barngruppens stora storlek. I vårt resultat framkom den trygge vuxna återkommande i relation till omsorgsuppdraget. I sista delen av resultatdiskussionen presenteras informanternas förslag på hur pedagoger kan synliggöra omsorg inom förskolans verksamhet.

Bakgrund: Mer omvårdnad flyttas från sjukhusen till patientens hem. Det är många sjuksköterskors framtid att arbeta i patientens hem. När hemmet blir en vårdmiljö finns det hinder och möjligheter för patient och sjuksköterska att gemensamt arbeta mot patientens önskemål och behov. Ett hinder är när patienten känner sig som gäst i sitt eget hem. En möjlighet är att sjuksköterskan kan få en nyanserad bild av patienten när hemmet blir plats för omvårdnad. Det kan vara komplext att vårda i hemmet samt att bli vårdad i hemmet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva begreppet hemmet som vårdmiljö. Metod: En begreppsanalys med inspiration av Walker och Avants åtta stegs modell. Studien grundar sig på ordböcker och synonymordböcker. Resultat: I begreppsanalysen framkom tre kännetecken som alla behövs för att begreppet hemmet ska förstås. De tre kännetecknen som framkom är platsen, skapa atmosfären och i atmosfären. Med hjälp av fallbeskrivningar tydliggörs kännetecknen. Slutsats: Resultatet kan öka förståelsen för när hemmet blir en vårdmiljö samt ge kunskap om hemmets betydelse för personcentrerad omvårdnad i hemmiljö.

There is a discrepancy in research within library and information science in the use of the concept non-user, and no research about librarians’ use of the concept can be found. If librarians define the concept differently it may affect how they share experiences with one another and how they design outreach towards library non-users. An Evolutionary concept analysis of the concept in relation to public libraries is carried out based on the use of the concept in a survey answered by librarians, and research literature. The study supports results from previous studies of non-users and finds that the concept non-user is applied in different manners. The results show that there are similarities in the application of the concept with attributes relating to the non-use of the library, when or if use occurred and as a challenge. The differences found are mostly based on the context of application such as between research literature and librarians’ usage but also in regards to geographical location and the speciality of the librarians. The main finding is the difference in the use of the concept non-user, where the research literature and inner city librarians have a more conservative use than librarians in general and the librarians in the outer par tof the city. This study contributes to a broader understanding of the concept non-user and how the context can affect the use of the concept and how the concept can be applied in these contexts.

Spårfaktorn är ett begrepp som idag används inom trafikplanering men utan att det finns en enhetlig definition. Syftet med uppsatsen har varit att definiera spårfaktorn genom att göra en begreppsanalys. Detta har gjorts genom att titta på tidigare forskning samt tidigare utredningar av spårvägsprojekt. Även pågående spårvägsprojekt i Lund och Malmö har undersökts genom intervjuer med nyckelpersoner för att få ett bättre grepp om hur begreppet används idag samt för att kunna pröva begreppet. Vårt resultat har visat att ett antal faktorer utgör kärnan för begreppet spårfaktor. Spårfaktorn är det ökande resandet som inträffar när ny spårväg ersätter busstrafik. En förutsättning är att det finns en god planering och en bra strategi samt att mjuka faktorer tas i beaktning. Det leder till att förtroendet för spårvägen, och resandet, ökar. För att spårfaktorn ska vara lättare att påvisa bör resan vara minst 40 minuter. Vår begreppsprövning har pekat på att intervjupersonerna kan identifiera några av dessa faktorer men inte se en helhet kring dessa. / The rail bonus is a term used in traffic planning which has no clear definition. The purpose of this paper has been to define the rail bonus by doing a concept analysis. This has been done by looking at previous research and previous investigations of light rail projects. We have also studied current light rail projects in Lund and Malmö through interviews with key persons. The purpose of the interviews has been to get a better view on how the term is used today and to compare this with our definition. Our results have shown that a number of factors are the core of the concept of the rail bonus. The rail bonus is the growth in travel that occurs when new tramway replaces buses. One condition is that there is a good planning and a sound strategy, and that soft factors are taken into consideration. This leads to reliability for the tram, and traveling with the tram will increase. To easier prove the rail bonus the journey needs to be at least 40 minutes. Our concept testing has indicated that the interviewees identify some of these factors without seeing them in a bigger perspective.

Everyone seems to agree that a nation's willingness to fight is vital for its defense and resilience in the event of an attack. In Swedish history, interpretations of this concept have varied, but no lasting scientific definition has emerged. Previousresearch in the field has taken a quantitative approach, focusing on identifying variables that seem to influence the willingness to fight. Few researchers have attempted to explain the significance of the concept itself. This study aims to bridge the gap that arises when researchers measure willingness to fight without truly understanding what the concept entails.Using Gerring’s conceptual theory, this study analyzes the understanding and application of the concept willingness to fight within the context of the Swedish total defense. The result reveals a broad interpretation, emphasizing the necessity of finding a common definition of the concept to mitigate potential misunderstandings and enhance its scientific and practical utility.

Diss. Åbo : Åbo akademi, 2005. / Myös verkkojulkaisuna.

Bakgrund: Sjuksköterskan har ansvar att tillämpa delaktighet i omvårdnad, både utifrån lagar men även utifrån ett etiskt perspektiv. Sjuksköterskans arbete på somatisk vårdavdelning påverkas av faktorer såsom hög arbetsbelastning och att bli avbruten. Detta påverkar sjuksköterskans tillämpning av delaktighet. Kunskap och förståelse om delaktighet kan underlätta främjandet av delaktighet i sjuksköterskans arbete. Orems omvårdnadsteori, som examensarbetet tagit förankring i, bygger på att sjuksköterskan ska stärka patientens förmåga till egenvård varvid delaktighet är en förutsättning. Syfte: Syftet är att belysa begreppet delaktighet för patienter på somatisk vårdavdelning i relation till sjuksköterskan. Metod: En begreppsanalytisk modell av Walker och Avant. Resultat: Delaktighet utgörs av orden del och akt och har ursprung i latinska pars. Delaktighet finns i olika former och är en aktiv handling där patientens inre resurser beaktas. Delning av information, en etablerad relation och tillit är viktigt vid ansvarsfördelning. Delaktighet som begrepp består av de sex attributen integration, informationsutbyte, partnerskap, interaktion, kapacitet och ansvar. Alla attributen är beroende av varandra för att fånga in begreppet, vilket demonstreras i olika fallbeskrivningar. Slutsats: De sex definierande attributen har tydliggjort hur delaktighet kan användas i praktiken. Med konkretisering av delaktighet finns ökad förståelse för hur sjuksköterskan kan främja patientens förmåga till egenvård. / Background: A nurse has a responsibility to apply participation in nursing, both from laws but also from an ethical point of view. A nurse’s work in a somatic ward is affected by factors as high workload and being interrupted, which affects participation. Knowledge and understanding about participation may facilitate participation in the nurse’s work. Orem’s theory of nursing, on which this bachelor thesis has taken abutment in, is based on that the nurse should consolidate the patient’s ability to self-care wherein participation is a condition. Aim: To highlight the concept of participation of patients in a somatic ward in relation to the nurse. Method: A concept analysis model by Walker and Avant. Results: Participation constitute from the words part and act and has its origin in Latin pars. Participation comes in different forms and is an active action where the patient’s inner resources are taken in regard. Sharing of information, an established relationship and trust is important for division of responsibility. Participation as a concept consists of the six attributes integration, information exchange, partnership, interaction, capacity and responsibility. All these attributes depend on each other to capture the concept, which has been demonstrated in different case studies. Conclusion: The six defining attributes have clarified how participation can be used in practice. With the concretization of participation there is greater understanding of how the nurse can promote the patient's ability to self-care.

Det övergripande syftet med detta arbete är att diskutera frågan hur kunskap konstrueras för den praktiska förmågan att rida. Utifrån detta syfte har följande frågeställningar formulerats: Hur synliggörs kunskap för att rida en häst i tre olika texter om ridning, framförallt med fokus på nybörjarens första möte med fenomenet ridning? Kan olika tankestilar identifieras, och om så är fallet, hur förhåller de sig till varandra? Diskussionen utgår från en analys av olika tankestilar som de framträder i tre olika texter. Utgångspunkten är att individen aktivt konstruerar sin egen kunskap men att denna kunskapskonstruktion påverkas av den kultur som individen vistas i. Merparten av tidigare studier om ridutbildning har fokuserat på undervisningen som den utförs av ridläraren eller de kognitiva aspekterna i samband med lärandet hos eleven. Kunskapens innehåll, form och grad samt önskat resultat har inte problematiserats. Kunskapens innehåll för att rida hästar belyses i detta arbete både i ett modernt sammanhang och i ett historiskt sammanhang från 1700- och 1800-talen. Metoden som använts för detta arbete är historisk begreppsanalys av tre texter; Ridhandboken Del 1: Grundutbildning för häst och ryttare av Miesner et al. (2003), Ridläran eller ridskolan av Ehrengranat (1836) samt Ridkonsten av de la Guérinière (1731/1828). De begrepp som identifierats i respektive text ses som byggstenar för olika tankestilar. Resultatet av begreppsanalysen visar att de tre texterna beskriver två olika tankestilar. Samtliga texter berör begreppen initial sitsträning och inverkan. Ryttarkänsla beskrivs i Miesner et al. (2003) samt Ehrengranat (1836). Vid den djupare analysen av begreppen initial sitsträning, inverkan och ryttarkänsla framträder två tankestilar. En som representeras av Miesner et al. (2003) och som fått namnet den förenklade helheten, samt en som representeras av Ehrengranat (1836) och de la Guérinière (1731/1828) och som fått namnet de blottlagda detaljerna. I tankestilen den förenklade helheten fokuseras den initiala sitsträningen på placeringen av ryttarens ben. Ryttaren ska först lära sig att hantera gångarten trav genom att rida lätt med hjälp av stigbyglar för att sedan lära sig sitta ner i sadeln. Kommunikationen med hästen beskrivs som samtidig inverkan från ryttarens hand, skänkel och vikt. Ryttarkänsla beskrivs som ryttarens förmåga att samtidigt inverka med hand, skänkel och vikt i ett väl avvägt samspel. I tankestilen de blottlagda detaljerna utgår den initiala sitsträningen från att ryttaren ska hitta överlivets balans i sadeln, och detta görs utan att ryttaren använder stigbyglar och ryttaren ska lära sig att sitta ner i sadeln i skritt och trav utan stigbyglar. Först därefter kan ryttaren lära sig att korrekt utnyttja stigbyglarna. Ryttarens hand beskrivs som den främsta vägen för kommunikation. Ehrengranat (1836) menar att ryttarens förmåga att ta emot känningar från hästen är utgångspunkten för ryttarkänsla. Slutsatsen är den att två olika tankestilar har identifierats, och att den tankestil som identifierats i de äldre texterna är väl värda att utforska. Denna tankestil kan bidra till att belysa den grad och form av kunskap en individ behöver konstruera för att säkert och etiskt rida hästar.