• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 35
  • 1
  • Tagged with
  • 36
  • 20
  • 20
  • 19
  • 17
  • 8
  • 7
  • 7
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Behandlarens arbetsmotivation och faktorer som påverkar motivationen i arbetet

Fetahi, Burim, Rufo, Nino January 2011 (has links)
Arbetet som behandlare kan vara påfrestande då behandlaren ständigt möter klienter. Således kan en behandlare utsättas för både psykiska och fysiska risker som eventuellt kan påverka behandlarens arbetsmotivation. Syftet med detta examensarbete är att utifrån behandlarens egna upplevelser få en djupare kunskap om behandlarens arbetsmotivation och om faktorer som påverkar motivationen i arbetet. Studier har visat att faktorer som högt engagemang och en känsla av att de, som behandlare, har möjligheten att göra en avgörande insats i klienters liv är viktiga i relation till arbetsmotivation. Faktorer som utmaningar, varierande arbetsuppgifter, relation till arbetsgruppen och klienter samt vikten av ledningens styrning framhävs i uppsatsen som andra viktiga motivationsfaktorer. Uppsatsen bygger på tre teorier; Herzbergs two-factor theory, social kognitiv teori och Self determinationsteorin. Intervjuerna genomfördes genom en semistrukturerad kvalitativ intervju. Resultatet visade att behandlarna har en hög inre motivation till sitt arbete. Denna motivation är dock komplex och multidimensionell i den meningen att den består av en stor mängd olika faktorer vilka berör individens känslomässiga, kognitiv-rationella och sociala essens.
2

Det affektiva arbetet: : Behandlares berättelser om att arbeta med Affektskola

Bergkvist, Sandra, Carlsson, Jessica January 2015 (has links)
Forskning har visat att behandlares förståelse för affekter är viktigt i arbete med patienter med psykisk ohälsa. Syftet med denna studie var att undersöka behandlares berättelser om hur de uppmärksammade, påverkades av och kunde använda sig av sina egna och patienternas affekter i arbetet med gruppbehandlingsmetoden Affektskola. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex behandlare som arbetade med metoden. Intervjuerna analyserades med tematisk analys utifrån en abduktiv ansats. Analysen resulterade i tre huvudteman, Behandlare med känsla för affekter, Affektsmitta i arbetet och Utmanande affekter, med åtföljande underteman. Resultaten visade att det för behandlarna upplevdes viktigt att vara medveten om och öppet uttrycka sina egna affekter för att kunna visa för patienterna hur affekter kan uttryckas. De beskrev att de smittades av patienternas affekter och därigenom kunde hjälpa dem att urskilja olika affekter. Behandlarna beskrev svårigheter med att skilja mellan sina egna och patienternas affekter, samt att arbeta med affekterna skam och glädje. Sammantaget tydde resultaten på att behandlarna hade hög affektmedvetenhet samt förmåga att arbeta med sina egna och patienternas affekter. / Research has shown that therapists’ understanding of affects is important when working with patients who suffer from mental illness. This study examined how therapists attended to, was affected by and used their own and their patients affects when working with the group treatment Affect school. Semi-structured interviews were conducted with six therapists who all worked with this treatment. The interviews were analysed using thematic analysis with an abductive approach. The analysis resulted in three themes, Therapists with knowledge of affects, Working with emotional contagion and Challenging affects, containing sub-themes. The results showed that the therapists thought it was important to be aware of and openly express their own affects to be able to show patients how affects can be expressed. They reported that they were affected by emotional contagion, which could be used to help patients distinguish between different affects. The therapists expressed difficulties with differentiating between their own and their patients’ affects, and working with the affects shame and joy. The results indicated altogether that the therapists had high levels of affect consciousness and an ability to work with their own and their patients’ affects.
3

"Så att få ungarna att förstå att dom är guld, det tycker jag är, det är våran uppgift" : En kvalitativ studie av relationerna mellan ungdomar och behandlare på behandlingskollektivet Hassela i Klintehamn, Gotland.

Hoffman, Emma January 2010 (has links)
The purpose of my study was to see what kind of relationships there were between the youth and the social workers in the treatment home Hassela in Klintehamn, Gotland. The social workers work for six weeks day and night by living together with the youth. I also wanted to examine what happens when there were conflicts between them as signs of tensions in the relationships. In addition to this I wanted to study the relations between power and influence in their relationships where Hassela strives for democracy. My questions were the following; How do the youth and the staff describe the relationships between them? How do conflicts work between them at Hassela? What does the relationship between power and influence look like? The study is based on qualitative interviews with four clients and four social workers. The theoretical perspective I used were Skau’s discussion of power and help in the relationship between client and social worker. The conclusions of the study are that intimate relationships, similar to family relationships, form between the clients and the social workers. Conflict is considered a natural part of everyday life and that they are solvable and good for the relationships. There are no formal rules or regulations regarding conflicts for the staff which lets the staff make up their own ways of dealing with conflicts. The social workers create and control most of the youth’s daily life in forms of everyday activities that they have to be a part of. However, the youth can choose between the options available and have lots of free time during the afternoons and nights. It is not entirely clear what and how the youth can use their influence though Hassela strives for democracy.
4

<em>"Så att få ungarna att förstå att dom är guld, det tycker jag är, det är våran uppgift"</em> : En kvalitativ studie av relationerna mellan ungdomar och behandlare på behandlingskollektivet Hassela i Klintehamn, Gotland.

Hoffman, Emma January 2010 (has links)
<p>The purpose of my study was to see what kind of relationships there were between the youth and the social workers in the treatment home Hassela in Klintehamn, Gotland. The social workers work for six weeks day and night by living together with the youth. I also wanted to examine what happens when there were conflicts between them as signs of tensions in the relationships. In addition to this I wanted to study the relations between power and influence in their relationships where Hassela strives for democracy. My questions were the following; How do the youth and the staff describe the relationships between them? How do conflicts work between them at Hassela? What does the relationship between power and influence look like?</p><p>The study is based on qualitative interviews with four clients and four social workers. The theoretical perspective I used were Skau’s discussion of power and help in the relationship between client and social worker.</p><p>The conclusions of the study are that intimate relationships, similar to family relationships, form between the clients and the social workers. Conflict is considered a natural part of everyday life and that they are solvable and good for the relationships. There are no formal rules or regulations regarding conflicts for the staff which lets the staff make up their own ways of dealing with conflicts. The social workers create and control most of the youth’s daily life in forms of everyday activities that they have to be a part of. However, the youth can choose between the options available and have lots of free time during the afternoons and nights. It is not entirely clear what and how the youth can use their influence though Hassela strives for democracy.</p>
5

Empati och känslomässiga upplevelser i mötet med asylsökande patienter

Nelzén, Emma, Wall, Josefin January 2014 (has links)
The population of asylum seekers puts new challenges on the Swedish health care since their difficulties are complex; having both atraumatic background and a continuing worry about the asylum process.This study aims at investigating how health care professionals working with asylum seekers are affected emotionally using the theoretical concepts of empathy, compassion fatigue and compassion satisfaction. Nine qualitative interviews with health care professionals were conducted and the material was analyse dusing thematic analysis. Results were deductively found in thematerial, using the asylum process itself along with the concepts of empathy, compassion fatigue and compassion satisfaction as themes. Previous findings regarding empathy and its relations to compassion fatigue and compassion satisfaction were confirmed. This was furhter developed in this study through its focus on health care professionals working with asylum seekers.
6

Behandlares arbete med unga cannabisbrukare : En kvalitativ studie om möjligheter och hinder i behandlingsarbete / Counsellors and their work with young users of cannabis

Svensson, Louise, Pavlovic, Dejan January 2018 (has links)
Syftet med denna studie var att belysa behandlarens roll och syn när det kommer till ungdomar med cannabisproblematik samt deras upplevelse av ungdomars inställning till samma ämne. Den metod som valdes för detta arbete var av en kvalitativ ansats och den empiriska data som samlades in var med hjälp av intervjuer genom strukturering av låg grad, vilket innebär att respondenterna hade stort utrymme att svara med egna ord. Det som har framkommit under studiens gång är hur ungdomar kommer i kontakt med den hjälpen som de behöver och varför de behöver hjälp med att sluta bruka cannabis. Det framgår även hur mycket alliansskapandet betyder när det kommer till behandlingsarbetet. Andra viktiga saker att poängtera är hur behandlare ska förhålla sig gentemot ungdomarna för att uppnå så goda behandlingsresultat som möjligt. Det som framgått i resultatet är hur behandlare förhåller sig till den svåra balansgången i mötet med ungdom samt hur behandlare upplever unga cannabisbrukare.
7

”Behöver man ha makt här?” : En kvalitativ studie om behandlares upplevelser av makt i arbetet med familjebehandling

Dahl, Linda, Söderbladh, Hilda January 2018 (has links)
I den här kvalitativa studien undersöks behandlares upplevelser och beskrivningar av makt samt deras uppfattning om vad det innebär att vara hjälpare i arbetet med familjebehandling. Studien undersöker också hur behandlarna förhåller sig till den asymmetriska maktrelationen som hjälparrollen innebär. Metodologiskt strukturerades studien utifrån tio semistrukturerade intervjuer med behandlare verksamma på ett behandlingshem i Uppsala kommun. I intervjuerna framkom tre teman som kom att prägla resultatet, nämligen: behandlarrollen, beskrivningar av makt och upplevelser av makt. Analysen utgick från Foucaults teori om makt och Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati. Resultatet av studien framhåller hur behandlare förefaller ha skilda beskrivningar och upplevelser av makt i sin yrkesroll. Bland dessa kunde vi urskilja tre skilda upplevelser av makt. En grupp intervjupersoner tog avstånd från att behöva makt in sin yrkesroll, en andra grupp föreföll vara medveten om sin maktposition och den tredje gruppen beskrev en upplevelse av maktlöshet i mötet med familjer. Återkommande hos flera intervjupersoner var en märkbar ambivalens kring huruvida de ansåg att behandlar- och hjälparrollen var förenlig med att också ha makt. Av resultatet framgår också att de dilemman som behandlarna beskriver tycks skilja sig från det dilemma Lipsky beskriver att gräsrotsbyråkraten behöver hantera.
8

Sekundär traumatisering - en oundviklig risk av behandlares yrkesval?

Granath, Anna, Alexandra, Lind Rabb January 2023 (has links)
Studiens syfte var att undersöka behandlares upplevelser och erfarenheter av sekundär traumatisering. Studien syftade vidare att identifiera riskfaktorer som ökar risken att drabbas samt strategier för att hantera och förebygga sekundär traumatisering. En kvalitativ metod användes där åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes. Datamaterialet analyserades och tolkades med hjälp av tidigare forskning och sattes i relation till copingteorin och empatitrötthet. Studiens resultat tyder på att de flesta behandlarna har upplevt sekundär traumatisering i någon utsträckning med efterföljande symtom. Vissa ställer sig tveksamma till om de drabbats men uppger dock symtom som skulle kunna identifieras som sekundär traumatisering. Resultatet tyder även på att behandlarna besitter olika strategier för att hantera och förebygga sekundär traumatisering. Behandlarna tydliggör en brist på kompetens om sekundär traumatisering och benämner att detta bör uppmärksammas mer. Det är därför av relevans att fenomenet beforskas vidare för att öka medvetenheten om sekundär traumatisering. / The aim of the study was to investigate practitioners experiences of secondary traumatization. The study also aimed to identify factors that increase the risk of being affected and strategies for managing and preventing secondary traumatization. A qualitative method was used where eight semi-structured interviews were conducted. The material was analyzed and interpreted using previous research and put in relation to the coping theory and compassion fatigue. The results of the study suggest that most practitioners have experienced secondary traumatization to some extent. Some are unsure whether they have been affected but report symptoms that could be identified as secondary traumatization. The results also suggest that practitioners have different strategies for managing and preventing secondary traumatization. The practitioners reveal a lack of competence about secondary traumatization and state that this should be given more attention. It is therefore relevant that the phenomenon is further researched to increase awareness of secondary traumatization.
9

"Så att få ungarna att förstå att odm är guld, det tycker jag är, det är våran uppgift" : En kvalitativ studie av relationerna mellan ungdomar och behandlare på behandlingskollektivet Hassela i Klintehamn, Gotland.

Hoffman, Emma January 2010 (has links)
No description available.
10

Viljan till förändring : Har beroendebehandlare i Sverige ett medvetet sätt att framkalla och underhålla motivationen hos klienterna? Utifrån ett SDT-perspektiv / Willingness to change. : Do addiction councelors in Sweden have a conscious way to induce motivation with their clients? From an SDT perspective.

Engström, Jimmy January 2019 (has links)
Arbetet handlar om motivation inom beroendevården i Sverige. Beroende av alkohol och andra droger har arbetats med i flera tusen år på olika sätt och med olika framgång. Allt ifrån inlåsningar på psykiatriska institutioner till elchocker. Syftet med denna studie var att se om behandlare i Sverige har speciella medvetna strategier i sättet de jobbar på för att väcka motivation hos klienterna till fortsatt behandling.    En större del av de tillfrågade (87 %) uppgav att de använder en speciell metod eller har en speciell tanke innan ett första möte. Flertalet av dessa använder sig av motiverande samtal eller lågaffektivt bemötande.    Flera av de tillfrågade ansåg att vara lyhörd och förmedla tillit var de viktigaste sakerna i ett första bemötande med en ny klient.    Det finns stöd för att behandlare inom beroendevården i Sverige använder sig av specifika metoder i ett möte med klienten. Flera av dessa metoder finner stöd i tidigare forskning och litteratur i att vara främjande för att skapa känslor av autonomitet, samband/släktskap och kompetens. Enligt Self-Determination theory (jfr. Deci &amp; Ryan, 2008) kan detta ses som något som något som är nödvändigt för att kunna bygga en stark inre motivation. Studier visar att en stark inre motivation är positivt för att kunna tillgodogöra sig behandlingen.

Page generated in 0.059 seconds