Studien har undersökt vad behandlare upplever är specifikt i behandlingsprocessen, i alliansskapandet samt hur behandlarna påverkats affektivt av mötet med barn och ungdomar i åldrarna 4 till 18 år som blivit utsatta för incest. Fem legitimerade psykologer med erfarenheter från barn och ungdomspsykiatrisk verksamhet intervjuades. Tematisk analys användes vid bearbetning av data. Behandlarna poängterade i resultatet brister i struktur och skyddsaspekt i behandlingsprocessen samt behov av gränser i alliansskapandet. De affekter som oftast framträdde hos behandlarna var negativa affekter som ledsnad och förakt. Resultatet visade även på att behandlarna efterfrågade riktlinjer och vårdprogram specifikt inriktade mot barn och ungdomar som utsatts för incest. Forskning är nödvändig med fokus på evidensbaserade behandlingsmetoder som kan skapa riktlinjer för behandlare inom området. Vidare behövs det forskning med fokus på hur behandlarna påverkas av affekter som uppkommer i terapi med barn och ungdomar som blivit utsatta. / This study has investigated what therapists experience is specific in the treatment process, in the alliance creation and how therapists were affected by affects in meeting with children and adolescents aged 4 to 18 years who were exposed for incest. Five licensed psychologists with experience from child and adolescent psychiatry were interviewed. Thematic analysis was used in data processing. The result showed that therapists underlined a lack of structure and protection in treatment process as well as need for limits in the alliance creation with children exposed for incest. Effects that often emerged from the therapists were negative effects that led to sadness and contempt. The results also showed that the therapists requested guidelines and care programs specifically aimed for children and adolescent who are exposed for incest. Research is needed to produce evidence-based treatment methods that can create guidelines for therapists in the field.More research is needed focusing on how therapists are affected by affects that occur in treatment with child and adolescent who are exposed for incest.

Syftet med denna studie är att analysera och beskriva fenomenet -flickor med ADHD. I studien undersöks professionella behandlares upplevelser kring fenomenet flickor med ADHD, utifrån de flickor de mött under sitt yrkespraktiserande och uppmärksamma orsaker som lyfts fram för att förklara varför flickor med ADHD upptäcks mer sällan och i många fall senare än pojkar med ADHD och vilka konsekvenser detta kan leda till. Denna kandidatuppsats har genomförts med kvalitativ metod genom intervjuer med tre professionella behandlare som i sitt dagliga arbete möter flickor som fått diagnosen ADHD. Den tidigare forskningen som tas upp i studien syftar till att ge läsaren en inblick i och förståelse för vad en ADHD- diagnos innebär och hur diskussionerna kring ADHD ser ut i dagsläget. Analysen av det insamlade materialet utgår från tre teoretiska inriktningar. Dessa är Antonovskys teori om KASAM, stigma-/ stämplingsteorin och diagnossociologin. Studien fann att det är viktigt för flickorna som lever med ADHD att uppmärksammas i ett tidigt skede för att kunna lära sig att hantera de svårigheter en ADHD-diagnos kan innebära. Chanserna för ett välfungerande liv ökar om flickan och hennes omgivning får stöd och strategier för att lära sig leva med ADHD och därmed undvika att ADHD-diagnosen blir till något negativt. Det finns mycket positivt som kan komma av en ADHD-diagnos och det vill denna studie poängtera.

Studiens syfte var att belysa hur behandlare bemöter och arbetar med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp. Vår metod var kvalitativ och forskningsmaterialet inhämtades genom halvstrukturerade intervjuer. Våra frågeställningar var: Vad anser behandlare vara ett gott bemötande i arbetet med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp? Hur förhåller sig behandlare i mötet med dessa barn? Hur ser arbetsättet ut kring dessa barn? De teoretiska utgångspunkterna, KASAM och Anknytningsteorin, har använts vid tolkning och analys av forskningsmaterialet. Studiens resultat visade: Ett professionellt förhållningssätt utgör ett gott bemötande. Behandlare bör i mötet beröra problematiken samt att ett nära samarbete professioner emellan är betydelsefullt i arbetet.

<p>Studiens syfte var att belysa hur behandlare bemöter och arbetar med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp. Vår metod var kvalitativ och forskningsmaterialet inhämtades genom halvstrukturerade intervjuer. Våra frågeställningar var: Vad anser behandlare vara ett gott bemötande i arbetet med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp? Hur förhåller sig behandlare i mötet med dessa barn? Hur ser arbetsättet ut kring dessa barn? De teoretiska utgångspunkterna, KASAM och Anknytningsteorin, har använts vid tolkning och analys av forskningsmaterialet. Studiens resultat visade: Ett professionellt förhållningssätt utgör ett gott bemötande. Behandlare bör i mötet beröra problematiken samt att ett nära samarbete professioner emellan är betydelsefullt i arbetet.</p>

Syftet med studien var att belysa alliansen i det professionella samtalet inom missbruksvården utifrån behandlarens perspektiv. Studiens frågeställningar var vilken betydelse alliansen har för en konstruktiv förändringsprocess i det professionella samtalet mellan klient och behandlare. Och vilka hinder och förutsättningar som kan framgå i skapandet av en allians mellan behandlare och klient, i det stödjande samtalet. Med hjälp av en kvalitativ studie har fem respondenter inom missbruksvården intervjuas utifrån en semistrukturerad intervjuform. Studiens resultat har analyserats utifrån teoretiska perspektiv och tidigare forskning. De teoretiska perspektiven är följande:  Kommunikationsteorin, allians och professions makt. De centrala aspekter som framkom under uppsatsens resultat var att alliansens betydelse är en viktig del för en konstruktiv förändringsprocess. Slutligtivis visar studien på att det kan framgå en rad olika hinder och förutsättningar i skapandet av en allians i det stödjande samtalet.

Den föreliggande studiens syfte är att undersöka vilka framgångsfaktorer som används i missbruksbehandling för att möjliggöra en positiv förändring hos klienten som resulterar i ett drogfritt liv. Den valda metoden för denna studie är en kvalitativ utgångspunkt med hermeneutiskt förhållningsätt. Empirin samlas in med hjälp semistrukturerade intervjuer. De resultat som redogörs för i studien är uppdelade i olika teman som benämns följande: delaktighet, allians, insikt, spindeln i nätet, anledning för behandling, mål och delmål samt sysselsättning som framgångsfaktor. De slutsatser som gjorts i studien är att det finns olika aspekter som bidrar till en framgångsrik behandling. Ytterligare en slutsats är att även yttre faktorer kan påverka behandlingens framgångsfaktor.

Behandlare av våldsamma män besitter kunskap om mäns våld mot kvinnor. Syftet med denna studie är att undersöka behandlares uppfattningar om mäns våld mot kvinnor för att skapa en djupare förståelse kring hur de förklarar våld i nära relationer samt hur de bemöter mäns känslor om skuld och skam under behandling. Studiens resultat baseras på tio intervjuer med behandlare som arbetar med behandling eller tidigare har arbetat med behandling. Studiens två frågeställningar besvaras genom en tematisk analys av intervjumaterialet med ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv samt begreppen skuld och skam. Av resultaten framkom det att behandlarna upplever att männen i vuxen ålder påverkas av tidigare trauman från sin barndom, och genom att bruka våld kan de uppnå både makt och kontroll. När männen söker hjälp på frivillig väg föreligger det ofta någon form av kris. Behandlarna förklarar att männen upplever skamkänslor som dels gör det svårt för dem att söka hjälp men att det även fungerar som en drivkraft. Behandlarna anser att medvetenhet, förmåga att ta ansvar och förmåga att mentalisera är viktigt för att männen ska förstå konsekvenserna av sitt våldsutövande. För att männen inte ska använda våld i situationer där de känner sig stressade eller pressade krävs det både kunskap om sina känslor och hur de ska kommunicera dem. Våld i nära relation är ett allvarligt samhällsproblem som kräver forskning gällande fler perspektiv av problemet, däribland från behandlarens perspektiv.

Syftet med studien var att med utgångspunkt i socialarbetares erfarenheter undersöka synen på och medvetenhet om makt i form av maktutövning och maktrelationer gentemot klienter. Vidare undersöktes om detta skiljer sig beroende på om socialarbetaren har en myndighetsutövande eller en behandlande roll och vilka arbetsuppgifter de utför. En kvalitativ metod i form av intervjuer användes. Totalt fyra yrkesverksamma socialarbetare intervjuades, två myndighetsutövare och två behandlare. Som teoretisk referensram användes begreppen frikoppling och sammankoppling samt en maktförhållande matris, vilket möjliggjorde att analysera maktrelationerna utifrån både mikro- och makronivå. Tillsammans med tidigare forskning användes de teoretiska perspektiven för att analysera studiens resultat. Resultatet visade att socialarbetarna hade olika uppfattningar om makt och den maktrelation som uppstår mellan dem och klienterna oberoende av deras yrkesroller. Exempelvis utgjorde lagstiftning en mer väsentlig del av myndighetsutövarnas arbete än behandlarnas arbete. Denna konkreta skillnad i de respektive yrkesrollerna antyder att maktpositionen i förhållande till klienten var tydligare i det myndighetsutövande arbetet än i behandling. Till skillnad från de myndighetsutövande socialarbetarna behövde de behandlande socialarbetarna inte förmedla svåra besked eller beslut till klienterna. Myndighetsutövarna har även med sin beslutsrätt i det dagliga arbetet mer makt-över, medan behandlarna utifrån sitt nära arbete med klienterna har mer makt-tillsammans. / The purpose of the study was to, based on the experiences of social workers, examine the view of and awareness of power in the form of exercise of power and power relations towards clients. It was further investigated whether this differs depending on whether the social worker has an executive or a therapeutic role and which tasks they performs. A qualitative method in the form of interviews was used. A total of four professional social workers were interviewed, two authorities and two therapists. Disconnecting and interconnecting, as well as the Matrix of power relations were used as a theoretical frame of reference, which made it possible to analyze the power relations from both micro and macro level. Together with previous research, the theoretical perspectives were used to analyze the results of the study. The result showed that social workers had various perceptions of power and the power relationship that arises between them and the clients, regardless of their professional roles. Legislation was a more significant part of the work of the authorities than the work of the therapists. This difference in the respective professional roles suggests that the position of power in relation to the client was clearer in the administrative work than in treatment. Unlike the authorities, the therapists did not have to convey difficult decisions to the clients. The authorities also have more power-over with their decision-making power in the daily work, while the therapists, based on their close work with the clients, have more power-together.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur behandlare som arbetar med partners till alkoholmissbrukare använder och förstår begreppet medberoende samt att undersöka vilka diskurser som konstrueras i behandlares tal om medberoende. Detta har genomförts genom att fyra behandlare på två olika verksamheter i Sverige intervjuats. Vi har i studien utgått ifrån en kritisk diskursanalys och genomfört analysen av det empiriska materialet med Faircloughs tredimensionella modell där resultatet visade på att medberoende förstås och beskrivs som ett tillstånd där man antar ett beteende likt den beroendes. Utifrån behandlarnas tal skapades fyra diskurser, egetansvarsdiskursen, normalitetsdiskursen, sjukdomsdiskursen och behandlingsdiskursen. Utifrån studiens teoretiska utgångspunkter har vi kunnat konstatera att genus och kön delvis konstrueras i behandlares tal om begreppet medberoende. / The purpose of this study is to increase the understanding of how case workers who treat partners of alcoholics use and understand the term codependency, and investigate which discourses are constructed in the case workers speech concerning codependency. This project was completed through interviews with 4 different case workers at two different treatment clinics in Sweden. In this study we have used a critical discourse analysis as our assumed framework, and analyzed the empirical data using Norman Faircloughs three dimensional model in which the result showed that codependency is understood and described as a condition where you adopt a behaviour similar to the abuser. From analysis of the case workers speech we created four discourses, the discourse of responsibility, discourse of normality, discourse of disease and discourse of perception. Using the studies theoretical perspectives we have concluded that gender and sex have partly been constructed through the speech of case workers concerning the term codependency.

It is quite noteworthy that relapse in substance use has been discussed more on an international level, than on a national level. In Sweden, research has focused on the recovery process, relapse avoiding strategies, and on relapse prevention treatment. Therefore, this study aims to describe and analyze individual and social risk factors for relapse in substance use from the perspective of both therapists and substance users. This is to analyze whether there are common denominators and/or major differences between these perspectives. Through qualitative interviews, where four therapists and four previously treated substance users were interviewed, we got access to different people’s substance use stories and opinions on relapse. To summarize our results, both users and therapists named triggers as negative emotions, and multi-problems such as mental health issues, but even damaged brain as an individual risk factor. They mentioned, furthermore, social relations, poor working alliance between users and professionals, and alcohol availability as Swedish tradition as social risk factors. Users alsomentioned exclusion and stigma in Sweden as social risk factors, meanwhile, therapists named loneliness as a social risk factor. These perspectives overlapped to a considerable extent, but therapists in some cases had a more scientific understanding of relapse.