År 2002 ägde ett reformarbete rum i Skadeståndslagen (SkL) som medgav en lagstadgad rätt till ersättning för en närstående som drabbats av psykiska besvär till följd av att en nära anhörig tillfogats en allvarlig personskada. Bakgrunden till lagändringen var att det i praxis skett en gradvis utvidgning av rätten till skadestånd i de särskilda situationer som bedömts vara av så pass allvarlig art att skadegöraren inte kunnat undgå att utge ersättning till den närstående. Problematiken kring denna typ av skada skiljer sig en del åt sett till tiden före respektive efter lagändringen. För att ersättning skall utgå måste de psykiska besvären vara medicinskt påvisbara, något som tidigare innebar att det låg på de närstående att bevisa att besvären uppkommit. Detta är dock inte längre nödvändigt då besvären i stor utsträckning numera presumeras. Konkret så gällde före lagändringen att det fordrades att ett dödligt våld varit för handen så till vida att det rört sig om en uppsåtlig handling med dödlig utgång som huvudregel. I och med lagändringen är den närståendes rätt till ersättning utsträckt till att även omfatta fall där en livshotande skada inte fört med sig en dödlig utgång, en utvidgning som lagstiftaren får tillskrivas då denne i förarbetena till SkL förklarat att det aktuella lagrummet inte skall tolkas e contrario som annars vore naturligt att utgå ifrån. Det finns inte längre något krav, då personskadan medfört den anhöriges död, att den skadegörande handlingen skall ha varit uppsåtlig utan oaktsamhet oavsett graden av densamma ger upphov till ersättningsrätt för den närstående. Vid livshotande skador utan den därpå följande dödliga utgången så fordras alltjämt att skadorna åsamkats den anhörige genom en uppsåtlig handling för att skadeståndsansvar skall åläggas skadegöraren. Möjligt är dock att vi i ett senare skede av rättsutvecklingen kan komma att få se en utvidgning även i dessa fall till att omfatta oaktsamt orsakade [livshotande] skador men detta är å andra sidan orimligt att med bibehållen säkerhet kunna fastslå i nuläget, detta blir istället något för rättstillämpningen att framledes pröva. Det torde räcka med att den närstående erhållit underrättelse om det inträffade för att ersättning skall utgå. Detta gäller såväl när utgången är dödlig som vid livshotande skador. När det gäller personkretsen så är angående den klarlagt att någon uttömmande uppräkning av ersättningsberättigade i lagen vare sig finns eller är önskvärt, denna bedömning får istället vidtas av domstolarna i den specifika situationen som är dem för handen.

Under 1980-talet ökade arbetstempot och kraven inom organisationer samtidigt som den egna kontrollen och påverkan minskade tydligt. Vilket resulterade i att alltfler sjukskrev sig. Den psykosociala stressen blev den centrala orsaken till ohälsan. Olika studier har visat att psykosocial stress kan leda till muskelbesvär. Den viktigaste komponenten i återställning av balansen är tid för återhämtning. Tandvårdspersonal är en av de grupper som uppger och rapporterar hög frekvens av muskuloskeletala besvär, främst i nacke, axlar och skuldror. Olika interventioner har prövats för att åtgärda problemet. Denna studie syftar till att undersöka effekterna av arbetstidsförkortning (2.5 timmar) och träning på arbetstiden (2.5 timmar) på psykosociala faktorer och hälsa bland kvinnlig tandvårdspersonal. Resultatet visar att undersökningsdeltagarna i tids- och motionsgruppen rapporterar färre muskelbesvär och andra hälsoproblem än kontrollgruppen sex månader efter att projektet påbörjades. Samtidigt rapporterar undersökningsdeltagarna i dessa två grupper minskning av arbetskraven och ökning av den egna kontrollen. Sammanfattningsvis är resultaten goda och visar värdefullheten av hälsofrämjande insatser i alla fall i sex månader.

The purpose of this study was to examine psychosomaticsymptomsissuesamongst children and adolescents between the ages of 0-18 years and to clarify the underlying factors.Method: Literature study based on 10 scientific articles.Results: Psychosomatic issues amongst children and adolescents, due to stress, were common in Europe and Scandinavia. The symptoms varied between gender and age. The underlying factors were mainly school environmental issues, home conditions, socio-economic situations and disputes with teachers and peers. The symptoms varied from headache, gastro intestinal problems and insomnia to eating disorders, depression and pounding heart.               Conclusion: The future of children’s psychosomatic health depends on interventions on all levels of society since they are affected by everything from school environment and home conditions to unemployment and recession. / Syftet med denna studie var att belysa psykosomatiska symptom hos barn och ungdomar i åldrarna 0-18 år samt tydliggöra bakomliggande orsaker.Metod: Litteraturstudie baserat på 10 stycken vetenskapliga artiklar.Resultat: Barn i Europa, främst Skandinavien, upplevde olika psykosomatiska symptom till följd av stressande händelser och dessa symptom varierade även mellan ålder och kön. Skolmiljön var en stor utlösande faktor, likväl som hemförhållanden, socioekonomisk situation och osämja med lärare, jämnåriga och familjemedlemmar. Symptomen var allt från huvudvärk, mag- tarmproblem och sömnsvårigheter till nedstämdhet, ätstörningar och hjärtklappning.Slutsats: Barns framtida psykosomatiska hälsa är beroende av insatser på alla nivåer i samhället, då de påverkas av allt från skolmiljöerna de befinner sig i och hemförhållanden, till arbetslöshet och lågkonjunktur.

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Whiplashrelaterade besvär är vanligt förekommande efter en bilolycka. En behandling för dessa patienter är steloperation av övre nackkotpelaren. Dock finns lite forskning kring hur detta i allmänhet och i synnerhet ur ett beteendemedicinskt perspektiv kan påverka en patient. Syfte: Var att utvärdera om steloperation av övre nackkotpelaren hade effekt för två patienter med långvariga whiplashrelaterade besvär, avseende vissa beteendemedicinska aspekter innehållande psykologiska och kognitiva funktioner. Metod: Experimentell single–subject studie som innehåller baslinje-, interventions- och uppföljandemätningar (A1-B-A2 design). Två personer med whiplashrelaterade besvär som skulle genomgå steloperation av övre nackkotpelaren, deltog i studien. Dessa skattade i frågeformlär kring beteendemedicinska aspekter vid två tillfällen under 14 dagar före och 6 veckor, 3, 6 och 12 månader efter operation. Deltagarna skattade även dagliga aktiviteter med hjälp av dagbok, vid dessa tillfällen och under 14 dagar före operation. Resultat: Båda deltagarna uppvisade förbättringar i de flesta uppmätta aspekterna vid 12 månader, jämfört med första skattningen före operationen. I två av deltagarnas dagliga aktiviteter ses signifikanta skillnader efter operationen jämfört med baslinjeskattningarna. Slutsatser: Steloperation av övre nackkotpelaren har en positiv effekt för dessa patienter och ökar deras self-efficacy, minskar rörelserelaterad rädsla, katastroftankar, ångest/depressivitet, funktionsnedsättning, whiplashsymptom, ökar livskvalitet samt minskar smärta/hinder i dagliga aktiviteter.   Nyckelord: Fusion, katastroftankar, livskvalitet, rörelserädsla, self-efficacy whiplashrelaterade besvär. / ABSTRACT   Background: Whiplash associated disorders are common problems after a car-accident. One treatment for these patients is a fusion of the upper neck vertebra. However, there is little research available about how this treatment in general and in particular from a behavioural medicine perspective can affect a patient. Purpose: To evaluate if a fusion of the upper neck vertebra had an affect for two patients with prolonged whiplash associated disorders, concerning some behavioural medicine aspects including psychological and cognitive functions. Method: Experimental single – subject study containing baseline-, interventions- and follow up measurements (A1-B-A2 design). Two persons with whiplash associated disorders scheduled for fusion of the upper neck vertebra, participated in the study. They fulfilled questionnaires about behavioural medicine aspects at two occasions during 14 days before and at 6 weeks, 3, 6 and 12 months after the operation. The participants also rated disability and pain intensity in daily activities in a journal at these occasions and during 14 days before the operation. Results: Both participants showed improvements in most of the measured aspects at 12 months, compared to the baseline before the operation. In two of the participants’ daily activities significant differences could be seen compared to the baseline measures. Conclusions: A fusion of the upper neck vertebra has a positive effect for these patients and increases their self-efficacy, decreases kinesiophobia, catastrophizing, anxiety/depression, impairment, whiplash symptoms, increases neck functioning, quality of life and decreases pain/disability in daily activities.   Keywords: Catastrophizing, fusion, kinesiophobia, quality of life, self-efficacy, Whiplash Associated Disorders (WAD).

The purpose of this study was to investigate the association between physical activity and perceived stress, energy and musculoskeletal disorders among office-workers and warehouse-workers and also to see if there were any differences depending on work-place and gender. The method that was used to collect data was three different validated questionnaires that measured stress and energy (the Stress-Energy questionnaire), musculoskeletal disorders (intensity and localization of pain, a Pain Drawing questionnaire with a VAS-scale) and physical activity (IPAQ – the short version). Eighty-eight workers participated in the study. Forty-seven of them were office-workers and forty-one were warehouse-workers. The result showed that there was a positive association between the variables stress and musculoskeletal disorders (r=,339) (p=,003) and also stress and energy (r=,228) (p=,033) among all workers. The warehouse-workers perceived more muscle-pain (p=,032) and less energy (p=,069) than the office-workers. Among the office-workers were the men more physically active then the women (p=,002). There was also a tendency that the more physically active the office-workers were, the less stressed they felt (-r=,294) (p=,059). The conclusions are that physical activity seems to be associated with a lower stress-level among the office-workers and that the association between stress and pain could be different depending on psychical activity at work.

Bakgrund: Vid graviditet sker många olika förändringar i kroppen, bland annat utsöndras hormonet relaxin vilket leder till ökad rörlighet i kroppens leder. Besvär från bäcken- och ländrygg är vanligt förekommande vid graviditet. När dessa besvär uppkommer är fysioterapeutens uppgift att följa de riktlinjer som tagits fram av Fysioterapeuternas Riksförbund. Fysisk aktivitet har visat sig vara en av de bättre strategierna för att förebygga och behandla graviditetsrelaterade besvär. Fysioterapeuterna är den tredje största professionen inom hälso- och sjukvård i västvärlden. Det är därför viktigt att förstå fysioterapeuternas roll vid graviditet och postpartum. Syfte: Syftet med studien var att beskriva fysioterapeuters roll vid graviditetsrelaterade bäcken- och ländryggsbesvär. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys, urvalet av deltagare var strategiskt. Fyra fysioterapeuter med i genomsnitt drygt 24 års kliniska erfarenheter deltog. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i en huvudkategori; Fysioterapeutens roll vid graviditetsrelaterade bäcken- och ländryggsbesvär och tre kategorier; (i) Fysioterapeuten som behandlare, (ii) Fysioterapeutens förhållande till teoretisk respektive praktisk kunskap samt (iii) Fysioterapeutens syn på patientens roll i kontakten. Varje kategori har i sin tur underkategorier som täcker området för huvudkategorin. Konklusion: Resultatet visade att den vanligaste typen av behandling var individanpassad träning. Deltagarna ansåg sig ha tillräcklig kompetens för att behandla graviditetsrelaterade bäcken- och ländryggsbesvär men tyckte att erfarenheten var bristande. Slutligen skulle ett bättre samarbete mellan fysioterapeut och övriga vårdgivare kunna bidra till ett bättre omhändertagande vid denna typ av besvär.

No description available.

Introduktion: Prevalensen av muskeloskeletala besvär hos operationssjuksköterskor är hög där upp till 77% rapporterar detta. Ohälsa är en tydlig konsekvens där tidigare forskning påvisar försämrad livskvalitet, nedsatt arbetsförmåga och samsjuklighet. Kompetensbeskrivningen för operationssjuksköterskor tydliggör ansvaret att uppmärksamma och förebygga risker på operationsavdelningen. Att identifiera risker för muskeloskeletala besvär hos operationssjuksköterskor är ett hälsofrämjande arbete där risker för skador kan uppmärksammas och förebyggas. Syftet var att identifiera och beskriva riskfaktorer för muskeloskeletala besvär hos operationssjuksköterskor. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes enligt SBU och Roséns beskrivning. Materialet analyserades enligt en integrerad analys. Identifierade riskfaktorer delades in i tre huvudkategorier och sju underkategorier. Resultatet är baserat på totalt 10 artiklar. De tre huvudkategorier som framkom var ergonomiska, demografiska och psykosociala riskfaktorer, innehållande underkategorierna: rörelsemönster och kroppsmekanik, förflyttning av utrustning/instrument och patient, kön, ålder och arbetslivserfarenhet, arbetsförhållanden, kirurgisk specialitet samt kroppskonstitution. Konklusion: Flertalet riskfaktorer återfinns i vården generellt, även om lång tids stående och vissa arbetsuppgifters repetitiva art särskiljer operationssjuksköterskans arbete från andra sjuksköterskors. Arbetet på operationsavdelningen är riskfyllt och förhoppningen är därför att litteraturstudien skall kunna förenkla implementering av och följsamhet till förebyggande insatser mot muskeloskeletala besvär. / Introduction: The prevalence of musculoskeletal disorders in operating room nurses is high with as many as 77% reporting these conditions. Ill health is a distinct consequence where prior research shows impaired quality of life, reduced work ability and comorbidity. The Swedish Operating Room Nurses Association highlights the responsibility to identify and prevent risks in the operating room. To identify risks for musculoskeletal disorders in operating room nurses is health promoting through which risks can be brought to light and prevented. The aim was to identify and describe risk factors for musculoskeletal disorders in operating room nurses. Method: A systematic literature review was conducted in accordance with SBU and Rosén. The material was analyzed using an integrated analysis. The identified risk factors were divided into three main categories and seven subcategories. The result is based on 10 articles. The three main categories which emerged was ergonomic, demographic and psychosocial risk factors, including the subcategories: movement patterns and biomechanics, moving equipment/instruments and patients, gender, age and working experience, working conditions, surgical specialty and body constitution. Conclusion: Several risk factors are represented in health care, even if prolonged standing and the repetitiveness of certain tasks distinguish the work of operation room nurses from other nursing jobs. Working in the operating room is associated with risk and the hope therefor is that the literature review will help implementation of and compliance to preventative measures regarding musculoskeletal disorders.

Bakgrund: Menstruerande individer kan uppleva sämre hälsa under upp till två veckor av en menstruationscykel, som ett resultat av exempelvis känslighet för skiftande eller obalanserade hormonnivåer. Sämre hälsa är inte ett normalt tillstånd för menstruerande individer och en onormal ägglossning kan ses som en indikation på ohälsa. Tidigare forskning visar att bättre hälsa vid självupplevda premenstruella besvär kan uppnås genom hälsopromotiva livsstilsval som rätt fysisk aktivitet, kosthållning, sömn och sociala sammanhang. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur salutogen hälsa har samband med självupplevda premenstruella besvär samt menstruerande individers kunskap om hälsopromotiva livsstilsval för att må bättre. Metod: Data kommer från en enkätinsamling som genomfördes via sociala medier. Totalt deltog 311 individer i åldrarna 18 år och uppåt. Deskriptiv frekvensanalys användes för att beskriva data. För att analysera samband mellan hälsa och självupplevda premenstruella besvär samt kunskap om hälsopromotiva livsstilsval tillämpades logistisk regression innehållande positiva oddskvoter (POR). Resultat: Det fanns samband mellan bättre hälsa och mindre självupplevda premenstruella besvär och hög kunskap om hälsopromotiva livsstilsval. Slutsats: För att uppleva bättre hälsa är kunskap om hälsopromotiva livsstilsval ett viktigt verktyg. Studiens resultat visade samband mellan bättre hälsa och mindre självupplevda premenstruella besvär. Samband fanns även mellan bättre hälsa och kunskap om livsstilsval, varpå menstruerande individer bör få mer utbildning och kunskap om hur hälsa kan förbättras. Studiens resultat skulle kunna bidra i arbetet för en mer jämlik hälsa. / Background: Menstruating individuals can experience a decreased health during up to two weeks during a menstruation cycle, as a result of for instance irregular or unbalanced hormone levels. A decreased health is not a normal state for menstruating individuals and an abnormal ovulation can be seen as an indication of illness. Previous research indicates that an improved health during self-perceived premenstrual symptoms can be achieved through health promotive life choices such as the correct physical activity, diet, sleep and social contexts. Purpose: The purpose of the study is to examine how salutogenic health is connected to self-perceived premenstrual symptoms and knowledge among menstruating individuals about health promotive life choices aiming to a better well-being. Method: The data has been collected through a questionnaire using social media. In total 311 respondents from the age of 18 and older participated. To describe the data descriptive frequency analysis was used. To analyse the connection between health and self-perceived premenstrual symptoms and also knowledge about health promotive life choices logistic regression containing positive odds ratio (POR). Results: An association between all variables could be determined; between better health and less self-perceived premenstrual symptoms as well as between better health and a high level of knowledge about health promotive life choices. Conclusion: To experience an improved health, knowledge about health promotive life choices is an important tool. Since the study showed an association between a good health and less self-perceived premenstrual symptoms, menstruating individuals should receive more education and knowledge about how the general health can be improved. The material in the study can hence contribute to a more equal health.

Akne är en inflammatorisk sjukdom. Det innebär att den är en typ av utslag som orsakas av inflammerade talgkörtlar. Akne förekommer vanligast hos tonåringar. Ungefär var tredje tonåring får besvär men även vuxna kan få akne. Isotretinoin (13-cis vitamin A-syra) är ett peroralt läkemedel för behandling av svår akne till exempel nodulocystisk- och konglobat akne samt ärrbildande akne, som inte kan kontrolleras med andra systemiska antibiotika och lokalterapi.  Isotretinoin ger en hel del biverkningar. Bland de sällsynta, men allvarliga, biverkningar, som kan inträffa vid (≥1/10 000, <1/1 000) behandlingar, finns depression. Det har också registrerats många rapporter angående depression, humörförändringar, ångest, och förvärrande av befintlig depression hos människor som genomgått en systemisk behandling med isotretinoin. År 1998 utfärdade FDA en varning till läkarna om att det kan föreligga en koppling mellan användningen av isotretinoin och depression, självmordstankar samt psykos.  Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om behandling med läkemedlet isotretinoin vid akne kan orsaka negativa psykiska besvär såsom depression, ångest och nedsatt livskvalitet. Sökningarna till detta litteraturarbete genomfördes i PubMed via Linnéuniversitetets bibliotek. Det var fem studier som inkluderades. Studierna använde olika självskattningsformulär för att utvärdera symtom på depression, ångest och livskvalitet hos deltagarna. Resultaten av detta arbete visade att behandlingen med isotretinoin inte orsakade psykiska störningar såsom depression, ångest och nedsatt livskvalitet. Tvärtom fann studierna signifikant förbättring i patienternas psykiatriska tillstånd. Det finns emellertid fortfarande inte tillräckliga underlag för att kunna bekräfta eller helt utesluta uppkomsten av psykiska störningar under isotretinoinbehandling. / Background  Acne is an inflammatory disease, i.e. it is a kind of rash that is caused by inflammatory sebaceous gland. Acne is most prevalent in teenagers, it is estimated that1/3rd of all teenagers suffer from acne but adults can also develop the disease. Isotretinoin is a peroral prescription drug used to treat severe acne, for example: nodulocystic- acne conglobata and scarring acne that cannot be controlled with other systemic treatments such as antibiotics and/or local therapy. Isotretinoin gives the best and most effective results in the treatment of severe acne and improves the condition and reduces acne in the long term. Isotretinoin is teratogenic and has several and serious side effects and is therefore only used in severe cases of acne and the treatment is performed by a dermatologist. Among the rare (≥1/10 000, <1/1 000) but serious side effects which can occur upon treatment with Isotretinoin, is depression. There have been many reports regarding depression, mood swings, anxiety and worsening of already existing mental conditions in patients with depression, from individuals who have received systemic Isotretinoin treatments. In 1998 the FDA issued a warning to doctors that there could be a link between Isotretinoin treatment and depression, suicidal thoughts and possibly even psychosis.  Purpose  The purpose of this literature study is to investigate if acne treatments with the drug isotretinoin can cause mental disorders such as depression, anxiety, and an overall impaired quality of life.  Method  The literature searches were conducted in PubMed through the library of Linnaéus University. There are five studies referenced. The studies used different forms of self-assessment to evaluate symptoms of depression, anxiety, and overall quality of life in the participants.  Results and Conclusions The results of this work showed that there is no indication of a connection between isotretinoin treatments and mental negative effects in patients with acne. On the contrary, the studies found signs of improvement in the mental condition of the patients by the end of the treatment. There is, however, still not enough data to be able to confirm or rule out the origins of mental disturbance when a patient is treated with isotretinoin.