BAKGRUND: Stress och psykosomatiska besvär är ett av de allvarligaste folkhälsoproblemen i Sverige. Psykisk ohälsa omfattar cirka 20% av sjukdomsbördan i Sverige. Även ungdomar uppvisar ökad grad av stress och psykosomatiska besvär. SYFTE: Syftet med studien var att undersöka förekomsten av självupplevd stress och psykosomatiska besvär hos gymnasieelever på en svensk gymnasieskola. MATERIAL OCH METOD: En enkät delades ut på skolan. 970 elever besvarade enkäten (75%). Enkäten innehöll 16 frågor rörande självupplevd stress och psykosomatiska besvär. Bakgrundsvariabler var kön, årskurs och program. RESULTAT: Majoriteten av eleverna känner sig ofta glada, att de klarar det de vill och har en positiv framtidstro, men en hög andel av eleverna upplever ofta stress, framför allt skolstress. Psykosomatiska besvär i form av sömnsvårigheter, oro, irritation, och nedstämdhet är vanliga. Det finns en tydlig könsskillnad i resultaten. Flickorna har en högre grad av stress och psykosomatiska besvär och en lägre grad av glädje, bemästring och framtidstro. De flesta eleverna hade en vuxen att prata med och i nio fall av tio var det en förälder. De som inte hade någon sådan vuxen uppvisade dubbelt så hög andel psykosomatiska besvär. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER: Studien visade att det finns ett samband mellan stress och psykosomatiska besvär. Det är viktigt att skolan, både lokalt och nationellt, vidtar åtgärder för att minska skolstressen. Samhället bör öka sitt stöd till familjer, så att fler ungdomar kan ha en öppen och förtroendefull relation till sina föräldrar. Det krävs vidare forskning om flickornas höga andel av stress och psykosomatiska besvär, så att trenden med ökade ohälsotal för kvinnor kan brytas. / BACKGROUND: Stress and psychosomatic symptoms is one of the major public health problems in Sweden. Psychological disease accounts for 20% of the burden of disease in Sweden. Also young people show an increasing degree of stress and psychosomatic symptoms. OBJECTIVES: The objective of the study was to investigate the prevalence of self-rated stress and psychosomatic symptoms among secondary school students. MATERIAL AND METHODS: A questionnaire was distributed. 970 students filled it out (75%). The questionnaire had 16 questions on self-rated stress and psychosomatic symptoms. The background variables were sex, grade and program. RESULTS: The majority of the students often felt happy, a sense of mastering and had a positive view of their future, but a high proportion of the students felt stress, the level of school related stress was very high. Psychosomatic symptoms such as problems with sleep, feeling anxious, irritable and low was common. There was a clear gender difference. The girls had a higher degree of stress and psychosomatic symptoms and lower degree of happiness, sense of mastering and positive view of their future. A majority of the students had an adult to talk to, which in 90% of the cases was a parent. Those students who didn’t have such an adult had twice as high degree of psychosomatic symptoms. CONCLUSIONS AND RECOMMENDATIONS: The study showed an association between stress and psychosomatic symptoms. It is important that the school, both on local and national level, take measures to decrease the level of school related stress. The society should increase its support to families, so more young people can have an open and trusting relationship to their parents. Further research is needed about the high level of stress and psychosomatic symptoms among girls, so the increasing burden of disease among women can be reversed. / <p>ISBN 91-7997-133-4</p>

Syftet med vår studie var att problematisera Susano AB:s tjänst Rehablinjen med hjälp av KASAM-teorins livsfrågeformulär som verktyg för att nå insikt om tjänsten hade potential för att i framtiden användas vid upprepad korttidsfrånvaro samt vid konflikter på arbetsplatsen. Syftet med tjänsten Rehablinjen ämnar identifiera bakomliggande faktorer till den upprepade korttidsfrånvaron eller konflikterna och på så sätt förebygga risk för långtidssjukskrivningar, vilket vi anser är en av dagens gedigna samhällsproblem. Studien hade två mätpunkter med fyra veckors mellanrum och genom dessa ämnade vi författare utläsa om Susano AB:s medarbetarenkät fångade upp de potentiella förändringarna som skett hos medarbetarna mellan mätpunkt ett och två, samt om minskningen eller ökningen av enkätens riskfaktorer låg i linje med den förändring som skett utifrån medarbetarens KASAM-värde. Vi ämnade även ta reda på medarbetarnas egen uppfattning om insatsens påverkan och om den upplevdes ha påverkat det fysiska och/eller psykiska välmåendet. Vi blev tilldelade en grupputredning av Susano AB som var för tiden av vår C-uppsats deras aktuella uppdragsgivare. Arbetsgruppen bestod av 15 anställda individer inom vård och omsorg i landstingsregi som alla var anställda på samma avdelning. Vi gjorde ett urval på tio av dessa varav vi senare fick ett bortfall på två medarbetare. Den slutliga undersökningsgruppen bestod av tre sjuksköterskor och fem skötare som haft en lång historia med konflikter och mobbing på sin arbetsplats. Forskningen består av en övergripande kvantitativ forskningsansats då studien har sin grund i två strukturerade enkäter – Susano AB:s medarbetarenkät och KASAM-enkäten – som vårt materialinsamlade inleddes med genom att medarbetarna fick besvara dem. Därefter följdes utfallet från Susano AB:s enkät upp med en kvalitativ och kompletterande intervju för att säkerställa att de riskfaktorer som enkäten visade på stämde väl överens med medarbetarens verklighet. Fyra veckor senare utfördes mätpunkt två som var upplagd på samma sätt för att uppmärksamma potentiella förändringar i medarbetarnas arbetssituation på avdelningen.  Resultatet visade på att fem av studiens åtta medarbetare hade fått ett högre KASAM-värde vid mätpunkt två och att sju medarbetare hade fått ett minskat antal riskfaktorer fyra veckor efter tjänstens början och att en medarbetare hade samma antal riskfaktorer.

Bakgrund: Historiskt sett har alkoholanvändning varit ett normativt beteende för ungdomar, en trend som från år 2000 har vänt då både andelen ungdomar som dricker samt mängden alkohol har minskat kraftigt. Därför brister kunskapen om huruvida den nya generationen av ungdomar börjar dricka alkohol av samma eller helt andra anledningar än tidigare. Därav finns det ett behov av att studera vilka bestämningsfaktorer som predicerar, det vill säga vilka faktorer som kan förutsäga alkoholdebut hos den nya generationen av ungdomar. Syfte: Denna studie syftar till att identifiera bestämningsfaktorer i form av föräldraskap och psykiska besvär som predicerar ungdomars alkoholdebut i Västmanlands län samt undersöka om dessa bestämningsfaktorers prediktionsförmåga skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. Metod: För att undersöka vilka bestämningsfaktorer för föräldrafaktorer och psykiska besvär som predicerar ungdomars alkoholdebut användes en kvantitativ metod med sekundärdata från den longitudinella kohortstudien The Survey of Adolescent Life in Västmanland (SALVe Cohort). Två mätningar inkluderas i studien varav den första basmätningen utfördes 2012 och den andra uppföljningsmätningen utfördes 2015. Multivariata logistiska regressioner har legat till grund för studiens analyser. Resultat: Föräldrafaktorer i form av psykisk och fysisk utsatthet var prediktiva för ungdomars alkoholdebut. Dock försvann de prediktiva effekterna vid justering för confounders. Psykiska besvär i form av ADHD (Attention Difict Hyperactivity Disorder), psykosomatiska besvär och antisocialt beteende predicerade ungdomars alkoholdebut. Dock försvann de prediktiva effekterna vid för ADHD och psykosomatiska besvär vid justering för confounders. Antisocialt beteende var den enda bestämningsfaktorn som predicerade alkoholdebut efter att confounders justerats för. Slutsatser: Föräldrafaktorer tycks inte predicera med alkoholdebuten. För psykiska besvär är antisocialt beteende den enda bestämningsfaktorn som visar en prediktiv effekt för ungdomars alkoholdebut. Den könsskillnad som uppkom var att psykosociala besvär predicerade flickors alkoholdebut men inte pojkars alkoholdebut. / Background: Historically, alcohol use has been a normative behavior for adolescents, a trend that has turned from the 21st century when both the proportion of adolescents who drink and the amount of alcohol have decreased sharply. Therefore, the science shows a lack of knowledge about the new generation of adolescents where those who still consume alcohol, drink for the same or quite different reasons than before. There is a need to study which determinants are predicting, that is which factors can foretell the first initiation of alcohol for the new generation of adolescents. Aim: This study aims to identify determinants in the form of parenting and mental disorders that predict adolescent’s first initiation of alcohol in Västmanland County and investigate whether the prediction ability of these determinants differs between boys and girls. Method: To investigate which determinants of parental factors and mental disorders predicts adolescent’s alcohol initiation, a quantitative method with secondary data from a longitudinal cohort study was used The Survey of Adolescent Life in Västmanland (SALVe Cohort) was used. Two measurements are included in the study, which the first basic measurement was performed in 2012 and the second follow-up measurement was performed in 2015. Multivariate logistic regressions have been the basis for the study's analyzes. Results: Parental factors as mental and physical exposure were predictive for adolescent’s alcohol use. However, the predictive effects disappeared when adjusting for confounders. Mental disorders as ADHD (Attention Difict Hyperactivity Disorder), psychosomatic disorders and conduct problem predicted adolescent's alcohol use. However, the predictive effects disappeared for ADHD and psychosomatic disorders when adjusting for confounders. Conduct problem was the only determinant that predicted alcohol after confounders were adjusted. Conclusions: Parental factors do not seem to predict alcohol initiation. For mental disorders, antisocial behavior is the only determinant that shows a predictive effect with the adolescent's alcohol initiation. The gender differences that emerge were that psychosocial problems predicted girl’s alcohol initiation but not for boys.

Ofta rapporterar massmedia om brott som t.ex. mord, våldtäkt och misshandel. Den ena gärningen är brutalare än den andra. Denna uppsats behandlar ideellt skadestånd för sveda och värk som under vissa omständigheter kan tilldömas den som åsamkas psykiska besvär, till följd av underrättelsen om att en nära anhörig uppsåtligen har berövats livet. Effekterna av det psykiska lidande som närstående till ett brottsoffer tvingas utstå vid grova brott är ofta påtagliga för den som drabbas, varför skadestånd ev. kan bli aktuellt. En välkänd princip inom skadeståndsrätten är att s.k. tredjemansskador inte ersätts. Principen är normalt sett ett hinder för att tillerkännas ersättning i ett sådant fall. Sambandet mellan tredjemansskadan och gärningsmannens handling kan anses vara otillräckligt för att grunda ersättning. Principen har emellertid sitt väsentliga tillämpningsområde i situationer då tredje man drabbas av allmän förmögenhetsskada till följd av att någon annan har lidit en fysisk skada. Numera har det skett en utveckling på området genom att principen, i vissa fall, inte utesluter att ersättning för psykiska besvär kan utgå till den som har fått en underrättelse om att en nära anhörig bragts om livet. Författaren presenterar här den rättsliga utvecklingen gällande sveda- och värkersättningen vars beloppsnivåer tenderar att höjas, och tar därefter ställning till bl.a. frågorna om var gränsen bör dras för skadeståndsansvar de lege ferenda samt vem som bör vara ersättningsberättigad.

Tidningstjänst i Karlstad med omnejd har till uppgift att distribuera ut morgontidningar till prenumeranter vilket utförs av 98 ordinarie anställda tidningsbud. I den här uppsatsen är det just intresset för buden och deras arbetssituation som undersökningen handlar om. Utgångspunkten för studien, vilken genomfördes senhösten 2004 var ett stort antal teorier inom skilda områden så som arbetsvillkor och sömn. Med hjälp av teorierna skapades några av de kategorier och frågor som ställdes i de olika metoder vilka användes för att kunna besvara undersökningens frågeställning med tillhörande delfrågor. Metoder vilka tillämpades var observation, intervju och enkät vilka gav möjlighet att uppfylla syftet med studien. Syftet var att försöka uppleva, beskriva, förklara och förstå tidningsbudens arbetssituation samt lämna förslag på konkreta åtgärder för att försöka få rätsida på eventuella brister i tidningsbudens arbetssituation. Undersökningens resultat visade bl.a. att budens sociala nätverk bidragit till en anställning påbörjats liksom ekonomiska incitament. Även om flertalet värderar arbetstiden högt tycks det vara allt för jobbigt i längden att också behöva arbeta på lördagarna vilket återspeglar sig i personalomsättningen som uppgår till 19 procent. Bland de förslag respondenterna lämnar för att reducera denna siffra kan nämnas att en förbättrad introduktion måste till och att personalen uppmuntras för sin arbetsinsats i större grad. En stor del av arbetstiden arbetar buden i ensamhet. Detta då 66 procent har en social kontakt från noll till fem procent av arbetstiden. Denna ensamhet verkar dock en klar majoritet (96 %) uppleva som positiv. Arbetet som bud tycks även gå att kombinera med det övriga livet. Framförallt verkar kvinnor ha väl utarbetade strategier för att exempelvis ekvationen arbete/familj ska få sin lösning. Det verkar även som om buden har en utarbetad sömnstrategi. Detta då sju av tio bud sover två gånger per dygn. Dock sover fyra av tio bud under sex timmar per dygn vilket påverkar hälsan negativt, exempelvis har denna grupp koncentrationssvårigheter. Arbetsvillkoren utmärks av höga krav, hög egenkontroll och ett högt socialt stöd vilket gör att majoriteten av buden har de bästa jobben, kollektivt aktivt arbete (33 %) medan 13 procent har de sämsta jobben, isolerat högstressarbete. Tidningsbudens fysiska hälsa talar om att ryggbesvär är vanligast (73 %). Oavsett värkproblem besväras 93 procent av värk. Den psykiska hälsan tycks vara något bättre då 89 procent uppvisar psykosomatiska besvär exempelvis huvudvärk. En del av tidningsbudens ohälsa, framförallt de fysiska besvären kan avhjälpas med de arbetshjälpmedel som erbjuds. Dock visar resultatet att som bäst 57 procent använder sig av handskar i arbetet. Att hjälpmedlen används i begränsad omfattning syns också i siffror över sjukfrånvaron. Detta då 21 procent av buden varit sjukfrånvarande minst två gånger under det senaste året vilket bl.a. kan ha orsakats av ryggbesvär (80 %). Samtidigt kan det konstateras att 46 procent av buden varit sjuknärvarande under motsvarande tidsperiod. Vanligen går man till arbetet trots psykosomatiska besvär (92 %). Resultaten visar också att mer än vart fjärde bud (26 %) har varit utsatt för hot och våld. En möjlighet för att minska risken skulle kunna vara dubbelbemanning samt att utbildning gavs om hur man hanterar hot och våldssituationer. Av de vilka drabbats är det vanligt att man efter händelsen i första hand fått hjälp från arbetsledningen (63 %) samt arbetskamraterna (38 %). Dock visar det sig att över hälften (56 %) inte fått någon hjälp alls. I denna grupp hade 20 procent sömnsvårigheter. För dem vilka fick hjälp hade ingen sömnsvårigheter. Utifrån resultaten vilka gäller för tidningsbuden i Karlstad med omnejd kunde undersökningens frågeställning besvaras. Detta resulterade i att undersökningens syfte kund uppfyllas. Sammantaget ger uppsatsen en röst åt dem vilka arbetar som tidningsbud och hur de förstår sin arbetssituation samt livstillvaro.

<p>Ofta rapporterar massmedia om brott som t.ex. mord, våldtäkt och misshandel. Den ena gärningen är brutalare än den andra. Denna uppsats behandlar ideellt skadestånd för sveda och värk som under vissa omständigheter kan tilldömas den som åsamkas psykiska besvär, till följd av underrättelsen om att en nära anhörig uppsåtligen har berövats livet. Effekterna av det psykiska lidande som närstående till ett brottsoffer tvingas utstå vid grova brott är ofta påtagliga för den som drabbas, varför skadestånd ev. kan bli aktuellt. En välkänd princip inom skadeståndsrätten är att s.k. tredjemansskador inte ersätts. Principen är normalt sett ett hinder för att tillerkännas ersättning i ett sådant fall. Sambandet mellan tredjemansskadan och gärningsmannens handling kan anses vara otillräckligt för att grunda ersättning. Principen har emellertid sitt väsentliga tillämpningsområde i situationer då tredje man drabbas av allmän förmögenhetsskada till följd av att någon annan har lidit en fysisk skada. Numera har det skett en utveckling på området genom att principen, i vissa fall, inte utesluter att ersättning för psykiska besvär kan utgå till den som har fått en underrättelse om att en nära anhörig bragts om livet.</p><p>Författaren presenterar här den rättsliga utvecklingen gällande sveda- och värkersättningen vars beloppsnivåer tenderar att höjas, och tar därefter ställning till bl.a. frågorna om var gränsen bör dras för skadeståndsansvar de lege ferenda samt vem som bör vara ersättningsberättigad.</p>

Ambulanspersonal (ambulanssjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och ambulanssjukvårdare) förväntas klara av både fysiska och psykiska påfrestningar och samtidigt utföra en patientsäker vård. Framförallt de fysiska påfrestningarna kan skapa muskuloskeletala besvär hos ambulanspersonalen. Muskuloskeletala besvär kan leda till arbetsrelaterade förslitningsskador i nacke, skuldror, ländrygg och knän. Syftet med studien var att beskriva ambulanspersonalens upplevelse av regelbunden strukturerad fysisk aktivitet. Studien utfördes med kvalitativ design och en induktiv ansats där sex manliga deltagare intervjuades. Den genomförda innehållsanalysen resulterade i tre tydliga kategorier; självupplevd hälsovinst, säkrare omhändertagande och skadeförebyggande. Samtliga deltagare uppgav att de fick bättre ork, bättre sömn, bättre och snabbare återhämtning, mindre muskuloskeletala besvär och en positiv indirekt påverkan på patientsäkerheten. / Ambulance personnel (specialist nurses and paramedics) are expected to self-manage the risk of both physical and mental strain while performing safe patient care. It is mainly physical strain that can lead to musculoskeletal disorders among ambulance personnel. These musculoskeletal disorders can result in work-related repetitive strain injuries in the neck, shoulders, lower back and knees. The aim of the study was to investigate how regular structured physical activity can positively impact ambulance personnel. The study was conducted with qualitative design and with an inductive approach where six male informants were interviewed. The conducted analysis process resulted in three distinct categories; self-perceived health benefits, safer caretaking and injury prevention. All respondents reported that they experienced improved stamina, sleep and faster recovery. Also, they experienced less musculoskeletal problems than prior to undertaking regular physical activity. Furthermore, the informants felt that regular physical activity as such, had an indirect influence on patient safety.

Lärare tillhör den yrkesgrupp där sjukskrivningar på grund av psykiska besvär ökar mest samtidigt som prognoser pekar på en ökad lärarbrist de kommande 20 åren. Syftet med denna studie var att redogöra för arbetssituationen bland lärare utifrån psykosociala arbetsmiljöfaktorer samt undersöka förekomsten av och eventuella samband mellan arbetsrelaterad stress och psykosomatiska besvär. Studien syftade även till att identifiera vilka psykosociala faktorer som hade störst inverkan på den arbetsrelaterade stressen. För studien användes en kvantitativ metod där datainsamlingen skedde med hjälp av enkäter. Urvalet bestod av lärare från grundskolan. Den insamlade datan redogjordes i form av frekvenstabeller samt analyserades med Spearmans korrelationskoefficient. Resultatet visade att en majoritet av respondenterna upplevde en hög arbetsbelastning samtidigt som de flesta ansåg sig ha goda möjligheter att påverka arbetet samt upplevde ett starkt socialt stöd. Många respondenter upplevde en bristande delaktighet vid organisationsförändringar samt små möjligheter till vila och återhämtning under och efter arbetstid. En positiv korrelation identifierades mellan arbetsrelaterad stress och antal psykosomatiska besvär. De psykosociala med starkast inverkan på den arbetsrelaterade stressen var arbetsbelastning samt möjlighet till vila och återhämtning. Resultatet har därefter diskuterats utifrån krav-kontroll-stöd-modellen samt teorin Känsla Av SaMmanhang (KASAM).

Bakgrund: Fysisk aktivitet minskar bland ungdomar samtidigt som stress ökar. Kombinationen av fysisk inaktivitet och stress utgör ett folkhälsoproblem som behöver beaktas och undersökas. Samtidigt minskar även deltagandet i föreningsidrott med åldern. Krav-kontroll-stöd-modellen är en modell som ofta tillämpas inom arbetshälsa och förklarar individers beteende och stress. Syfte: Studiens syfte var att undersöka förekomsten av fysisk aktivitet bland gymnasieelever samt eventuella samband mellan fysisk aktivitet och självskattad stress. Metod: Via en kvantitativ studie genomfördes en webbenkätundersökning på gymnasieelever i Västerås med ett urval på 150 elever. Totalt svarade 56 gymnasieelever på enkäten bestående av 40 kvinnor och 16 män. Data analyserades med hjälp av frekvenstabeller, chi2-test och Spearmans rho. Resultat: Gymnasieeleverna var i stor omfattning fysiskt aktiva, men enbart 39% utövade föreningsidrott. Ungefär 70% var fysiskt aktiva minst 3 gånger i veckan. Drygt hälften av gymnasieeleverna uppgav att de upplevt psykosomatiska besvär under de senaste 30 dagarna, medan 60% uppgav någon form av stress. Spearmans rho gav en signifikant negativ korrelation mellan frekvensen av fysisk aktivitet och självskattad stress. Nyckelord: Fysisk aktivitet, föreningsidrott, gymnasieelever, psykosomatiska besvär, självskattad stress

The purpose of this thesis was to investigate how motion analysis can be used as service to reduce the rate of upper-body musculoskeletal disorders (MSDs) in forestry, and propose a design based on the identified requirements. The project was carried out in collaboration with a Power Tools and Accessories Manufacturer (PTAM). Work-related upper-limb musculoskeletal disorders cost the European Union about 0.5-2% of its Gross Domestic Product yearly, cause immeasurable human suffering, and strain societal resources, not to mention the effect on the finances of the firm employing the afflicted individual. Forestry is the most prolific industry in terms musculoskeletal disorders, with a prevalence rate of circa 6 recorded MSDs per 100 workers and year. MSDs can be prevented, if individuals are aware of the risk. However, the traditional ways of creating awareness are clearly not working, considering the high rates of MSDs. Self-tracking technologies are therefore proposed as a new, more effective, way of increasing risk awareness among forestry workers. By increasing awareness, exposure and subsequent risk can be reduced. This thesis was initiated by a literature study, user observations and an interview study at PTAM, followed by a technical evaluation and synthesis of the ergonomic parameters. Early concepts were developed, tested with users, and reworked according to their feedback. Some relevant ethical dimensions of this innovation were also considered as the technology has great potential for both positive and negative influence, which can have profound effects on the users and affect their willingness to engage in self-tracking. The proposed solution is called the Ergonomic Risk Assessment service (ERA). The ERA is a conceptual service that uses motion analysis to assess the risk of developing musculoskeletal disorders caused by hazardous working postures. The ERA is composed of two parts: the tracking unit and the data analysis. The tracking unit is a sports shirt with integrated Bluetooth and IMU sensors which gathers motion data that is used in the automated analysis to assess exposure and risk. The assessments are communicated back to the user via real-time indications and long-term overviews. As a service, the ERA has potential to generate considerate value and have a significant impact on the social and economic sustainability for nations, firms, and individuals, if designed and implemented in an ethically responsible manner. / Syftet med den här rapporten var att undersöka hur rörelseanalys kunde användas som en tjänst för att minska förekomsten av muskuloskeletala besvär (MSDs) i överkroppen bland skogsarbetare, samt att föreslå en design av ett sådant system baserat på de identifierade behoven och kraven. Projektet utfördes i samarbete med PTAM, ett företag som tillverkar motordrivna verktyg och tillbehör. Arbetsrelaterade muskuloskeletala besvär i överkroppen kostar årligen EU ca 0.5–2% av dess BNP, orsakar ett omätbart lidande och belastar samhällets resurser, för att inte nämna dess inverkan på ekonomin bland de drabbade individernas arbetsgivare. Bland de olika industrierna är skogsbruk värst drabbat av MSDs, med en prevalens på ca 6 anmälda MSDs per 100 anställda och år. MSDs kan förebyggas, om individerna är medvetna om risken. De traditionella sätten att skapa riskmedvetenhet fungerar uppenbarligen inte, med tanke på den höga förekomsten av besvär. Därför föreslås teknik för självövervakning som ett nytt och mer effektivt sätta att öka riskmedvetandet bland skogsarbetare. Genom att öka medvetenheten kan exponeringen och risken att utveckla muskuloskeletala besvär minskas Den här masteruppsatsen inleddes av en litteraturstudie, användarobservationer, och en intervjustudie på PTAM, som följdes av en teknisk utvärdering och en syntes av de ergonomiska parametrarna. Preliminära koncept utvecklades, testades med användare, och anpassades efter deras återkoppling. Några relevanta etiska dimensioner av den här innovationen beaktades, då tekniken har potential till positiv så väl som negativ inverkan, vilket kan ha djupgående effekter på användarna och påverka deras villighet att använda sig av självövervakningssystemet. Den föreslagna lösningen kallas för ERA (Ergonomic Risk Assessment service). ERA är en konceptuell tjänst som använder sig av rörelseanalys för att uppskatta risken att utveckla muskuloskeletala besvär orsakade av skadliga arbetsställningar. Lösningen består av två delar: spårningsanordningen och dataanalysen. Spårningsanordningen består av Bluetooth- och tröghetssensorer vilka samlar rörelsedata, som i sin tur används i analysen för att utvärdera exponering och risk. Utvärderingen kommuniceras sedan till användaren via realtidsindikationer samt långtidsöversikter. Som en tjänst har ERA potential att generera avsevärt värde och ha en betydande påverkan på den sociala och ekonomiska hållbarheten för nationer, företag, och individer, och det designas och implementeras på ett etiskt, ansvarsfullt vis.