Abstract This report describes the renovation of balconies/airways built under the so called Million Program. Two different areas in Halmstad that have already been renovated were compared. With the help of HFAB, we were given enough information and technical descriptions to compare and analyze the renovation of the properties in KV Volymen and Jaktfalksvägen. The Million Program's buildings are everywhere in Sweden, several buildings needed to be renovated and remedied. From the real estate owner's point of view, it is important to be able to reach the best possible solution that is both economical and sustainable. In order to investigate the methods of renovation available on the market, we have used interviews, literature and analysis of case studies in order to compile the solutions used and the lifetime and quality of the renovation that have been carried out.

Betong är ett material som vid framtagning av huvudråvaran cementklinker släpper ut stora mängder koldioxid. Enligt nationella klimatmål ska det finnas klimatneutral betong på svenska marknaden till år 2030 och betongen ska nå nettonollutsläpp till år 2045. Ett intensivt utvecklingsarbete pågår i betongbranschen och olika strategier diskuteras för att uppnå lägre klimatpåverkan. Syftet med arbetet är att undersöka hur betongbranschen arbetar mot klimatneutralitet och se hur långt aktörerna kommit i det arbetet. Syftet är även att öka statistiken för klimatförbättrad betong samt se hur den klimatförbättrade betongen står sig mot standarden ftSS 137003:2020 som är under revidering. Arbetet genomfördes genom litteraturstudier, enkätundersökning och dokumentanalys. Litteraturstudien har legat till grund för den teoretiska bakgrunden. Enkätundersökningen som skickades ut till betongtillverkare är primärkällan i studien och har gett en bild av hur branschen ligger till i dagsläget gällande användning av klimatförbättrad betong. Studien kompletterades med en dokumentanalys i form av granskning av EPD:er samt den reviderade standarden. Dokumentanalysen undersökte vilken klimatförbättrad betong som finns redan idag samt hur ändringar i standarden påverkar förutsättningarna för klimatförbättrad betong. Enkätundersökningen och granskningen av EPD:erna visade att viss klimatförbättrad betong redan finns i dagsläget, men att det inte används i så stor utsträckning. Drygt hälften av betongproducenterna hade inte någon klimatförbättrad betong på marknaden i nuläget, men merparten arbetar med att ta fram det och de flesta beräknar att ha det på marknaden inom ett till tre år. Majoriteten av betongtillverkarna var positiva till att all deras betong kommer vara klimatneutral till år 2045. Något som både litteraturstudien och enkätundersökningen fastställde var att samverkan mellan olika aktörer i ett tidigt skede är viktigt för att uppnå klimatneutralitet. För att nå klimatmålen krävs dessutom både att producenterna fortsätter arbeta mot klimatmålen men också mer kunskap och medvetenhet hos konsumenterna. / During the production of concrete, a large amount of carbon dioxide is emitted. The Swedish national climate target goal aims for climate-neutral concrete on the Swedish market by 2030 and to further attain a net zero emission by 2045. The concrete production industry is working on strategies to reach these goals and thereby attain a lower climate impact. This study aims to examine how the concrete industry works towards climate neutrality and to see how far they have come in accordance to this goal. A further purpose for this study is to increase the statistics for climate improved concrete and to compare how the climate improved concrete measures up to the revised standard ftSS 137003:2020. The study made use of a literature review, a survey and a document analysis. Through the literature review, information was acquired on theoretical background relating to the interest of study. The data obtained from the survey sent out to concrete producers constituted the primary source. This provided information regarding the current situation in relation to climate improved concrete. As a complement to the survey, the study also did a document analysis of EPDs as well as the revised standard. This tool was used to analyse existing climate improved concrete respectively to examine the revised standard in order to establish how alterations in the standard affects the conditions for climate improved concrete. Based on the results obtained from the survey and analysis of the EPDs, some climate improved concrete are currently available, yet in limited usage. Most of the concrete producers are lacking climate improved concrete on the market, but most of them are working towards this goal with the aim to have such a product on the market within one to three years. The majority of concrete producers are convinced that their concrete will be climate-neutral by the year 2045. Both the literature review and the survey confirmed the importance of collaboration between different actors during an early stage in order to attain climate neutrality in concrete production. To attain the climate goals it requires that concrete producers continue to work towards the climate goals, but moreover, the knowledge and awareness among consumers is also essential.

Bakgrunden till det här examensarbetet var en artikel i byggvärlden som tog upp hur en nybyggd fastighet i Skövde hade drabbats av fuktproblem. Med anledning av detta startades en utredning av SBUF som visade på att fuktproblemen berodde på att en ny sorts betong som innehåll mineraltillsatser användes. Man kom också fram till att problemen som uppstod berodde på att den nya, moderna betongen får förändrade fuktegenskaper när man tillsätter mineraltillsatser.Syftet med detta examensarbete var att genom en litteraturstudie avgöra hur den traditionella betongens uttorkningsegenskaper påverkas av de tillsatser som idag används för att göra den moderna betongen mer klimatsmart. Syftet var också att ta reda på om den nya betongens uttorkningsegenskaper har några fördelar som kan användas i verkligheten vid en nybyggnation.Det visar sig att den moderna betongen med mineraltillsats har en tätare porstruktur som gör att uttorkningen för den moderna betongen fördröjs. Diffusionsuttorkning sker i så liten utsträckning att den i princip inte existerar. Detta sågs först som negativa egenskaper, vilket det är när man pratar om uttorkning. Men det som byggföretagens koncept nu har visat är att det finns stora potential till att vända dessa fuktegenskaper till något positivt. Konceptet bygger på att man uppnår en tillräcklig täthet i betongen som tillsammans med ett lager avjämning räcker för att få en fuktsäker konstruktion.Konceptet har även visat sig ha potential till att spara in på kostnader i och med att byggtider kan förkortas. Den moderna betongen är även ett miljövänligare alternativ. Lösningen med att använda ett lager avjämning är endast ett koncept som byggföretagen har testat, som nu har visat sig fungera, men som också förutsätter att man gör på ett visst sätt.Man bör ha i åtanke att för att detta koncept ska bli till ett standardförfarande i framtiden återstår mycket att göra så som mer testning. En pålitlig mätmetod behöver också tas fram för att mäta täthet i betong. Under testningen av konceptet mättes aldrig tätheten i betongen utan man provade sig fram och antog att 3 månader skulle ge den önskade tätheten. Vilket det också gjorde.Byggföretagens utredning visade också att alla betongrecept inte fungerar för att uppnå tillräcklig täthet i betong. Detta beror på vattencementtalet och att en tillräcklig täthet uppnås. Detta koncept fungerar inte heller på en traditionell betong med ordinarie portlandcement då den sortens betong inte innehåller mineraltillsatser som gör att betongen utvecklar tätheten som behövs. / The background to this thesis was an article in the construction world that addressed how a newly built property in Skövde had been affected by moisture problems. Due to this, an investigation was started by SBUF which showed that the moisture problems were due to the use of a new type of concrete containing mineral additives. It was also concluded that the problems that arose were due to the new, modern concrete having changed moisture properties when adding mineral additives.The purpose of this thesis was to determine through a literature study how the drying properties of traditional concrete are affected by the additives used today to make modern concrete more climate smart. The purpose was also to find out whether the drying properties of the new concrete have any advantages that can be used in reality in a new construction.It turns out that the modern concrete with mineral additive has a denser pore structure which means that the dehydration of the modern concrete is delayed. Diffusion drying takes place to such a small extent that it in principle does not exist. This was first seen as a negative trait, which is when talking about dehydration. But what the construction companies' concept has now shown is that there is great potential for turning these moisture properties into something positive. The concept is based on achieving a sufficient density in the concrete which, together with a layer of leveling, is sufficient to obtain a moisture-proof construction.The concept has also been shown to have the potential to save on costs as construction times can be shortened. Modern concrete is also a more environmentally friendly alternative. The solution of using a layer of leveling is only a concept that the construction companies have tested, which has now been shown to work, but which also presupposes that you do it in a certain way.It should be borne in mind that in order for this concept to become a standard procedure in the future, much remains to be done, such as more testing. A reliable measurement method also needs to be developed to measure density in concrete. During the testing of the concept, the density of the concrete was never measured, but it was tested and it was assumed that 3 months would give the desired density. Which it did.The construction companies' investigation also showed that not all concrete recipes work to achieve sufficient density in concrete. This is due to the water cement number and that a sufficient density is achieved. This concept also does not work on a traditional concrete with ordinary Portland cement as the type of concrete does not contain mineral additives which means that the concrete develops the density needed.

I denna rapport undersöks återanvändnings- och återvinningspotentialen för stommaterial ur byggnader i Sverige. De två materialen som har undersökts är betong och trä. Rapporten innehåller en litteraturstudie över återanvändning och återvinning. En fallstudie har även utförts på två byggnader. Den första byggnaden är ett småhus med träkonstruktion. Den andra byggnaden är ett flerbostadshus med betongkonstruktion. Byggsektorn står för stora mängder utsläpp och har en stor påverkan på miljön. Av allt material som ligger på deponi står byggbranschen för ca 35 % av allt material. Ett alternativ för att minska byggbranschens påverkan på miljön är att återanvända och återvinna material i högre grad. Hantering av avfall ska prioriteras enligt EUs direktiv gällande avfall. I direktivet finns avfallstrappan som rangordnar avfall efter vad som ska prioriteras över andra alternativ. Betong är ett material som både går att återanvända och återvinna. Att återvinna betong är en vanlig process som innebär att betong krossas och sedan används som ballast till ny betong. Denna process kan innebära att betongens kvalitet ändras. Återanvändning av betong utförs inte i samma utsträckning men har stor potential i framtiden. Materialet trä bör följa kaskadmodellen för att förlänga dess livslängd. Kaskadmodellen beskriver hur träets livslängd kan förlängas innan den går till förbränning med energiutvinning. Fallstudien i denna rapport har utförts på två teoretiska byggnader. Byggnaderna har grundats på undersökningen BETSI och ska representera ett medelvärde av byggnader i Sverige. Fallstudien undersöker hur mycket material som går att återanvända och återvinna ur byggstommen. Resultatet visar på att all betong har en stor potential att återanvändas och återvinnas. Allt trä som används i de två byggnaderna bör följa kaskadmodellen där de komponenter som går att återanvända återanvänds.

I detta examensarbete som utfördes under vårterminen 2019 på Malmö universitet undersöktes hur temperaturförändringar i det omgivande klimatet påverkar mätresultat vid fuktmätningar i betong. Vid fuktmätningar i betong, i fält, används metoden borrhålsmätning. Vid borrhålsmätningar borras ett hål i en betongplatta eller ett betongbjälklag, därefter monteras ett mätrör i hålet sedan monteras en fuktgivare. Detta görs vanligtvis enligt RBK-systemets, Manual – Fuktmätning i betong. För att undersöka hur temperaturförändringar i det omgivande klimatet påverkar mätresultatet vid fuktmätningar utfördes försök där en provkropp gjöts med bascement, vct 0,38. Åtta termistorer gjöts in på olika djup för att kunna logga temperaturen på olika djup i provkroppen vid en temperaturförändring i det omgivande klimatet, dessa mätvärden jämfördes sedan med den loggade temperaturen samt de loggade RF-värdena från fuktgivaren. Fuktgivaren som användes vid försöken var Vaisala HMP110. För att utföra kontrollerade temperaturförändringar utfördes försöken i en fuktgenerator. Tre huvudförsök utfördes, ett med en momentan temperaturförändring i det omgivande klimatet, ett med en långsam temperaturförändring i det omgivande klimatet samt ett där okontrollerade temperaturförändringar i det omgivande klimatet skedde.Resultaten från dessa försök visar att när en temperaturförändring i det omgivande klimatet sker mäter fuktgivarens temperatursensor betongens faktiska temperatur med god noggrannhet, men ett felaktigt RF-värde kommer att ges om en avläsning av mätvärdet sker innan en ny temperaturjämvikt har etablerats. Resultaten visar även att vid omräkning av RF till RF vid 20°C, enligt RBK-systemet, förvärras mätfelet när temperaturen inte är stabil i det omgivande klimatet. / In this bachelor thesis a study is done to see how ambient climate changes impacts the measurement results during moisture measurements in concrete. The method of measurement used is borehole measurements according to the RBK-system, Manual – Fuktmätning i betong. The experiments were conducted in a laboratory environment on a concrete slab, which was casted with bascement and had a w/c ratio of 0,38. To see how well the moisture meter performed during ambient climate changes eight thermistors were cast into the concrete slab to log the temperature at different depths of the concrete during the ambient climate changes.The results show that the moisture meter does read the actual temperature of the concrete during an ambient climate change, however the ambient climate change had an impact on the measurement results of the relative humidity (RH). If a snapshot measurement of the RH is done after a temperature change in the ambient climate, an incorrect measurement result of the RH is obtained. When the obtained RH is converted to RH at 20°C the fault will get enlarged. To obtain a correct RH measurement when a field measurement is done, a logged measurement should be conducted.

Omkring 1970 byggdes och renoverades många vattenverk i Sverige. Dessa beräknadesdå att ha en livslängd på mellan 50-60 år, vilket i de flesta fall nu har passerat.Det har hittills saknats enhetlig information gällande hur renovering av enbassängkonstruktion i ett vattenverk bäst går till. Detta motiverade tillkomsten av följandearbete. Syftet är att undersöka vilka renoveringsmetoder som finns samt sammanställaoch utvärdera dessa. Målet är att presentera vilka riktlinjer som bör följas vid renoveraringav betongkonstruktioner i vattenverk.Arbetet ger svar på vilka skador som är vanliga i vattenverk och vad de beror på, vilkarenoveringsmetoder som är bäst lämpade, vilka material som kan användas samt vilkakrav som ställs på slutresultatet.Litteratur som behandlar betongrenovering har tjänat som utgångsmaterial. Intervjuer harskett med betongexperter, vattenverkspersonal och entreprenörer som utför denna typ avarbete.Problem i vattenverk är främst sprickor, urlakning, mekanisk erosion, korrosionsskador,kemiskt angrepp, biologisk nedbrytning och frostskador. Dessa skador renoveraslämpligen genom att ta bort den skadade betongen och ersätter den med ny, utifrån denexponeringsklass som gäller för det aktuella objektet.Borttagning av den dåliga betongen ska mot slutet göras med försiktighet för att undvikafickor vid armering och mikrosprickor i kvarvarande betong. För att få ett bra resultatkrävs både uppruggning av ytan som ska pågjutas samt fukthärdning efteråt. Vatten är ettlivsmedel så det ställs hårda renhetskrav på arbetare och maskiner samt krav på att allaprodukter som används är livsmedelsgodkända.Den slutsats som dras är att det idag inte finns någon generell och exaktrenoveringsmetod för betongkonstruktioner i vattenverk. Många olika faktorer spelar in.Det skulle dock fylla en kunskapslucka och underlätta framtida renoveringar omvattenverken gjorde en gemensam sammanställning av sina erfarenheter och lärdomar.Likaså är det ett stort värde att utbilda sin personal. / Around 1970 many water treatment plants were built and renovated in Sweden. Thesewas calculated to have a service life of between 50-60 years, which in most cases nowhave passed.The aim is to investigate which renovation methods exist and compile and evaluate these.The goal is to present which guidelines should be followed when renovating concretestructures in water treatment plants.The work gives answers to what damage is common in water treatment plants and whatthey depend on, which renovation methods are best suited, which materials can be usedand which requirements are set on the result.Problems in water treatment plants are mainly cracks, leaching, mechanical erosion,corrosion damage, chemical attack, biodegradation and frost damage. These damages arepreferably renovated by removing the damaged concrete and replacing it with new, basedon the exposure class that applies to the object in question.The conclusion is that today there is no general and exact renovation method for concretestructures in water treatment plants. Many different factors are involved.However, it would fill a gap of knowledge and facilitate future renovations if the watertreatment plants made a joint compilation of their experiences and lessons learned. It isalso a great value to educate the personnel.

Trädgårdsdammen utgör en naturlig oas där både människor och djur kan söka vila och skydd. Den lugna miljön eller innovativa vattenleken skänker observatören både glädje och inre lugn. Idag finns det en uppsjö av material och hjälpmedel på marknaden för att konstruera dammar och vattensystem. Men informationen om materialen och produkternas ursprung och tillverkningsprocess är inte lika lätt att få tag på och därför ämnar jag med denna uppsats ge en övergripande bild av de vanligaste materialen som används vid konstruktion av trädgårdsdammar. De material som tas upp i jämförelsen är bentonit, betong, polyeten, polyvinylklorid och syntetgummi. Materialen jämförs därefter utifrån sina respektive koldioxidutsläpp från råvarukällor till färdiga dammaterial eller produkter. Målet är således att på ett överskådligt sätt påvisa de olika materialens klimatpåverkan. Resultatet visar att de dammdukar som baseras på olja och gummi påverkar miljön mindre i form av koldioxidutsläpp, vilket beror på att det krävs mindre material för att anlägga en trädgårdsdamm med dessa material jämfört med bentonitlera och betong. Detta kan dock i viss mån vägas upp av de respektive materialens hållbarhet på längre sikt.

Design regulations for concrete structures differ through time and place. Throughout the years design regulations have been changed and adjusted for improvement and to ensure safe and secured structures. In Sweden, several design codes and regulations were published from time to time, regulations that needed to be followed when designing structures for different purposes. Some of the design codes that were used during the 20th century were BABS (Byggnadsstyrelsens anvisningar till byggnadsstagdan, 1947-1968), SBN (Svensk Byggnom, 1968-1989), NR (Nybyggnadsregler, 1989-1994), and BKR (Boverkets Konstruktionsregler, 1994-2010) used for the consideration of load combinations on different structures. For design methods and theories “Statliga betongbestämmelser of year 1949” and “BBK 79, Nya betongbestämmelser” were published and used at that time. With development in the construction industry, new laws and regulations were issued to bear with today’s high standards and safety regulation. The Eurocodes were released to consider all new improvements and adjustments as well as facilitate trade between the European countries participating in the European standardization work, CEN. The Eurocodes were set as a base reference for several design purposes among the Europe area. The thesis was performed at the engineering consultancy company WSP to collect and assemble knowledge about the old norms and calculation methods and compare them with Eurocode and identify similarities and differences. The knowledge on the old and new codes was used to study two case studies. Case studies 1 and 2 are both office building structures where high and varying loads occur. Case study 1, built in 1954, consists of a 6-floor story building with the upper floors used as offices and the ground floor as commercial shops. Case study 2, built in 1961, consists of an 8-floor story building with 6 upper floors for office use and ground floors for commercial shops. From each case study one upper floor was chosen for the design and a continuous beam was designed for bending and shear. The design of columns was done on the last column which lays on the foundation of each building. The design calculations are made for beams and columns starting with “Statliga Betongsbestämmelser” as a reference code and the area of steel obtained from the dimensioning are kept the same in the design using “BBK79” and “Eurocode”. The variable difference are the load combinations that differ among the three codes BABS, SBN80 and Eurocode and the change in the design method which resulted in the change in the utilization ratio. The results were similar for both case studies which shows the consistency in the calculations. The total load q increased by 10% in SBN and 41% increase in Eurocode compared to BABS. This showed the change in safety standards by raising the total load on a structure by the use of partial coefficients. For beams in case 1, the utilization for bending was 98% of its capacity when designing using BABS with Statliga Betongsbestämmelser. This value decreased to 64% while using SBN80 with BBK79. In Eurocode the ratio of utilization increased to a value of 75%. Moreover, the utilization of columns in bending using BABS with Statliga betongbestämmelser showed a ratio of 84% and then decreased to 47% in SBN80 with BBK79 and increased somewhat to 51% in Eurocode. Regarding shear design all three norms were critical and strict in the method of design. It showed the importance and sensitivity of beams against shear. For BABS 67% of shear utilization was obtained and this value decreased to 54% in SBN and 52% in Eurocode. This shows the change in the method of designing using consecutive codes at three different times. The change concerns new concepts in the safety regulations from applying the safety on the material in the old norms to increasing the load and allow more usage of the material in the more recent codes. BBK79 and Eurocode share similarities in the design procedures and the use of the partial coefficient method. The increase of utilization in the Eurocode is due to the higher partial coefficient values and the modified load combination equations that resulted in a higher possible load than that from BBK79 but with almost the same load-bearing capacity in both BBK79 and Eurocode. / Genom åren har tillvägagångsättet för dimensionering av betongkonstruktioner reformerats. Äldre konstruktioner är beräknade med den norm som vid tidpunkten för projekteringen gällde. Variationer av normer som har använts under åren för lastkombinering är BABS (Byggnadsstyrelsens anvisningar till byggnadsstadgan 1947–1968), SBN (Svensk Byggnorm, 1968–1989), NR (Nybyggnadsregler, 1989– 1994) och BKR (Boverkets Konstruktionsregler, 1994–2010). Normer som använts för dimensionering är ”Statliga betongbestämmelser år 1949” och ”BBK 79, nya betongbestämmelser”. Eurokoder som är gemensamma dimensionsregler för bärverk i Europa började tillämpas dels för högre krav sattes på konstruktioner, dels för att underlätta handeln inom de länder som ingår i det europeiska standardiseringsarbetet CEN. Eurokoderna utgör en referensbas för olika ändamål vad gäller dimensionering av konstruktioner i Europa. Detta examensarbete genomfördes på med konsultföretaget WSP för att samla in och sammanställa kunskapen om gamla normer och beräkningsmetoder och jämföra dem med Eurokoderna och identifiera likheter och skillnader. Kunskapen om gamla och nya normer användes i två fallstudier. Fallstudierna 1 och 2 är båda kontorsbyggnader där höga och varierande laster förekommer. Fallstudie 1, byggt 1954, består av en sexvåningars byggnad med de övre våningarna för kontor och bottenvåningen för kommersiella affärslokaler. Fallstudie 2, byggd 1961, består av en åttavånings byggnad med de sex översta våningarna för kontor och de understa för affärslokaler. I varje fallstudie valdes ett övre våningsplan ut för dimensionering och en kontinuerlig balk dimensionerades för böjande moment och tvärkraft. Dimensioneringen av en pelare genomfördes för den sista pelarna som ansluter till respektive byggnads grundläggning. Konstruktionsberäkningarna görs för balkar och kolonner som börjar med ”Statliga Betongsbestämmelser” som en referenskod och armeringsarean från den dimensioneringen låses och används sedan vid dimensioneringen enligt ”BBK79” och “Eurocode”. Den variabla skillnaden är lastkombinationerna som skiljer sig mellan de tre koderna BABS, SBN80 och Eurokod och förändringen i dimensioneringsmetoden som resulterade i förändringen i utnyttjandegrad. Resultaten var liknande för båda fallstudierna som visar konsistensen i beräkningarna. Den totala belastningen q ökade med 10 % i SBN och 41 % ökning i Eurokod jämfört med BABS. Detta visade förändringen i säkerhetsstandarder genom att höja den totala belastningen på en struktur med hjälp av partiella koefficienter. För balken i fallstudie 1 var utnyttjandegraden för böjande moment 98 % av dess kapacitet vid dimensionering med BABS med Statliga Betongsbestämmelser. Detta värde minskade till 64 % när SBN80 och BBK79 användes. Med Eurokod ökade utnyttjandegraden till 75 %. Vidare visade dimensionering med BABS med Statliga betongbestämmelser en utnyttjandegrad för pelaren på 84 % som sedan minskade till 47 % med SBN80 och BBK79 och ökade något till 51 % med Eurokod. När det gäller tvärkraftsdimensionering var alla tre normer kritiska och strikta. Det visade vikten av och känsligheten hos balkar mot skjuvning. För BABS erhölls 67 % av kapaciteten för tvärkraft och detta värde minskade till 54 % i SBN och 52 % i Eurokod. Detta visar förändringen i metoden att dimensionera med hjälp av på varandra följande koder vid tre olika tidpunkter. Förändringen gäller nya koncept i säkerhetsföreskrifterna från att beakta säkerheten för materialet i de gamla normerna till att öka belastningen och möjliggöra en högre utnyttjandegrad av materialet i de nyare koderna. BBK79 och Eurocode delar likheter i konstruktionsförfarandena och användningen av metoden för partiell koefficient. Ökningen av utnyttjandet i Eurokoden beror på de högre partiella koefficientvärdena och de modifierade ekvationerna för belastningskombinationer som resulterade i en högre möjlig belastning än den från BBK79 men med nästan samma bärförmåga i både BBK79 och Eurokod.

The structural engineer should not only be able to perform design calculations but also findmore efficient solutions for building parts. The purpose of this thesis is to redesign a concreteframe for a house (an apartment building) into a light frame with steel columns andcompartment walls, as well as perform a life cycle analysis for materials on both frames anddetermine the frame with the lowest environmental impact.The result shows that the lightweight frame with steel columns and compartment walls is amuch better choice for the environment as it stands only for 60 000 kg CO2e compared toconcrete frame which stands for 163 000 kg / CO2e. The steel frame emits about 60% lessemissions than the concrete frame.By optimizing steel columns in the upper floors and choosing smaller columns led to ten tonsless mass of steel and less emissions by 15 000 kg / CO2e.The selected compartment wall has a thickness of 309 mm which is 6 mm thicker than theexisting wall which results in a reduction of the area of house by 6 square meters throughoutthe house which can be expensive depending on the location of the house.In conclusion, the material concrete is good when it is needed due to requirements on fire,noise, and durability but also less suitable when not needed. In this case, it is useless with thematerial concrete as the outer wall and can therefore be replaced by a steel columns andcompartment wall instead. / Konstruktören ska inte endast kunna utföra beräkningar utan även hitta effektivare lösningar till byggnadsdelar. Syftet med detta examensarbete är att dimensionera om en betongstomme för ett flerbostadshus till en lättstomme med stålpelare och utfackningsväggar samt även utföra en livscykelanalys för material på stommar och bestämma stommen med lägst miljöpåverkan.Resultatet visar att lättstomme med stålpelare och utfackningsvägg är ett mycket bättre val för miljön då står den för 60 000 kg/CO2e jämfört med betongstomme som står för 163 000 kg/CO2e. Stålstommen släpper ut ungefär 60 % mindre utsläpp än betongstommen.Optimering av stålpelare i övre plan och att välja mindre pelare ledde till tio ton mindre massa stål och även mindre utsläpp på 15 000 kg/CO2e.Den valda utfackningsväggen har tjocklek 309 mm vilket är 6 mm tjockare än den befintliga väggen som i sin tur resulterar i en areaförlust med 6 kvadratmeter i hela huset vilket kan vara dyrt beroende på husets läge.Som slutsats är att materialet betong är bra när det behövs på grund av till exempel brand, ljud och beständighet men även mindre lämpligt när det inte behövs. I detta fall är det mindre lämpligt med materialet betong som yttervägg och man kan därför använda utfackningsvägg med stålpelare istället.

Fuktskador i material är ett stort problem i dagens byggbransch, detta leder till en förbrukning av enorma resurser vid reparationer som görs för att undvika hälsorisker vid mögeltillväxt när en fuktskada inträffar. I denna rapport undersöks den kritiska relativa fuktigheten för ett korslimmat träbjälklag som uppfuktas av betongens uttorkning i grunden, där uttorkningstider för betongen beräknas i programmet TorkaS och fukttransport beräknas med hjälp av icke-stationära fuktberäkningar som utförs i datorprogrammet WUFI. Det huvudsakliga målet är att undvika fuktskador på bjälklagets underkant genom tillförande av varm luftomsättning i en mellanliggande luftspalt. Beräkningarna utförs med hänsyn till dagens klimat i Kiruna, Stockholm och Lund samt begränsas till vattencementtalen: 0,4 och 0,5, där betongens uttorkningstid innan belastning är 11 respektive 28 dagar efter gjutning. En undersökning gällande luftspalten mellan betongplattan och KL-träbjälklaget utförs, där fokus ligger på att eliminera risker för mögeltillväxt genom att beräkna den varma luftomsättningen i luftspalten och validera risker för mögeltillväxten i programmet WUFI BIO. Rapporten innehåller en teoretisk referensram som behandlar: korslimmat trä, mögel och fuktteori. Tillvägagångssätt beskrivs för alla benämnda programmen. Datasamling i form av tabeller och resultat i form av grafer redovisas. Resultatet ledde till att den relativa fuktigheten för fallen utan ventilation överstiger den kritiska nivån i alla orter och att ventilationen i luftspalten är nödvändig. Detta resulterar i luftomsättningskalkyler för alla fallen som redovisas under rubriken Resultat. / Moisture damage in materials is a major problem in today's construction sector, this leads to a consumption of enormous resources for repairs that are made to avoid health risks when mold growth occurs. This report examines the critical relative humidity of a cross-laminated timber joist, which moistures from the concrete's dehydration in the foundation, the drying times for the concrete are calculated in the program TorkaS and moisture transport are calculated using non-stationary moisture calculations that are performed in computer program WUFI. The main goal is to avoid moisture damage on the bottom of the joist by adding warm air circulation in an intermediate air gap. The calculations are carried out regarding the current climate in Kiruna, Stockholm and Lund, and limits to water–cement ratio: 0.4 and 0.5, where the concrete's drying time is 11 and 28 days after casting. An investigation of the air gap between the concrete plate and the CLT joist is carried out, focusing on eliminating the risk of mold growth by calculating the hot air circulation in the air gap and validating the risks of mold growth in the WUFI BIO program. This thesis contains theoretical references that deal with CLT, mold and moisture theory. Procedure is described for all named programs. Data collection is presented in the form of tables and results in the form of graphs. In the case without ventilation the result led to exceeding of the critical relative humidity level in all areas and ventilation in the air gap is necessary. This results in air circulation calculations for all cases, which are presented under the heading Result.