Problemformulering: Det är många som spekulerat kring varför försäljningen av tryckta böcker ökar när allting verkar peka mot en total digitalisering av medier. Även försäljningen av klassiska böcker har ökat, och att de ständigt görs i nya utgåvor och får ta plats i bokhandlarna styrker detta. Forskningsfältet som behandlar bokformgivning genom historien saknar kunskap om just nyutgåvor och marknadsföringen av svenska klassiska romaner ur ett visuellt perspektiv. Det är därför relevant att undersöka hur klassiker förändrats genom åren och om det finns återkommande designelement böckerna emellan. Detta för att få en djupare förståelse av bokformgivningens utveckling och marknadsföring när det kommer till svenska klassiska romaner.
Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur bokmarknaden påverkats av nya teorier om marknadsföring och synsätt på kommunikation genom en analys av hur fyra svenska romanklassiker från 1940- och 1950-tal formgivningsmässigt förändrats över tid.
Metod och material: För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi gjort en kvalitativ semiotisk bildanalys där element som typografi, färg, bild och layout analyserats och tolkats med koppling till teorier som lagts till grund för undersökningen. Materialet som analyserats är fyra svenska klassiska romaner i fyra utgåvor var, från 1940 till 2016.
Huvudresultat: Studiens huvudresultat är att vi tydligt kan se att kopplingar mellan böckernas formgivning över tid, i takt med en förändrad syn på marknadsföring och utveckling inom dess inriktningar, har gjort att omslagen blivit mer särpräglade och unika i sin formgivning.

Detta forskningsarbete fokuserar på elevernas inställning och upplevelse till att använda ljudböcker i klassrummet, böcker nu förtiden är inte bara analoga utan även digitala. De tre böcker som användes i denna forskning läses upp på tre olika vis, talsyntes (datorröst), författar- (vanlig uppläsning) och skådespelaruppläsning (dramatisk uppläsning). De frågeställningar vi tittar närmare på är följande: Vad är elevernas inställning till ljudböcker i klassrummet? Vad är elevernas inställning till de olika uppläsningsformerna; författaruppläst, skådespelaruppläst och uppläst genom talsyntes? Hur var elevernas upplevelse av att lyssna på ljudböckerna? I vår forskning använde vi oss av intervjuer och bildanalys. Eleverna intervjuas en gång innan de lyssnat på ljudböckerna och en andra intervju gjordes när de hade lyssnat på ljudböckerna och målat en bild till, denna bild gjorde vi bildanalyser till. Forskningen kom fram till att eleverna är mer intresserade av innehållet i en ljudbok än ljudbokens uppläsningsätt. Däremot har uppläsningssättet en viss påverkan på hur aktivt eleverna lyssnade. Elevernas inställning och upplevelse till ljudböcker i klassrummet var positivt.

Denna uppsats rör vid problemet med suddiga bilder och vad man kan göra för att försöka återställa den eftersökta skarpa bilden. Problemet tacklas med hjälp av linjär-algebraiska medel, både regularisering och iterativa metoder. Som resultat visar sig DFPM (dynamical functional particle method) jämförbar med både konjugerad gradient-metoden och LSQR-algoritmen (least squares QR), dock med användning av andra parametrar än de teoretiskt optimala. Utöver tidigare kända metoder presenteras och testas även ett alternativt minimeringsproblem.

Uppsatsen handlar om hur det går att förstå olika målgrupper på Instagram och hur influencers genom detta enklare kan anpassa sitt innehåll till det som sin målgrupp av följare vill se. Målgruppen som används i uppsatsen är tjejer i åldern 15-20 år från Sverige och genom en enkätundersökningen skapades en bättre förståelse i hur de använder sig av Instagram. Genom en analys av de konton personerna i enkätundersökningen följde på Instagram kunde en sammanställning på vad för typ av personer de följer är. Efter detta skapades ett verktyg för att kunna testa vilket visuellt innehåll målgruppen vill se och studien avslutades sedan med intervjuer både på målgruppen och några av de influencers som de följer.

No description available.

Denna studie analyserar fyra bilderböcker: Den långa, långa resan av Ilon Wikland och Rose Lagercrantz (1995), Tänk dig att fly av Pimm van Hest (2018), Flykten av Francesca Sanna (2016) samt Dagen då kriget kom av Nicola Davis (2018). Bilderböckerna skildrar barn som faller offer för krig och deras resa till fredligare länder. Studiens syfte är att undersöka skildringen av krig i bilderböcker och hur dessa kan tillämpas i svenskundervisningen i grundskolans senare år samt i gymnasiet. Studien visar att bilderböckerna i hög grad använder samma tekniker för att skildra krig: färger, stilfigurer och relationen mellan text och illustrationer. Trots teknikernas likheter används de på mycket olika sätt i bilderböckerna, vilket skapar stora skillnader i berättandet. Dessa skillnader skulle med fördel kunna belysas i svenskundervisningen för att i enlighet med internationell forskning stärka elevers språkliga utveckling.

The purpose of this thesis is to present a review of research themes and practice in the field of art image registration. The objectives of the review are twofold. The primary task is to distinguish which problems, in regard to theory and practice, that have been dealt with in the field of art image registration and the secondary task is to investigate which discursive, institutional and tool-related factors have had an impact on theoretical discussions and practice in the art image domain. The empirical content in the review is structured according to four epistemological viewpoints and is analyzed with a domain analytical approach. The result of the study is that two major problems are frequently discussed in the art image domain, namely lack of standardization and which discourse is the best suited for registration of art images. Furthermore, staff education, institutional users, lack of coordination within the domain, incompatibility between discourses and lack of suitable registration tools are factors that have been affecting the discussions and practice within the domain. / Uppsatsnivå: D

As the information society becomes increasingly flooded with digital images, the need for efficient image retrieval systems increases as well. To handle the vast amounts of data involved, the indexing process needs to be run automatically, using content-based descriptors extracted directly from the digital image, such as colour composition, shape and texture features. These content-based image retrieval systems are often slow and cumbersome, and can appear confusing to an ordinary user who does not understand the underlying mechanisms. One step towards more efficient and user-friendly retrieval systems might be to adjust the weight placed on various descriptors depending on which image category is being searched for. The results of this thesis show that certain categories of digital images would benefit from having extra weight assigned to colour, texture or shape features when searching for images of that category.

The aim of this Master’s thesis is to examine in what way library users are depicted on images at two academic libraries; the University College of Borås Library & Learning Resources (BLR) and the Gothenburg University Library (GUB). 62 images, from websites and information brochures, are analyzed and the main questions are: How are users represented on images? What activities are shown? What is the difference between BLR and GUB? How can the consequences of the representations be understood? Little is currently known in the LIS-field about how images work as constructors of the social reality. The theoretical and methodological point of departure of the study is discourse analysis, new institutional theory and picture analysis. The result of the analysis is that BLR shows a larger variety of activities than GUB, and more users using the computer. The typical user on the images from GUB is sitting in a large study hall alongside with a large number of other users. Women are more often depicted than men in the whole material and the images reveal an absence of personal-user interaction. The users are shown as independent. A general impression is that GUB, considering the long history and the unanimous images, is more institutionalized than BLR. Both the behavior of the users in the library and the making of new library images are influenced by the existing images. / Uppsatsnivå: D

Computerized methods for searching pictures are becoming more common. With these it ispossible to make powerful search requests using a combination of terms and search oncomprehensive descriptions of the pictures. The descriptions can encompass various aspectsof the content and allow different interpretations and levels of detail.This essay is about how you can examine and describe the content of a picture from manypoints of view. We have tried to identify differences in searching behaviour, and studiedsome methods for indexing of pictures. Our concepts are taken from the philosophy of artand from theories about the meaning of languages.In the future perhaps libraries can make pictures and illustrations in books available to thepublic, in a sophisticated system, for the purpose of providing visual documentation forstudy, research or other kinds of exploitation.