No description available.

Vårt syfte är att se hur lärare förhåller sig till flickor och pojkar i deras bildskapande och hur könsroller konstrueras i förskolan. Genus och jämställdhetsfrågor bör ofta reflekteras i förskolan och vara en grund för den pedagogiska verksamheten. Genom en kvalitativ studie vill vi ta reda på eventuella skillnader som fortfarande kan vara ett hinder för pojkar och flickor i deras personliga utveckling. Genom diskursanalytisk metod koncentrerar vi oss på språkets innehåll och dess betydelse. Eftersom vi är bekanta med och har befunnit oss i den miljö som vi har studerat blir det en fältanalytisk studie där kärnan handlar om deltagande observationer. Trots att vi tar den utomståendes roll i våra observationer är vi ändå en naturlig del av miljön då lärare och barn känner oss väl. För att få syn på hur flickor och pojkar konstrueras in i olika roller som omedvetet grundar sig i stereotypa föreställningar av manligt och kvinnligt är det lärarna vi väljer att studera. Lärares omedvetna förväntningar påverkar deras handlingssätt och vi har genom tidigare forskning tagit del av hur det har påverkat bland annat barns lek och skolgång. Skapande är en stor del av förskolans verksamhet och vi har därför valt att göra våra observationer i bildskapande aktiviteter. Vi kommer observera lärares samspel med flickor och pojkar med hjälp av videokamera och kommer sedan att kritiskt analysera filmerna utifrån våra frågeställningar, teorier och tidigare forskning inom genus och bildskapande. Skillnader vi funnit i lärares förhållningsätt mellan pojkar och flickor är bland annat hur de guidas genom en bestämd uppgift samt vilken roll läraren ges i sitt samspel med båda könen. En tanke med den här studien var att skapa ett reflektionsunderlag där lärare kan upptäcka vilken roll de spelar i barnens könskonstruktion.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilket syfte och målsättningar som pedagoger har med de bildskapande aktiviteter som erbjuds i förskolan. Detta arbete fokuserar på de utvalda pedagogernas synpunkter om det fria och planerade bildskapande aktiviteter. Metoden som användes i undersökningen är intervjuer, sex utvalda pedagoger har intervjuats i detta arbete. De sex utvalda pedagogerna har erfarenheter inom bildskapande och arbetar på kommunal förskolan i södra Sverige. Resultatet har visat att pedagogerna har olika syften med planerade och fria bildskapande aktiviteter. Till exempel att barn ska få utveckla samspelsförmåga i planerat bildskapande. I det fria bildskapandet kan barn utveckla sin kreativitet och upptäcka nya saker. Det visade sig att både fria och planerade bildskapande aktiviteter har ett gemensamt syfte i form av att barnen ska få möta nya material. Undersökningen visar även att bildskapande kan användas som en uttrycksform, bildskapandet kan även gynna språkutveckling. De sex intervjuerna visade att inga av de utvalda pedagogerna nämner fantasi- och motorikutveckling inom bildskapande aktiviteter. De pedagoger som blev utvalda och intervjuade har framhävt språkutveckling som den högsta prioritet, medan fantasi- och motorikutveckling inte har förts fram under intervjuerna.

Som examensarbete har jag under min sista praktik genomfört ett tematiskt projekt i estetisk verksamhet om historiemedvetande. Syftet har varit att undersöka hur bildskapande kan främja elevers visuella historiemedvetande. Detta på grundval av att vi idag alltmer omges av medierade historieskildringar som vi måste förhålla oss till. Vem eller vilka ska avgöra hur vi ska betrakta det förflutna? I projektet har eleverna genom bildskapande fått möjlighet att visualisera sina individuella föreställningar av det historiska fältet. Genom det tematiska projektet och efterföljande undersökning har jag funnit att skapandet bidragit till att eleverna fått en personlig relation till det historiska fältet genom upplevelser. Resultatet av undersökningen baserar sig på kvalitativa intervjuer gjorda med sju elever. Intervjuerna har transkriberats där sedan citat hämtats och kopplats till bildanalysen som grundar sig på semiotisk teori. .Nyckelord: historiemedvetande, bildskapande, kreativitet, fantasi, upplevelse

No description available.

Bakgrund: Bild och bildskapande har under historiens gång alltid varit en del inom barnverksamheten, men innehåll och upplägg har förändrats över tid. Bildskapandet har gått från styrt till fritt skapande och i dagens förskola ingår bildskapandet i den pedagogiska verksamheten där barnen både får möjligheten att skapa fritt men också under lärarens vägledning. Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö98/10 (Skolverket, 2011), är förskolans uppdrag att ge barnen möjligheten att lära sig använda de estetiska uttrycksformerna bland vilka bilden är en viktig uttrycksform. Studien belyser och problematiserar lärarens förhållningssätt i organiserade bildaktiviteter och vill därmed bidra till en djupare förståelse för lärarens viktiga roll i barnens bildskapande. Syfte: Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt förskollärarens förhållningssätt och handlingar kommer till uttryck i organiserade bildskapande aktiviteter. Metod: Studien är av kvalitativ art där observationer har genomförts på fem olika förskolor vid nio tillfällen sammanlagt. Vid dessa observationer fördes fältanteckningar som i direkt anslutning till observationerna sammanställdes och renskrevs. Dessa observationer har kompletterats med informella samtal med lärarna samt fotografering av bland annat barnens bilder. Resultat: Resultatet visar att bildskapandet i förskolan har olika betydelser. Bildskapande innebär både en process- och produktorienterad aktivitet samt ett stöd i barnens språkutveckling och matematiska färdigheter. Lärarens roll i bildskapandet är att vara organisatör av aktiviteten där läraren ofta finns i bakgrunden och passar upp barnen. Lärarens roll är även att vara kunskapsutvecklare genom att rikta barnens uppmärksamhet mot aktivitetens innehåll genom metasamtal med barnen.

<p>Syftet med studien var att beskriva det fria bildskapande för barn mellan ett till tre år på två förskoleavdelningar samt synliggöra hur pedagoger såg på sitt uppdrag och arbete med barns bildskapande. Syftet var även att skapa förståelse för hur pedagogens förhållningssätt och inomhusmiljöns utformning kunde påverka barns möjligheter till fritt bildskapande. Metoderna som användes var observation och intervju. Verksamheterna observerades med stöd av observationsschema och i form av <em>kritiska händelser</em>. Under datainsamlingen intervjuades pedagoger med hjälp av förutbestämda intervjufrågor. Resultatet visade på att barn mellan ett till tre år hade möjlighet till fritt bildskapande men under en begränsad tid under dagen och med ett fåtal material som var tillgängliga. Pedagogerna visade upp en medveten syn kring sitt förhållningssätt, inomhusmiljöns utformning och en vilja att utveckla verksamheten. Slutligen konstaterade vi att inomhusmiljön och pedagogernas förhållningssätt påverkade barnens bildskapande.   </p>

Syftet med studien var att beskriva det fria bildskapande för barn mellan ett till tre år på två förskoleavdelningar samt synliggöra hur pedagoger såg på sitt uppdrag och arbete med barns bildskapande. Syftet var även att skapa förståelse för hur pedagogens förhållningssätt och inomhusmiljöns utformning kunde påverka barns möjligheter till fritt bildskapande. Metoderna som användes var observation och intervju. Verksamheterna observerades med stöd av observationsschema och i form av kritiska händelser. Under datainsamlingen intervjuades pedagoger med hjälp av förutbestämda intervjufrågor. Resultatet visade på att barn mellan ett till tre år hade möjlighet till fritt bildskapande men under en begränsad tid under dagen och med ett fåtal material som var tillgängliga. Pedagogerna visade upp en medveten syn kring sitt förhållningssätt, inomhusmiljöns utformning och en vilja att utveckla verksamheten. Slutligen konstaterade vi att inomhusmiljön och pedagogernas förhållningssätt påverkade barnens bildskapande.

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

Syftet med studien var att ta reda på vilken syn pedagoger har om barns bildskapande i förskolan. I vår kvalitativa undersökning har vi intervjuat 7 pedagoger på olika förskolor. Av resultatet framkom att för barnen där de intervjuade pedagogerna arbetade var materialutbudet av liknande karaktär. Det materialet som barnen själva kunde förfoga över under dagen var papper, pennor och kritor, med andra ord material som var torrt. När det gäller det blöta bildskapande materialet blev resultatet av undersökning att dess placering inte alltid var synlig och åtkomlig för barnen. I vår frågeställning har vi intresserat oss för pedagogernas syn på hur bildskapande prioriteras i förhållande till den övriga verksamheten. I studiens teoretiska del framkom att det har skett en förändring över tid i förskolans läroplanstext samt att de inte lika tydligt och ingående berör den bildskapande verksamheten. I resultatet kan vi utläsa att det fanns en osäkerhet bland pedagogerna i deras tolkning över vad bildskapande aktivitet innebär utifrån läroplanen. Utöver osäkerheten visade resultatet av intervjusvaren en stor skillnad på vilket sätt bildskapande aktiviteter bedrivs efter läroplanen eller om det inte förekommer alls. Studien visade dessutom att pedagogerna tyckte att intresset och förhållningssättet var viktigt i barnens bildskapande, men utifrån resultatet framkom stora skillnader hur detta tog sig uttryck.