Bakgrund I det här avsnittet tar vi först upp lite historia kring ämnet bild i förskolan genom Fröbeltraditionen. Bild har gått från att vara ett oviktigt ämne till att bli ett ämne som genomsyrar verksamheten, mycket tack vare läroplanen. Aktuella forskare beskriver i bakgrunden vikten av kommunikationen och lärandet kring barns bildskapande. Ett ämne som är aktuellt idag är hur pass genusmedvetna pedagogerna på förskolorna är och vi har därför valt att ta upp det också i arbetet. Som teorier intar vi en allmän syn av Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Med det här menas att vi även tar in Säljös och Scott Frischs perspektiv utifrån Vygotskijs teori. Vi har även utgått från Tegnérs socialkonstruktionistiska perspektiv utifrån en genussyn. Syfte Vårt syfte är att se till hur pedagoger använder kommunikation vid barns bildskapande i deras process och produkt samt om kommunikationen ser olika ut beroende på om barnet är pojke eller flicka. Metod I vårt arbete har vi använt oss av kvalitativa observationer då vi vill se pedagogernas förhållningssätt och utifrån observationerna har vi sedan diskuterat resultatet. Vi har observerat på två förskolor där barnen har varit i åldrarna tre till fem år gamla och observationerna höll på i en veckas tid. Antalet pedagoger som observerades var sammanlagt sex stycken varav tre från varje förskola. Resultat Vårt resultat visar på vilket sätt pedagogerna använder sig av kommunikationen vid barns bildskapande. Resultatet varierar då en del använder sig av en värderande kommunikation medan andra inte använder verbal kommunikation i sitt bemötande. Utifrån genusperspektivet kunde vi se en skillnad på förskolorna hur de kommunicerade med barnen utifrån vilket kön barnen hade. / Program: Lärarutbildningen

Hösten 2017 startades kampanjen #metoo och i och med detta uppstod en diskussion omsexuella trakasserier bland annat i skolan. Jag ville därför undersöka hur det går att jobbaförebyggande inom skolan för att minska sexuellt våld och andra trakasserier genom justbilduppgifter. I min undersökning tar jag del av tre lärares undervisningsmaterial som beröridentitet, genus, normkreativitet och ifrågasättande kring etik, framförallt på internet, samt ettantal elevexempel för att försöka ta reda på hur elevernas resultat förhåller sig till de givnainstruktionerna och hur de påverkas av det givna inspirationsmaterialet. Jag utgår frånfrågeställningarna: ”Hur utformar lärare på tre olika skolor i Sverige elevuppgifter som röridentitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och vilket material utgår de ifrån?” samt“Vilka aspekter av materialet svarar elevernas gestaltande arbeten mot?”.Den gestaltande delen består av 23 fotograferade porträtt av kvinnor som alla använt sig av#metoo för att visa sin delaktighet i diskussionen. Jag ville undersöka hur det gick att somelev arbeta med ”svåra” ämnen utan att själv bli deltagare. Dessa foton visades i form av ettbildspel, tillsammans med ljudspår där män läste upp kvinnornas berättelser i jag-form, inutiett litet mörkt rum, under examensutställningen på Konstfack i januari 2018.

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogers syn på bild- och formskapande i förskolan. De frågeställningar som besvarades var: Hur använder sig pedagogerna av bildskapandet i förskolan? Varför använder pedagogerna bildskapande i sitt arbete? Skiljer sig tankarna om bildskapandet hos pedagogerna i den allmänna förskolan gentemot Reggio Emilia- inspirerade förskolor? Till undersökningen gjordes tio kvalitativa intervjuer med fem pedagoger ur vardera grupp. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att kunna analyseras. Vi fann inte så många skillnader mellan grupper. De skillnader vi fann var främst i de praktiska bitarna kring skapandet. Den viktigaste skillnaden, enligt oss, var hur pedagogerna i de olika grupperna arbetar med pedagogisk dokumentation. Pedagogerna i den Reggio Emiliainspirerade gruppen arbetade både oftare och mer reflekterande med pedagogisk dokumentation än pedagogerna i den allmänna gruppen. I barnsynen såg vi de största likheterna mellan grupperna. Alla pedagoger såg till exempel skapandet som utvecklande för barnen på många sätt.</p>

<p><p>Syftet med denna uppsats har varit att utveckla ett laborativt läromedel anpassat för att kunna användas med 5- och 6-åringar och låta pedagoger utvärdera detta. Det laborativa läromedlet, kallat Experimentlådan, har rört ämnet kemi i kombination med bildskapande i ett försök att introducera naturvetenskap på ett tidigare stadium än vad som idag är vanligt. Medverkande pedagoger fick använda sig av det laborativa materialet och utvärderingen skedde i form av intervjuer.</p><p>Resultatet visar att samtliga pedagoger överlag upplevde materialet som positivt. De fann kombinationen av kemi och bildskapande rolig och att barnen var intresserade och tyckte att experimenten var roliga men att de hade lite svårt att förstå vetenskapliga ord, begrepp och teorin bakom. En pedagog tycker att materialet skulle vara perfekt för lågstadiet.</p><p>En slutsats är därför att man kan minska på den teoretiska delen i det laborativa materialet och istället låta barnen fokusera på experimenten.</p></p>

<h2><strong>Sammanfattni</strong><strong>ng</strong></h2><p>Examensarbetets syfte är att undersöka barnens samspel under bildskapande tillfällen och forskningsfrågan lyder; Hur samspelar barnen med varandra då de bildskapar gemensamt?</p><p>Bildskapandet är en stor del av förskoleklassens vardag, så stor att det ibland kallas för att ”jobba” och det bör därför uppmärksammas. Tidigare forskning visar att flickor och pojkars bildskapande skiljer sig åt och att barnens bilder kan ge indikationer för hur långt barnet kommit i sin utveckling. I det här examensarbetet kommer jag att bortse från barnens bilder som objekt och har istället valt att fokusera på bildskapandet som en process.  </p><p>I litteraturgenomgången redogörs för det sociokulturella perspektivet. Kulturen i samhället och det sociala samspelet med andra människor är avgörande för hur människan utvecklas. Vi människor är aktiva och kreativa i vår natur och vi lär i gemenskap med andra. Språket ger oss människor ett redskap att arbeta med, vi kan samtala med andra om nuet, dåtiden och framtiden, liksom vi kan anamma och delge varandra information. Fantasi och kreativitet är mänskliga förmågor som ger oss möjligheten att utveckla nya erfarenheter. Genom att vi förvandlar, omgrupperar, förminskar, särskiljer mm så har vi förmågan att omskapa situationer eller föremål till något nytt.  Fantasin är grunden för varje kreativ aktivitet och möjliggör för bl.a. det konstnärliga.</p><p>Barnens bilder skapas utifrån deras erfarenheter, de inspireras av det omkringliggande och behöver därmed tolkas utifrån den rådande situation där bilden uppstod.</p><p>Grunden för mitt examensarbete är videodokumentation när barnen skapar bilder. Resultatet visar att barnen skapar bilderna tillsammans med varandra och att bilden i sig kan vara svår att tolka rätt om man inte sett processen där den skapades. Barnen utmanas, kritiseras och inspireras av varandra i mycket hög grad när de bildskapar gemensamt.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

<p>När Fröbel var verksam gick han metodiskt tillväga genom att tillhandahålla barnen varsin griffeltavla. Fröbels metod kan idag anses, som mycket lärarstyrd. Under 1950- talet fick Herbert Reads tankar sitt genombrott. Barnen fick då ett fritt sätt att arbeta på. Det var alltså ett fritt skapande som förelåg. Mot bakgrund av våra erfarenheter och intresse av bildskapande aktiviteter var vi nyfikna på att undersöka hur olika pedagogers förhållningssätt ser ut i samband med barns bildskapande.Vi har i vår undersökning i första hand fokus på pedagogerna. Syftet med undersökningen är att belysa och finna likheter och skillnader i lärarnas interaktion med och förhållningssätt till barnen i samband med barnens bildskapande aktiviteter. Därigenom bidrar studien till att öka förståelsen för hur pedagogen agerar och förhåller sig till barnens bildskapande.Eftersom vårt syfte med undersökningen är att finna likheter och skillnader i förskolepedagogers förhållningssätt i samband med barns bildskapande, valde vi att använda oss av den kvalitativa metoden observation.Vi dokumenterade fyra pedagoger med hjälp av videokamera för att kunna gå tillbaka till bildaktiviteterna. Vid vår bearbetning och tolkning av resultatet har vi fokuserat på en del av pedagogers förhållningssätt. Den del vi har fokuserat på är hur pedagogerna värderar, bemöter, uppmuntrar, utmanar barnen, samt vilka förväntningar pedagogen har på barnen.Vårt resultat visar att pedagogernas intresse för barnens bildskapande varierar.De flesta pedagogerna samtalar med barnen om vad deras målningar föreställer och om hur barnen går tillväga i sitt skapande Resultatet visar också att vissa av pedagogerna inte uppmärksammar vissa barn. De visar dessutom ett bristfälligt intresse för deras målningar. De medverkande pedagogerna låter barnen skapa fritt med det framtagna materialet.</p>

Syftet med denna uppsats är att få kunskap om hur pedagogerna i dagens förskola praktiskt tillämpar bildskapande och hur de skulle vilja utveckla ämnet som metod ihop med barnen i förskolan.

Syftet med denna uppsats har varit att utveckla ett laborativt läromedel anpassat för att kunna användas med 5- och 6-åringar och låta pedagoger utvärdera detta. Det laborativa läromedlet, kallat Experimentlådan, har rört ämnet kemi i kombination med bildskapande i ett försök att introducera naturvetenskap på ett tidigare stadium än vad som idag är vanligt. Medverkande pedagoger fick använda sig av det laborativa materialet och utvärderingen skedde i form av intervjuer. Resultatet visar att samtliga pedagoger överlag upplevde materialet som positivt. De fann kombinationen av kemi och bildskapande rolig och att barnen var intresserade och tyckte att experimenten var roliga men att de hade lite svårt att förstå vetenskapliga ord, begrepp och teorin bakom. En pedagog tycker att materialet skulle vara perfekt för lågstadiet. En slutsats är därför att man kan minska på den teoretiska delen i det laborativa materialet och istället låta barnen fokusera på experimenten.

När Fröbel var verksam gick han metodiskt tillväga genom att tillhandahålla barnen varsin griffeltavla. Fröbels metod kan idag anses, som mycket lärarstyrd. Under 1950- talet fick Herbert Reads tankar sitt genombrott. Barnen fick då ett fritt sätt att arbeta på. Det var alltså ett fritt skapande som förelåg. Mot bakgrund av våra erfarenheter och intresse av bildskapande aktiviteter var vi nyfikna på att undersöka hur olika pedagogers förhållningssätt ser ut i samband med barns bildskapande.Vi har i vår undersökning i första hand fokus på pedagogerna. Syftet med undersökningen är att belysa och finna likheter och skillnader i lärarnas interaktion med och förhållningssätt till barnen i samband med barnens bildskapande aktiviteter. Därigenom bidrar studien till att öka förståelsen för hur pedagogen agerar och förhåller sig till barnens bildskapande.Eftersom vårt syfte med undersökningen är att finna likheter och skillnader i förskolepedagogers förhållningssätt i samband med barns bildskapande, valde vi att använda oss av den kvalitativa metoden observation.Vi dokumenterade fyra pedagoger med hjälp av videokamera för att kunna gå tillbaka till bildaktiviteterna. Vid vår bearbetning och tolkning av resultatet har vi fokuserat på en del av pedagogers förhållningssätt. Den del vi har fokuserat på är hur pedagogerna värderar, bemöter, uppmuntrar, utmanar barnen, samt vilka förväntningar pedagogen har på barnen.Vårt resultat visar att pedagogernas intresse för barnens bildskapande varierar.De flesta pedagogerna samtalar med barnen om vad deras målningar föreställer och om hur barnen går tillväga i sitt skapande Resultatet visar också att vissa av pedagogerna inte uppmärksammar vissa barn. De visar dessutom ett bristfälligt intresse för deras målningar. De medverkande pedagogerna låter barnen skapa fritt med det framtagna materialet.

Sammanfattning Examensarbetets syfte är att undersöka barnens samspel under bildskapande tillfällen och forskningsfrågan lyder; Hur samspelar barnen med varandra då de bildskapar gemensamt? Bildskapandet är en stor del av förskoleklassens vardag, så stor att det ibland kallas för att ”jobba” och det bör därför uppmärksammas. Tidigare forskning visar att flickor och pojkars bildskapande skiljer sig åt och att barnens bilder kan ge indikationer för hur långt barnet kommit i sin utveckling. I det här examensarbetet kommer jag att bortse från barnens bilder som objekt och har istället valt att fokusera på bildskapandet som en process.   I litteraturgenomgången redogörs för det sociokulturella perspektivet. Kulturen i samhället och det sociala samspelet med andra människor är avgörande för hur människan utvecklas. Vi människor är aktiva och kreativa i vår natur och vi lär i gemenskap med andra. Språket ger oss människor ett redskap att arbeta med, vi kan samtala med andra om nuet, dåtiden och framtiden, liksom vi kan anamma och delge varandra information. Fantasi och kreativitet är mänskliga förmågor som ger oss möjligheten att utveckla nya erfarenheter. Genom att vi förvandlar, omgrupperar, förminskar, särskiljer mm så har vi förmågan att omskapa situationer eller föremål till något nytt.  Fantasin är grunden för varje kreativ aktivitet och möjliggör för bl.a. det konstnärliga. Barnens bilder skapas utifrån deras erfarenheter, de inspireras av det omkringliggande och behöver därmed tolkas utifrån den rådande situation där bilden uppstod. Grunden för mitt examensarbete är videodokumentation när barnen skapar bilder. Resultatet visar att barnen skapar bilderna tillsammans med varandra och att bilden i sig kan vara svår att tolka rätt om man inte sett processen där den skapades. Barnen utmanas, kritiseras och inspireras av varandra i mycket hög grad när de bildskapar gemensamt.