Detta examensarbete syftar till att undersöka och synliggöra hur det arbetas med tvådimensionellt bildskapande. Vi har för avsikt att utforska vad barn och pedagoger säger om bildskapandet på förskolan. Med utgångpunkt i Reggio Emilias pedagogisk filosofi och Vygotskijs teorier om skapande och utveckling vill vi få förståelse för vad skapande innebär i förskolan. Med hjälp av intervjuer med både pedagoger och barn visar vi hur två förskolor utan uttalad specifik pedagogisk inriktning arbetar med bildskapande. Resultatet av intervjuerna behandlats utifrån tre olika områden; bildskapande, material och utveckling. Det visar att pedagogerna pratar om bildskapande som en utvecklande och intressant aktivitet i förskolan. De talar om att nästan alla barn är intresserade av bildskapande och att tankar kring det kompetenta barnet är en stor del av hur pedagogerna tänker kring bildskapandet. Däremot visar barnintervjuerna att barn ofta bildskapar på sina egna villkor och när de själva inte styr aktiviteten så har de förståelse för att pedagogerna vill att de lär sig någonting nytt. Den stora skillnaden som vi har upptäckt mellan Vygotskijs skapande teorier och Reggio Emilia filosofi är att enligt Vygotskij utvecklas barn inom bildskapande enligt utvecklingsstadier som är bundna till en viss ålder. Medan inom Reggio Emilia förskolorna har man funnit att om pedagogerna arbetar målmedvetet och på djupet med barnens bilder utifrån deras intressen så genomgår barnen Vygotskijs utvecklingsstadier, men de är inte bundna till en viss ålder så som han beskriver utan de utvecklas tidigare.

Det här arbetet handlar om ett projekt som genomfördes med en några femåringar i en förskolegrupp i stadsdelen Rosengård i Malmö. Det främsta syftet med projektet var att undersöka hur utomhusvistelse, bildskapande och andraspråksutveckling kan sammanföras i ett och samma projekt. Jag ville också undersöka hur man kan genomföra utomhuspedagogik i stadsmiljö. För att ta reda på detta genomfördes projektet på så sätt att jag gick ut med en liten grupp och utförde olika moment utomhus ena dagen och nästa dag skapade vi bilder kring det vi hade gjort och upplevt. Planeringen lades även upp på ett sådant sätt att det skulle vara språkutvecklande. Problemställningarna för bearbetningen av projektet i skriftlig form blev sedan:•Hur fungerar det att genomföra ett utomhusprojekt för barn som är ovana vid att vistas i naturen, speciellt om man inte har tillgång till någon ”riktig skog”?På vilket sätt kan bildskapande användas i undervisningen på en lagom styrd nivå?För att få ett större djup i min undersökning genomförde ett antal intervjuer med barnen som ingick i projektgruppen. Intervjuerna tillsammans med mina observationer från de genomförda lektionerna och min teoretiska förankring resulterade sedan i ett resultat. Resultatet av min studie visar på att man enkelt kan genomföra utomhuspedagogik i stadsmiljö, bara man anpassar undervisningen efter de förhållanden som råder där. Att sammanföra utomhusvistelse, bildskapande och andraspråksutveckling visade sig inte heller vara något större problem. Genom att ge de olika områdena specifika syften gick de lätt att sammanföra så att de kompletterade varandra. Under utomhusvistelsen gjorde vi många olika saker som skapade intryck för barnen. Sedan fick bildskapandet till uppgift att vara utvärderande, barnen skulle måla kring det de hade upplevt. Då vi målade och berättade kom även den språkutvecklande delen in, genom att berätta utvecklas språket. Ett av syftena är att det här arbetet ska inspirera pedagoger till att bli bättre på att utnyttja naturen som klassrum, min studie visar att det inte behöver vara så svårt.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på barns bildskapande samt bredda min kunskap om hur pedagoger arbetar med bildskapande i förskoleverksamheten. Syftet var även att ta reda på vad pedagogerna vill uppnå med bildarbetet och hur pedagoger organiserar miljön i skapande aktiviteter. Jag ville också få svar på hur de intervjuade pedagogerna arbetar med att utveckla barns visuella kompetens. Metoden som användes i undersökningen var den kvalitativa intervjun och totalt intervjuades sex pedagoger, varav en via mail och telefon.Resultatet visade att pedagogerna var medvetna om att bildskapande är en viktig uttrycksform för barns allsidiga utveckling och de trodde att deras förhållningssätt påverkade barnens bildskapande. Pedagogerna menade att i arbetet med bild så var det viktigt att använda olika sorters material, att koppla ihop bildskapande arbete med barnens upplevelser och att ge utrymme för upptäckande med betoning på det fria skapandet. Pedagogerna i studien sa sig ge barnen varierande utrymme för bildskapande aktiviteter beroende på barnens ålder. Min studie visar även att det är flera andra viktiga faktorer som påverkar det bildskapande arbetet i förskolan. En viktig slutsats från studien är att kunskap om barns bildskapande var stor hos de intervjuade pedagogerna och i synnerhet hos dem som arbetade på förskolor med bildinriktning.

I föreliggande examensarbete undersöks utmaningen bildlärare möter i sitt arbete med nyanlända elever. Genom tre kvalitativa intervjuer undersöks vilka didaktiska och medmänskliga utmaningar bildlärare ställs inför i bildundervisningen av nyanlända elever och hur lärarna hanterar dessa utmaningar. Resultatet från intervjuerna redovisas i en textbaserad del och i en gestaltande del, där den textbaserade delen och gestaltningen kompletterar varandra för att få fram ny kunskap och nya insikter. Intervjumaterialet sätts i relation till tidigare forskning som belyser vilka fördelar bildundervisning kan ha för nyanlända barn och vuxna. Materialet sätts också i relation till de teoretiska perspektiv som Hetland et al (2013) och Fors & Bäckström (2015) står för, Hetland et als teori sätts främst i relation till det textbaserade resultatet då den teorin berör vilka förmågor elever kan tillskansa sig genom en bildundervisning. Fors & Bäckström teori om visuella metoder används främst i relation till den gestaltande delen då deras teori synliggör hur det visuella kan tillföra en ny dimension till en textbaserad studie. Resultatet från föreliggande studie visar på vikten av att ta hänsyn till varje enskild elevs förutsättningar. Även om mötet med nyanlända kan vara utmanande på grund av bland annat elevernas emotionella behov handskas lärarna med det genom att ventilera sina känslor med exempelvis kollegor. Föreliggande studie belyser också hur nyanlända elever kan gynnas av att få undervisning i bildämnet tidigt i sin utbildning.

Syftet med denna studie var att få kunskap om förskollärares uppfattningar om tvååringars möjligheter att skapa spontant i förskolan, med fokus på bildskapande. Studiens frågeställningar var hur förskollärare ser på bildskapande i förskolan, hur de resonerade kring tid för spontant skapande som de yngre barnen har, samt hur de beskrev tillgänglighet och variation i material som tvååringarna erbjuds i sitt spontana bildskapande. Resultatet baseras på åtta kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma förskollärare. Alla dessa arbetade på avdelningar där åtminstone ett antal av barnen var tvååringar. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna hade olika definition på vad bildskapande i förskolan innehåller. Tre av förskollärarna gav en mer begränsad beskrivning medan de övriga fem gav en mer vidgad beskrivning, enligt vår analys. De beskrivningar som var begränsade innehöll främst tvådimensionellt skapande som målning och teckning. Bildskapande skedde endast inomhus. De vidgade beskrivningarna innehöll bland annat tredimensionellt skapande som bygg och konstruktion, lera och även lek utomhus med exempelvis sand. De flesta förskollärare angav att barnen hade tid för spontan lek nästan hela dagen på förskolan. Huruvida denna tid sågs som en möjlighet till spontant bildskapande varierade. Förskollärarna angav också att mycket material för bildskapande fanns men endast ett fåtal beskrev att tvååringarna hade tillgång till detta under fri lek. Gällande tillgänglighet av material beskrev förskollärarna att de hade en önskan att tvååringar själva skulle kunna hämta material och spontant välja att arbeta med bildskapande. En del av förskollärarna angav dock att i praktiken är detta svårt i en miljö där små barn vistas. Därför placerades materialet oftast synligt men inte nåbart. Barnen måste be om hjälp för att plocka ner materialet. Andra förskollärare angav att materialet visst kan stå tillgängligt för tvååringar.

Syftet med studien var att synliggöra och fördjupa kunskapen kring hur bildstöd kan användas för att främja den tidiga läs- och skrivinlärningen. En väsentlig del av studien är att den fokuserar på lärares uppfattningar kring bildstödets funktion för samtliga elevers lärande i den ordinarie undervisningen. De teoretiska utgångspunkter som studien grundas på är perceptionsteorin, inlärningsteorin samt den sociokulturella lärandeteorin. För att uppnå studiens syfte och besvara dess frågeställningar samlades det empiriska materialet in genom kvalitativa intervjuer med sex lärare. Studiens resultat visar att samtliga lärare är positiva till bildstödsanvändning och de menar att alla elever kan gynnas av detta stöd. Bilder kan enligt dem stödja elevernas kunskapsutveckling genom att exempelvis utgöra ett komplement till skriven text och de menar att bildstödet dessutom kan gynna elevernas läsförståelse, bokstavskunskap, ordförråd samt utveckla elevernas språkliga medvetenhet och avkodningsförmåga. Resultatet visar dock att lärarna även anser att bildstöd kan hindra elevernas läs- och skrivutveckling genom att exempelvis hämma elevernas fantasi vid läsning och skrivning. Vidare framkom att lärarna använder bildstöd på skiftande arbetssätt eftersom bilderna kan motivera och inspirera eleverna. En övergripande slutsats av studien är att bilder både har stödjande och hindrande funktioner samt att bildstöd kan inkluderas i undervisningen på ett flertal olika arbetssätt.

Denna studie syftar till att undersöka förskolepedagogers uttryckta tankar om ateljéns fysiska utformning och dess eventuella betydelse för barns bildskapande i förskolan. Undersökningen har gjorts genom intervjuer med fyra pedagoger. Resultaten visar att pedagogerna anser att den fysiska miljön har betydelse för barns bildskapande. Pedagogerna berättar att de försöker anpassa ateljén så mycket som möjligt utifrån barnens behov. Pedagogerna uttrycker också att det är viktigt att barnen erbjuds ett brett urval av tillgängliga material. Tidigare forskning visar att bildskapandet i förskolan handlar ofta om fria och kollektiva aktiviteter som ska vara frivilliga. Dock blir dessa bildaktiviteter mer kontrollerade när det är planerade och lärarstyrda aktiviteter. Slutsatsen är att pedagoger menar att hur de väljer att organisera miljön och bildaktiviteter har betydelse för barns bildskapande på förskolan

I detta examensarbete undersöks normbildande och reproducering av normer i samband med bilder i läromedel som används av modersmålslärare i Eskilstuna Kommun. Arbetet bygger på problematiken att stereotyper och reproducering av normer är vanligt förkommande i läromedlen samt att lärarnas brist på tid och möjlighet att granska läromedlen normkritiskt. Syftet med arbetet är att formge ett gestaltningsförslag till ett illustrerat hjälpmedel för normkritisk granskning av läromedel till vilket modersmålslärarna i Eskilstuna är målgrupp. Teori-och metod- val samt gestaltningsarbete utgår från frågeställningar om vilka normer som är vanligast förekommande i sagda läromedel, vilka av dessa som bör behandlas i detta arbete samt hur materialets karaktärer bör illustreras baserat på retorik, kogni- tionsvetenskap och normkritiskt perspektiv. Resultat av de litteraturstudier, kvalita- tiva intervjuer, expertintervju och analyser av läromedel som utförts presenteras och diskuteras. Baserat på dessa resultat har ett gestaltningsarbete utförts och ett gestaltningsförslag har tagits fram. Arbetet avslutas med metodkritik, en diskussionsdel där frågeställningar besvaras, gestaltningsarbetet diskuteras och en slutsats levereras. / In this thesis, the formation and reproduction of norms in connection with pictures from teaching materials used by teachers in native languages in Eskilstuna Municipality, are researched. The thesis is based on the complex of problems that stereotypes and reproduction of norms are common in the teaching materials and the teachers lack time and possibilities to review the materials with a perspective of norm criticism. The thesis objective is to design a draft of a material from which the teachers can be supported when they are reviewing their teaching materials. The choice of theories and methods and design choices are based on questions about which norms are most common in the teaching materials, which of those should be considered in this thesis and how the materials characters should be illustrated based on rhetoric and cognition theories and a perspective of norm criticism. The results of literature studies, interviews and analyzes of teaching materials is presented and discussed. A design draft has been produced based on these results. Wrapping up the thesis is criticism of methods, a discussion which contains the answering of the question formulations and criticism of the design and lastly a con clusion is delivered.

Slöjdämnet är ett av de mest omtyckta ämnena i grundskolan även om nationella utvärderingarvisar att det är ett av de mest individualiserade ämnena. Sprunget ur en praktik starkt prägladav ett kollektiv har jag genom en fallstudie undersökt hur kollektiva estetiska praktikerutanför skolans ramar kan bidra till en ökad förståelse av bild- och slöjdundervisningens kollektivaarbetsmetoder. Huvudfrågeställningen i studien lyder: Hur kan ett möte mellan tvåkulturer- fotbollskulturen och skapandekulturen, skapa pedagogiska vinster och insikter förmig som blivande bild- och slöjdlärare? Studiens empiri består av inspelat material frånworkshopar med unga fotbollsspelare, där deras verbala och visuella kommunikation medvarandra under ett pågående skapande arbete har analyserats. Resultatet visar att spelarnaskommunikation med varandra är avgörande för arbetets utformning och problemlösningarsamt att arbetet med stora material bidrar till lek vilket kommenteras och gestaltas i en 4 x 4meter stor banderoll.

BakgrundMånga författare och forskare anser att teori bör kombineras med praktik för att skapa intresse och motivation hos barn. En kombination av bildskapande och läs- och skrivundervisning gör att skriftspråket utvecklas på ett lekfullt sätt. Även pedagogerna måste vara aktiva i barns lärande och veta vad bildskapandet gynnar för barnen. Många författare är eniga om att bildskapande är en viktig del i barns utveckling och lärande. Den här sortens skapande bör också kombineras med annan undervisning för att få ett djupare innehåll.SyfteSyftet med den här studien är att undersöka och beskriva hur pedagoger använder sig av bildskapande som ett verktyg i sin läs- och skrivundervisning i förskoleklassMetodVi har valt ett hermeneutiskt förhållningssätt med en etnografisk kvalitativ forskningsansats. Studien gjordes i två olika skolor där sammanlagt fem öppna riktade intervjuer genomfördes av pedagoger i förskoleklass. Det gjordes även fyra observationer med hjälp av löpande protokoll med pedagogernas undervisning i fokus.ResultatOlika aktiviteter med bildskapande är en stor del av pedagogers vardag i förskoleklass. Vissa pedagoger i studien ansåg att bildskapande går att kombinera med läs- och skrivundervisning och använde en sådan kombination i sin undervisning. Andra pedagoger såg inte samma möjligheter, utan såg hellre en kombination med matematik. I samband med våra observationer såg vi både kombinationen bildskapande och läs- och skrivundervisning, men även en mer renodlad läs- och skrivundervisning utan bildskapande. / Program: Lärarutbildningen