I denna studie undersöker jag vilka ritprogram som barn har tillgång till i en förskolaoch hur dessa används. Jag vill även få svar på hur barnens bildprocesser ter sig, vilkamotiv de väljer när de skapar med surfplattan dels när barnen själva får välja fritt ochdels vilka motiv de väljer under en styrande pedagogs medverkan. Studien belyserockså pedagogernas inställning till bildskapandet på surfplattorna. De traditionellapappersformat som gäller för bildframställning i skolor är oftast A4, A3 och A2, menmed surfplattornas intåg i bildskapandet begränsas motivens format, då en vanligsurfplattas skärm motsvarar ett A5 papper. Även tillgång till specialpennor kanpåverka bildernas resultat, för barnen. Med detta som bakgrund ville jag undersökaförskolebarns bildarbeten med surfplattans ritprogram som bildverktyg.Jag genomförde olika observationer under några dagar på en förskola, utöver dettagenomfördes också en intervju med den pedagog som var närvarande under barnensbildskapande. Dessutom har jag samlat in barnens bilder för denna studie. Resultatetvisar att surfplattans format påverkar barnens bildberättande, detaljrikedomen utebliroch tiden man ägnar åt varje bild blir kortare än under det traditionella bildskapandet.Det är från ett etnografiskt perspektiv som denna studie har genomförts på en förskolai Stockholm.Nyckelord:

<p>Validerat; 20130619 (global_studentproject_submitter)</p>

Syftet med det här självständiga arbetet är att undersöka hur fritidslärare upplever och beskriver arbetet med bildskapande på mångkulturella fritidshem. I arbetet redogör vi för fritidslärares upplevelser av elevers interaktion och kommunikation i bildskapande aktiviteter och vilka pedagogiska konsekvenser bildskapandet kan medföra på mångkulturella fritidshem. Dessutom vill vi skapa förståelse för vad fritidslärare kan behöva tänka på inför genomförande av bildskapande aktiviteter i ett mångkulturellt fritidshem.   Vi har använt kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod för att kunna besvara våra frågeställningar. Vi intervjuade sex olika fritidslärare på sex olika fritidshem i tre olika kommuner. Resultatet i vårt arbete visade på att fritidslärarna inte upplevde att elevernas utländska bakgrund hade någon direkt inverkan på de bildskapande aktiviteterna på fritidshemmen. En aspekt som ändå framkom är att fritidshemmen gör olika val angående att anpassa bildskapandet vid olika svenska högtider på grund av elevernas mångkulturella bakgrund. Resultatet visade också att fritidslärarna upplevde att bildskapande aktiviteter genererade pedagogiska konsekvenser i form av ett lugnt känslotillstånd, vidare inspiration i lekar och annat skapande och känsla av gemenskap i gruppen. Fritidslärarna upplevde även att kommunikation och interaktion var naturliga delar av elevernas bildskapande. Vid vår analys använde vi oss av det sociokulturella perspektivet som teoretiskt ramverk, eftersom elevernas sociala samspel kan ha en stor inverkan på bildskapande aktiviteter.

Syftet med studien är att undersöka bild-, menings- och subjektskapandets samband och betydelse för barns kreativa utveckling i relation till förskolans uppdrag. Detta är en minietnografisk ansats där videoobservation och barnintervjuer använts i arbetet på en förskola där barnen varit från 3-6 år. Poststrukturalistisk teori och diskursanalys är metoder som använts i analysarbetet med fokus på språkets innebörd av kunskap, subjekt och ritandet som idé i en tillblivande förhandling med de bildliga uttrycken. Studiens resultat visar på att det finns samband mellan hur barnen bedöms och hur de värderar sig själva och varandra. Då prestationen överordnas kan det drabba både självkänslan och lusten till att lära. Empirin i relation till teorin och tidigare forskning visar även betydelsen av att det finns ett eller flera sätt att skapa för att upptäcka sin annanhet och kreativa potential. Det skulle också kunna öka risken för diskriminering ifall alla ska göra lika och vara lika i sinnets förhandling med pennan.

Studiens syfte är att få ökad kunskap om förskolemiljöns betydelse och förskollärarens förhållningssätt till, och syn på små barns bildskapande i förskolan. Det är en kvalitativ undersökning där sju förskollärare på två olika förskolor i samma kommun i Norbotten intervjuats skriftligt via e-post. Studien utgår även ifrån den soiokulturella teorin som betonar samspel med andra som viktigt för barns utveckling och lärande. Resultatet visar att förskollärarna ser på bildskapande som vikigt för små barns lärande och utveckling. Förskollärarna menar att genom bildskapande för barn till exempel möjlighet att uttrycka sina tankar oh känslor samt möjlighet att utveckla sin fantasi, motorik, språk, och samspel. Det framgår även att förskollärarna anser att bra material, avsatt tid för skapande och insprirerande vuxna är viktigt och ger goda förutsättningar. Resultatet visar vidare att förskollärarna anser att pedagogers inställning styr vilka material barnen får ta del av.

No description available.

InledningBildskapande är en vardaglig aktivitet som sker i den svenska förskolan. Den kan ske i aktiviteter som i förväg har planerats av pedagoger eller på barns initiativ under den fria leken. Barn kan uttrycka tankar och känslor genom sitt bildskapande (Karlsson Häikiö 2012, s. 104). Erfarenheter från utbildningen på förskollärarprogrammet tyder på att barns bildskapande synliggörs på olika sätt i förskolan. Erfarenheter tyder även på att barns eget spontana bildskapande inte alltid uppmärksammas i verksamheten. I Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 12) beskrivs hur förskolan skall sträva mot att barn utvecklar sin förmåga att genom sina uttryckta tankar påverka sin situation. Att synliggöra hur pedagoger agerar i mötet med barns spontana bildskapande kan vara ett viktigt motiv för att uppmärksamma mötet med barns röster i förskolans verksamhet.Syfte och frågeställningarSyftet var att undersöka hur barns spontana bildskapande på två förskolor bemöttes av pedagoger. Frågeställningarna, som utgår från syftet var följande: Hur skapas förutsättningar för det spontana bildskapandet? På vilket sätt tas barns spontana bildskapande tillvara i verksamheten? Hur öppnar pedagogerna upp för samtal i det spontana bildskapandet?MetodGenom en kvalitativ undersökningsform har studien genomförts med hjälp av observation och intervju. Dessa metoder har varit till hjälp för att undersöka hur pedagoger på två förskolor agerar och tänker kring sitt agerande i mötet med barns spontana bildskapande. Genom ett minietnografiskt perspektiv har målet varit att försöka förstå pedagogernas agerande genom deltagande observation. I observationerna har ett observationsschema använts för att observatörerna skulle dela samma fokus i undersökandet. Observationsschemat grundades i ett sociokulturellt perspektiv. Under den kvalitativa intervjun, som kunde vara till hjälp för att få en större insikt i hur pedagogerna tänker kring fenomenet, användes samma frågor som fanns i observationsschemat.ResultatI resultatet framkommer exempel på hur pedagoger agerar i mötet med barns spontana bildskapande och hur detta påverkar hur bilderna tas tillvara. I resultatet framkommer pedagogernas utformning av miljön som viktig för barns möjlighet att skapa egna bilder. Olika konsekvenser av pedagogernas agerande i samtal kring bildskapande redogörs. Konsekvenser av agerandet i samtalet och utformningen av miljön kan vara att pedagoger ger utrymme för barns tankar och barns möjlighet till samarbete i sitt spontana bildskapande.

BAKGRUND:Genom bildskapande kan barn utveckla sitt språk på ett kreativt, lustfyllt och roligt sätt.Enligt Frid (2005) är bildskapande också ett sätt att kommunicera. Genom bilder utvecklaspråket och då utvecklas också människans inflytande, kunskap, gemenskap och identitet. Idag lever vi i ett informationssamhälle och därför har skriftspråket och bildspråket fått alltstörre betydelse som kommunikationsmedel (Lindö 2002).SYFTE:Syftet är att undersöka pedagogernas uppfattningar om hur de arbetar med bildskapande föratt främja språket i förskolan och förskoleklass.METOD:Eftersom vi är intresserade av att ta reda på pedagogernas uppfattningar om språkutvecklinggenom bildskapande använde vi oss av kvalitativ intervju som metod.RESULTAT:Genom vårt resultat har vi kommit fram till att pedagogerna använder bildskapande för attfrämja språkutvecklingen. Det visade sig att bildskapande är ett redskap som är användbartför att utveckla barns språk. När barnen skapar diskuterar de gärna om det de gör. Då fårpedagogerna reda på känslor, tankar, önskningar och behov som barnen har. Genom sittbildskapande får barnen ett personligt språk.

<p>Hur lärare anser att de arbetar med barns kommunikation vid bildskapande. Metoden har varit enkätundersökning som har vänts sig till 62 lärare i förskola, fritidshem och grundskolans tidigare år. Resultatet visade att lärares främsta syfte vid bildskapande var att barnen skulle få skapa fritt , pröva material och tekniker och att det var en lustfylld stund. Ett fåtal av respondenterna ansåg att syftet var att utveckla den kommunikativa kompetensen.</p>

<p>This paper is built on a studytrip to north India i made under the autumn 2005. The purpose for this trip was to give me as a teatcher an experience and insight how to work with art in another culture. I´ve been in “Upper Dharamsala” even called Mcleod Ganj and visited art schools and a great artist . Too implement my investigation i have made interviews and observations in schools and i also hade the chance to spend a hole day with a great artist in India, my impresions was many, and i learned so mutch with this yourney. It is important to develop as a student such as a teatcher within the artistic in the free art such as in the steered art. That is my moust important question with my journey to India. I would like to know why the art in India is so steered and what the steered painting involves, even how they come closer to the free art. I want to give my future art students inspiration from many cultures. I want to feel that i am an inspiration for them, moustly for there imagination.</p>