This paper is built on a studytrip to north India i made under the autumn 2005. The purpose for this trip was to give me as a teatcher an experience and insight how to work with art in another culture. I´ve been in “Upper Dharamsala” even called Mcleod Ganj and visited art schools and a great artist . Too implement my investigation i have made interviews and observations in schools and i also hade the chance to spend a hole day with a great artist in India, my impresions was many, and i learned so mutch with this yourney. It is important to develop as a student such as a teatcher within the artistic in the free art such as in the steered art. That is my moust important question with my journey to India. I would like to know why the art in India is so steered and what the steered painting involves, even how they come closer to the free art. I want to give my future art students inspiration from many cultures. I want to feel that i am an inspiration for them, moustly for there imagination.

Denna studie genomfördes i syfte att undersöka pedagogers syn på hur barns bildskapande kan bidra till barns ökade kunskapstillägnan samt vad barnen utvecklar för kunskaper genom dessa aktiviteter. Undersökningens information inhämtades genom kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger från två olika förskolor i en mellanstor stad i Sverige. Förskolepedagogerna fick uttrycka sina tidigare erfarenheter och värderingar kring frågor som behandlade ämnena bildskapande och lärande. I studiens resultat uppmärksammas en utförlig förklaring på hur pedagogerna definierar begreppet bildskapande och dess relation till lärande. Pedagogerna i studien ansåg att barn tillägnade sig kunskap genom de bildskapandeaktiviteterna vid olika tillvägagångssätt och på olika nivåer.

Hur lärare anser att de arbetar med barns kommunikation vid bildskapande. Metoden har varit enkätundersökning som har vänts sig till 62 lärare i förskola, fritidshem och grundskolans tidigare år. Resultatet visade att lärares främsta syfte vid bildskapande var att barnen skulle få skapa fritt , pröva material och tekniker och att det var en lustfylld stund. Ett fåtal av respondenterna ansåg att syftet var att utveckla den kommunikativa kompetensen.

Bakgrunden till att genomföra studien kom utav mitt skapandeintresse och mötet med ateljéristor under min förskollärarutbildning. Syftet var att undersöka hur fem ateljéristor uppfattar sin yrkesutövning i relation till arbetslag, barn och kvaliteten i förskolan. Inom Reggio Emilia pedagogiken, är ateljéristan en konstnärligt utbildad person, som specialiserat sig på barns bildskapande. Detta innebär dock inte att ateljéristan alltid har en pedagogisk utbildning. I denna studie har dock samtliga intervjupersoner genomgått en förskollärarutbildning. Studien är av kvalitativ karaktär, vilket innebär att forskaren intresserar sig för mer djupgående undersökningar och analyser av människors upplevelser och erfarenheter. Studien antar ett postmodernt och socialkonstruktionistisk perspektiv på lärande, i syfte att förstå och analysera studiens resultat. Resultatet visade att ateljéristornas kunskaper appliceras inom flera områden i förskolan, såsom handledning av arbetslag, miljö, material och bildskapande. Detta är kunskaper som arbetslag ofta efterfrågar. Ateljéristans arbete styrs utav enheters förutsättningar, samt arbetslags och förskolechefens uppfattningar om hur det bör utformas. Ateljéristorna anser att deras yrkesutövning är viktig för att tydliggöra skapandets vikt inom förskolan. Genom ett estetiskt arbetssätt och bildskapande, återfinns en tro på att barn tillägnar sig kunskaper och skapar mening i sin omvärld på ett mer nyanserat sätt. Miljö och material ses som viktiga aspekter av vilka förutsättningar barn ges i detta. Förskollärares professionalisering diskuteras som ett hinder för ateljéristan att utöva sitt yrke i förskolans verksamhet. Vidare diskuteras betydelsen av ateljéristans yrke för ökad kvalitet och utveckling av förskoleverksamheter.

Utifrån vår B-uppsats vi skrev våren 2010 och den verksamhetsförlagda utbildningen vi fått under våra studier, har vi uppmärksammat en variation på tillgången av det bildskapande materialet ute på de berörda förskolorna. Hur materialet är presenterat kan skilja sig genom att materialet står i barnens höjd, på öppna hyllor eller bakom låsta dörrar. Syftet med studien är att beskriva relationen mellan fyra förskollärares syn på bildskapande (deras tankar) och den verksamhet som bedrivs (deras handlingar) med barn i åldrarna ett till tre år. Vi avser att jämföra relationen mellan respektive pedagogs uttryck och inte pedagogerna emellan. Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer i den bildskapande aktiviteten. Detta för att förstå relationen mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar i och om bildskapandet. Det råder inget tvivel om att det finns skillnader mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar utifrån det material vi samlat. Bland annat synliggörs detta i materialets tillgänglighet och pedagogernas delaktighet i den bildskapande aktiviteten.

Syftet med studien är att undersöka barnens samspel och pedagogens förhållningssätt under bildskapande aktiviteter. Studien har en kvalitativ ansats och ett sociokulturellt perspektiv då barns samspel vid bildskapande fokuseras i vår undersökning. Empiriskt material samlades in via observationer av förskolebarn under en planerad bildaktivitet samt vid fritt skapande som visar barnens bildskapande på en kulturförskola där vi kom fram till att barnens bildskapande var styrt under planerade aktiviteter men samtidigt gynnades barnens samspel. Det vi kom fram till var om aktiviteten var styrd eller guidad och hur barnens samspel genom bild såg ut.

Problematiken som ligger till grund för denna studie är att vi har uppmärksammat tendenser till att bilder och bildskapande används som tidsfördriv på förskolor. Processen och efterarbetet är inget som läggs någon större vikt vid. Samtidigt visar tidigare forskning att interaktion i samband med bilder och bildskapande är av betydelse för den språkliga förmågan hos barn. Därför vill vi genom att studera interaktion och kommunikation mellan pedagoger och barn i aktiviteter kring bilder och bildskapande, bidra med kunskap kring hur språkliga praktiker skapas. Med utgångspunkt i delar av det sociokulturella perspektivet har studien genomförs med kvalitativa metoder, i form av öppna observationer vilka har dokumenterats med videoinspelning och fältanteckningar. Empirin har sedan analyserats med hjälp av interaktionsanalys. I studien framkom det att pedagogens närvaro och engagemang samt utformningen av förskolans miljö är betydande. Slutsatsen i studien är att om pedagogen ska kunna skapa goda språkliga praktiker kring bilder och bildskapande, är det av betydelse att aktiviteterna äger rum på platser där det inte är störande ljud och spring från andra runt omkring. Pedagogens fokus försvinner när denne behöver lämna aktiviteten och behöver ha uppsikt även över andra aktiviteter som sker i angränsande rum. Detta är även avgörande för om aktiviteterna med bilder och bildskapande blir som en process eller en produktion.

Denna studie grundar sig i vårt intresse för estetiska uttrycksformer i förskolan. Syftet var att se hur förskollärare arbetar med och påverkar barns fria bildskapande på fyra olika förskolor. En kvalitativ studie genomfördes och material samlades in i form av filmsekvenser som transkriberades, kategoriserades och analyserades. I studien undersöktes frågor om hur förskollärarens fokus på lärande, barnsyn och respons på barnets bilder påverkar dess fria bildskapande i förskolan. I studien undersöktes även vilka uttryck barnet har kopplat till om barnet har process- eller produktfokus. Resultatet visar att det finns ett samband mellan förskollärarens barnsyn och dennes process- eller produktfokus i barns bildskapande aktiviteter. Resultatet visar även att lärandetraditionen är stark i förskolan och att denna många gånger lyser igenom också när förskollärarens huvudsakliga intention inte verkar vara att leda barnen i ett typiskt lärtillfälle. Slutligen visar resultatet att förskollärarens respons, medveten eller omedveten, har stor inverkan på barnets fokus, lust och kreativitet i bildskapandet.

Syftet med denna undersökning är att granska vilket värde estetiska lärprocesser, bild och drama, har i förskolans verksamhet. Syftet är även att belysa det som krävs för att bild och drama ska bli möjligt. För att få svar på våra frågeställningar har undersökningen utgått i från kvalitativ metod. Vi valde att intervjua sju förskollärare.Sju förskolläre intervjuades då vi ville få fram professionella svar. Vi valde att intervjua pedagoger förskollärare som såg ett extra värde i bild och drama. Undersökningen baseras på John Dewey och pragmatismen då ”learning by doing” kan kopplas till vårt syfte.  Resultat visade att pedagogerna förskollärare uppfattar att bild och drama är betydelsefullt för barns lärande, då pedagoger förskollärare ansåg att lärande med hela kroppen kan göra att barnen förstår vad de lär sig. Resultatet visade utifrån pedagogernas förskollärarnas perspektiv vilket värde bildskapande och drama har i förskolans verksamhet. Resultatet redogör även utifrån pedagogernas förskollärarnas perspektiv vad som krävs för att de estetiska lärprocesserna bildskapande och drama ska bli möjliga. Betydelsen av förskollärarnas pedagogernas kompetens och engagemang visar sig i resultatet vara betydelsefullt. Då detta är en betydelsefull del för att verksamheten ska använda sig av bildskapande och drama.

Det övergripande syftet med min studie är att undersöka hur pedagoger på en förskola arbetar med barns kommunikation i bildskapande aktiviteter.Utifrån syftet har jag valt att undersöka fyra aspekter. Jag har undersökt hur pedagogers och barns möte ser ut. Vidare har jag försökt ta reda på vilka intentioner pedagoger har med bildskapande aktiviteter. Jag har också tittat på miljöaspekter där jag bland annat genomfört en miljöbeskrivning av förskolan, för att läsarna lättare ska bilda sig en helhet kring förskolan. För att lättare förstå vad barn vill förmedla med sina bilder har jag undersökt detta genom att göra en bildanalys.För att besvara syftet samt frågeställningarna har jag genomfört kvalitativa observationer samt intervjuer. Dessa har sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning samt teoretiska perspektiv.Studien visar att pedagoger har olika intentioner med sina bildskapande aktiviteter. Pedagogen har en viktig roll i mötet med barnen genom att vägleda dem samt stimulera de i deras bildskapande och ha ett medvetet reflekterande förhållningssätt. Bildanalysen visar att barn vill kommunicera ett budskap till omgivningen genom de bilder som de skapar. Studien belyser även att miljön har en påverkan på barns möjligheter till att utforska sitt skapande.