Bakgrund: Bröstsmärta är en av de vanligaste orsaker till varför ambulans tillkallas, ett symtom som kan bero på olika anledningar och vara såväl ofarlig som direkt livshotande. Vid bedömning och behandling finns beslutsstödet Rapid Emergency Triage and Treatment System (RETTS) och behandlingsriktlinjer till sjuksköterskans hjälp. Tidigare forskning visar att följsamhet till behandlingsriktlinjer i ambulanssjukvård är varierande. Brister har påvisats gällande behandling med syrgas, EKG, administration av läkemedel ASA och Nitro. Andra studier visar att samband finns mellan hjärt- och kärlsjukdomar och tid till behandling där tidigt påbörjad behandling minskar patientens lidande och sjuklighet. Syfte: Studiens syfte är att undersöka ambulanspersonalens följsamhet till behandlingsriktlinjer och bedömningsinstrument för patienter som söker för bröstsmärta samt vilken betydelse detta har för patienters efterföljande vård. Metod: Studien är en kvantitativ retrospektiv journalgranskningsstudie med randomiserat urval. Resultat: Totalt inkluderades 224 patientjournaler i studien. Statistisk signifikant skillnad kunde påvisas för de patienter som erhöll fullständig behandling enligt behandlingsriktlinjerna (p <0,001) när patienten prioriterats röd enligt ESS. Statistisk signifikant skillnad kunde även ses gällande EKG tagning (p <0,05) och syrgasbehandling (p <0,001) för patienter som senare diagnostiserades med kardiell sjukdom, låg följsamhet ses till övriga riktlinjer. 131 patienter läggs in på sjukhus varav 41 fick fullständig behandling enligt behandlingsriktlinjerna, 90 patienter fick det inte. Konklusion: Följsamheten till behandlingsriktlinjerna för patienter som söker för bröstsmärta anses förhållandevis låg. Vissa åtgärder och behandlingar anses underutnyttjade. Följsamheten till behandlingsriktlinjerna är god om patienten prioriterats röd enligt ESS. God följsamhet till behandlingsriktlinjerna ses vid registrering av EKG och syrgasbehandling för patienter som diagnostiserats med hjärt- och kärlsjukdom. Få slutsatser kan dras gällande vårdtid på sjukhus eller mortalitetsfrekvens eftersom andra bakomliggande orsaker kan ha inverkat på resultatet, även kan studiens population anses vara för liten.

Bakgrund: Patienter med bröstsmärta tillhör en av de vanligaste patienterna ambulanssjuksköterskan möter i sin profession. Smärta i bröstet skapar ofta stor oro och lidande för patienten. Att ge patienten erforderlig smärtlindring är något som alltid bör eftersträvas. En del patienter kan inte kommunicera verbalt av olika orsaker. Vid dessa tillfällen kan ej bedömning utföras med numeriska, verbala och visuella smärtskattningsinstrument. Forskningsresultaten är delade gällande smärta i förhållande till vitala kliniska fynd så som andningsfrekvens, pulsfrekvens, systoliskt blodtryck och symtombild.  Syfte: Att undersöka om det föreligger något samband mellan vitala parametrar eller symtom i förhållande till hög självskattad smärta hos prehospitala patienter med bröstsmärta. Metod: Studien är en retrospektiv kohortstudie med konsekutivt urval där ambulansuppdrag rörande patienter med bröstsmärta inkluderades. Samband mellan hög självskattad smärta och vitala parametrar/symtom undersöktes med logistisk regressionsanalys. Resultat: Studien inkluderar 2502 ambulansuppdrag kodade som bröstsmärta. Fördelning var jämn mellan kvinnor och män. Patienterna delades in i ålder under 65 år samt 65 år och över, fördelat som 860 yngre patienter och 1642 äldre patienter. Hög puls, andningsfrekvens, systoliskt blodtryck samt illamående och kallsvettighet var alla associerade med högt självskattad smärtintensitet. Dessa samband var till viss del kön- och åldersberoende. Diskussion: Studien ser samband mellan hög skattad smärta och andra kliniska fynd främst andningsfrekvens, kallsvettighet och illamående. Även om signifikanta samband kan ses för vissa parametrar, försvåras den kliniska tillämpningen då de varierar med ålder samt kön.

Räddningstjänsten är i stor utsträckning utplacerad på små orter och har betydligt fler stationer är vad ambulanssjukvården har. Räddningstjänsten har större möjligheter än ambulanssjukvården att snabbt vara på plats hos en svårt sjuk patient. Verksamheten med sjukvårdslarm har pågått i många år, men hur patienten upplever vården är inte väl studerat. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med akut bröstsmärta upplever att bli vårdade av deltidsbrandmän under ett sjukvårdslarm. En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes och analyserades med konventionell innehållsanalys enligt Hsieh & Shannon. Åtta intervjuer genomfördes med informanter boende på två skilda geografiska områden i södra Sverige. Efter analys framkom 21 stycken underkategorier som kunde sorteras in under sex kategorier. Kategorierna är; väntan på hjälpen, kunskap och utbildning, närhet och närvaro, vårdhandling, lokal närhet/vara igenkänd samt vårdarnas förhållningssätt. Innehållet i dessa kategorier med tillhörande underkategorier ger en översiktlig bild av hur patienterna uppfattar den vård de får av brandmännen. Patienterna uppskattar särskilt den snabba hjälp som brandmännen kan erbjuda, patienterna blir lugnade och de känner sig trygga i deras sällskap. Brandmännen pratar med patienten, kontrollerar vitalparametrar och ger syrgas. Syrgasen uppskattas mycket av patienterna. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Patienter med akut koronart syndrom är idag en stor utmaning för svensk ambulanssjukvård. Smärt- och ångestproblematiken är speciellt viktig ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Det är känt att ett bra bemötande från ambulanspersonalen och noggrannhet i den specifika omvårdnaden optimerar patientens upplevelse av given vård. Patienternas upplevelser av väntan på vård och omhändertagandet i ambulansen är därför aspekter som bör studeras ytterligare för att utveckla det prehospitala vårdandet. Syftet med studien var att fördjupa kunskaperna om patienters upplevelser av vårdandet vid akut koronart syndrom i samband med ambulanssjukvårdens omhändertagande. En kvalitativ forskningsmetod har tillämpats. Sex patienter på en hjärtintensivavdelning i Västra Götalandsregionen har intervjuats. Intervjuerna som har bearbetats med innehållsanalys. I resultatet beskrivs domänerna Insjuknande och Omhändertagande. Fem kategorier med tillhörande underkategorier presenteras: Lidande, Skuld, Autonomi, Vårdlidande och Välbefinnande. Detta resultat tolkades till temat: Vara dubbelt drabbad men får tvåfaldig hjälp, både inifrån och utifrån. I diskussionen belyses resultatet utifrån annan forskning och flera likheter lyfts fram, men även vad som är nytt. Patienternas strategier för att på egen hand bemästra smärtan och att i första hand konsulterar en vårdcentral eller någon anhörig, innan de ringer efter en ambulans, diskuteras också. Vidare diskuteras patienternas upplevelse av vårdlidande och hur ett ökat medvetande om patientperspektivet kan utveckla den prehospitala vården. Slutsatsen är att det prehospitala vårdandet kan förebygga och reducera både lidande och vårdlidande. Ytterligare förbättringspotentialer finns genom att stärka patientens autonomi samt genom att öka ambulansens komfort. Dessutom kan den prehospitala smärt- och ångestlindringen förbättras. Slutligen måste patientens kunskaper om akut koronart syndrom förbättras, för att minska skuldkänslan och motivera till att tidigt söka vård. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

I dagens prehospitala sjukvård är det inte bara ambulanspersonal som möter patienten. Även räddningstjänsten har viss patientkontakt och kunskap i att möta en person som är skadad, svårt sjuk eller i chock. Sedan några år tillbaka pågår ett projekt i Södra Älvsborgs Räddningstjänst förbund (SÄRF) som heter ”I Väntan På Ambulans” (IVPA). Denna personalstyrka finns på några av landbygdens deltidsstationer och skall kunna nå invånarna i kommunen vid prio ett larm (ambulanslarm med högsta prioritet) då larmad ambulans har lång framkörningstid till den drabbade. Trots att IVPA har funnits sen mitten av 1980 talet i Sverige saknas kvalitativ forskning om hur patienten upplever mötet med IVPA. Syftet med studien är att beskriva hur personer med akut bröstsmärta som bor på landsbygden upplever mötet med IVPA-styrkan. Metoden som valdes är intervjuer av fem stycken landsbygds invånare. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet pekar på att IVPA gör en betydande insats när det gäller patienter som drabbas av akut bröstsmärta på landsbygden. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

I arbetet som ambulanssjuksköterska ingår att möta och vårda patienter i olika miljöer. Mötet kan ske i patientens hem, men också på en offentlig plats med allmänheten som åskådare. Detta ställer höga krav på ambulanspersonalen då målet är att värna om patientens integritet samtidigt som en god vård ska ges för att uppnå hälsa och välbefinnande hos patienten. Syftet med denna studie var att få kunskap om patienters upplevelser av att insjukna och vårdas på offentlig plats. Studien är kvalitativ och resultatet är baserat på intervjuer av nio informanter. Analysen har skett med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet redovisas genom fyra kategorier; ”Vetskapen om att hjälp finns ger trygghet och lättnad”, ”Strategier för att hantera situationen”, ”Utsatthet och hjälplöshet” och ”Vårdarnas bemötande och omsorg” samt elva underkategorier. Resultatet visar bland annat att informanterna upplever trygghet då ambulanspersonalen utför omvårdnadsåtgärder såsom inger ett gott bemötande, kommunicerar med patienten och ger fortlöpande information. Trygghet uppnås också genom vetskapen om att ambulans är på väg eller när ambulanspersonalen anländer till platsen. Omgivningen spelar en stor roll vid det akuta insjuknandet. Informanterna upplever en trygghet när någon i deras omgivning tar ansvar och ringer efter ambulans. Känslan av att vara utlämnad eller uttittad av allmänheten är andra upplevelser som kan vara närvarande i den akuta situationen. Några bryr sig dock inte om människorna runtomkring och en del fokuserar enbart på att hantera situationen på egen hand. Slutsatser från resultatet i denna studie kan sammanfattas som att det inte enbart är negativt att insjukna på offentlig plats utan positiva aspekter framkommer också. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

<p>Aim: The aim of this study was to investigate how VAS (Visual Analogue Scale) is used in the prehospital environment, and describe how patients 40 years and older with acute chest pain describe their pain with help of VAS. Further, to investigate how the literature describes other instruments to evaluate pain. Method: This was a descriptive study and used both literature and empiric material as foundation. The selection consist of the paramedics medical record from one emergency department, 100 men and 100 women with chest pain witch had been transported with ambulance to one hospital in middle of Sweden. A literature review was done in order to see what previous research recommends for pain rating scales.</p><p>Results: The study showed that 71 (35 %) of 200 individuals pain were rated with VAS according to the guidelines for the ambulance department. The entire selection rated the pain on VAS between 1-10. The group 40-65 years rated their pain relatively high on VAS (3-10), in relation to the group 66-91 years (1-10). The literature does not advocate any special pain rating instrument, but recommend ARS, VRS, NRS and VAS as measures in the prehospital environment.</p> / <p>Syfte: Syftet med studien var att undersöka i vilken omfattning Visuell Analog Skala (VAS) används inom ambulanssjukvården, beskriva hur patienter 40 år och äldre med akuta centrala bröstsmärtor skattar smärtans intensitet med hjälp av VAS. Vidare var syftet att undersöka hur litteraturen beskriver olika instrument för att skatta smärta inom ambulanssjukvården. Metod: Studien har genomförts som en deskriptiv studie och nyttjat både litteratur och empiriskt material som underlag. Urvalet bestod av ambulansjournaler från en ambulansstation, 100 män och 100 kvinnor som transporterats med ambulans till ett sjukhus i Mellansverige på grund av central bröstsmärta. En litteratur genomgång gjordes för att se vad tidigare forskning rekommenderar för smärtskattningsinstrument. Huvudresultat: Studien visade att 71 (35 %) av 200 individer var smärtskattade med hjälp av VAS, enligt riktlinjerna för ambulansen. Hela urvalet skattade smärtan på VAS skalan mellan 1-10. I åldersgruppen 40-65 år skattar de sin smärta relativt högt på VAS skalan (3-10) i förhållande till åldersgruppen 66-91 år (1-10). Litteraturen talar inte entydigt för något speciellt smärtskattnings instrument, men talar för att använda ARS, VRS, NRS och VAS i den prehospitala verksamheten</p>

Aim: The aim of this study was to investigate how VAS (Visual Analogue Scale) is used in the prehospital environment, and describe how patients 40 years and older with acute chest pain describe their pain with help of VAS. Further, to investigate how the literature describes other instruments to evaluate pain. Method: This was a descriptive study and used both literature and empiric material as foundation. The selection consist of the paramedics medical record from one emergency department, 100 men and 100 women with chest pain witch had been transported with ambulance to one hospital in middle of Sweden. A literature review was done in order to see what previous research recommends for pain rating scales. Results: The study showed that 71 (35 %) of 200 individuals pain were rated with VAS according to the guidelines for the ambulance department. The entire selection rated the pain on VAS between 1-10. The group 40-65 years rated their pain relatively high on VAS (3-10), in relation to the group 66-91 years (1-10). The literature does not advocate any special pain rating instrument, but recommend ARS, VRS, NRS and VAS as measures in the prehospital environment. / Syfte: Syftet med studien var att undersöka i vilken omfattning Visuell Analog Skala (VAS) används inom ambulanssjukvården, beskriva hur patienter 40 år och äldre med akuta centrala bröstsmärtor skattar smärtans intensitet med hjälp av VAS. Vidare var syftet att undersöka hur litteraturen beskriver olika instrument för att skatta smärta inom ambulanssjukvården. Metod: Studien har genomförts som en deskriptiv studie och nyttjat både litteratur och empiriskt material som underlag. Urvalet bestod av ambulansjournaler från en ambulansstation, 100 män och 100 kvinnor som transporterats med ambulans till ett sjukhus i Mellansverige på grund av central bröstsmärta. En litteratur genomgång gjordes för att se vad tidigare forskning rekommenderar för smärtskattningsinstrument. Huvudresultat: Studien visade att 71 (35 %) av 200 individer var smärtskattade med hjälp av VAS, enligt riktlinjerna för ambulansen. Hela urvalet skattade smärtan på VAS skalan mellan 1-10. I åldersgruppen 40-65 år skattar de sin smärta relativt högt på VAS skalan (3-10) i förhållande till åldersgruppen 66-91 år (1-10). Litteraturen talar inte entydigt för något speciellt smärtskattnings instrument, men talar för att använda ARS, VRS, NRS och VAS i den prehospitala verksamheten

Utvecklingen inom ambulanssjukvården de senaste decennierna har varit omfattande och står idag för både avancerad sjukvård utanför sjukhuset och transporten av dessa patienter till sjukhus. Fler vårdkedjor startas vilket innebär att mer vård utförs på plats hos patienten, efter det transporteras patienten direkt till behandlande specialistavdelning, utan att fördröjas på akutmottagningen. Denna utveckling ställer ökade krav på fler specialistutbildade ambulanssjuksköterskor. Det är ofta snabba och svåra beslut som skall tas och felaktiga beslut kan ge svåra konsekvenser för patienten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva förändringar i tid med och utan prehospital omvårdnad för patienter med bröstsmärtor i ett treårsperspektiv. Metod: Studien var retrospektiv med en komparativ design. Data från januari under 2009-2011 samlades in i form av ärenderapporter från SOS-alarm, som sedan jämfördes med varandra. Resultat: I studien ingick 254 patienter. En jämförelse av den totala prehospitala tiden visade att den hade ökat signifikant (p 0,026) under de tre åren. Tiden utan omvårdnad hade ökat från 2009-2010 men sedan sjunkit något mellan 2010-2011. Både SOS och ambulansens hanteringstider ökade under de tre åren. Det var en signifikant (p 0,032) ökning i tiden med prehospital omvårdnad. Slutsats: De prehospitala omvårdnadstiderna ökar. Ökade omvårdnadstider leder till ökat utnyttjande av befintliga resurser. Utan resurstillskott riskerar det att leda till brist på ambulansresurser och därmed längre väntan på omvårdnad för patienten. / A development in ambulance care in recent decades has been extensive and accounts for both the advanced medical care outside the hospital and transport of these patients to the hospital. More care chains start which means that more care is provided at the premises of the patient and then immediately transported to the treating specialist department and will not be delayed in the emergency department. This development leads to increasing demands for more specialized trained ambulance nurses. It is often fast and difficult decisions to be taken and wrong decisions can result in severe consequences for the patient. Aim: The aim of this study was to describe changes in time with and without pre-hospital care for patients with chest pain in a three-year perspective. Method: The study was retrospective with a comparative design. Data from January during 2009-2011 were collected from case reports from the SOS alarm which was compared. Results: The study included 254 patients. A comparison of the total prehospital time showed that it had increased significantly (p 0.026) in the three years. The time without care had increased from 2009-2010 but then dropped slightly between 2010-2011. Both SOS and ambulance handling times increased during the three years. There was a significant (p 0.032) increase in the time of prehospital care. Conclusion: The prehospital care time increases. Increased nursing hours leads to increased utilization of existing resources. Without additional resources, it risks leading to a lack of ambulance resources and longer waiting for care for the patient

Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. 41 % av kvinnorna och 39% av männen avled till följd av hjärt-kärlsjukdomar år 2011. Då ambulanspersonalen ofta har begränsad tid på sig att etablera kontakt och skapa sig en helhetsbild över patientens tillstånd, vilket är viktigt för att säkerställa en god behandling, kan kravet på effektivitet bli en stressfaktor. För att minska stressen kan det vara bra att utgå från en strukturerad bedömning av patientens tillstånd och där en god anamnes är ett viktigt redskap. Det finns utarbetade instrument för detta,däribland anamnestagande enligt Advanced Medical Life Support®-konceptet(AMLS). Detta är ett koncept som bygger på bedömning av patientens tillstånd och sjukdomshistoria. Syftet: Att undersöka i vilken utsträckning sjuksköterskorna i det aktuella landstinget uppger att de enligt AMLS-modellen® bedömer patienter med akut bröstsmärta samt om bedömningen dokumenteras och vilken betydelse sjuksköterskorna ger bedömningen och dokumentationen. Metod: Studien genomfördes som e nkvantitativ enkätbaserad tvärsnittstudie. Enkäter skickades ut under två veckor till tre ambulansstationer i det aktuella länet, den insamlade datan analyserades med hjälp av analytisk och deskripitv data. Resultat: Majoriteten av de sjuksköterskor som deltog i studien uppgav att de följde riktlinjern aenligt AMLS®-konceptet. En majoritet  av sjuksköterskorna i studien uppgav även att de dokumenterade sina bedömningar av patienternas svar. Majoriteten av sjuksköterskorna i studien  ansåg att det var betydelsefullt att dokumentera båda patientens svar. Dock fanns det en del motsägendesfulla resultat, att sjuksköterskan uppgav att det var viktigt att bedöma elle rdokumentera, men sedan inte gjorde det. Slutsats:Då studien är begränsad både i storlek samt svarsfrekvens går det inte att dra några definitiva slutsatser. Majoriteten av de sjuksköterskor som deltog i studien uppgav att de följde riktlinjerna enligt AMLS®-konceptet. Majoriteten av sjuksköterskorna uppgav att de dokumenterade sina bedömningar av patienternas svar. / Cardiovascular disease is the leading cause of death in Sweden. 41 % of the women and 39 % of the men died as a result of cardiovascular diseases, in the year 2011. The ambulance staffs often have limited time to connect and form and create a comprehensive picture of the patient’s condition, which is crucial for ensuring good treatment. The requirement for efficiency can become a stress factor. To reduce the stress you may want to start with a structured assessment of the patient's condition, a good anamnesis is important. There are elaborate instruments for this, including gaining a proper anamnesis  using the Advanced Medical Life Support ® concept. (AMLS). This is an American concept based on the assessment of the patient's condition and medical history. Aim: To examine the extent to which nurses in the current County Council state that they assesses patients with acute chest pain, according to the AMLS model ® and if the assessment is documented and the importance nurses gives assessment and documentation. Method: The study was conducted through a quantitative survey-based cross-sectional study. Questionnaires were sent out for two weeks to three ambulance stations in the county, the gathered data were analyzed using analytical and descriptive data. Results: The majority of nurses reported that they followed the guidelines of the AMLS ® concept. The majority of nurses reported that they document their patient's response. The majority of nurses felt it was important to document. Some inconsistent results were however present, the nurse said it was important to document but did not. Conclusion: This study is limited in both size and response rate, it is not possible to draw any definitive conclusions. The majority of the nurses who participated in the study stated that they followed the guidelines of the AMLS ® concept. The majority of the nurses reported that they documented their assessment of patients' responses.