The present study examined high school students’ attitudes to higher education at university/college and their study engagement in an industrial town in klarälvdalen in the county of Värmland. The main research question was whether there are any differences between students in vocational and theoretically oriented programs regarding their attitude to higher education and study engagement. The results was also compared with a study with the same research question conducted in Countryside town in fryksdalen, Värmland county to see whether attitude and student engagement differ between high school students in different parts of Värmland. The method used was quantitative with data collected by using questionnaires. The sample consisted of 107 upper secondary students where 55 students studied in the theory-based programs and 52 students were students in vocational programs. The results show that it is different in attitude factor 1(Views on likelihood of attending university), 2 (Likelihood of friends attending university) and 3 (Family attending university) between the vocational program and theoretically driven program. In study engagement differs factor 4 (aspirations and goal) between the two approaches. In the comparison between the regions there is a difference in attitude factor 2 (Likelihood of friends attending university) and factor 3 (Family attending university). Conclusions that can to be drawn using the results of the study which were that vocational high school students in each city in the klarälvdalen and fryksdalen estimated lower factors for attitude and engagement that these students' engagement could possibly be strengthened in order to achieve a desirable attitude to higher education at university / college. / Föreliggandestudie undersökte gymnasieelever studerandes på en bruksort i klarälvdalen i Värmlandslän och deras attityd till högre utbildning på universitet/ högskola samt derasstudieengagemang. Huvudfrågeställningen var om det förelåg några skillnader iattityd till högre utbildning och studieengagemang mellan elever inomyrkesinriktade och teoretiskt inriktade program. En jämförelse med sammafrågeställning utförd på en landsbygdort i fryksdalen, Värmlands längenomfördes också för att se om attityder samt studieengagemang ter sig olikabland gymnasieelever beroende på var i Värmland man befinner sig. Metoden somanvändes för undersökningen var kvantitativ och data inhämtades med hjälp avenkäter. Urvalet bestod av 107 gymnasieelever där 55 elever studerade inomteoretiskt inriktade program och 52 elever studerade inom yrkesinriktadeprogram. Resultaten visar att det skiljer sig i attitydfaktor 1 (sannolikhetenatt börja på universitet/ högskola), attitydfaktor 2 (sannolikheten att vännerska börja på universitet/ högskola) och attitydfaktor 3 (familj som harstuderat på universitet/högskola) mellan yrkesinriktat program och teoretisktinriktat program. I studieengagemang skiljer sig engagemangfaktor 4 (strävanoch mål) mellan de två inriktningarna. I jämförelsen mellan orterna fanns enskillnad i attitydfaktor 2 (sannolikheten att vänner ska börja påuniversitet/högskola) och attitydfaktor 3 (familj som har studerat påuniversitet/högskola). Slutsatser som kan dras med hjälp av studiens resultatsom var att yrkesinriktade gymnasieelever på respektive ort inom klarälvdalenoch fryksdalen skattade lägre i faktorer för attityd och engagemang, att dessaelevers engagemang skulle eventuellt kunna stärkas för att uppnå en önskvärdattityd till högre utbildning på universitet/ högskola.

Studiens syfte är att skapa förståelse för hur sociala relationer bevaras och förändras över tid där centrum för relationerna utgörs av en gemensam arbetsplats. Studien berör en bruksort i Sverige som har fått det fiktiva namnet Omri. Sociala relationer kopplat till materiella faktorer är ett ämne som uppsatsen berör både inledningsvis och i en avslutande diskussionsdel.Studiens empiriska material är inhämtat genom kvalitativa intervjuer där anställda på Omris bruk har fått berätta sina upplevelser av brukets blomstringstid.Resultatet visar på upplevda klassmotsättningar som utgörs främst av två grupper – arbetarna och tjänstemännen. Analysens fokus är att förklara hur klasskillnaderna en gång i tiden uppkom på Omris bruk och hur de har bevarats med tiden. Avslutningsvis redogör studien för hur en person, genom sina karismatiska egenskaper kunde bryta upp stora delar av traditionella, klassbetingade beteenden och skapa en, som informanterna beskriver det, mer lättsam tillvaro.

Ett bostadsområde i Gustavsberg med utgångspunkt ur tre aspekter; historia, hållbarhet och gemenskap, som svarar mot frågeställningen: Hur kan livsmedelsproduktion vara den styrande delen i bostadsplanering och hur kan det bidra till tillhörighet och gemenskap?Projektet har stark anknytning till Gustavsbergs historia och arkitektur, vilket speglas i bostadsområdet utformning stil och skala. Målet har varit att skapa ett bostadsområde som ger möjlighet för självförsörjning samt egeninflytande från de boende. Området är placerat kring ett gemensamt jordbruksområde som förvaltas av de boende utifrån deras egna preferenser och behov. Området och bostäderna är planerade utifrån olika social aspekter och några av permakulturens principer. Bostadsområdet kan närmast beskrivas som en Ekoby. / Housing area in Gustavsberg (Värmdö), based on three aspekts, sustainability, history and community, and respond to the thesis question; How can agriculture/ food production be the governing aspekt in planing of housing, to create conditions for the feeling of belonging and community? The project are connected to the history and architecture of Gustavsberg, witch is reflected in the design, scale and type of the area.  The goal has been to create a housing area witch enable self-sufficiency and influence for the residents. The houses are placed around a common farming area, to be developed and and managed by the residents, based on their own preferences and needs. The area are planed based on social aspects of community living and princips of permaculture. The area can closest be described as an eco-village.

Oxelösund är en liten kommun på den Södermanländska kusten. Denna kommun har trots sin storlek stora problem med ohälsa i form av bland annat hög andel missbrukare. Dock kan man se att hälsoproblemen i Oxelösund är mer omfattade och innefattar i princip alla områden av folkhälsan. Man kan se att riskfaktorerna delvis är fler än friskfaktorerna. Detta kan vara en del i samhällets habitus, man en ohälsosam livsstil i Oxelösund. / Oxelösund is a small municipality on the coast of Södermanland. This municipality has, despite its size, huge problems with the public health. The municipality has a high rate of addicts if you compare to other municipalitys in the area of Södermanland. However the study shows that the health problems in Oxelösund is more extensive and includes virtually all areas of public health. The study shows that the risk factors are more prevalant than the health factors. This may be a part of the society's habitus, habitants of Oxelösund have a more unhealthy lifestyle.

My essay aims to illustrate how an industrial memory is created based on Sandvik AB's premises. Industrial heritage and industrial memory are interrelated, but have different characteristics and conditions. I examine what conditions are required to create an industrial memory in the form of a museum. I describe the problems that exist in the various industrial concepts and contribute with an analysis of the different concepts. I am using Sandvik AB as a case study and by using the identified criteria for an industry memory my essay show the process in which an industrial memory can be created. I further investigate whether Sandvik AB can create a museum based on there industrial heritage. My research proves this fact and I finish the essay by proposing how a Sandvik museum in Sandviken can be designed. My research shows that Sandvik AB fulfills the criteria for being able to create an industrial memory from there industrial heritage. My research contribute with interpretations of the concepts of industrial heritage, industrial memory, living industrial memory and industrial history landscape. My essay shows that an industrial memory can represent a living company which shows against the usual view of an industrial memory as a representative of a discontinued production. My essay also examines two consulting firms which give proposals in creating a museum, a market that can be find outside Sweden. The research also contribute with supplementary proposals for the consulting firms different steps in the process of creating a museum. From a Swedish perspective, this study therefore contributes with a first proposal for the Swedish market in creating a museum.

I have always known that I would leave my hometown. Always been told that it is too boring for a dreamer, that it is a place where all ambition wanes. None of my childhood friends stayed; we all moved towards something bigger, something better- towards opportunities. We all moved, to some degree, south. Depopulation of rural communities is not unique to Norrland but Tankebanan investigates this topic within the context of the northern inlands of Sweden, exploring its industrial history and local conditions. The project aims to create an infrastructure strengthening the social and cultural capital of the inland by generating educational, entrepreneurial and identity building activities in the region. The site of the project stretches along Malmbanan, the railway transporting iron from the industries of the inland to the ports of Narvik and Luleå. The tracks are a physical trace of the industrial history of the region and therefor a suitable location for the project that proposes three fixed nodes along the railway, each targeting one specific aspect of the knowledge network. The nodes are Creation in Abisko, Education in Kiruna and Entrepreneurship in Gällivare.Tankebanan reprograms old carbarns within the towns into hubs of activity and optimism, aiming to challenge the pessimism often connotated with the region, causing people to leave. It aims to turn struggles into challenges and encourage young people to see the potential within themselves and within Norrland. This phase of the project explores the node of Education in Kiruna, which proposes an alternative university for those who wish to obtain a degree without leaving the north. The program consists of a public library and train station, educational facilities, conference rooms and accommodation for long distance commuters. It is hosted within a modular system, relating to the module of the train car and extending the network of the rails into the building.