The subject of the thesis is an process analysis in the company AiP Safe, Ltd. First, theoretical approaches and methods for organization and business process analysis are summarized. The best known modeling notations are also described. For the analysis of AiP Safe, Ltd. was chosen BSP method and for process modeling was chosen BPMN notation. The result of the work is a suggestion to establish strategic goals and strategies to achieve them, change in the organizational structure, optimization of selected processes, introduction of new metrics, introduction of new information system and recommendations based on the SWOT analysis.

CoordenaÃÃo de AperfeÃoamento de Pessoal de NÃvel Superior / O estudo avalia a influÃncia do Sistema Nacional de NegÃcios (SNN) do Brasil e do Canadà sobre a extensÃo da divulgaÃÃo de informaÃÃes (disclosure) de responsabilidade social corporativa (RSC) de empresas de setores ambientalmente mais sensÃveis. Conforme os pressupostos da Teoria de Sistema de NegÃcios, as estruturas institucionais nacionais como os sistemas polÃtico, financeiro, de educaÃÃo, de trabalho e cultural sÃo responsÃveis por moldar o SNN que, por sua vez, determina os aspectos da natureza da empresa, a organizaÃÃo dos processos de mercado e os sistemas de coordenaÃÃo e controle empresarial. Dessa forma, as diferenÃas nas prÃticas de disclosure de RSC entre os paÃses podem ser explicadas pelas estruturas institucionais que moldam os SNN. O estudo desenvolvido caracteriza-se como descritivo e correlacional, tem abordagem quantitativa e utiliza dados secundÃrios de empresas dos setores de utilidade pÃblica, materiais bÃsicos e de operaÃÃes de petrÃleo e gÃs, alÃm de indicadores do ambiente institucional do Brasil e do Canadà entre 2007 e 2014. As variÃveis independentes utilizadas relacionam-se com as estruturas institucionais que moldam o SNN, alÃm de variÃveis de controle relativas Ãs caracterÃsticas das empresas (tamanho e adoÃÃo das diretrizes da GRI). Essas variÃveis tiveram como fonte os bancos de dados do Banco Mundial, do World Economic Forum (WEF), do The Hofstede Centre, das bolsas de valores do Brasil e do CanadÃ, alÃm das informaÃÃes existentes nos relatÃrios anuais e de sustentabilidade das empresas. A variÃvel dependente de pesquisa à a extensÃo da divulgaÃÃo de informaÃÃes de RSC mensurada atravÃs da metodologia desenvolvida por Fischer e Sawczyn (2013), divididas em trÃs dimensÃes: ambiental, social e total. Os mÃtodos quantitativos de anÃlise serÃo a estatÃstica descritiva, anÃlise de dados em painel e modelo linear hierÃrquico (MHL). Os resultados apontam que a extensÃo da divulgaÃÃo de informaÃÃo de RSC se relaciona positivamente com o Sistema PolÃtico, Sistema de Trabalho e as dimensÃes culturais relacionadas à aversÃo à incerteza e à distÃncia do poder. Por outro lado, relaciona-se negativamente com o Sistema Financeiro e de EducaÃÃo e as dimensÃes culturais individualismo e masculinidade. Os resultados do MHL apontam que as caracterÃsticas do nÃvel de paÃs referentes ao Canadà sÃo capazes de explicar em maior proporÃÃo a extensÃo do disclosure de RSC do que as referentes ao Brasil. O trabalho conclui que os gestores devem dar atenÃÃo à influÃncia das caracterÃsticas das estruturas institucionais que moldam o SNN ao estabelecerem suas estratÃgias relacionadas à RSC. Palavras-chave: Ambiente Institucional. Sistema Nacional de NegÃcios. DivulgaÃÃo de InformaÃÃo. Responsabilidade Social Corporativa. Brasil. CanadÃ.

IT är ett naturligt hjälpmedel för många företag och organisationer. Det är därför vanligt att företag försöker effektivisera och förbättra sin verksamhet genom att införa nya affärssystem. När ett nytt affärssystem ska införas startas ofta ett IT-projekt med en utsedd projektledare som ansvarig för att nå önskat resultat. IT-projekt är av teknisk karaktär och fokuserat mot själva affärssystemet. Det krävs dock i många fall mer än den nya teknologin för att ett företag ska öka sin lönsamhet och förbättra verksamheten. I dessa fall krävs det även någon typ av förändring eller omstrukturering inom företaget för att nå det önskade målet. I de fall någon typ av förändring utöver införande av ett affärssystem krävs, inträffar det att projektledaren får ta på sig uppgiften att även leda denna förändring. Organisationen kan dock göra valet att låta den förändringen ledas av en förändringsledare. En förändringsledares uppgift är att ansvara för att ett förändringsarbete når sitt mål med önskat resultat. Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilka betydelser rollerna projektledare och förändringsledare har i IT-projekt vars syfte är att införa ett affärssystem. För att skapa klarhet i detta har litteratur inom ämnet studerats. Utöver litteraturen har vi även tagit del av artiklar från olika tidskrifter. För att få en aktuell verklighetsanknytning har ett antal intervjuer genomförts med personer som arbetar i projektmiljö och har kontakt med projekt- och förändringsledarskap dagligen. Denna kombination av informationskällor, anser vi, skapar en aktuell och tydlig bild av området. I förstudien bör målet med projektet analyseras för att säkerställa att rätt åtgärder genomförs. Vi har kommit fram till att rollerna projekt- och förändringsledare har stor betydelse och positiv inverkan för att önskat resultat ska nås i IT-projekt. Projektledaren står för den tekniska kompetensen, medan förändringsledaren arbetar med de mänskliga faktorerna. Det kan därför vara fördelaktigt för projektet om rollerna innehas av separata personer. På detta sätt får de mycket utbyte och hjälp av varandra vilket leder till större möjligheter att IT-projektet når önskat resultat och införandet av affärssystemet lyckas. / In the business environment of today IT systems have a significant role in many enterprises and organisations. A focus for many companies is to enhance profitability and efficiency buy improving and developing their enterprise systems. When a decision is made to redesign or implement a new business system it’s common that an IT-project is started and a dedicated project leader is assigned to the project, committed to deliver the requested results. An enterprise system is usually technical in it’s nature and focuses on technical aspects, but to reach desired results in profitability and efficiency, several other aspects than the pure technical ones needs to be taken into consideration to reach the desired results. In these cases, a reorganisation of the business or other structural changes might be needed to reach the goals of the project. When an implementation of a business system reaches beyond the pure technical aspects and demands structural changes to the organisation, it’s not uncommon that the IT-project leader is assigned responsibility for the entire project. The organisation can on the other hand choose to assign a change manager to govern for the structural changes. The change manager is responsible for the whole change process and is assigned responsibility that the process reaches the pre defined targets. The purpose of this paper is to analyse and describe the roles of a project leader and change manager and their importance within an IT project aiming at implementing a new enterprise system. The sources of information to this paper is literature, scientific articles within the area and several interviews with professionals working in project environments, including project management and change management, on a day-to-day basis. We believe that this mix of information sources enables this paper give a clear and up to date view of the area of scope. In the pre study to a project is of sheer importance that the actual targets are analysed to ensure that the right decisions and actions are made. Our conclusion is that the roles of the project leader and the change manager are of significant importance to the outcome of the project. It is desirable that the two positions are assigned to two different persons, which enables them to share experiences and support each other. The project leader possesses the technical know how and the change manager focuses on the human and organisational aspects of the project. By setting the project up with clear areas of responsibility, but working beside each other, they can exchange experiences and help each other. This is beneficial for the project and increases the possibilities that the project reaches desired results and that the implementation of the new enterprise system is successful.

Syfte – Syftet med studien är att identifiera enskilda parametrar på artiklar för att möjliggöra optimerad lagerstyrning i ett tillverkande företag med kundorderstyrd produktion. För att besvara syftet har tre frågeställningar formulerats. Vilka parametrar behöver tas hänsyn till för att optimera lagerstyrningen? Vilka parametrar kan identifieras i ett tillverkande företag med kundorderstyrd produktion? Hur kan identifierade artiklar användas inom lagerstyrning? Metod – Studien initierades med en förstudie för att belysa problematiken kring ämnet och dess kontext. Förstudien i kombination med en litteraturstudie bidrog till skapandet av syftet och formuleringen av studiens tre frågeställningar. Vidare är studien utformad enligt typen enfallsdesign där intervju användes som datainsamlingsmetod. Intervjun bidrog till kvalitativa primärdata där syftet var att åskådliggöra nyckelpersoners kunskap om det studerade ämnet. Resultat – Identifiering av viktiga parametrar för att optimera lönsamhet och lagerstyrning i ett företag är utmanande. Problematiken kring detta ligger i att identifiera rätt parametrar anpassade för ett företags produktionssätt samt belysa hur dessa ska implementeras. Denna studie behandlar parametrar, vilka är viktiga i kundorderstyrd miljö med hänsyn till olika funktioner i ett företag. Resultatet beskriver dessa parametrar samt påvisar hur parametrarna med fördel används i en ABC-klassificering för att styra lagret effektivt och lönsamt. Implikationer – Ämnesområdet kring lagerstyrning är väl utforskat inom existerande litteratur vilket bidrar till mindre utrymme att generera ny kunskap inom området. Trots detta bidrar denna studie till ny kunskap vilket stärker nuvarande forskning beträffande lagerstyrning i kundorderstyrd miljö. Detta då insamlad teori i kombination med empiri öppnar upp till nya fakta att ta i beaktande. Begränsningar – Studien omfattar enbart ett fallföretag vilket därtill påverkar studiens generaliserbarhet. Då studien fokuserar på lagerstyrning utifrån fem funktioner på fallföretaget kan inte studien generaliseras fullständigt mot andra likande företag. Vidare kan begränsningar återfinnas inom datainsamlingen där bara specifikt utvalda personer intervjuats vilket kan påverkat studiens resultat. / Purpose – The purpose of the study is to identify individual parameters on articles to enable optimized inventory management in a company with customer-controlled production. Three questions have been formulated to answer the purpose. Which parameters need to be considered to optimize inventory control? Which parameters can be identified in a company with customer order driven production? How can identified items be used in inventory management? Method – The study was initiated with a feasibility study to elucidate the problem of the subject and its context. The preliminary study in combination with a literature study contributed to the creation of the purpose and formulation of the study's three issues. Furthermore, the study is designed according to the type of one-case design where the interview was used as a data collection method. The interview contributed to qualitative primary data where the purpose was to illustrate key people's knowledge of the subject studied.  Findings – Identifying parameters that are important for optimizing profitability and inventory management in a company is challenging. The problem with this lies in identifying the right parameters adapted for a company's production method and elucidating how these should be implemented. This study addresses important parameters for customer order controlled environment regarding various functions of a company. The result describes these parameters and shows how the parameters are advantageously used in an ABC classification to control the layer effectively. Implications – The subject area of inventory management is well explored in existing literature, which contributes to less space to generate new knowledge in the area. Despite this, this study contributes to new knowledge, which strengthens current research on inventory management in customer-order-driven environments. This then-collected theory in combination with empirics opens up new facts to take into account. Limitations – The study comprises only one case company, which in addition affects the generalizability of the study. As the study focuses on inventory management based on five functions of the fall company, the study cannot be fully generalized to other similar companies. Furthermore, limitations can be found in the data collection where only specifically selected persons were interviewed which may have influenced the study's results.

Informationsteknik (IT) har i samband med ett växande behov att transformera verksamheter till digitala fått en större betydelse för beslutsfattande i företag, då utvecklings- och investeringsinitiativ i allt större utsträckning inkluderar specifika IT element. Likafullt kvarstår utmaningar med att motivera nyttor av en investering i digitala verksamhetssystem. Utmaningarna indikerar ett behov av att tydliggöra nyttor med användningen av ett digitalt verksamhetssystem.  Syftet med studien var att utforska nyttor och relevanta nyckeltal relaterade till användningen av ett företags digitala verksamhetssystem. Fortsatt var syftet att göra en ansats i att ta fram innehåll till en generell nyttokalkyl för användning av ett integrerat verksamhetssystem, vilken kan åskådliggöra faktiska nyttor och mätbara effekter samt användas vid försäljning av produkten. En kvalitativ fallstudie genomfördes på CANEA, där fem medarbetare på olika hierarkiska nivåer intervjuades och forskning inom ämnesområdet insamlades.  Det har påvisats att investeringar i digitala verksamhetssystem genererar både kvantitativa- och kvalitativa nyttor. Likaså har det påvisats att forskningen antyder att det inledningsvis kan vara fördelaktigt att inkludera finansiella nyttor i en nyttokalkyl för investeringar i digitala verksamhetssystem. Fortsatt har det indikerats att kalkylen behöver inkludera både kvantitativa-, kvalitativa- och finansiella nyckeltal. Givet till kalkylens utformning och design har studiens resultat implicerat att val av output för respektive nyckeltal bör anpassas till organisationen och systemet i fråga. / In connection with a growing need to transform businesses into digital, information technology (IT) has become increasingly important for decision-making in companies, as development and investment initiatives increasingly include specific IT elements. Nevertheless, challenges remain in motivating the benefits of investing in digital business systems. The challenges indicate a need to clarify the benefits of using a digital business system. The purpose of the study was to explore benefits and relevant key figures related to the use of a company's digital business system. The aim of the study was furthermore to make an effort to produce a content proposal for a general benefit calculation for the use of an integrated business system, which can illustrate actual benefits and measurable effects andbe used in the sale of the product. A qualitative case study was conducted at CANEA, where five employees at different hierarchical levels were interviewed and research in the subject area was collected.  It has been shown that investments in digital business systems generate both quantitative and qualitative benefits. Similarly, it has been shown that research suggests that it may initially be beneficial to include financial benefits in a benefit calculation for investments in digital business systems. The result has continued to indicate that the calculation needs to include both quantitative, qualitative and financial key figures. Given the design and design of the calculation, the results of the study have indicated that the choice of output for each key figure should be adapted to the organization and system in question.

Utbildning för slutanvändare av IT-system på arbetsplatsen är en dyr och tidskrävande affär. Trots att mycket information om systemen tas fram under utvecklingenav systemet, i form av kravdokument och annan dokumentation, används den informationen sällan i utbildningssyfte. Företaget Multisoft önskadeundersöka hur den dokumentation de tar fram under utvecklingen av skräddarsyddaverksamhetssystem åt olika företag, kallade Softadmin R -system, kananvändas i utbildningssyfte.Syftet med detta examensarbete var att identifiera vilka lärbehov slutanvändareav verksamhetssystem utvecklade av företaget Multisoft har. Baserat på dessa lärbehov undersöktes hur den dokumentation som tas fram under utvecklingenskulle kunna nyttjas i utbildningssyfte. En kvalitativ undersökning med narrativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med slutanvändare och projektdeltagare hos sex olika företag som implementeratett Softadmin R -system inom de senaste två åren. Projektdeltagarna hade varit involverade under utvecklingen från kundföretagets sida och slutanvändarnahade inte varit involverade i utvecklingen. Tio intervjuer genomfördes och en tematisk analys utfördes på intervjutranskriptionerna. Framtagna teman tolkades utifrån en kognitivistisk syn på lärande. Resultatet från analys av intervjuerna pekar på att slutanvändare vill kunna lära sig genom att testa sig runt i systemet. Slutanvändare vill lära sig genomatt få information visuellt och inte enbart via text. Ett utbildningsmaterial om ett Softadmin R -system ska inte kräva tidigare kunskap om systemet för attvara tillgängligt. Vidare indikerar resultatet att slutanvändare upplever att systemen har en komplex affärslogik där det är svårt att förstå hur systemet solika processer påverkar varandra. Övergången från ett gammalt system till det nya kan innebära svårigheter i lärandet för slutanvändarna. Avsaknad avstruktur då slutanvändarna lärde sig använda systemet identifierades som ett problem. Ett förslag på struktur för ett utbildningsmaterial har tagits fram. Detta utbildivningsmaterial är tänkt att använda information från den dokumentation som tas fram under utvecklingen av Softadmin R -system. Denna användning av dokumentationen skulle i nuläget behöva göras manuellt med viss anpassning. Förslag på hur det kan automatiseras har presenterats. Funktionella krav på ett system för framtagning och underhåll av den informationsom krävs för det föreslagna utbildningsmaterialet har presenterats. När Softadmin R -system som utbildningsmaterialet berör uppdateras möjliggörsystemet uppdatering av utbildningsmaterialet. Systemet möjliggör även framtagning av utbildningsmaterial anpassat för en viss yrkesroll. / End user training of IT systems at the workplace is an expensive and time consuming ordeal. Despite a lot of information about the systems being produced during development of the system, in the form of requirement documents and other documentation, the information is seldom used for educational purposes. Multisoft wished to explore how the documentation produced during the development of their tailor-made business systems, named Softadmin R systems, can be used for educational purposes.The purpose of this master thesis was to identify what learning-needs end users have in regards to business systems developed by the company Multisoft. Based on these learning-needs an investigation would be placed on how the documentation produced during development could be used for educational purposes. A qualitative study with narrative semi-structured interviews was conducted with end users and project participants at six different companies that had implemented a Softadmin R system at their workplace within the last two years. The project participants had been involved from the customer company’s side during the development whereas the end users had not been involved. Ten interviews were conducted and a the matic analysis was performed on the interview transcripts. Procured themes were then interpreted from a cognitiveperspective on learning. The results indicated that end users want to be able to learn by trying to use the system themselves. End users want to learn by getting information visually and not only via text. A training material for a Softadmin R system should not require prior knowledge about the system to be available to the learner. Furthermore the results indicate that end users feel the systems have a complex business logic where it is difficult to understand how the different processes in the system affect each other. The transition from an old system to a new system can be problematic to the end users’ learning. A lack of structure in the end users’ learning of the system was identified as an issue.

Fallstudien utfördes vid Uppsala Kommun där kvalitetsarbete vid införandeprojektet SocSys har studerats. Ett verksamhetssystem infördes i fyra av kommunens förvaltningar. Syftet med studien har varit att identifiera framgångsfaktorer, respektive förbättringsområden, utifrån projektledarnas berättelser och medarbetarnas uppfattning om/hur ett kvalitetsarbete har praktiserats. Tre frågeställningar togs fram för att besvara syftet. Den första frågeställningen besvaras med hjälp av AI-intervjuer, vilka utfördes med projektledarna. Den andra frågan besvaras utifrån den enkät som skickades ut till medarbetarna. Frågeställning tre besvaras utifrån resultaten från frågeställning ett och två. Fallstudien är av en kvalitativ karaktär där hörnstensmodellen har använts som analysmetod. Genom att studera vilka hörnstenar som brukats under införandet av verksamhetssystemet har kvalitetsarbetet studerats. Resultaten visar på att ett kvalitetsarbete har utförts vid införandeprojektet SocSys där hörnstenarna engagerat ledarskap, arbeta med processer, basera beslut på fakta ses som framgångar. Vad gäller hörnstenarna arbeta med ständiga förbättringar, kunden i centrum samt medarbetar delaktighet identifierades förbättringsområden. / The case study was conducted at Uppsala municipality where the quality work for project SocSys has been studied. The aim of the implementation project was to implement a business system within four different organizational areas. The purpose of this study has been to identify success factors and areas of improvements based on the project leaders’ stories and the employee’s perception if/how quality work has been executed. Three questions were formalized. To answer the first question AI-interviews were conducted with the project leaders. Regarding question two a digital questionnaire was sent out to the employees. The third question was answered based on the results from question one and two. The case study is of a qualitative character where the cornerstone model has been used as an analysis method. The results show that quality work has been conducted, where the cornerstones engaged leadership, work with processes, base decisions on facts are seen as successful. Working with continuous improvement, customer focus and employee participation were areas where improvements were identified. / <p>2022-06-05</p>