The purpose of this study is to facilitate sustainable building by the use of BIM. The goal is to determine which aspects of sustainable building, which can be analyzed mainly with BIM tools, but also other aids. The study is based on literature studies and interviews. The literature review examines aspects important for sustainable building by studying environmental certification systems applicable in Sweden, as well as the BIM tools available on the market to analyze these aspects. The literature also includes the concepts of BIM and sustainability in order to provide a clearer view of its meaning. The interviews have brought the study's overall understanding of the industry and guidance on the subject. The results are presented in a table, where the aspects relevant to sustainable building are listed. It can also be read which aspect the certification systems raise. Overall, the study shows 132 aspects distributed across seven areas: Site, Water and Wastewater, Energy and Pollution, Materials and Waste, Indoor and Wellbeing, City Design and finally Implementation and Management. The table also suggests BIM tools and other aids, which can be used in the analysis of a specific aspect. The study shows a slight majority of the aspects, 55 percent, are possible to analyze with BIM tools. The Site is the area with most aspects, which can be analyzed with BIM tools, 95 percent. And Materials and Waste resulted in least aspects with only ten percent. Overall, the study examined 35 different BIM tools. The aspects that require other means of analysis often generates important information about the project, from a sustainability point of view, and in many cases the information can be integrated in the BIM model manually. In the end, the project gets a packed BIM model with useful information, which follows the project all the way into management and later demolition and recycling. The study shows that sustainable building demands a holistic approach where several aspects should be considered in order to achieve sustainability. To analyze the aspects of sustainability requires that relevant and accurate information about the project be collected. Various proposals can be drawn and compared to generate the most sustainable option. A tool for this is BIM. BIM is defined partly as a method of work, building information modeling, but also as a virtual model, building information model. BIM facilitates the coordination of information gathering, both as a working method and a technical tool. This will contribute BIM to achieve the purpose sustainable building. / Syftet med den här studien är att underlätta hållbart byggande genom användandet av BIM. Målet är att utreda vilka aspekter inom hållbart byggande som kan analyseras med fokus på i huvudsak BIM-verktyg, men också andra hjälpmedel. Studien bygger på litteraturstudier och intervjuer. I litteraturstudien undersöks aspekter som är betydelsefulla vid hållbart byggande genom att studera miljöcertifieringssystem som är tillämpningsbara i Sverige, samt vilka BIM-verktyg som finns att tillgå på marknaden för att analysera dessa aspekter. Litteraturstudien innefattar även begrepp rörande BIM och hållbarhet för att ge en klarare bild av dess innebörd. Intervjuerna har tillfört studien övergripande förståelse för branschen och vägledning i ämnet. Resultatet redovisas i en tabell, där de aspekter som är relevanta för hållbart byggande är listade. I tabellen går det även att utläsa vilka aspekter certifieringssystemen tar upp. Totalt visar studien på 132 aspekter fördelade inom sju delområden; Platsen, Vatten och Avlopp, Energi och Föroreningar, Material och Avfall, Inomhusklimat och Välmående, Stadens Gestaltning samt Genomförande och Förvaltning. I tabellen redovisas dessutom förslag på BIM-verktyg samt andra hjälpmedel som används vid analys av en specifik aspekt. Studien visar att en knapp majoritet av aspekterna, 55 procent, är möjliga att analysera med BIM-verktyg. Platsen är det delområde som visar flest aspekter som går att analysera med BIM-verktyg, 95 procent. Material och avfall resulterade i minst aspekter med endast tio procent. Sammantaget har studien undersökt 35 stycken olika BIM-verktyg. De aspekter som kräver andra hjälpmedel för analys genererar ofta information viktig för projektet ur hållbarhetssynpunkt, och går i många fall att integrera i BIM-modellen manuellt. Sammantaget medför det att projektet får en fullmatad BIM-modell med användbar information som följer projektet ända in i förvaltning och sedermera rivning och återvinning. Studien visar att hållbart byggande handlar om att ha en helhetssyn där flertalet aspekter ska beaktas för att uppnå hållbarhet. Det räcker således inte att bara se till exempelvis energihushållning för att anse att ett projekt är hållbart. För att analysera aspekter rörande hållbarhet krävs att relevant och riktig information om projektet insamlas. Då kan olika förslag utarbetas och jämföras för att ta fram det mest hållbara alternativet. Ett redskap för detta är BIM. BIM är definierat dels som en arbetsmetod, byggnadsinformationsmodellering, men också som en virtuell modell, byggnadsinformationsmodell. BIM underlättar samordningen av den insamlande informationen, både som arbetsmetod och som tekniskt verktyg. På så vis bidrar BIM till att uppnå syftet hållbart byggande.

Idag används BIM, byggnadsinformationsmodellering, i fler och fler nybyggnadsprojekt och det finns mängder med information att inhämta om detta både i tryckta tidskrifter och på internet. En obesvarad fråga är dock hur arbetsgången ser ut när BIM ska användas i ombyggnadsprojekt. Informationen som går att finna om detta är begränsad trots att ombyggnadsprojekt utgör en betydande del av byggverksamheten, såväl i Sverige som internationellt. Målet med denna rapport är därför att undersöka hur ombyggnadsprojekt i dagsläget utförs med BIM som arbetssätt. Processen att arbeta med BIM har undersökts i detalj för att klargöra hur den ser ut idag och för att identifiera den problematik som just ombyggnationer medför. Denna undersökning har genomförts i två pågående projekt enligt en gemensam analysmodell för att klargöra skillnader och likheter. För att klargöra arbetsprocessen så har ett flertal intervjuer med inblandade i projekten genomförts. Genom ett enkätutskick till båda projekten så har ett jämförbart underlag även tagits fram. Projektens modeller har också undersökts för att klargöra deras detaljeringsnivå. Den stora problematik som identifierats med ombyggnadsprojekt är att eftersom arbetet sker mot befintliga byggnadsdelar måste dessa kontrolleras och hanteras. Av denna anledning behöver därför många gånger en inmätning av dessa göras för att kontrollera och komplettera det underlag som finns tillgängligt eller för att skapa ett helt nytt. Detta är en tidig del i processen och något som måste göras innan ett vidare arbete med att upprätta en modell kan utföras. Gemensamt för båda projekten har varit att använda sig av modellen för att samgranska olika discipliners material med syftet att upptäcka och på så sätt minimera antalet kollisioner i produktionen. Analysen har visat på ganska stora skillnader i arbetssätt beroende på projektens förutsättningar. Den största skillnaden är att det i ett av projekten finns ett intresse ifrån beställaren att en modell ska levereras, för att senare kunna användas i förvaltningen. Beställarens intresse har resulterat i att BIM har använts i större utsträckning i det projektet med bland annat kostnader kopplade till modellen. Något som har framkommit är också att arbetssättet BIM måste standardiseras, möjligtvis genom att företaget tar fram en BIM-manual som kan användas i alla projekt som ska använda sig av BIM. Erfarenhetsåterföring efter genomförda projekt måste även ske för att denna manual ska vara aktuell. / Currently BIM (Building Information Modeling) is used to a higher extent in new construction projects and there is a lot of information to gather about this both in magazines and online. An unanswered question is how the workflow looks like when BIM is used in reconstruction projects. The information that can be found about this is limited despite the fact that reconstruction projects represent a significant proportion of the construction business, both in Sweden and internationally. The aim of this report is to examine how reconstruction projects currently is carried out with BIM. The BIM process has been studied in detail to clarify the current situation and to identify the problems that reconstruction adds. The study was conducted on two ongoing projects in accordance to a common analytical model to clarify the similarities and differences between them. In order to clarify the work process several interviews has been conducted with the project personnel. Through a questionnaire, a survey of both projects has been performed. Project models have also been studied to clarify their level of detail. The major problem that has been identified with reconstruction projects is that the work is carried out on existing building elements that have to be verified. For this reason a detail survey often must be done to verify and add to existing drawing and documentations. The survey is an early part of the process and something that must be done before any further work to establish a model can be done. Common to both projects is the use of the model to coordinate the various disciplines content in order to minimize the number of collisions in the production. The analysis has shown quite significant differences in methods depending on project conditions. The main difference is that in one of the projects the client wants to use the model in the property management and therefore a model must be delivered. The client’s interest led to a wider use of BIM in the project, including costs connected to the objects in the model. Something that has become clear is that BIM as a work tool must be standardized, possibly through a BIM manual drafted by the company, which can be used in all projects that will make use of BIM. Feedback with lessons learned must be added to the manual for it to stay updated.

Denna studie riktar sig på att kartlägga hur materialdokumentation upprättas för att uppfyllaBoverkets krav gällande förslag till lag. Det undersöks även vilka brister företagen upplevermed materialdokumentation och informationshantering. Vidare undersöks om BIM kan vara enlösning till kommunikationsproblem och underlätta informationshantering. I arbetet har detfokuserats på materialdokumentationen endast under projekteringen.Utredningen i studien har verkställts med kvalitativa metoder, litteraturstudie och intervjuer.Data som samlas in med hjälp av intervjuer används som primära källor kring den aktuellastudien. Respondenterna till intervjustudien är aktörer av olika slag och som anses haerfarenheter med materialdokumentation.Resultatet av studien visa att materialdokumentationen upprättas mest under produktioneneftersom företagen köper det mesta materialet under det skedet. Det som görs underprojekteringen är att företagen mest överväger och planerar hur dokumentationen ska gå till.Det som eventuellt kan dokumenteras under projekteringen är sådana material som bestäms itidiga skeden. Det som brister när företagen ska dokumentera är att materialdatabaserna ochklassifikationssystemen upplevs komplexa och överarbetade, vilket leder till att det inte läggsmycket tid på det och även att det ibland undviks att upprättas. BIM visar sig vara en lösningtill kommunikationsproblem och underlätta informationshantering, men den utnyttjas inte tillsin fulla potential eftersom det är många som inte har datorvana och kunskaper inom BIM.Vilket leder till att även BIM oftast väljs bort. / This study aims to identify how materialdocumentation is prepared to meet the requirements of the Swedish National Board of Housing, Building and Planning. It also examines which flaws the companies experience with materialdocumentation and informationmanagement. Also, further investigations on BIM are done, to see if it can be a solution to the problems. This study focuses on the materialdocumentation, but only during the project planning.The study was conducted with qualitative methods, literature studies and interviews. Datacollected using interviews are used as primary sources. The respondents to the interviews are workers of various kinds and are considered to have enough experience of materialdocumentation.The result of the study has shown that the materialdocumentation is mostly used duringproduction, because the companies buy the most material during that stage.The companies lack knowledge when it comes to documenting and using the material databases. This is because the classification systems are experienced to be complex and overworked. BIM turns out to be a solution to the problems, but it isn’t used to its full potential. This is because there are many who don’t have computer experience and knowledge within BIM.

Syftet med den här studien är att förbättra informationsflödet från projektering och produktion in i förvaltningen. Detta för att väcka ett intresse hos förvaltare och för att visa att det finns pengar att spara genom att ta hand om informationen från projekteringen och produktionen. Tidigare studier inom området BIM visar att stor fokus läggs på projektering och produktion men det är ett väldigt litet fokus på förvaltningen när man talar om BIM. Målet är att konkret kunna visa vad informationen är värd och att visa vilken information förvaltare använder och var den finns i byggprocessens skeden före förvaltningen. Rapporten bygger på en litteraturstudie, intervjuer och beräkningar. Förvaltare har blivit tillfrågade vilken information de använder i förvaltningen och sedan har projektör och entreprenör blivit tillfrågad ifall denna information finns att tillgå i projekteringen och produktionen. Värderingen av informationen har sedan gått till på två sätt. Det ena sättet är att bedöma kostnaden av att uppdatera information mot kostnaden att ta fram information på nytt. Det andra sättet är att med hjälp av nyckeltal (kronor per kvadratmeter) och den lista med typ av information som förvaltare använder, som sammanställts från intervjuerna, ta reda på vad information är värd. Det första sättet att värdera visar att det kostar lika mycket att hålla relationsritningar (A) uppdaterade i som minst 18år och i som mest 50år som att ta fram informationen helt på nytt. Nästan samma gäller för BIM-modell med avseende på relationsritningar (A). Fast där är kostnaden för framtagning på nytt lika stor som att hålla den uppdaterad i som minst 22år och i som mest 58år. Det andra sättet att värdera visar att mindre än 25% av den information man kan finna i projekteringen och eller i produktionen är värd cirka 10% av projekteringskostnaden. / The purpose of this study is to improve the flow of information from the design and construction phase into the facility management. This in order to make the facility managers see the advantages with BIM and to show that there is money to be saved by retrieving the information from the design and the construction phase. Earlier studies show that there actually has been quite little research done within BIM in the facility management and that the main focus has been at the design and the construction phase. The aim with the study is to specify the value of the information and to show which information facility managers use and where it can be retrieved from within the earlier phases of the construction process. The report is based on a literature study, interviews and calculations. A number of facility managers have been asked which types of information they use and designers and entrepreneurs have then been asked if these types of information can be found in the design and the construction phase. The information has been valued in two different ways. In one way the information was valued by comparing the cost between updating existing information or recreate the same type of information. The other way of valuing the information was to find out the worth of information by using key figures (SEK per square meter) and the list of information that facility managers use, which was made up from the interviews. The first way of valuing shows that the cost of producing as built drawings (A) in the facility management cost as much as keeping the same type of information updated for at least 18years and as most 50years. Almost the same goes for a BIM-model. Only there the difference is that the cost of producing a BIM-model focused on as built drawings (A) in the facility management cost as much as keeping the same type of information updated for at least 22years and as most 58years. The other way that the information was valued shows that less than 25% of the information that can be found in the design and/or construction phase is worth circa 10% of the projecting fee.

Purpose: There are clear benefits with BIM in the design phase, but also barriers and challenges that limit the implementation of BIM in the design phase. At present, there are no requirements for BIM in Sweden, which differs from several international countries. The aim of the report is to examine the current use of BIM in the design phase in Sweden. The report is executed in hope of contributing to an increased BIM integration in the design phase and contribute with increased knowledge about how the development of BIM can increase. Method: The research method in this study is a survey. To achieve the aim of the report and answer the research questions, data are collected via a questionnaire that is covered by both quantitative and qualitative questionnaire questions in combination with a literature study. The questionnaire has been sent out to architects, designers and constructors at various engineering- and architectural companies in Sweden. Findings: Today's use of BIM in the design phase is assumed to be high and most of the participants in the survey are aware of the benefits of BIM and how it can make the workflow in the design phase more effective. Factors that prevent the implementation of BIM are assumed to go hand in hand with factors that contribute to an increased use of BIM and thus need to be considered for the use of BIM to increase. Implications: Sweden's low degree of digital development in the construction sector does not reflect the current use of BIM in the design phase at architectural- and engineering companies in Sweden. Common uses that architect- and engineering companies apply with BIM are collision controls, information management and visualization. By increasing knowledge and informing customers about the benefits of BIM, the use of BIM is assumed to increase. A further recommendation that assumes increased use of BIM is a requirement for BIM in public construction in Sweden. Limitations: The report is limited to examining the use of BIM in the design phase and only examines architectural- and engineering companies in Sweden. The respondents consist of architects, designers and constructors. The results are representative for the report but cannot be applied to all architectural- and engineering companies in Sweden as the selection method is not generalizable. / Syfte: Det finns tydliga fördelar med BIM i projekteringen men även hinder och utmaningar som begränsar implementering av BIM i projekteringsskedet. I Sverige finns i dagsläget inga krav på BIM vilket skiljer sig från flera internationella länder. Målet med rapporten är att undersöka dagens användning av BIM i projekteringsskedet i Sverige. Studien genomförs i förhoppning om att bidra till en ökad BIM-integrering i projekteringsskedet samt bidra med ökad kunskap om hur utvecklingen av BIM kan drivas framåt. Metod: Forskningsmetoden i denna undersökning är en survey. För att besvara rapportens frågeställningar och uppnå målet sker datainsamling via en enkät som omfattas av både kvantitativa och kvalitativa enkätfrågor i kombination med litteraturstudie. Enkäten har skickats ut till arkitekter, projektörer och konstruktörer på olika ingenjörs- och arkitektföretag runt om i Sverige. Resultat: Användningen av BIM i projekteringsskedet antas vara hög i dagsläget och majoriteten av medverkande i undersökningen känner till fördelarna med arbetssättet och hur det kan effektivisera arbetsgången i projekteringsskedet. Faktorer som hindrar implementering av BIM antas gå hand i hand med faktorer som bidrar till en ökad användning av BIM och behöver därmed beaktas för att användningen av BIM ska öka. Konsekvenser: Sveriges låga grad av digital utveckling inom byggsektorn speglar inte användandet av BIM i projekteringsskedet på arkitekt- och ingenjörsföretag i Sverige i dagsläget. Vanligt förekommande användningsområden med BIM i projekteringsskedet bland arkitekt- och ingenjörsföretag är kollisionskontroller, samgranskning, informationshantering och visualisering. Genom att öka kunskapen om BIM i beställarledet och informera om nyttan med arbetssättet antas användningen av BIM stiga. Vidare rekommendation som antas leda till en ökad användning av BIM är en kravställning på arbetssättet inom offentligt byggande i Sverige. Begränsningar: Rapporten är avgränsad till att undersöka användningen av BIM i projekteringsskedet och undersöker endast arkitekt- och ingenjörsföretag runt om i Sverige. Enkätrespondenterna utgörs av projektörer, arkitekter och konstruktörer. Resultaten är representativa för undersökningen men kan inte tillämpas på alla arkitekt och ingenjörsföretag i Sverige eftersom urvalstekniken inte är generaliserbar.

Byggprocesser och produktionen av byggmaterial orsakar stora delar av världens och Sveriges växthusgasutsläpp. För att uppnå en hållbar utveckling är det av stor vikt att minska klimatpåverkan från byggnadskonstruktioner. Genom att göra klimat- och livscykelanalyser av byggnader i tidiga designskeden ökar möjligheten att påverka design, material- och produktval för att minska klimatpåverkan. I denna studie undersöktes hur byggnadsinformationsmodeller (BIM) och BIM-metodik kan användas för ökade möjligheter att effektivt utföra klimat- och livscykelanalyser av ingående byggnadsmaterial iterativt under projekteringsprocessen. Två 3D-modeller importerades till två verktyg för klimat- och livscykelanalyser, Bidcon och One Click LCA. Mängdavtagningen från objekten i modellen till båda LCA-verktygen fungerade automatiskt medan kopplingen mellan objekten och databaser med miljöpåverkansdata för byggobjekt och material innebar mycket handpåläggningsarbete. Processerna förutsätter att modellerna innehåller någon information om de ingående materialen i modellens objekt, vilket därför bör kravställas under projekteringen. För att kopplingen mellan materialbeskrivningar och databaser i LCA-programmen ska ske mer automatiskt bör materialen eller objekten benämnas standardiserat, till exempel med BSAB-koder, ett klassifikationssystem från Svensk Byggtjänst. Benämningarna bör sedan kunna kopplas automatiskt till poster i databaser för effektivare klimat- och livscykelanalyser.  Även intervjuer utfördes, i syfte att undersöka hur metodiken för integrering av BIM och LCA kan tillämpas i byggprojekt. Möjligheten att tillämpa detta i konsultföretag beror på beställarens krav samt i vilka skeden och discipliner konsulterna arbetar. Integreringsprocesser av BIM- och LCA-verktyg borde kombineras med interdisciplinära möten för bättre resultat. Detta tillsammans med ökad efterfrågan på klimat- och livscykelanalyser, exempelvis för att uppnå miljöcertifieringar, kan öka motivationen att använda metodiken. På så sätt kan byggnadsinformationsmodellering användas för effektivare klimat- och livscykelanalyser vilket bidrar till minskad klimatpåverkan från byggnadskonstruktioner. / Construction processes and the production of building material cause a large part of the emissions of greenhouse gases around the world. To achieve a sustainable development it is of great importance to reduce emissions from construction projects. Doing climate analyses and life cycle assessments of building materials during early design phases could enable more sustainable design and material choices. This thesis focuses on Swedish conditions. During this study it was investigated how Building Information Modeling/Management (BIM) can be used to improve possibilities of doing efficient life cycle assessments (LCA) of buildings and included materials, during the whole design phase. Two 3D building models were transferred to two software tools, Bidcon and One Click LCA, for climate analysis and life cycle assessment of the building components. Quantity take-off from the model objects to the tools worked automatically while the connection between the material descriptions and databases inside the tools had to be done manually. The process requires information about the materials in the model to work. To make the connections more automatic, material descriptions need to be more standardized and connect to entries in the databases. Moreover interviews were held to investigate how the methods of integrating BIM with LCA can be used in construction projects. For consulting firms this depends on the demands from the client and which stages of the project the consultants work in. LCA-methods based on BIM should be combined with interdisciplinary meetings for better results. This together with an expanding demand for LCA could increase the motivation to use these methods, which enables reduction of climate impact from buildings.

De flesta produktionsbranscher i Sverige har haft en positiv teknisk utveckling med digitaliserade verksamheter, och därmed effektivare processer. Byggbranschen är den bransch som det har tagit mycket längre tid för att implementera digitaliserade arbetssätt och metoder, och beskrivs oftast som en konservativ bransch. Denna utveckling har dock accelererat under senare år, och BIM (Buliding Information Modelling) har blivit allt mer känt inom byggindustrin.Syftet med arbetet var att undersöka hur mycket BIM egentligen används i byggbranschen, och vilka de rådande orsakerna är till varför det inte används hos alla aktörer. Metoden som har tillämpats i studien utgörs av en förstudie i form av en enkät, där olika aktörer har beskrivit hur BIM tillämpas i deras verksamhet samt vilka de verkliga problemen är för utvecklingen av BIM. Utifrån enkätsvar har en djupare studie utförts i form av intervjuer av olika aktörer.Resultatet visar att det snarare är okunskap, användarvänlighet och bristfällig samverkan som motverkar utveckling av BIM-processen. För att komma ifrån det konservativa så behöver dessa faktorer angripas, om effektivare processer ska tillföras branschen.Slutsatsen om varför BIM inte används dras av resultaten ovan. Processen används till en viss del, men inte i den utsträckning som det teoretiskt är avsett. Den sträcker sig inte ut över hela byggprocessen, och är mest utvecklad i projekteringsskedet. Processen tillämpas fram till övergången mellan de olika skedena, och beror på bristfälliga kravställningar och samarbeten mellan aktörer och beställare. En lösning är att öka BIM-kunskapen och utveckla en gemensam plattform för alla aktörer i alla skeden, där kravet på BIM ska vara en självklarhet i projekten. Detta genom en framtagen implementeringsmodell anpassad efter de svar och önskemål som förekommit i studien. / Most production sectors in Sweden have had a positive technical development with digitized operations, and thus more efficient processes. The construction industry is the industry that has taken much longer to implement digitized working methods and methods, and is usually described as a conservative industry. However, this development has accelerated in recent years, and BIM (Buliding Information Modeling) has become increasingly known in the construction industry. The purpose of the work was to investigate how much BIM is actually used in the construction industry, and what the prevailing reasons are why it is not used by all actors. The method used in the study consists of a preliminary study in the form of a survey, where different actors have described how BIM is applied in their operations and what the real problems are for the development of BIM. Based on questionnaire responses, a deeper study has been conducted in the form of interviews by different actors. The result shows that it is rather ignorance, user friendliness and inadequate collaboration that counteract the development of the BIM process. To get rid of the conservative, these factors need to be addressed if more efficient processes are to be supplied to the industry.The conclusion about why BIM is not used is deducted from the results above. The process is used to a certain extent, but not to the extent that it is theoretically intended. It does not extend throughout the entire construction process, and is most developed in the design phase. The process is applied to the transition between the different stages, and is due to insufficient demands and cooperation between actors and developer. One solution is to increase BIM knowledge and develop a common platform for all actors at all stages, where the requirement for BIM should be a matter of course in the projects. This through an implemented implementation-model adapted to the responses and wishes that have been found in the study.

Dagens samhälle står i stort inför en förändring gällande digitalisering där kostnadseffektivitet, produktivitet samt digitalisering samspelar. Den svenska byggsektorn har visat sig ha en låg utvecklingsgrad inom digitalisering. Ottosson upplyser om att drygt 80% av alla komplikationer i byggprojekt har sin grund i bristande kommunikation. Svensk byggtjänst har visat att kostnaderna för byggproduktionen och förvaltningen fördyras med omkring 60 miljarder kronor varje år. Det handlar i grund och botten om hur aktörer kommunicerar sinsemellan men även hur information hanteras digitalt. Ett känt begrepp i dagens byggbransch rörande digitalisering och kommunikation är BIM, ”Byggnadsinformationsmodell/modellering”. Konceptet handlar om att skapa och nyttja exakta digitala modeller från byggprojekt. Det går ut på att få fram information från den digitala modellen som är betydande för förverkligandet av byggnadsverket och som då uppfyller konceptet BIM. Begreppet berör informationshanteringen, det vill säga kommunikationen mellan olika aktörer. ÅF-Infrastructure AB sektion ”Byggekonomi – Rådgivning tidiga skeden” tilldelade författarna till detta examensarbete att undersöka en specifik metod för kostnadsbedömningar med hjälp av digitala modeller som underlag. Syftet med detta examensarbete är att utreda förslaget till tillvägagångssätt för kostnadsbedömningar med hjälp av digitala modeller i syfte att utveckla företagets interna kostnadsbedömningsverktyg. I och med detta förfaringssätt kan rätt underlag i rätt stadium inom det tidiga skedet bidra till att öka kvaliteten i fattandet av ekonomiska beslut. Examensarbetet baserar sig på en kvalitativ metod i form av litteraturstudier, intervjuer, deltagande vid ämnesaktuella seminarier, observationer av möten samt en kvantitativ metod utförd i syfte att simulera flerbostadshusprojekt. Metoderna har undersökt möjligheten om informationshanteringssystemen Level Of Development och CoClass kan stå till förfogande med underlag inför kostnadsbedömning utav de tre stadierna inom tidiga skeden: idé- förstudie- och programhandlingsstadiet. Studien har visat på framför allt två utmaningar. Det finns utvecklingspotential både vad gäller klassifikationssystemet CoClass och kostnadsbedömningsverktyget Calc Frame. Gällande CoClass bör det framför allt vara klassifikationssystemet som informerar användaren angående vad som ska inrymmas under respektive informationsnivå. Det bör inte vara upp till näringslivet att tolka vad som ska ingå på respektive informationsnivå utan detta bör förfinas och tydliggöras inne i själva klassifikationssystemet. Ur en kostnadsbedömningssynpunkt har det inte gått att ta fram generiska byggnadsverkskomplex i Calc Frame. Då verktyget klarar av att hantera flera olika byggnadsverk kan dessa således kombineras till specifika och unika byggnadsverkskomplex. Teoretiskt sett skulle utvecklandet av generiska byggnadsverkskomplex vara möjligt om programmet vidareutvecklas. Om detta anses eftersträvansvärt så är vår bedömning att det är möjligt att vidareutveckla och applicera metodiken på byggnadsverkskomplex (med samma princip som programmet är uppbyggt) för att skapa generiska komplex. Vår studie har visat att kostnadsbedömningar i tidiga skeden byggt på BIM går att utföra. Huruvida ÅF-Infrastructure AB,s uppdatering av sitt interna kostnadsbedömningsverktyg är kompatibelt med digitala modeller, anser författarna vara bekräftat i och med att studien har visat att den metod som använts för att öka kvaliteten i kostnadsbedömningar är förenlig med det nya klassifikationssystemet CoClass. Rekommendationen är således att uppdatera samt utveckla kostnadsbedömningsverktyg gentemot klassifikationssystemet CoClass. / Today's society is at the forefront of a paradigm shift in digitization where cost-efficiency, productivity and digitalization interact. The Swedish construction sector has proven to have a low degree of development in digitization. Ottosson has shown that over 80% of all complications in construction projects are due to lack of communication. Svensk byggtjänst declares increasing costs for construction production and management by about SEK 60 billion each year. Basically, it is about how actors in the sector communicate among themselves, but also how information is handled digitally. A known concept in today's construction industry concerning information management and communication is BIM, "Building information model / modeling". The concept is about creating and utilizing precise digital models from construction projects. The aim is to obtain information from the digital model that is significant for the realization of the construction work and which then fulfills the BIM concept. The concept concerns information management, i.e. communication between different actors. ÅF-Infrastructure AB section "Byggekonomi – Rådgivning tidiga skeden" commissioned the authors of this master thesis to examine a specific method for cost assessments using digital models as a basis. The purpose of this thesis is to investigate the suggestion for approaches to cost assessments using digital models in order to develop the company's internal cost assessment tools. With this procedure, the right basis at the right stage within the early stage can contribute to increasing the quality of the adoption of financial decisions. The degree project is based on a qualitative method in the form of literature studies, interviews, participation in subject-specific seminars, observations of meetings and a quantitative method performed in order to simulate multi-dwelling housing projects. The methods have investigated the possibility of the information management systems Level Of Development and CoClass being available with a basis for cost assessment of the three stages in the early stages: the idea- feasibility study- and the program action stage. The study has shown two greater challenges. There is development potential both with regard to the classification system CoClass and the cost assessment tool Calc Frame. Regarding CoClass, it should above all be the classification system that informs the user about what ought to be contained under each level of information. It should not be up to the business community to interpret what information includes in each level in the system, this necessitate should be refined and clarified within the classification system itself. From a cost assessment point of view, it has not been possible to produce generic building complexes in Calc Frame. But since the tool is capable of handling several different construction works, these can thus be combined into specific and unique building works. Theoretically, the development of generic building complexes would be possible if the program were further developed. If this is considered desirable, then our assessment is that it is possible to further develop and apply the methodology on building complexes (with the same principle as the program is designed) to create generic complexes. Our study has shown that an economic evaluation in the early stages of the building process can be done with BIM. Whether ÅF-Infrastructure AB's updating of its internal cost assessment tool is compatible with digital models, the authors consider that the study has shown that the method used to increase the quality of cost assessments is compatible with the new classification system CoClass. The recommendation is therefore to update and develop cost assessment tools against the classification system CoClass.

Health and safety during construction remains a worldwide challenge that the construction industry is facing. The German construction industry recorded an average of 110,000 accidents per year in the period of 2010 to 2019. A discernible trend toward a decrease in occupational accidents is not visible. In this context, traditional safety planning does not seem to be able to guarantee sufficient health and safety during construction. In line with the BIM Roadmap published by the German Ministry of Transport in 2015, it can be recognized that Building Information Modeling (BIM) is supposed to be increasingly used in upcoming years. This paper aims to identify how BIM could positively impact Occupational Health and Safety (OHS) during construction. Therefore, a thesis procedure, combining quantitative and qualitative research with an in depth literature review is introduced. This study reveals a high added value of using BIM for (1) safety rule checking and design validation and (2) safety education, training and communication. BIM as a decision supporting tool has the potential to reduce the underestimation of safety hazards and improve safety reporting, which have been identified as current vulnerabilities in the construction industry. Furthermore, an added benefit to sustainability following the concept of Construction Hazard Prevention through Design (CHPtD) is illustrated. In practice, however, BIM for OSH remains unused, while those working with BIM are not familiar with safety planning. This study indicates that in order to fully utilize the potential of BIM, intuitiveness and standardization is required, while those implementing BIM and those using BIM need to be aware of and willing to exploit the potential of new technologies. The challenge now is to recognize the potential of BIM in relation to OHS and to actively use BIM for health and safety purposes. / Att skapa en säker arbetsmiljö på byggarbetsplatsen är fortfarande en global utmaning för byggbranschen. I den tyska byggbranschen inträffade till exempel i genomsnitt 110 000 olyckor per år under perioden 2010-2019 och det syns ingen märkbar minskning. I detta sammanhang verkar traditionell säkerhetsplanering inte kunna garantera tillräcklig hälsa och säkerhet under byggandet. I samband med den strategiska BIM-implementeringsplanen som publicerades av det tyska transportministeriet 2015 ska Building Information Modeling (BIM) användas i allt större utsträckning under de kommande åren. Syftet med den här artikeln är att identifiera hur BIM skulle kunna ha en positiv inverkan på arbetsmiljö och säkerhet (OHS) på byggarbetsplatsen. Studien kombinerar kvantitativ och kvalitativ forskning med en djupgående litteraturgenomgång. Resultatet visar att det finns ett stort mervärde i att använda BIM för (1) kontroll av säkerhetsregler och validering av konstruktionen och (2) utbildning, träning och kommunikation om säkerhet. BIM som beslutsstöd kan möjliggöra en mer realistisk bedömning av säkerhetsrisker och förbättra säkerhetsrapporteringen, vilket har identifierats som aktuella sårbarheter i byggbranschen. Det finns också fördelar med att implementera konceptet Construction Hazard Prevention through Design (CHPtD). I praktiken är dock BIM för arbetsmiljöfrågor fortfarande oanvänd, samtidigt som de som arbetar med BIM inte är tillräckligt bekanta med säkerhetsaspekter. För att BIM:s potential ska kunna utnyttjas fullt ut krävs en ökad användarvänlighet och standardisering av verktygen. Samtidigt måste de som implementerar och använder BIM vara medvetna om och villiga att utnyttja den nya teknikens potential. Utmaningen är nu att förstå potentialen av BIM för arbetsmiljöaspekter och att proaktivt använda BIM för att öka säkerheten på byggarbetsplatser.

Introduction (and purpose) – Since the 1970s, digital development and modeling has improved from simple digital illustrations of a building to advanced software, such as Building Information Modelling (BIM), that allows contractors to easily collaborate on a shared model. These advanced modelling systems create the opportunity to optimize planning as well as produce a higher quality product by modelling how all the various parts of a build work together and decreasing the number of potential errors that occur on-site. To better understand how BIM can improve production, this study aims to investigate the current use of BIM and potential areas of opportunity within the prefabricated housing construction sector. Method – Data was collected through semi-structured interviews with five employees of five separate companies active in the Swedish production industry of single-family houses. Additional data was collected through a survey that was shared with a total of 17 companies, three of which partook in the survey and shared it with the companies’ employees. Results – The interviews and surveys revealed limited use of BIM technology in current developmental practice, although the company representatives still expressed interest in future technological advancement. The company representatives endorsed the ability to automate work processes in both the planning phase as well as the production phase as the greatest reason for expanding future usage. The survey revealed interest in using BIM technology to provide the opportunity to reduce the number of mistakes that occur between different contractors, where collisions may occur between unique models that have not been integrated by a single system. Analysis – According to the interview respondents, the use of BIM technology could create opportunities for businesses to remain relevant by more easily integrating future technological developments. In addition, the use of BIM technology can attract new, competent personnel. The possibility of using cloud-based BIM allows a greater degree of customer involvement in projects. However, the economic value of BIM implementation is not clear as changing established work processes may require new procedures in the company. Therefore, changing to a BIM-based work system may not be economically advantageous to companies that already have a working business model. Discussion – While indicating an interest in future development using BIM, this study revealed currently limited use of BIM technology in prefabricated housing companies, where companies currently dedicate various amounts of recourses for its technological development. A larger, randomized sample would allow for a more generalizable idea of BIM use, as this study’s results could be biased by including opinions only of those who chose to respond from a limited number of companies. The volunteer method of data collection may have skewed results, as people who choose to respond often have strong opinions about the topic. However, using a mixture of interviews and surveys did allow collection of both qualitative and quantitative data and provided an initial look into current opinions about BIM as well as areas where participants believed it could help in production, even if it is not currently in use. / Introduktion (och syfte) – Sedan 1970-talet har utvecklingen av digitala verktyg gått från enkla illustrationer, till Byggnadsinformationsmodellering (BIM), en avancerad samarbetsteknologi som tillåter olika yrkesgrupper att arbeta i en gemensam modell. Tekniken möjliggör både optimeringsmöjligheter vid planering och höjd produktionskvalitet där modelleringen av en byggnad kan minska andelen kollisioner som riskerar uppstå vid montage. För att bättre förstå hur BIM kan förbättra produktion fokuserade studien på att utvärdera nuvarande och framtida potentiella användningsområden inom den prefabricerade småhussektorn. Metod – Datainsamlingen bestod av fem semistrukturerade intervjuer från fem enskilda företag inom den svenska småhusbranschen. Intervjuerna kompletterades med en enkät som delades med totalt 17 företag, varav tre företags medarbetare delade enkäten internt inom företaget. Resultat – Både intervjuerna och enkäten visade ett begränsat användande av BIMteknik i företagens arbetsmetoder, trots det uppgav företagsrepresentanterna ett intresse i framtida teknikutveckling. Företagsrepresentanterna förespråkade möjligheterna att automatisera både projektering och produktion som drivande orsaker för fortsatt teknisk utveckling. Enkätundersökningen visade ett intresse att, i deras arbete använda BIMteknik för ökad kommunikation mellan yrkesgrupper, där potentiella kollisioner mellan modeller från olika system kan hanteras på ett effektivare sätt. Analys – Användandet av BIM-teknik kunde öka företagens möjlighet att lättare implementera framtida teknisk utveckling. Samtidigt som ett högt teknikanvändande kan attrahera ny kompetent personal. Möjligheten att förlägga BIM-tekniken till webbtjänster tillåter beställare att bli mer involverade i sitt husprojekt. Trots det är det inte klart vilket ekonomiskt värde BIM-användandet ger, där implementeringen av ett nytt system kan kräva att justering av flera redan befintliga system inom företaget. Implementeringen av ett BIM-baserat arbetssystem är därför inte en självklar investering för företag som redan i dag har en fungerande verksamhet. Diskussion – Trots ett, i dagsläget, begränsat användande av BIM-teknik visade företagen i den prefabricerande småhusindustrin ett intresse i teknikens framtida utveckling, där företag dedicerar varierande mängd resurser för teknikens utveckling. Fortsatta studier föreslås genomföra med mer omfattande, och slumpmässiga datainsamlingar eftersom undersökningen, som använt ett begränsat antal företag, har krävt att respondenten har velat delta i studien och kan med det tros kunnat gett en partisk bild om ämnet. Användandet av intervjuer för kvalitativa data och enkät för kvantitativa data tillät för en bredare spektrum av åsikter att bli hörda rörande det aktuella användandet av BIM-teknik, och inom