The sun is an endless energy source and the heat it produces can be used to heatup our homes. This technology is relatively old and was introduced in the late70-s. There are two kinds of solar collectors that are most frequently used todayand these are plain solar collectors and vacuum solar collectors. The plain solarcollectors are the once that are used the most but the vacuum solar collectorshave increased more as a percentage the last couple of years.The biggest question asked regarding an investment in solar heating is if theplant is economically profitable. This question has no direct answer because itis dependent on a couple of prerequisites. These prerequisites are for examplewhich the existing heating system is used for the house, the accumulator tankbeing used and the houses orientation to mention a few.An investment in solar heating can be considered if the existing heating systemis either oil heating or direct electrical heating. The ground for this is that theprices for these fuels have increased a great deal in the last couple of years andbecause of that solar heating can be competitive. On the contrary, if you havean existing system that is either wood heating, pellets or long-distance heatingthe investment in solar collectors would not in most cases be profitable. Otherreasons could be current here like the environmental winnings. The sun is aclean and “free” heating method and this has been the reason why some peoplehave decided to invest in it. The energy that is produced by the solar collectorsis free and the economical calculation is based on the investment cost, whichoften is expensive, spread over the life-span of the system.There have been state funds to apply for over the years. These have caused theinvestment cost to sink for the plants ant the interest to increase. There are acouple of state funds to apply for and these can not be combined. The one mostcommonly used is SFS 2000:287 – förordning om statligt bidrag tillinvesteringar I solvärme that was introduced in the year 2000 and concernedsolar heating. This is a contribution that is bound to the yearly heat exchangethe plant can produce and it can, at most, give 7 500 Swedish crowns in funds.This regulation was replaced in the year 2008 by the regulation SFS 2008:1247– Förordning om stöd för investeringar I solvärme that is a similar edict wherethe difference lies in the calculation process for the amount of the funds that aregiven for the plant. As in the earlier regulation the maximum amount of thecontribution is 7 500 Swedish crowns per household.A new state fund contribution is proposed where the changes are to increase thecontribution to 3,90 kr per kWh with a maximum amount of 12 000 kr perhouse. The contribution will not include bigger projects and will extend over aperiod of 4 years with a total budget of 160 000 000 kr.

This report provides a comparison between the products cellular concrete, foam concrete and LECA concrete. The questions to be answered during the work is how the cellular concrete stands up in cost terms to the existing competitors on the market, how the concrete products differ in design work, and in which situations the concrete varieties are preferred to use. Cellular concrete is a variant of ordinary concrete, with the difference that the ballast is exchanged from stone materials to expanded polystyrene beads (EPS). This substitution gives a product with higher insulation values but lower weight than ordinary concrete. The work was carried out by designing a survey which was sent to two hundred randomly chosen companies across Sweden, to see the building industry’s opinion of the product cellular concrete. The survey showed that cellular concrete was equals its competitors in terms of price, while the product was said to be more flexible, quicker and easier to cast. Then some of the companies, who participated in the survey, were interviewed to see more carefully, how the price, the workmanship and the time for casting and dehydration differed between the products. Meanwhile, technical data were presented for the products which formed the basis for the U-value calculation and the weight analysis. The result of this work was that LECA concrete is the cheapest option, when the Uvalue is 0,40 W/(mK) and when the total thickness, including the following works, is 200 mm. Cellular concrete was found to be cheaper than foam concrete in small quantities, in the both cases, since the foam concrete must be cast in multiple layers. In addition, foam concrete requires more equipment, which results in a higher fixed cost. Foam concrete becomes, however, more profitable the larger volumes that are cast, because the fixed charges of the product are earned by the low volume cost. Cellular concrete is suitable for smaller works, especially in tight spaces where some insulation is required. Larger volumes are not beneficial because of the high volume cost. Often, the weight may be decisive in the method and material selection. On these occasions, the cellular concrete advantages through both low weight per unit volume and good thermal insulation. To screed the cellular concrete has been shown to cause large additional costs. At times, when no need to screed the concrete surface has occurred, the total cost of the product almost halved. Cellular concrete should not be cast in layers thinner than 50 mm. LECA concrete must be cast in a layer of at least 100 – 120 mm that sufficient adhesion can be obtained. This makes the product unsuitable for small castings, including castings of the existing joists below 100 mm, but works well as foundations. Of those described options, foam concrete is most suitable in larger castings. However, it appears that the main use of foam concrete has been shown to be as a filling material in road embankments.

Allt från artiklar i tidningar, till demonstrationer och ockupationer tyder på attbostadsbristen för unga och studenter är stor just nu. Till hösten 2009 väntas ovanligtmånga söka till högskolestudier runt om i landet och därför ligger det i tiden attundersöka vad man kan göra åt bristen på studentbostäder. Detta arbete syftar till att ta fram förslag och undersöka lösningar åt kommunen iJönköping, för att underlätta deras arbete i att skapa nya möjligheter tillstudentbostäder kommunen. Tomtinventeringar och studier av referensobjekt har genomförts och redovisas i dennarapport. Detta ledde till att tre olika områden valdes ut och gavs förslag på lägenheter.Dessa inkluderades i en enkät som gavs ut till studenter vid Högskolan i Jönköping,vilken visade på hur och var studenter vill bo i Jönköping, samt några av derasförutsättningar. Som resultat av denna rapport redovisas statistik från undersökningen, bland annat attstudenter vill ha tillgång till kök i den egna lägenheten, samt att ungefär en fjärdedelav studenterna äger en eller flera bilar. Dessutom menar resultatet att studenter vill bopå halvcentralt avstånd från skolan, med en månadshyra på max 3500-4000kr.Tillsammans med detta redovisas en områdesplanering över det gamla ”KabeSommarland”, som var det vinnande förslaget i undersökningen. Slutligen sammanfattas även några punkter med tips på vad studenter vill ha och hurman kan lösa dessa behov. Vidare nämns också några förslag på framtida arbete. / Everything from articles in newspapers, to demonstrations and occupations indicatesthat the lack of housing for young people and students is huge right now. By theautumn of 2009 it’s expected unusually many new applicants for higher education inthe entire country and therefore it is in time to examine what to do about the lack ofstudent housing. This work aims to develop proposals and investigate solutions to the municipality ofJönköping, in order to help out in their work in creating new opportunities for studenthousing. Site inventories, together with studies of reference objects have been carried out andpresented in this report. This led to that three different sites were selected and eachgiven suggestions on apartments. These were included in a questionnaire that wasgiven out to students at Jönköping University, which showed how and where studentswant to live, and some of their conditions. As a result of this report statistics from the survey are presented, which among otherthings presents that students want access to a kitchen in their own apartment, and alsothat approximately one quarter of the students owns one or more cars. Furthermore,the results mean that the students want to live on half-center distance from the school,with a monthly rent of up to 3500-4000 SEK. Together with this, an area in the old“Kabe Sommarland”, which was the winning proposal in the survey, was planned. Finally, the report summarizes some tips on what students want and how to solvethese needs. In addition we also mention some ideas for future work.

Abstract This report intends through a case study to investigate if lightweight concrete is appropriate as main material in the outer wall of a seven storey residential building. A technical design is carried out in accordance with the definitions and requirements for passive houses, given by FEBY’s1 “Demand specification for passive houses”. A literature review is also carried out for a comparison between regular bolt wall and light weight concrete wall, with a focus on the safety of moisture. The lightweight concrete block used in the report is as a celblock produced by the company H+H Sweden AB. The methods used have resulted in compliance with requirements and recommendations from authorities. Calculations of energy, noise and moisture risk assessment has been carried out. The work has resulted in the conclusion that the lightweight concrete itself is not able to isolate in the extent necessary to obtain chosen U-value of 0,1 W/m2 ° C, without getting to thick. Therefore additional insulation is needed. There are few relevant reference objects built with only light weight concrete. A villa in Lomma, Sweden, has been designed but is not yet built. The house has no additional insulation and the climate screen consists only of light weight concrete and plaster. The multi storey building designed within this report has generally large windows, also to the north, which in passive house context is unusual. The large window areas result in greater thermal bridges around the windows and greater losses of heat through transmission. As compensation a very low U- value of 0,1 W/m2 ° C was set as a prerequisite from the start ensuring a positive energy balance. This action has proved necessary when implemented energy balance calculation resulted in the heating demand of 42 kWh/m2 per year. Maximum allowable energy for a passive house is according to FEBY under 50 kWh/m2 per year. There are several advantages identified when using light weight concrete. All problems related to moister are avoided with this completely mineral material. Light weight concrete offers good thermal insulation by its porosity. It has heat storing properties during the winters. The material is fireproof and free from chemicals. Together with additional insulation a quiet and healthy indoor environment is derived. It has been difficult to find potential risks of using concrete in the climate screen of a passive house. Passive house technology is relatively new, and passive house technology with concrete is even newer. In fact, the villa in Lomma is said to be the first in Sweden carried out in light weight concrete. A minor estimation upon the costs of a the insulated light weight concrete wall, contra a wood bolt wall has proved the light weight concrete wall to be twice as expensive. Perhaps the future will prove risks that have not yet been revealed?

No description available.

Vi människor blir allt fler. Vi förbrukar allt mer. Elförbrukningen skjuter i höjden och soptipparna växer. Vattendragen växer igen allt mer. Miljöresurserna sinar och miljön har allt svårare att återhämta sig. Vad ska vi göra? Ska vi producera mindre? Ska vi konsumera mindre? Ett direkt svar finns det inte på dessa frågor. Problemet är alldeles för brett. Menen del lösningar går att finna i kretsloppstänkande byggnation. Detta examensarbete kommer att kretsa kring om flerbostadshusformaten kan anpassa sitt kretslopp som det görs ute på bland småhusen i ekobyar med naturen, i stadsmiljö. Vilka drifttekniska delar kan minskas och är det möjligt att utföra ett kretsloppstänkande i stadsmiljöer? Mycket pekar på att samhället går mot ett modernt kretslopp där platsens förutsättningar förespråkar valet av kretslopptyp. Byggnation i stadsmiljö bör utnyttja stadens kretslopp, sophantering och återvinningsstationer, vilket är det moderna kretsloppet. Sker byggnationen vid utkanten av staden eller i glesbygden kan kretslopp uppnås hand i hand med närliggande natur. Men samtidigt bör det moderna kretsloppet anpassas och förenas med det naturliga i kretsloppet. I bruksstadiet används energisnåla drifttekniska delar som ska hjälpa till att minimera konsumtionen av elektricitet, vatten och uppvärmning, samt minimera utsläpp som avlopp och avfall. De boende ska vara informerade om sina miljöpåverkande val. Detta kan ske till exempel genom att införa mätinstrument med display för att de boende ska kunna se sin konsumtion av elektricitet och vatten i sina lägenheter för att öka medvetenheten. I examensarbetet har det arbetats fram ett generellt förslag för nybyggnation i Sverige. Förslaget kan användas som riktlinje och stöd för vad som bör tänkas på för anpassning till olika kretslopp samt för att minimera energiåtgången under brukstid. Med riktlinjerna i åtanke har vi tagit Eriksbergsområdets stapelbädd som ett praktiskt exempel för att anpassa det generella förslaget till en specifik plats, samtidigt som platsen och byggnadens ändamål tas i beaktande.

Since a couple of decades the community of Jönköping has worked out an urban vision of how the city should be appropriated expanded. The prospect extends to around year 2040 and deals with the area south of lake Munksjön in Jönköping, Sweden. Today there is a proposal of how this would look like and what main public functions that should be located there. One issue in the so-called urban vision 2.0 indicates a congressional building. This report describes how such an object can be designed according to the urban vision conditions. The work is focused on three main themes; * Architectural concept and a modern form of expression. * A functional attractive congress building in a new planned town centre. * General concept of a realistic structure system that meet the spatial and architectural possibilities. Various concepts in the meeting industry and in the architecture field are identified in order to understand the concepts and ideas with today´s congress buildings. Through analysis of the study, the report shows how structure and architecture interact in practice. Using this information, an architectural proposal and structure proposal is given. The result is a relative large congress building at the south shore of lake Munksjön. The shape is organic and inspired by the local vegetation and water environment. Physically, it is an eight-storey building with rather clear features on each storey. The main objective of the building´s function is rooms for meetings, for both private and formal occasions. The proposal allows for large gatherings and makes it possible for large and small activities at the same time in the building. Regard to the result of the structure analysis, the proposal should be technically feasible. / Sammanfattning I Jönköping finns sedan ett par årtionden en utformad stadsvision om hur staden lämpligast ska expandera. Framtidsperspektivet sträcker sig till ca år 2040 och behandlar bland annat området söder om Munksjön i Jönköping. Idag finns ett arkitektförslag på hur det skulle kunna se ut och vilka huvudsakliga samhällsfunktioner som kan lokaliseras där. I planen, det vill säga den så kallade stadsbyggnadsvisionen 2.0 anges en kongressbyggnad. Den här rapporten beskriver hur ett sådant objekt kan utformas utifrån stadsbyggnadsvisionens förutsättningar. Arbetet är fokuserat på tre huvudteman; * Arkitektonisk idé och en modern uttrycksform. * Ett funktionellt tilltalande kongresshus i en nyplanerad stadskärna. * Principlösning på ett realistiskt stomsystem som tillgodoser rumsliga och arkitektoniska möjligheter. Olika begrepp inom mötesbranchen och arkitektur identifieras för att förstå koncepten och idéerna med dagens kongresshus. Genom analyser visar rapporten också hur stomlösningar och arkitektur samverkar i praktiken. Utifrån denna information ges ett arkitektoniskt förslag och ett stomförslag. Resultat är ett relativt stort kongresshus vid Munksjöns södra strand. Formerna är organiska och inspirerade av den lokala växtligheten och vattnet. Fysiskt är det en byggnad i åtta plan med funktionsindelade våningar. Huvudmålet med byggnadens funktion är lokaler för möten, både på det privata som på det formella planet. Förslaget möjliggör också för stora folksamlingar där det även finns utrymme för stora som små aktiviteter samtidigt i byggnaden. Med de analyserade referensobjekten med avseende på konstruktion som underlag, anses förslagsbyggnaden vara tekniskt genomförbar.

We have the tradition in Sweden to build villas and houses with a wooden framework. It has become natural for us because we have so much forest in our country. Building with wood has advantages, it is easy to process, but also disadvantages, as it is sensitive to moisture. Finland has long made use of the thermal blocks to build villas. It is a type of bricks that are a bit like a sandwich element, with a core of EPS and concrete on both sides of the core material. The concrete is hollow, so that after the walls has been bricked up you pour concrete into the hollow bricks. The issue of this report is to find out if concrete can be an alternative to wood as framework material in villas. To make the comparison, we have used us a reference house. We have a wall with a wooden framework with the same U-value as the thermal blocks to get a fair energy comparison. One of the advantages of the thermal blocks is its relatively high heat storage capacity. The heat storage capacity makes the indoor temperature more even and you do not have to have as much effect on the heating system. You can also bring down the energy consumption because the concrete stores the free heat in the form of solar radiation, personal heat and heat from machines, which are then released when the room temperature is lower than the wall temperature. Another advantage is that the building becomes almost free of thermal bridges when building with thermal blocks. The only cold bridges you get are the ones around windows and doors. The wall of thermal blocks has a higher sounds reduction index and a higher fire class than the wall with a wooden framework. Material costs for the heating blocks are almost twice as high as for a wall with a wooden framework with the same U-value. It is a disadvantage for the thermal blocks. By contrast, heating blocks, doesn’t take as long to build, which on our reference building reduces construction time by about 60 hours. The energy to save thanks to the heat storage and the virtual absence of thermal bridges is approximately 1700kWh a year. There is not much energy, so it takes a long time to earn the extra amount it costs to build with the thermal blocks compared with wooden framework. The motive to build with the thermal blocks is instead the high level of comfort you get. You get fewer hours with the upper and lower temperatures in the building and less disturbed by traffic noise and other noise from outside thanks to the higher sound reduction index. / Vi har som tradition i Sverige att bygga villor och småhus med träregelstomme. Det har blivit naturligt för oss, eftersom vi har så mycket skog i landet. Att bygga med trä har fördelar, som att det är lätt att bearbeta men också nackdelar, som att det är känsligt för fukt. I Finland har man länge använt sig av värmeblock för att bygga villor. Det är en typ av mursten som är lite likt ett sandwichelement, med en kärna av EPS-cellplast och betong på båda sidorna om cellplasten. Betongen är ihålig, så att efter man har murat upp väggarna och dragit installationer gjuter man i hålrummen väggarna. Frågeställningen i denna rapport är om betong kan vara ett alternativ till trä som stommaterial till villor. För att kunna göra jämförelsen har vi använt oss av ett referenshus. Vi har tagit fram en vägg med träregelstomme med samma U-värde som värmeblocken för att få en rättvis energijämförelse. En av fördelarna med värmeblocken är dess relativt höga värmelagringsförmåga. Värmelagringsförmågan gör att man får en jämnare inomhustemperatur och man behöver inte ha så hög effekt på värmeanläggningen. Man kan också få ner energiförbrukningen genom att betongen lagrar gratisvärme i form av solinstrålning, personvärme och värme från maskiner, som sedan avges när rumstemperaturen blir lägre än väggens temperatur. Ytterligare en fördel är att man blir nästan helt utan köldbryggor när man bygger med värmeblocken. De enda köldbryggor man får är runt fönster och dörrar. Man har en högre brandklass och en högre luftljudsisolering på väggen av värmeblocken än på träregelväggen. Materialkostnaderna för värmeblocken är nästan dubbelt så hög som för en träregelvägg med samma U-värde. Det är det som talar emot dessa. Däremot har värmeblocken en lite lägre enhetstid, som på vår referensbyggnad kortar ner byggtiden med ca 60 timmar. Den energibesparing man gör tack vare värmelagringen och de nästan obefintliga köldbryggorna är ungefär 1700kWh om året. Det är inte så stor energibesparing, så det tar lång tid innan man tjänar in den extra summa det kostar att bygga med värmeblock jämfört med träregelstomme. Motivet för att bygga med värmeblocken är istället den höga komfort man får. Man får färre timmar med över- och undertemperaturer i byggnaden och man störs mindre av trafikbuller och annat buller utifrån tack vare den högre luftljudsisoleringen.

Värnamo kommun förvärvade 2008 gummifabriken i Värnamo. Tanken är att omvandla den nästan 20 000 m2 stora fabriken från 1930-talet till ett utvecklings- och kulturcenter. Den befintliga byggnaden utformades för att släppa ifrån sig värme från industrins processer. Till följd av byggnadens utformning och de ökade driftkostnader som det skulle innebära att underhålla denna byggnad idag så är en energieffektivisering av byggnaden nu aktuell. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka vilka åtgärder som är lämpliga och krävs för att energieffektivisera gummifabriken. Samtidigt som byggnadens energihushållning skall förbättras så finns krav på att exteriören och främst fasaderna skall bevaras. För att kunna mäta förbättringen genomförs datorsimuleringar av den förbättrade byggnadens energianvändning som sedan jämförs med energianvändningen för den befintliga fabriken. Som mål sätts först de krav som ställs enligt BBR på ny- och ombyggnader avseende energihushållning. För gummifabriken innebär det bland annat en specifik energianvändning som är högst 108 kWh per m2 Atemp och år samt ett Um-värde på högst 0,7 W/m2 oC. Som ett högre ställt mål vill Värnamo kommun även att det utreds ifall det är möjligt för gummifabriken att uppnå de stränga krav som ställs på passivhus av den här byggnadskaraktären.  Gummifabriken är en komplex byggnad som byggts om och till ett antal gånger. Förenklat sett består ytterväggarna av 1½-stens tegelväggar där vissa väggar är putsade utvändigt. Taken är främst uppbyggda av Siporexplattor, en slags lättbetong. Grunden är av betong. Efter beräkningar uppskattas den specifika energianvändningen för den befintliga byggnaden till 144 kWh/m2 år då självdragsystem används. Självdrag är dock otillräckligt för att ventilera byggnaden. När ett mer anpassat FT-system används fås istället en specifik energianvändning på 218 kWh/m2 år.  Byggnadstekniska åtgärder för en förbättrad energihushållning sker främst genom tilläggsisolering av klimatskalet och genom att täta byggnaden så att luftläckaget genom klimatskalet reduceras. Taket tilläggsisoleras utvändigt och grunden invändigt. Delar av grunden kan dock tilläggsisoleras utvändigt. På grund av bevarandekraven måste ytterväggarna tilläggsisoleras invändigt. Invändig tilläggsisolering medför dock vissa fuktrelaterade problem så som ökad risk för frostskador för teglet och ökad fukthalt i väggen. Dessutom förblir köldbryggor obrutna och medför därför större energiförluster än vid utvändig tilläggsisolering. Det kan även bli problem med kalla golv och risk för nedsmutsning vid dessa.  Erforderlig lufttäthet uppnås genom korrekt utförda anslutningar vid kritiska punkter som exempelvis vid genomföringar och fönstersmygar. Här är ett korrekt arbetsutförande av yppersta vikt för att uppnå god funktion.  Förslag till åtgärder för energieffektivisering presenteras i olika paket som benämns typfall. Mellan dessa varierar vilka byggnadsdelar som tilläggsisoleras och hur de tilläggsisoleras. Genom att studera resultaten för typfallen går det att konstatera att det är möjligt att förbättra byggnaden så att den klarar kraven enligt BBR. För Typfall 1 fås exempelvis en specifik energianvändning på 72 kWh/m2 år samt Um = 0,491 W/m2 oC. De krav som ställs på passivhus är däremot svårare att uppnå utan att vidta radikala åtgärder som förändrar byggnadens exteriör. Det är främst effektkravet som är svåruppnåeligt.

Constructing multi floor buildings by light weight material have increased recently. There are many advantages of using light weight material, such as wood, for the environment. However, one of the deficiencies of lightweight material is the acoustic performance. Transmission of sound and vibration through floors in multi floor buildings in wood is a drawback to be considered. There are many studies that have addressed this issue. It is most common to make a finite element models well as experiments in laboratory. In these studies the material properties in the FE model are probably often adjusted to correlate to the laboratory experiments, since there is a large spread in material properties found in literature. This thesis however tries to elaborate on the actual material properties of the included wooden elements. Dynamic testing is done to determine the spread (here spread means gap between material properties) in material properties of wooden elements. The materials tested are chipboards and two types of wooden beams. The examined beams are both normal wooden beams and laminated veneer lumber beams. When the dynamic behaviour is known for the wooden parts, they are assembled to two small floor systems. The floor systems consist of four beams and one wooden board. The assembly is dynamically tested in laboratory and in FE software. The FE model used the known material properties for each individual building part. The results from the FE model correlate well with the laboratory tests. This shows that when material properties are known a FE model can predict the real behaviour. However, the examined material properties show a large spread from beam to beam, etc and a better knowledge about the material properties of used wooden parts is needed. / Att bygga flervåningshus med lätta byggmaterial har blivit allt vanligare. Det finns många fördelar med att använda lätta material, såsom trä. En av fördelarna är att det är skonsamt för miljön. Emellertid är en av bristerna i lättviktsmaterial den akustiska prestandan. Överföring av ljud och vibrationer genom golv i flervåningshus i trä är en nackdel att överväga. Det finns flera studier som har behandlat denna fråga. Ofta görs finita element modeller samt tester i laboratorium. I dessa studier justerar man materialegenskaperna i FE-modellen för att korrelera mot laboratorieexperiment. Detta eftersom det finns en stor spridning i materialegenskaperna för trä i litteraturen. Med detta examensarbete, undersöks de faktiska materialegenskaperna hos träelementen genom försök. Dynamiska tester utförs för att bestämma spridningen i materialegenskaper. De testade materialen är spånskivor och två typer av träbalkar. De undersökta balkarna är både normala träreglar och laminerade faner balkar. När det dynamiska beteendet är känt för trädelarna, monteras de ihop till två små golvsystem. Golvsystemen består av fyra balkar och en träskiva. Den assemblerade modellen testas både dynamiskt i ett praktiskt försök och i ett FE program. I FEmodellen används de tidigare framtagna faktiska materialegenskaper för varje ingående enskild byggnadsdel. Resultaten från FE-modellen korrelerar väl med de praktiska experimenten. Med detta examensarbete visas att när materialegenskaperna är kända kan FE-modellen förutsäga det verkliga beteendet. De undersökta materialegenskaperna visar dock en stor spridning från balk till balk, etc. och mer kunskap om materialegenskaper hos trädelar behövs.