The built environment should be accessible for everyone. A residence shall be functional without creating a handicap for people who have a disability from birth, caused by an accident or of old age. A residence that is accessible creates equal conditions for everyone. In this report the accessibility of newly built blocks of flats in Uddevalla city from 1990 until today are interpreted. One project that is yet to be built is interpreted and compared with the already existing projects. The apartments of seven projects have been analyzed according to today’s regulations of accessibility. The Swedish politics regarding disablement and a historical overview of the building regulations from the 1980’s till 2010 give the foundation of the analyses of the projects. One type-apartment in each project has been furnished to be able to interpret how the accessibility demands are fulfilled. In the study the conditions of the seven projects are different. Two of the projects, that have been built 8 years apart, are two-story apartment blocks. These projects separate from the other projects that are four-seven story apartment block buildings. One of the buildings has the concept of being able to keep living in and using the apartment when ageing. The four project that remains are all block of flats with 26-45 apartments each, with the difference of when they were built, or is going to be built. The result of how accessible the different apartments are in each project depends on how well thought-out the floor plan is. The oldest project is comparable to and even better than two of the younger projects when it comes to accessibility. A neutral hallway or accessing a bedroom from the living room is a recurring design that is found in five of the seven projects. In three of the projects a failing design or different building regulations causes the bathroom to fail the accessibility demands. The recurring center- to- center distance between the toilet and washbasin in each projects determines if the accessibility demands are achieved. When a kitchen, dining area and living room are in an open connection with each other they create practicability, but depending on the measurements of each space the accessibility demands can be fulfilled or shattered by collisions, created when furnishing.

Byggnadssektorn uppskattas idag stå för närmare 40 % av vår totala energiförbrukning, varav nästan 60 % utgörs av uppvärmning och varmvatten. Från myndigheter såväl som allmänheten börjar högre krav ställas på energihushållning i vårt byggnadsbestånd. I media duggar informationen tätt om nya metoder för energieffektivisering, ändå visar statistiken att mycket finns kvar att göra. Frågan som bör ställas är var problemet ligger. Detta examensarbete behandlar projekteringens roll för slutresultatet med avseende på energianvändningen i flerbostadshus. Syftet är att identifiera förbättringsfaktorer för hur projekteringen kan påverka byggprocessen mot ett mer energieffektivt slutresultat. Arbetet grundar sig på tidigare studier och utnyttjar dels en fallstudie av ett 3 st. flerbostadshus i Västerås från 2000-talets början, dels en intervjustudie med fokus på upplevda svårigheter i arbetet med energifrågor bland byggbranschens aktörer. I den inledande litteraturstudien identifierades tekniska och processberoende faktorer som avgör en byggnads energianvändning. Den knyter också an till liknande studier för att tillvarata tidigare erfarenheter. Fallstudien resulterade i att uppmärksamma hur stora konsekvenserna blir av att inte beakta energianvändningen i tillräcklig omfattning. Intervjustudien resulterade i att identifiera likheter och skillnader i de olika aktörernas syn på projekteringen med avseende på byggnaders energianvändning. Bland de förbättringsfaktorer som identifierats bör framför allt en mer framträdande roll hos byggherren nämnas. En tydlig ambitionsnivå för projektet tillsammans med kravformuleringar är också en nödvändighet. Ett samarbete mellan aktörer där all tillgänglig kompetens utnyttjas redan i tidiga skeden krävs också för att kunna beakta energifrågan på allvar. Tekniska konsulter måste ges tillfälle att påverka projektet innan det låsts i alltför stor utsträckning. Fokus genom hela projekteringen bör ligga på ett betraktningssätt där hela byggnaden ses som ett sammanhängande system. Under arbetets gång har också uppmärksammats ett behov av att underlätta uppföljning av utförda byggprojekt. Uppföljning är nödvändigt för att utveckla branschen och frångå ryktet om en byggbransch oförmögen att lära av tidigare misstag. Slutligen kan nämnas att en ökad efterfrågan från samhället måste ske som incitament för byggherren att bygga mer energieffektivt. Samtidigt handlar det för byggherren om att marknadsföra fördelarna med energieffektiva alternativ till konventionella bostäder för att skapa efterfrågan.

This report describes the building of a computer model that makes it possible to simulate the thermal climate in a greenhouse. The computer model is built on the physical theory of heat exchange that occur in a greenhouse, such as radiation and convective heat exchange. The model also includes the heat storage that is active in a greenhouse. The computer model is used to simulate the thermal climate in a greenhouse under three periods, winter, spring and summer. It also investigates which effect a concrete wall has on the thermal climate in a greenhouse. The purpose of putting a concrete wall in the greenhouse model is to investigate the possibility to store heat during the day and then use this heat when the temperature drops during the night. The result from the simulations shows that a concrete wall levels the big difference in temperature that normally occurs under a day in a greenhouse. It also shows that heat is stored in the concrete wall and during the night the wall temperature is higher than both the outdoor temperature and the greenhouse temperature. This makes the wall a source of heat during this time. / Växthus är pga. sin utformning väldigt känsligt för klimatets påverkan. Detta resulterar i att klimatet i växthuset under soliga dagar kan uppnå väldigt höga temperaturer medans temperaturen under kalla dagar och nätter kan bli lika låg som den rådande utomhustemperaturen. Växthusets klimat blir därför väldigt extremt och temperatursvängningarna stora. Temperatursvängningarna beror till stor del på växthusets låga värmetröghet och genom att öka trögheten i en byggnad kan temperatur svängningar minskas och ett jämnare termisk klimat uppnås. En ökning av trögheten kan också bidra till att värme lagras under varmare perioder och på så sätt minska ett eventuellt uppvärmningsbehov under de kalla perioderna. För att undersöka tröghetens inverkan och möjligheterna till värmelagring hos ett växthus har detta examensarbete inriktats på uppbyggnaden av en datormodell som kan simulera ett växthus termiska förhållanden. Modellen har sedan använts för att undersöka hur en betongvägg påverkar det termiska klimatet i växthuset samt betongväggens förmåga att lagra värme. Datormodellen har byggts upp i MATLAB vilket gör det möjligt att med klimatdata från olika perioder simulera växthuset inre klimat. Datormodellen bygger på matematiska beräkningar som grundar sig på fysikaliska och termiska samband. Växthuset som undersöks i datormodellen bygger på ett växthus som är planerat att uppföras på trädgårdsanläggningen Wij trädgårdar i Ockelbo. Växthuset går under namnet Eldtemplet och ingår i projektet ”Ny energi i gamla landskap” som ska utforska möjligheterna till nya energikällor inom trädgårds- och odlingsverksamhet. Simuleringar har genomförts med klimatdata från ett dygn under tre olika årstider, vinter, vår och sommar. Resultatet från simuleringarna visar att temperaturerna i växthuset påverkas väldigt mycket av den infallande solstrålningen. Införandet av en betongvägg ökar växthusets tröghet och jämnar ut temperatursvängningarna i växthuset. Simuleringarna visar också att betongväggen får en värmelagrande förmåga och under vissa perioder kan tillföra växthuset värme under natten då temperaturen i växthuset sjunker. Genom resultatet kan slutsatsen dras att det finns åtgärder att ta till som kan förbättra växthusets termiska egenskaper väsentligt och göra växthus mer energieffektiva.

Lagen om energideklaration började gälla den 1 oktober 2006 och grundar sig på ett EG direktiv som syftar på att energieffektivisera våra byggnader. Byggnader i Sverige står för cirka 40 procent av landets totala energianvändning och det är därför viktigt att man försöker hitta energieffektiviseringar kring detta område. Målet med energieffektiviseringen är att skapa möjligheter för en hållbar samhällsutveckling, trygga vår energiförsörjning och samtidigt kunna minska EU:s beroende av importerad energi. Syftet med detta examensarbete är att hjälpa John Mattson Fastighets AB att uträtta en energideklaration för fastighetsbeståndet ute på Lidingö. Målet är att komma fram till energibesparingsåtgärder som är kostnadseffektiva och värna om kundkvalitén. När man sedan genomför åtgärderna kommer det att medföra att driftkostnaderna minskas och att hyresgästerna får en bättre boendemiljö samt bidrar till ett hållbart samhälle. Det visar sig att två kostnadseffektiva energibesparingsförslag skulle kunna minska energiförbrukningen i fastighetsbeståndet med ungefär 15 % som inte kräver några större ingrepp i byggnaderna. Investeringskostnaden är låg och Pay-Off-tiden relativt kort om man jämför med andra besparingsförslag. Åtgärderna minimerar även koldioxid utsläppet och bidrar till ett hållbart samhälle.

No description available.

This work deals with the bearing capacity of wood based I-joists Finite element models were analyzed to determine the bearing capacity of I-joists, using the finite element software Abaqus CAE. The purpose of this study is to compare the results from the developed FE-models with experimental results, and with a previously proposed design formula. To perform the analyses finite element models were created. The model consists of three parts:, the web (made of shell element), the flanges and steel plates used at the supports and loading points (made of solid elements) To determine the bearing capacity of the I-joist two types of analyses were performed, a linear buckling analysis to check the risk of web buckling and a static (stress) analysis to check the risk of splitting of the flanges. This study shows that the steel plate length, in some cases, has little or no impact on primarily the splitting load. Furthermore, the buckling load decreases as the depth of the beam increases, the influence of the depth being proportional to 1/h2. The depth of the beam has no impact on the risk of splitting of the flange.

Rapporten syftar till att avgöra om entreprenörernas stora användning av GNSSteknikinom vägbyggnation är berättigad med avseende på ställda toleranskrav.GNSS betyder ”Global Navigation Satellite Systems” och är ett samlingsnamn förde satellitsystem som idag används för att utföra precisionsmätningar.En litteraturstudie har gjorts för att få svar på frågorna om vilka toleranser somgäller för vägutsättning samt vilken noggrannhet de olika mätmetoderna har.Kontakt har tagits med ett antal vägentreprenörer från olika företag som är insattai vägutsättning. De har fått besvara ett antal frågor som reder ut vilkenmetod/utrustning de använder idag samt hur stor kunskapen är om GNSS iblandentreprenörerna. De har dessutom fått svara på vad de anser är för-, respektivenackdelar med användning av GNSS vid vägutsättning.En litteraturstudie av byggtoleranser resulterar i de värden som måste uppnås vidbygget. Dessa jämförs sedan med de noggrannheter som de olika mätmetodernahar enligt en litteraturstudie av dessa.Frågeformulär har skickats ut och sammanställs i rapporten vilket ger en godåterspegling av entreprenörernas åsikter och kunskaper om GNSS samt vad deanvänder sig av idag. Dessutom finns en sammanfattad punktlista med för ochnackdelar som angetts av mätansvariga hos de olika entreprenörerna.En slutsats som kan dras är att den beställare som använder sig av AMAAnläggning 07 vid upprättande av bygghandling också anger toleranskrav i bådeplan och höjd för alla vägens lager.Ska man jämföra mätnoggrannhet med de hjälptoleranser i höjd som beskrivits såär GNSS-tekniken otillräcklig för den noggrannheten som ställs. Dessahjälptoleranser speglar dock inte funktionskraven till fullo utan är bara ett slagshjälpmedel för att räkna ut rimliga utsättningstoleranser.Entreprenörer vittnar om att GNSS-teknik kan användas vid anläggning avsamtliga obundna lager undantaget bärlagerjustering för att uppfylla defunktionskrav som ställs på vägen. Detta verifieras med de efterkontroller somgörs på vägens färdiga lager.De entreprenörer som är vana vid större vägprojekt har även stor kunskap omGNSS-teknik och använder den flitigt.Det finns stora fördelar med användandet av GNSS-tekniken. Smidighet, en godöverblick för maskinföraren och tidsbesparing är några av demMen det finns även vissa nackdelar som dålig kompabilitet mellan olika märken påutrustning, onoggrannheten som inte tillåter att man helt slutar använda annan typav mätutrustning samt att platsansvariga tappar överblicken över bygget. / The report aims to determine whether contractors' high use of GNSS technologyin road construction is entitled in respect of subordinated tolerance requirements.GNSS means ”Global Navigation Satellite Systems” and is a collective name forthe satellite systems that today are used to perform precision measurements.A literature study has been done to get answers to questions about the tolerancesthat apply to road stake out and the accuracy of the different measurementmethods.Contact has been made with a number of road contractors from variouscompanies who are familiar with road stake out. They've got to answer a numberof questions that sorts out which method / equipment they use today and howmuch knowledge is on GNSS among contractors. They also answered questionsabout what they believe is for, and disadvantages with the use of GNSS in roadstake out.The literature review of construction tolerances results in the values that must beachieved during the construction. These results are then compared with theaccuracies of different measurement methods, according to the literature review ofthese.A questionnaire was sent out and responses are compiled in the report, they giveus a good reflection of contractors' opinions and knowledge of GNSS and whatthey use today. A bulleted list has been made of pros and cons identified bypersons responsible of measuring among the various contractors.A conclusion to be drawn is that the client that uses the AMA Anläggning 07 inthe preparation of construction document also specifies tolerances of all layers ofthe road, both horizontally and vertically.Shall one compare accuracy of GNSS technology with the help tolerances inheight described in the report; the method is inadequate for the accuracyrequirements. These tolerances are not fully comparable to the performancerequirements; it is only a tool to figure out a reasonable stake out tolerances.Contractors testify that GNSS technology can be used in the construction of allunbound layers except for base course adjustments to meet the functionaldemands on the road.The contractors who are accustomed to major road projects have also greatknowledge of GNSS technology and use it diligently. There are great benefits withthe use of GNSS technology. Agility, a good overview for the machine operatorand time saving are some of them. But there are also some disadvantages such aspoor compatibility between different brands, inaccuracy that does not allow tocompletely stopping using other types of measuring equipment and locationmanagers that loses the overview.

Detta examensarbete behandlar STT/F-bjälklagselementens krympning och krypning. Arbetet har utförts på uppdrag av Strängbetong AB, med Örjan Pettersson som initiativtagare och handledare. STT/F-bjälklagselement är en prefabricerad förspänd betongprodukt bestående av två spända balkar med en ovanpåliggande armerad platta. De används som bjälklag i yttertakskonstruktioner och har, tack vare tunna balkliv och en sadelformad platta, låg vikt och kan uppnå spännvidder närmare 30 meter. Förspända element förändras efter gjutning på grund av krympning, krypning samt stålets relaxation. Förutsättningarna varierar med bland annat olika betongkvalitet, förspänningsnivå, temperatur och luftfuktighet. Vid dimensionering tas hänsyn till dessa parametrar för att säkerställa maximal spännvidd och upplagslängd. Syftet med detta examensarbete har varit att jämföra bjälklagselementens verkliga förändringar med de beräknade. På Strängbetongs fabrik i Kungsör har mätningar utförts under olika årstider med varierande luftfuktighet och temperatur. Rörelsen samt överhöjningen hos elementen har noterats; först i form före gjutning och därefter under lagring, för att sedan jämföras med beräkningar enligt den gemensamma europeiska beräkningsstandarden Eurocode 2. Vid krypningsberäkningar har Strängbetongs beräkningsprogram för betongelement SbEle 3.10 delvis använts. Vid jämförelse, efter avslutade mätningar och beräkningar, kan fastställas att de uppmätta värdena överensstämmer väl med de beräknade vad gäller rörelsen. 0,5 + 0,5 promille är rimliga värden att anta på autogen respektive uttorkningskrympning. Överhöjningen är jämförelsevis också väl överensstämmande, med undantag för två av bjälklagselementen med en högre spänningsnivå. Eurocode 2 kan anses vara fullt tillämpbart som beräkningsmetod för STT/F-bjälklagselement.

The Swedish construction industry is dominated by men; however this is starting to change. The average age of Construction Engineers is high and approximately 40 per cent of the employees will retire by the year 2015. Currently, female engineers dominate the graduating classes of Swedish Universities but this is not reflected in the Swedish Construction industry. With so many female engineers available, why is this? Does it require a change in company culture and their condition of work to attract them? Is it the attitude towards women in the industry among the employees that has to be changed? Or is it a woman’s thoughts and prejudices of the industry that creates obstacles? The purpose of this final thesis is to describe how contracting firms in the construction industry can make themselves more attractive for female engineers. To reach the purpose, a study among salaried employees and craftsmen was conducted. The study examines attitudes towards women as co-worker and leaders in the industry. The thesis also presents conclusions based on whether women require specific benefits at the company or a possible change of conditions to attract them to contracting firms and to make them stay in the company. The study is conducted through surveys and interviews of male and female salaried employees, craftsmen and personnel managers at Peab Sverige AB. Female students of construction engineering are also included in the study. Based on the results, some recommendations for Peab were suggested. Properly realized, these recommendations can result in a more attractive company for female engineers. Recommendations to make Peab more attractive: → Play a key role in the choice of industry for pupils in nine-year compulsory school and for upper-secondary school. Also, become actively involved in the choice of employer for current students. → Change of conditions at the company Offer trainee posts Offer guidance for recent and present employees Make part-time work possible for all the employees → Offer more benefits at the company Offer a female network at the company Offer a bigger opportunity for flextime

The Work has been performed to, and in cooperation with Vetlanda Energi och teknik AB. District heating for commercial purpose started in the USA in 1877. Today the network has grown into big and complex systems, which demand maintenance and service to keep up the security of the delivery. When a district heating network expand, it becomes difficult to perform reliable calculations. For this purposes there are a few suppliers who design and deliver systems for documentation and calculation of district heating networks. Vetlanda Energi och Teknik AB is in the position where they must get a system for documentation and calculation for district heating, and therefore they need a basis to get a system. The target is to write a requirement specification that will follow the basis. The Swedish market has been inventoried, and suitable systems have been selected. There is very little information printed about documentation and calculation for district heating networks. Mostly information, in this issue, comes from suppliers and users. The systems and their functions have been compared to each other. Together with the demands from Vetlanda Energi och Teknik AB the specification has been written. The biggest and the most visible difference between the systems, is the structure. The systems are built on different platforms like AutoCad and MapInfo. The systems also make a difference in what way the functions are settled up. Some systems have all their functions in the same program and some other systems split up their functions and create different modules. This is affecting the user friendlyness and the design of the functions. The amount and kind of information that can be documented is about the same, yet with some important differences. Which system to choose is much depended on the size of the organisation. A bigger company with more staff and more competence can choose a more difficult system while a smaller company maybe have to pick an easier system so that the system really come in use.