De svenska fastighetsbolagen har en stor betydelse för den svenska finansiella stabiliteten. Dessa bolag står för omkring 10–25 procent av de svenska bankernas privata utlåning. När inflationen ökar innebär det även att utlåningsräntorna ökar, vilket påverkar fastighetsbolagen betalningsförmåga och på så sätt även det svenska finansiella systemet. Riksbanken ökar styrräntan i syfte att minska fluktuationer i den svenska ekonomin, däremot innebär en ökad ränta att investeringsefterfrågan minskar då risken ökar som i sin tur innebär att avkastningskraven blir högre och fastighetsvärden lägre. Inflationens påverkan på fastighetsbolagens finansiella beslutsfattande är mångdimensionellt då det påverkar deras finansierings- och investeringsbeslut. Den låga räntenivån som uppstod efter finanskrisen 2008–2009 innebar att fastighetsbolag började vända sig till kapitalmarknaden mer än till bankerna, på grund av gynnsamma finansieringsvillkor. Denna studie syftar till att beskriva hur fastighetsbolagens finansiella beslutsfattande påverkas av den ökade inflationsnivån. Studiens utförande var en deskriptiv tvärsnittsstudie med sex fastighetsbolag som undersökningsobjekt. Primärdata som samlats in har hämtats från de semistrukturerade intervjuer som utförts i syfte att besvara forskningsfrågan. Sekundärdata i form av årsrapporter och litteratur har inhämtats för att i analysen förklara och skapa förståelse för primärdata. Studiens resultat påvisar att fastighetsbolagen agerar utifrån ett rationellt beslutsfattande, men att investerarna på kapitalmarknaden och säljarna på fastighetsmarknaden agerar irrationellt. Rationaliteten utformas av att bolagen aktivt väljer att finansiellt arbeta långsiktigt och försiktigt i syfte att gardera sig för förändrade marknadsförhållanden. Kapital- och fastighetsmarknadens irrationella tendenser utformas av att det råder asymmetrisk information till följd av den ökade inflationsnivå, vilket skapar osäkerheter och informationsövertag för bolagen gentemot investerare och säljare. Sammanfattningsvis dras slutsatsen att räntenivån är en viktig faktor som påverkar bolagens finansiella beslutsfattande. Slutsatsen bygger på att räntenivån påverkar lånevillkoren för både banklån och kapitalfinansiering, vilket vidare påverkar hur bolagen väljer finansiera sig under förändrade marknadsförhållanden. / The real estate companies are of great importance for Swedish financial stability. These companies account for around 10-25 percent of the Swedish banks´ private lending. An increased inflation results in increased lending rates which effects the commercial real estate companies’ ability to pay back the loans and thus also the Swedish financial system. The Riksbank increases the policy rate when inflation reaches higher levels to reduce fluctuations in the Swedish economy. However, an increased rate leads to lower investment demand because of the growing risk, which in turn means that yield requirements increase, and property values lowers. The impact of inflation on the real estate companies´ financial decision-making is multidimensional as it affects their financial and investment decision. The low level of interest rates that arose after the financial crisis of 2008-2009 meant that real estate companies began to turn to the capital market more than to the banks, due to favourable financing decisions. This study aims to describe how the real estate companies´ financial decision-making is affected by the increased level of inflation. The study carried out a descriptive cross-sectional study with six real estate companies as subjects of investigation. The primary data collected has been taken from the semi-structured interviews conducted to answer to research question. Secondary data in the form of annual reports and literature have been collected to explain and create an understanding of the primary data in the analysis. The results of the study demonstrate that the real estate companies act based on rational decision-making while investors and sellers act irrational. The rationality is shaped by the fact that the companies actively choose to work financially long-term and cautiously to guard against changing market conditions. The capital- and real estate markets irrational tendencies are shaped by heightened asymmetric information that is a result of the increased level of inflation. Asymmetric information creates uncertainties and information superiority for the companies in relation to investors and seller. In summary, the study concludes that the interest rate is an important factor that affects companies´ financial decision-making. The conclusion is based on that the interest rate affects the loan terms for both bank loans and capital financing, which further influences how the companies choose to finance themselves under changed market conditions.

Building new homes and oÿces are vital for the well-being in a country from both an economic sense and from a viewpoint that a growing population needs more housing. For construction companies to be able to meet their objectives, an important issue is the capital structure choice. The discussion of capital structure and company value became one of the most contentious areas in finance in the decades following the publication of the famous paper by Modigliani and Miller. Since then, there has been a lot of work exploring the optimal capital structure for firms in di˙erent situations, however the work has been rather limited in Sweden. This study tested the pecking order theory of capital structure on publicly traded Swedish construction firms between 1995 to 2019. The study had a focus on how well the pecking order theory can account for financial decisions made by Swedish construction firms through a series of tests. The purpose is to understand what factors are the most important, with regards to the capital structure, for listed firms in the Swedish construction industry. The result of the tests showed that the pecking order theory failed to outperform the conventional leverage model. Therefore, the study was unsuccessful in finding support for the hypothesis that the pecking order theory would be the dominant financial theory to explain capital structure decisions. / Att bygga nya bostäder och kontor är avgörande för välfärden i ett land ur både ekonomisk mening och ur en synvinkel att en växande befolkning behöver fler bostäder. För att byggföretag ska kunna nå sina mål är valet av kapitalstruktur en viktig fråga. Diskussionen om kapitalstruktur och företagsvärde blev ett av de mest debatterade områdena inom finansiell ekonomi under årtiondena efter den berömda publiceringen av Modigliani och Miller. Sedan dess har det gjorts mycket arbete med att utforska den optimala kapitalstrukturen för företag i olika situationer, däremot är forskningen något begränsat i Sverige. Denna studie testade pecking order teorin om kapitalstruktur hos börsnoterade svenska byggföretag mellan 1995 och 2019. Studien hade ett fokus på hur väl pecking order teorin kan förklara ekonomiska beslut som fattats av svenska byggföretag genom en serie av tester. Syftet är att förstå vilka faktorer som är de viktigaste med avseende på kapitalstrukturen för börsnoterade företag i den svenska byggbranschen. Resultatet av testerna visade att pecking order teorin inte överträ˙ade den konventionella modellen av finansiell hävstång. Därmed hittades inte stöd för hypotesen att pecking order teorin skulle vara den dominerande finansiella teorin för att förklara beslut av kapitalstruktur.

Den svenska ekonomin har gått på högvarv under flera år och har kännetecknats av en lågräntemiljö med god tillgång på kapital. I spåren av finanskrisen under 2008 har flera kapitalkällor vuxit fram och möjliggjort en diversifiering av finansiering. Konkurrens bland kapitalkällorna har pressat priserna, ökat flexibiliteten, skapat längre löptider och ökat valfriheten för fastighetsbolagen. Detta är resultatet av stränga regelverk för bankväsendet och ett ökat intresse från både internationella och nationella investerare. Marknadsfinansiering har alltså fått en mer central roll i fastighetssektorns skuldportföljer. Covid-19-krisen har ställt detta på sin spets och dämpat tillgången på kapital. I den akademiska litteraturen är antalet studier inom forskningsfälten corporate finance och behavioral finance i kristid relativt få. Studiens syfte är att utforska marknadsaktörers uppfattning om krisen och om alternativ för refinansiering av kommersiella fastigheter samt att jämföra den nuvarande situationen med tidigare kriser. Studien bidrar med unikt material eftersom den produceras i inledningen av Covid-19-krisen. Studien är kvalitativ och använder sig av en dokumentstudie samt en intervjustudie om 17 respondenter från den svenska kommersiella fastighetsmarknaden. Dokumentstudien har möjliggjort en djupgående analys av hur tidigare ekonomiska kriser har påverkat fastighetsmarknaden och vilka lärdomar som kan dras. Aktörerna i studien anger att Covid-19 minskar tillgången på kapital för fastighetsmarknaden. Detta eftersom att det råder en stor osäkerhet i marknaden, vilket orsakat att flera kapitalkällor “fryst”. Det går att se signaler som pekar på ett skifte av finansieringskällor för de svenska fastighetsbolagen. Flera vänder sig nu från kapitalmarknaden och mot bankmarknaden för att få hjälp med refinansiering. Covid-19 har realiserat en unik refinansieringsrisk som inte påminner om tidigare kriser, vilket kan förstås mot bakgrund av de senare årens ökade användande av nya finansieringsformer. / The Swedish economy has been booming for several years and has been characterized by a low interest rate environment with good access to capital. In the wake of the financial crisis in 2008, several sources of capital have emerged and enabled diversification of funding. Competition among the capital sources has pushed prices down, increased flexibility, created longer maturities and increased freedom of choice for the real estate companies. This is the result of stringent banking regulations and increased interest from both international and national investors. Market financing has thus been given a more central role in the property sector's debt portfolios. The Covid-19-crisis has put this at its forefront and slowed the supply of capital. In the academic literature, the research fields of corporate finance and behavioral finance in times of crisis are still relatively unexplored. The aim of the study is to explore the market actor’s perception of the crisis and of alternatives for the refinancing of commercial real estate as well as comparing the present situation to earlier crises. This study is produced during the emergence of the Covid-19 crisis in the Spring of 2020 and provides a unique material. The study is qualitative and uses a document study as well as an interview study of 17 respondents from the Swedish commercial real estate market. The document study has enabled an in-depth analysis of how previous economic crises have affected the real estate market and what lessons can be learned to gain an understanding of the study's research issues. The participants in the study indicate that Covid-19 reduces the supply of capital for the real estate market. There is great uncertainty in the market, which has caused several sources of capital to “freeze”. It is also possible to see signals that point to a shift in sources of financing among the Swedish real estate companies. Companies turn from the capital market to the banking sector for refinancing. Covid-19 has realized a unique refinancing risk that is not reminiscent of previous crises, which can be understood in the light of the increased use of new forms of financing in recent years.

Aktieägare investerar kapital med avsikt att få en avkastning, vilket är direkt kopplat till bolagets lönsamhet. För en kapitalintensiv sektor som fastighetsbranschen, är det av stor betydelse att ha en kapitalstruktur väl anpassad till bolagets förutsättningar och behov eftersom detta påverkar resultatet och därmed lönsamheten. Kapitalstrukturen inom bolag beror av flera faktorer, men något som är tydligt enligt tidigare studier är att ägarstrukturen har en koppling till bolagsfinansieringen. De senaste åren har möjligheten till finansiering ändrats drastiskt, med både striktare kapitalkrav från bankerna, men även nya finansieringsalternativ såsom obligationer och certifikat. Detta innebär att kapitalstrukturen har förändrats under de senaste åren, och vi vill därför undersöka hur ägarstrukturen kan kopplas till kapitalstrukturens utveckling och utformning.  Vi utreder denna kopplingen genom en kvantitativ ansats där vi samlar information från bolagens årsredovisningar under en femårig period. Vi studerar ägarstrukturen utifrån ägarfördelning samt ägarkoncentration medan kapitalstrukturen utreds baserat på skuldsättningsgrad och skuldfördelning. Studien bidrar till en ökad förståelse för vad ägarstrukturen kan säga om ett bolags kapitalstruktur. Resultaten kan användas av bolagsledningar vid beslutsfattandet rörande kapitalanskaffning, för att på så sätt kunna agera i ägarnas intresse. Vi finner att privata ägare samt ägande från försäkrings- och pensionsbolag samt AP-fonder har en koppling till en minskad användning av bankfinansiering och istället en ökad användning av finansiering genom obligationer och certifikat. Vi finner även att en koncentrerat ägande har en koppling till en lägre andel bankfinansiering samtidigt som de generellt sett har en högre skuldsättningsgrad. / Shareholders invest capital with the intention of yielding a return, which is determined by the company's profitability. The real estate industry requires a large amount of capital, and the capital structure therefore has a major impact on the companies’ profitability. Capital structure depend on a number of factors, but one thing that is clear according to previous studies is that ownership structure is connected to financing. In recent years, the capital market has seen drastic changes, with both stricter requirements from the banks, but also new financing options such as bonds and certificates. Therefore, we want to investigate how the ownership structure can be linked to the capital structure in terms of both the development as well as the average allocation.  Our study uses a quantitative approach, where we gather information from the companies' annual reports over a five-year period. We study the ownership structure based on ownership distribution and ownership concentration, and the capital structure is investigated based on leverage ratio and debt distribution. The study contributes with an increased understanding of how the ownership structure is connected to the capital structure. The results can be helpful for management in decision-making when raising capital, in order to act in the owners’ interests. Our findings suggest that private owners as well as ownership from insurance and pension companies as well as the AP-funds is connected to a reduced use of bank financing and instead an increased use of bonds and certificates in order to raise capital. We also find that a concentrated ownership is linked to a lower proportion of bank financing, while generally having a higher leverage ratio.

[pt] Estratégias de diversificação de riqueza têm como objetivo eliminar o risco idiossincrático. Estas estratégias não estão disponíveis para acionistas controladores em empresas como no Brasil, em que o controle tem grande valor e os controladores não querem correr o risco de abrir mão dele, como visto por Leal et al (2002). Nesse contexto, risco idiossincrático deve ser relevante para decisões de endividamento corporativo. Para testar esta hipótese, é coletada uma amostra de 329 empresas de capital aberto da B3 de 2003 a 2017. Regressões com variáveis instrumentais mostram que 1 desvio padrão de variação do risco idiossincrático impacta em uma redução de endividamento de 0,18 desvio padrão. Esta relação não é encontrada para empresas controladas pelo governo. Concentração de propriedade, portanto, magnifica problemas de financiamento e alocação de capital em empresas privadas. / [en] Wealth diversification strategies aim to eliminate idiosyncratic risk. Those strategies are not available for controlling shareholders in companies like in Brazil, where control is highly valued, and shareholders don’t want to risk losing it, as seen in Leal et al (2002). In this context, idiosyncratic risk should be relevant for capital structure decision making. To test this hypothesis, a sample of 329 private firms in B3 from 2003 to 2017 is used. Regressions with instrumental variables show that 1 standard deviation change in idiosyncratic risk impacts in a reduction in leverage of 0.18 standard deviations. This relation is not found among government-controlled firms. Thus, propriety concentration magnifies financing problems and capital allocation in private firms.

Studien visar på att ändrade marknadsförhållanden leder till att företag ändrar sin strategi gällande fastighetsförvaltningen. Beroende på kapitalstruktur och bolagsstyrning ser företagen olika risker och behöver därför vidta olika åtgärder. Processen med förvaltning och nya investeringar försvåras, med en osäker marknad blir det svårare att budgetera, ta beslut om nya investeringar samt att allokera kapital. Fastighetsbolagen lägger nu stort fokus på att se till att effektivisera och se till att deras befintliga fastigheter når kundernas krav och behov. / The study shows that changing market conditions lead companies to adjust their strategy regarding property management. Depending on the capital structure and corporate governance, companies perceive different risks and therefore need to take different actions. The process of management and new investments becomes more challenging, as an uncertain market makes it harder to budget, make decisions on new investments, and allocate capital. Real estate companies now place great emphasis on ensuring efficiency and meeting the demands and needs of their existing properties.

Background: SME constitutes to 99,9% of business in Sweden. A central aspect of running a business is to grow, Previous research shows that access to external funds is a limitation for SMEs ability to create growth and therefore capital structure can vary between companies.  Purpose: The purpose of this study is to examine the financial sources that are of greatest significance for SMEs with positive and negative growth. The purpose is also to investigate whether there are micro and macroeconomic factors that affect the growth of Swedish SMEs. Method: This study has been conducted using a quantitative approach and a random sample of 121 SME from all of Sweden’s stock markets. The research period lasted for 6 years, from 2017 to 2022. In operationalizing the variables, previous research was used, were as the dependent variable was growth in net sales. Multiple regression analysis has been conducted to see if any independent variables had any effect on the growth in net sales.  Results: The result from this study indicates that the percentage of debt and equity are almost the same for SME:s with positive and negative growth. Similar to previous studies this result indicates that the internal cashflow is not enough to finance growth. External finance is therefore crucial to create growth. The external finance with the biggest positive impact on SME:s with positive growth are equity and long-term debt. The external finance with the biggest positive impact on SME:s with negative growth is short-term debt. The conclusion from this study is that the internal cashflow has the biggest impact in determining whether the external finance have a positive or negative impact on net revenue.  This study also found that micro-economic factors affect SME:s. The present study found that younger SME:s has a higher growth rate. Size has a positive effect on SME:s. Out of the macro-economic factors that were used in the study, only business cycle had a significant effect on growth rate.  The result from this study found that pecking order theory is better to describe the capital structure of SME than trade off theory, but both theories are relevant in explaining SMEs options of financial sources. / Bakgrund: Små- och medelstora företag (SME) utgör 99,9% av företagen i Sverige. En central del för företag är att växa. Tidigare forskning visar att tillgången till externt kapital är en begränsande faktor för SMEs tillväxt. Det kan därför variera hur företag strukturerar sin finansiering. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka finansieringskällor som är av störst betydelse för SME med positiv- och negativ tillväxt. Syftet är också att undersöka om det finns mikro- och makroekonomiska faktorer som påverkar tillväxten i svenska SME. Metod: Studien har genomförts med ett kvantitativt angreppssätt. Urvalet har skett slumpmässigt, där det slutgiltiga urvalet av populationen bestod av 121 SME från samtliga svenska börser. Undersökningsperioden sträcker sig över 6 år från 2017 till 2022. I operationaliseringen av variablerna har forskarna använt sig av tidigare forskning där den beroende variabeln är nettoomsättningstillväxt. Flertalet regressionsanalyser har genomförts för att kontrollera de oberoende variablernas påverkan på nettoomsättningstillväxt. Resultat: Resultatet från studien visar att andelen skulder och eget kapital för de båda undersökningsgrupperna är relativt lika. Likt tidigare studier indikerar resultatet på att det interna kassaflödet inte räcker för att finansiera tillväxt. Extern finansiering blir därför avgörande för att skapa tillväxt. För företag med positiv tillväxt är de externa finansieringskällorna med störst positiv betydelse eget kapital och långfristiga skulder. För företag med negativ tillväxt är kortfristiga skulder den externa finansieringskällan med störst positiv betydelse. Slutsatsen är att det interna kassaflödet är av störst betydelse för huruvida externa finansieringskällor har en positiv eller negativ påverkan på nettoomsättningstillväxt. Denna studie fann att mikroekonomiska faktorer påverkar SME. Den aktuella studien fann att yngre SME har högre tillväxt. Storleken påverkar tillväxten positivt. Av de makroekonomiska faktorerna som användes i studien är det enbart konjunktur som är signifikant. Resultatet från studien indikerar på att pecking order-teorin bättre kan tolka resultatet än trade off-teorin, men det går att argumentera för att båda teorierna är relevanta för att förklara SMEs finansieringskällor.

Titel: Sambandet mellan finansiell kris och bolags kapitalstruktur Författare: Nancy Nasrat och Valentina Daoud Bakgrund: Den finansiella krisen 2008 hade stor effekt på små och medelstora bolags kapitalstruktur och dess förändring inom den finansiella branschen. Orsaken till krisen var investeringsbanken Lehman Brothers kollaps. Under krisen var det egna kapitalet lågt bland finansiella bolag. Bolagen förlorade kapital och det egna kapitalet de hade var inte tillräckligt att täcka förlusterna. Detta bidrog till att bolagens externa kapital ökade och innebar att bolagens sårbarhet ökade i den finansiella branschen. Syfte: Beskriva och analysera om det finns ett samband mellan den finansiella krisen 2008 och kapitalstrukturen hos ett urval onoterade bolag. Metod: En kvantitativ metod tillämpades som innebär en mätning av variabler. Studien bygger på ett deduktivt tillvägagångsätt som analyserar kapitalstrukturen hos onoterade små och medelstora bolag inom bank-, finans- och försäkringsbranschen. Den analytiska metoden som användes var regressionsanalys. Analysen utfördes med hjälp av databaserna Retriever Business och SPSS. För att utföra regressionsanalysen valdes en beroende variabel och tre oberoende variabler. Den beroende variabeln som valdes var skuldsättningsgrad. De oberoende variablerna var soliditet, eget kapital och avkastning på total kapital. Resultat och slutsats: Resultatet visar att medelvärdet på skuldsättningsgraden var högre under den globala finansiella krisen än efter krisen. Skuldsättningsgraden minskade efter krisen vilket gjorde att de finansiella riskerna minskade, detta kunde ses som en positiv förändring. I förhållande till skuldsättningsgraden hade soliditet störst inflytande på kapitalstrukturen. I enlighet med regressionsanalysen hade soliditet störst varians gentemot skuldsättningsgraden i jämförelse med resterande studerade variabler. / Title: The relationship between a financial crisis and a company's capital structure. Author: Nancy Nasrat and Valentina Daoud Background: The financial crisis of 2008 had a major effect on the capital structure of small and medium-sized companies and its change within the financial industry. The cause of the crisis was the collapse of the investment bank Lehman Brothers. During the crisis, equity was low among financial companies. The companies lost capital and the equity they had was not enough to cover the losses. This contributed to the companies' external capital increasing and meant that the companies' vulnerability increased in the financial industry. Purpose: The aim of the study is to escribe and analyze whether there is a connection between the financial crisis of 2008 and the capital structure of a selection of unlisted companies. Method: A quantitative method was applied which involves a measurement of variables. The study is based on a deductive approach that analyzes the capital structure of unlisted small and medium-sized companies in the banking, finance, and insurance industries. The analytical method used was regression analysis. The analysis was performed using the databases Retriever Business and SPSS. To perform the regression analysis, one dependent variable and three independent variables were selected. The dependent variable chosen was debt-to-equity ratio. The independent variables were equity ratio, equity and return on total capital. Results and conclusion: The result shows that the average value of the leverage ratio was higher during the global financial crisis than after the crisis. The leverage ratio decreased after the crisis, which meant that the financial risks decreased, this could be seen as a positive change. In relation to the debt-to-equity ratio, the equity ratio had the greatest influence on the capital structure. In accordance with the regression analysis, solvency had the largest variance compared to the debt ratio in comparison with the remaining studied variables.

The final qualification work (master's thesis) is devoted to the study of the impact of capital structure on the financial condition of an enterprise. The relevance of this work is due to the fact that in modern conditions for the successful operation of the company requires an objective and complete assessment of the financial condition of the enterprise, as well as the structure of its capital. The main purpose of the study is to assess the impact of capital structure on the financial condition of the enterprise of Transneft Siberia, as well as the development of measures to optimize the capital structure and improve the financial condition of the enterprise based on their analysis. / Выпускная квалификационная работа (магистерская диссертация) посвящена исследованию влияния структуры капитала на финансовое состояние предприятия. Актуальность данной работы обусловлена тем, что в современных условиях для успешной деятельности компании необходима объективная и полная оценка финансового состояния предприятия, а так же структуры его капитала. Основной целью исследования является оценка влияния структуры капитала на финансовое состояние предприятия АО «Транснефть-Сибирь», а так же разработка мероприятий по оптимизации структуры капитала и улучшению финансового состояния предприятия на основе их анализа.

Free cash flow and capital structure is a widely covered topic, with several studies conducted in previous years and markets. We set out to examine the possible effects of free cash flow and capital structure on the Stockholm Nasdaq OMX between the years 2018 and 2022. Regarding this period, no previous studies had been conducted that consisted of a population encompassing an entire market. We decided to employ a deductive approach to perform our quantitative research. Using the ORBIS database, we gathered data regarding variables free cash flow, debt ratio, debt-equity ratio, asset turnover ratio, return on equity and return on assets. Return on equity and return on assets worked as our dependent variables, with free cash flow, debt ratio, debt-equity ratio and asset turnover ratio as independent variables. After testing the data for heteroskedasticity and autocorrelation, a fixed effects regression model was both constructed and examined along with a Pearson’s correlation test.  Our results indicated a significant negative relationship between free cash flow and return on equity, as well as a significant positive relationship between asset turnover ratio and return on equity. From these results, we gathered we had detected evidence to support the financial slack theory, which is a theory that highlights the importance of keeping an excess of resources to use when needed. The theory advocates using additional resources and not allowing an overflow of assets to gather dust in inventory.