The purpose of this study was to investigate the decision-making processes of real estate organisations in the built environment with respect to sustainable operations, as well as how they relate to management systems and building certifications. In the study, we utilised the proposed framework by Schrettle et al. (2014) after examining the relevant literature on operations management in general and built environment-specific research, as well as acquiring insights from multiple studies. The framework included areas regarding sustainability decision motivators, mediators, approaches, and actions, as well as their impact on sustainability performance andfirm performance. Therefore, we conducted a comparative case study of six Swedish real estate organisations responding to calls for more in-depth research on these topics.Our findings support the applicability of Schrettle et al.'s (2014) conceptual framework to conceptualise and examine sustainable operations decision-making processes in the built environment. This study's results underlined the impact of stakeholder expectations and organisational capabilities influence on the strategic approaches and actions of an organisation's sustainability transition. According to the findings, active engagement from all key stakeholders is required to provide economic value as well as social and environmental achievements. It also described how real estate companies could comply with regulations, attract tenants, and prepare for the future by adopting sustainable practises at all levels of decision-making. Aligning sustainable practises with business performance is advantageous for all parties involved, resulting in cost savings, enhanced quality, and growth opportunities. Through empirical evidence, qualitative case studies, and insights into strategies, methods, andactions employed by real estate operators, this study contributes to the fields of sustainable operations management and the built environment. Additionally, linking concepts from the field of management system theory to these fields by demonstrating how management systems and certification act as green labels that increase resource efficiency, make it easier to create sustainable products, and contribute to improving firm and sustainability performance.

The purpose of this study was to assess and determine the current level of knowledge that National Collegiate Athletic Association (NCAA) Strength and Conditioning Coaches (SCCs) possess regarding exertional heat stroke (EHS) prevention and recognition and to determine if SCC certification type had any effect. Major findings of this study support the view that SCCs need more preparation, education and training to increase their competency in preventing and recognizing EHS. Research found that there was no significant difference in scores on the EHS scale based on SCC certification (CSCS vs. SCCC) after accounting for experience, education or division but the CSCS certified professionals scored higher on all the factors as compared to SCCs without the CSCS.. The major key finding was that SCCs lacked essential knowledge to prevent or recognize EHS. Furthermore, the study defines relevant EHS prevention and recognition competencies that an undergraduate curriculum, graduate curriculum and professional certification providers, should include and emphasize in their preparation programs.

Obligationer är grundläggande för kapitalmarknadens funktion, och på senare tid kräver investerare möjligheten att diversifiera sina portföljer utefter miljömässiga och klimatfrämjande ändamål. Gröna obligationer omfattas av osäkerheter som exempelvis risker för greenwashing och obefintlig reglerad tillsyn över det öronmärkta kapitalet. Gröna certifieringar sägs motverka dessa risker och integreras därför i studien. Sedan gröna företagsobligationer introducerades på marknaden har det även florerat rykten om att investerare avstår en del av sin avkastning för att investera enligt sina gröna preferenser. Den gröna premien har undersökts i många utföranden, men alltför sällan på den svenska primärmarknaden. Studien använder sig av en matchningsmetod tillsammans med en hypotesprövning och korrelationsanalyser för att undersöka förekomsten av en grön premie. Matchningsparen består av likvärdiga gröna och konventionella företagsobligationer. Resultaten visar att det förekommer en svagt positiv premie för gröna obligationer och att gröna certifieringar har en stor betydelse för fortsatt marknadseffektivitet och minskad informationsasymmetri. Slutsatsen blir därmed att gröna företagsobligationer emitterade av svenska fastighetsföretag inte nämnvärt lönar sig ekonomiskt, men kommer med andra fördelar såsom en riskdiversifierad investeringsportfölj. / Bonds are fundamental to the functioning of the capital market, and more recently investors have been seeking the possibility to diversify their portfolios by making more environmental and climate conscious investments. Green bonds are accompanied by uncertainties, for example risk of greenwashing and insufficient regulations and supervision of the earmarked capital. Green certification has the possibility of minimising these risks and has therefore been integrated into this study. Since green certification has been introduced into the market, rumour has it that investing in green bonds results in losing part of one's profit margin. The green premium has been examined in many ways, but all too rarely in the Swedish primary market. To investigate if a green premium exists the study uses a matching method, together with a hypothesis test and correlation analysis. The matching method consists of equal parts of green and conventional corporate bonds.  The results show a slightly more positive premium of green bonds, and that green certification is both meaningful and important for continued market efficiency and reduced information asymmetry. The conclusion is therefore that green corporate bonds issued by Swedish real estate companies are not financially advantageous but do bring other benefits such as a risk-diversified investment portfolio.

Fastighetsbranschen står för ca 20% av alla utsläpp av växthusgaser och 40% av all världensenergiförbrukning (RICS The World Built Environment Forum, 2019). Därför är det viktigtatt se på vilka åtgärder fastighetsägare kan göra för att minska miljöpåverkan.Miljöcertifieringar för byggnader är ett verktyg som används för att minska derasmiljöpåverkan och arbeta för fortsatt minskad påverkan i framtiden. Detta examensarbetefokuserar på nya miljöcertifieringar, mer specifikt NollCO2, med syftet att jämföra dennacertifiering mot LEED och dess påbyggnad LEED Zero. Syftet är även att undersökaincitament och hinder för NollCO2 via en kvalitativ intervjustudie som omfattas av totalt femintervjuer. Intervjuerna har utförts digitalt under våren 2021 med personer som haft insikt iNollCO2-certifieringens pilotprojekt. Resultatet från jämförelsen visade att det finns ett flertal skillnader mellan NollCO2 ochLEED, där den tidigare har mer omfattande krav för att godkännas, men samtidigt böranvändas som ett komplement till den senare för att ge en större effekt av minskadmiljöpåverkan. Jämfört mot LEED Zero är skillnaderna dock inte lika omfattande, då dessahar ett gemensamt mål om att nettonoll klimatutsläpp skall uppnås inom ett eller flerafokusområden. Intervjuerna visade att det finns flera incitament än hinder att använda sig avNollCO2 vid certifieringen av byggnader. Incitamenten har bland annat varit att företagenhaft höga hållbarhetsmål internt, kunskapsutvecklingen som fås via certifieringsarbetet ochatt företagen erhållit mycket positiv uppmärksamhet av deras val att bli pilotprojekt medNollCO2-certifieringen. Hinder har varit det omfattande arbetet som krävts för att få allaparametrar inom certifieringen rätt då det funnits brist på pålitligt underlag hosmaterialleverantörerna och brist på kunskap i byggbranschen. Uppfattningen har dock varitatt incitamenten övervägt hindren, då kunskapsläget börjar avancera. Effekten avcertifieringen har varit en utveckling av branschen där många leverantörer är intresserade avatt lära sig mer och arbeta med hållbara lösningar även för framtida kunder. Paralleller dragits till tidigare forskning som gjorts på äldre miljöcertifieringars incitamentoch hinder, där det visat sig finnas starkare incitament än hinder även för de äldrecertifieringarna. Diskussion har även förts gällande lönsamhetsaspekten med NollCO2, dåprojekt har högre produktionskostnader, men det är för tidigt för att kunna dra slutsatser omNollCO2-projekten är mer lönsamma än andra certifierade projekt. Den tidigare forskningenhar nämligen visat fastighetsägares uppfattning om att certifierade byggnader är merlönsamma än andra, speciellt byggnader med LEED- certifieringen. Skillnaden mot dentidigare forskningen är att aktörernas incitament bakom NollCO2-pilotprojekten inte verkarha påverkats av statliga regleringar enligt intervjustudien och skulle behöva utredas vidare.Inställningen till att välja nya miljöcertifieringar i byggbranschen har varit positiv, trots dehinder som finns mot att certifiera. Genom att delta som pilotprojekt har aktörerna fåttmöjligheten att vara pionjärer i att förändra branschen, men också göra en skillnad förbyggbranschen genom att visa att det är möjligt att använda lösningar för att byggaklimatneutralt. / As the real estate sector is responsible for approximately 20% of the global greenhouse gasemissions and 40% of the world's energy consumption (RICS The World Built EnvironmentForum, 2019), it is crucial to find solutions to reduce environmentally unfriendly emissions.Environmental building certifications are often used to enable property owners to takemeasures against their building’s environmental impact and ensure that such impact continuesto be lowered. This bachelor’s thesis focuses on new environmental certifications, morespecifically NollCO2, developed by Sweden Green Building Council (SGBC). The authorshave chosen to compare the certification to more established certifications like LEED, and itsadd-on LEED Zero. Furthermore, the purpose is to determine the drivers and barriers forusing the NollCO2 certification, which is made through an interview study compiled fromfive interviews. The interviews were conducted during the spring of 2021 with peopleinvolved in pilot projects for the NollCO2 certification. Results of the comparisons show that there are a number of differences between NollCO2 andLEED, where the former has more demanding requirements to be approved and it amends thelatter. Compared to LEED Zero, the differences are not as noticeable, since they are similar inthe way that net-zero emissions are to be achieved within the chosen focus area of thecertification. The study also showed that there are more drivers than barriers for NollCO2 asa choice of certification for buildings. The drivers for the interviewees have been theirinternal environmental policies, the knowledge to be gained from the certification experienceand also the positive attention drawn from their work as a pilot project with NollCO2. Thebarriers have been extensive work to get the parameters within the certification correct, as thematerial suppliers generally do not offer the same information about the material’s climateimpact. Also, the opinion of the interviewees was that the industry is lacking the requiredknowledge of sustainable building solutions. Although, the view was shared that the drivershave shown to outweigh the barriers. The pilot projects for NollCO2 has progressed therequired development of the industry according to the interviewees. This was shown in thesupplier’s developed knowledge of sustainable building solutions and an interest to continueto offer the same environmentally friendly solutions to all future clients. In the thesis, parallels are drawn to prior research to identify the drivers and barriers for olderbuilding certifications. It is shown that the drivers to use a building certification outweigh thebarriers with the older certifications. The profitability aspect with using NollCO2 is alsodiscussed, since these projects clearly have higher production costs and lower maintenancecosts. Although, it is early to draw clear conclusions on whether the project is profitable ornot, since the pilot project buildings have yet to be completed. Prior research has shown thatolder certifications, for example LEED, have been profitable for property owners in general.A difference found in the comparison to prior research, is the impact of governmentregulations and policies in a property owner’s choice to certify their buildings. This impacthas not been identifiable in the conducted interview study for this report and needs moreresearch. The attitude towards new environmental building certifications has been positive throughoutthe interviews, despite existing barriers. The NollCO2 pilots are being part of an industryevolution and have acted as pioneers for the property industry. The pilots have also made animpact on the building industry by showing that it is possible to use climate neutral solutionswhen building.

The construction and real estate industry accounts for a large share of the global energy consumption. Thus, an onerous responsibility is resting on the shoulders of the property owners and developers to alleviate the emissions derived from the real estate sector. With the escalating necessity for undertaking measures aimed at averting additional negative impact on the climate, a rising level of engagement from governmental as well as private stakeholders emerges. As a consequence of the negative development in the sector, and with tenants willing to pay rentalpremiums to be seated in premises in buildings certified as green, the issuance of green certifications have surged. The purpose of this study is to examine whether the distance from the city center has an impact on the green sales premiums for commercial office properties on the Swedish property market, to be able to compose more accurate calculations of green investments. This is investigated ona national level, as well as for cities exceeding 200,000 inhabitants. The study is a quantitative study which uses hedonic regression models to answer the research questions. The data used is collected through a transaction database provided by Cushman & Wakefield Sweden, with additional data from Sweden Green Building Council and Statistics Sweden, among others. The results conclude an incremental green premium of 14.80% at the 1 km mark from the city center for the country level data set, and 31.92% for the larger cities, at the 10%, respective 1% level of significance. However, some coefficients are inconsistent and the author highlights potential deficiencies within the course of action. / Bygg- och fastighetssektorn står idag för en stor del av den globala energiförbrukningen. Därmed vilar ett tungt ansvar på fastighetsutvecklare, förvaltare och andra aktörer i branschen för att minska utsläppen från fastighetssektorn. Med det ökande behovet av att vidta åtgärder för att undvika ytterligare negativ påverkan på klimatet, har även engagemanget från både offentliga och privata aktörer tilltagit. Som en konsekvens av den negativa utvecklingen inom sektorn och att hyresgäster är villiga att betala en premie för att husera i byggnader som är miljöcertifierade, har utfärdandet av gröna certifikat ökat markant. Syftet med denna studie är att undersöka om avståndet från centrum har en inverkan på den gröna försäljningspremien för kommersiella kontorsfastigheter på den svenska fastighetsmarknaden, för att kunna göra mer exakta investeringskalkyler gällande investeringar i miljöcertifierade fastigheter. Detta undersöks på dels nationell nivå, och dels för städer med över 200 000 invånare. Studien är en kvantitativ studie som använder hedoniska regressionsmodeller för att besvara forskningsfrågorna. Dataseten komponeras med hjälp av en transaktionsdatabas som tillhandahålls av Cushman & Wakefield Sweden, tillsammans med ytterligare data från bl.a. Sweden Green Building Council och Statistiska centralbyrån. Resultatet indikerar en ökande grön premie om 14,80% vid 1 km från stadens centrum för datasetet på nationell nivå, och 31,92% för de större städerna, vid 10% respektive 1% signifikansnivå. Vissa koefficienter är dock inkonsekventa och författaren lyfter fram potentiella brister i handlingsförloppet.

The world is facing new challenges caused by global warming and is puttingpressure on governments, companies and the civil society to act fast. Like all industries, the wine industry is affected by climate change and wine producers are simultaneously struggling to stay viable while competing on a global market. To become sustainable, transparency is needed in the supply chain so that stakeholders and consumers can influence it. In this study, blockchain technology is investigated as a possible technology that can increase sustainability, transparency and over-all efficiency in the supply chain. The study is a case study and takes place in South Africa. The study takes the perspective of small and medium sized enterprises because they are a big part of the market and has not been researched in this area. Empirical data was collected through interviews, observations and secondary data and it was analyzed through thematic analysis. The results show that there is a lot of administrative work in the industry where compliance and certifications take a lot of time and effort. The smaller wineries, that often want to focus on making good wine, have a harder time with the administrative work since the same person might have several roles or functions in the business. The current traceability system is also one of the best in the world but is largely paper based. In the discussion it is shown that the industry has some elements that would be good for a blockchain system but the smaller producers would probably not dare to invest in such a system since they need improvements in quality or efficiency to stay viable and the technology required is expensive. The thesis concludes that the industry has some structures in place that would be a good base for a blockchain system. This could add an extra level of security and trust to the system. The implementation for the small-scale producers seems far away since the technological requirements are expensive. / De rådande klimatförändringarna ställer nya krav på företag att ta ansvar för sina utsläpp och miljöpåverkningar. Därför blir det allt mer vanligt för företag att medvetet öka hållbarheten i sina värdekedjor eftersom det också blir allt viktigare för stakeholders och konsumenter. För att kunna sätta press på företag krävs dock transparens och med komplexa värdekedjor kan detta vara svårt att skapa. Därför krävs nya teknologier som kan hjälpa företag att öka transparens, effektivitet och integritet. Blockchain-teknologi är en relativt ny teknologi som med sina decentraliserade egenskaper har potential att användas i värdekedjan för att öka hållbarhet och transparens. Denna studie undersöker just det genom en fältstudie i den Sydafrikanska vinindustrin. Det är in riktadpå främst små- och medelstora företag och inkluderar också industriorganisationer för att bidra med en holistisk bild av värdekedjan för vin. Genom intervjuer, observationer och sekundärdata samlades empirisk data in och analyserades med tematisk data-analys. Resultaten visade att små-och medelstora vinproducenter fäktas med mycket administrativt arbete och har svårt att vara ekonomiskt hållbara på en global marknad. Spårbarheten i Sydafrika fungerar utmärkt och därför finns det redan viss infrastruktur på plats i landet som skulle kunna vara en grund till att utveckla ett blockchain-baserat system för att öka säkerheten, transparensen och minska administrativa kostnader för de mindre företagen. Ifall ett blockchain-system skulle implementeras skulle det troligtvis inte drivas av de små företagen även fast de hade gynnats mest, utan av större företag med finansiell kapacitet.

Esta tese de doutorado visa estudar e compreender os aspectos relativos às iniciativas de certificação socioambientais, buscando responder como elas se estruturam e como funcionam a partir de uma lógica de ação coletiva, tomando por base a cadeia de cana-de-açúcar em geral e o caso da BSI-Bonsucro em particular. Para tanto, desenvolveremos uma revisão bibliográfica acerca do tema das certificações socioambientais, visando compreender o processo e as limitações acerca destes arranjos. Em seguida, procederemos a um estudo acerca do universo de análise em que nos debruçamos, qual seja, a cadeia de cana-de-açúcar, a qual esmiuçaremos em sua origem e características e nos indicadores dos principais mercados a ela associados: o de açúcar e o de etanol combustível. A partir de então, iniciaremos o bloco analítico onde desenvolvemos um estudo de caso sobre a principal iniciativa de certificação socioambiental no âmbito do setor sucroalcooleiro: o BSI-Bonsucro. Nele, procuramos enunciar e analisar todos os critérios de sustentabilidade presentes na iniciativa e abrir caminho para a última seção, que consiste na análise propriamente dita do objeto à luz das teorias de ação coletiva, especialmente o Arcabouço de Análise e Desenvolvimento Institucional de Elinor Ostrom. / This doctoral thesis aims to study and understand the aspects related to socioenvironmental certification initiatives, seeking to answer how they are structured and how they work based on a logic of collective action, based on the sugarcane chain in general and the Case of BSI-Bonsucro in particular. To do so, we will develop a bibliographical review about the subject of socioenvironmental certifications, in order to understand the process and the limitations on these arrangements. Next, we will study the universe of analysis in which we are concerned, that is, the sugarcane chain, which we will analyze in its origin and characteristics and in the indicators of the main markets associated with it: sugar And that of fuel ethanol. From then on, we will start the analytical block where we developed a case study about the main socio-environmental certification initiative in the scope of the sugar and alcohol industry: BSI-Bonsucro. In it, we seek to enunciate and analyze all the sustainability criteria present in the initiative and make way for the last section, which consists in the analysis of the object itself in the light of collective action theories, especially the Elinor Ostrom´s Institutional Analysis and Development Framework.

Bakgrund: CSR, det vill säga miljömedvetenhet och socialt ansvarstagande, har på senare tid kommit att stå i fokus och konsumenter ställer allt högre krav på företag. Detta har lett till att fler företag väljer att frivilligt redovisa sociala och miljömässiga frågor i och kring sin verksamhet. Problem: Redovisning av CSR bygger på frivillig information som inte regleras i svensk lag. Istället finns det ett antal standarder och riktlinjer som är till för att vägleda och underlätta för företagen i deras hållbarhetsredovisning. Dessa är emellertid många och denna uppsjö av riktlinjer samt bristen på standardiserade krav skapar därmed stor förvirring. Syfte: Problematiken kring redovisning av CSR ledde därmed fram till uppsatsens syfte. Syftet med denna kandidatuppsats är att klargöra hur större svenska företag bör arbeta för att uppnå en hög kvalitet på sin hållbarhetsredovisning och utifrån detta framtaga bästa redovisningspraxis. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts. Detta är baserat på sex telefonintervjuer och en e-mail intervju med privata och statliga bolag samt revisorer. Dessutom utfördes en granskning av Large Cap-listade företags hållbarhetsredovisningar för att få klarhet i omfattningen av deras hållbarhetsredovisning, vilka riktlinjer de har använt sig av samt om de låter den granskas av en oberoende part Slutsats: Hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt begrepp och den redovisningspraxis som finns är fortfarande inte fullt utvecklad. För att öka hållbarhetsredovisningens kvalitet bör företag emellertid sträva efter att använda allmänt vedertagna riktlinjer i den mån det är möjligt. För att öka hållbarhetsredovisnings trovärdighet är det också bra att låta den bli granskad av en oberoende part. / Background: CSR, that is environmental awareness and social responsibility, have been in focus for some time and consumers are putting a lot of pressure on companies. This has led to that more companies are choosing to report on social and environmental questions willingly. Problem: CSR-reporting is build upon optional information that is not regulated in Swedish law. Instead there are a large number of standards and guidelines that will guide and facilitate companies in their sustainability reporting. These standards are many and this abundance of guidelines as well as the lack of standardized requirements creates a great confusion. Purpose: The problem concerning CSR-reporting led us to the purpose of the thesis. The purpose is to clarify how larger Swedish companies should work to achieve high quality sustainability reporting and through this establish best accounting praxis. Method: To fulfill the purpose of the thesis a qualitative approach were chosen. It is based on six interviews and one e-mail interview with private and public corporations as well as auditors. Furthermore, a review was made on the Large Cap-listed companies. Through this review we wanted to obtain clarity into the extent of their sustainability reports, what guidelines they are using and if the report were inspected by an independent external party. Conclusion: Sustainability reporting is still a relatively new term and the accounting praxis that exists today is still not fully established. In order to increase the quality of the report, companies should strive after using de facto standards to the extent possible. To increase the reliability it is also of great importance to let it undergo an external verification.

<p>Bakgrund: CSR, det vill säga miljömedvetenhet och socialt ansvarstagande, har på senare tid kommit att stå i fokus och konsumenter ställer allt högre krav på företag. Detta har lett till att fler företag väljer att frivilligt redovisa sociala och miljömässiga frågor i och kring sin verksamhet.</p><p>Problem: Redovisning av CSR bygger på frivillig information som inte regleras i svensk lag. Istället finns det ett antal standarder och riktlinjer som är till för att vägleda och underlätta för företagen i deras hållbarhetsredovisning. Dessa är emellertid många och denna uppsjö av riktlinjer samt bristen på standardiserade krav skapar därmed stor förvirring.</p><p>Syfte: Problematiken kring redovisning av CSR ledde därmed fram till uppsatsens syfte. Syftet med denna kandidatuppsats är att klargöra hur större svenska företag bör arbeta för att uppnå en hög kvalitet på sin hållbarhetsredovisning och utifrån detta framtaga bästa redovisningspraxis.</p><p>Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts. Detta är baserat på sex telefonintervjuer och en e-mail intervju med privata och statliga bolag samt revisorer. Dessutom utfördes en granskning av Large Cap-listade företags hållbarhetsredovisningar för att få klarhet i omfattningen av deras hållbarhetsredovisning, vilka riktlinjer de har använt sig av samt om de låter den granskas av en oberoende part</p><p>Slutsats: Hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt begrepp och den redovisningspraxis som finns är fortfarande inte fullt utvecklad. För att öka hållbarhetsredovisningens kvalitet bör företag emellertid sträva efter att använda allmänt vedertagna riktlinjer i den mån det är möjligt. För att öka hållbarhetsredovisnings trovärdighet är det också bra att låta den bli granskad av en oberoende part.</p> / <p>Background: CSR, that is environmental awareness and social responsibility, have been in focus for some time and consumers are putting a lot of pressure on companies. This has led to that more companies are choosing to report on social and environmental questions willingly.</p><p>Problem: CSR-reporting is build upon optional information that is not regulated in Swedish law. Instead there are a large number of standards and guidelines that will guide and facilitate companies in their sustainability reporting. These standards are many and this abundance of guidelines as well as the lack of standardized requirements creates a great confusion.</p><p>Purpose: The problem concerning CSR-reporting led us to the purpose of the thesis. The purpose is to clarify how larger Swedish companies should work to achieve high quality sustainability reporting and through this establish best accounting praxis.</p><p>Method: To fulfill the purpose of the thesis a qualitative approach were chosen. It is based on six interviews and one e-mail interview with private and public corporations as well as auditors. Furthermore, a review was made on the Large Cap-listed companies. Through this review we wanted to obtain clarity into the extent of their sustainability reports, what guidelines they are using and if the report were inspected by an independent external party.</p><p>Conclusion: Sustainability reporting is still a relatively new term and the accounting praxis that exists today is still not fully established. In order to increase the quality of the report, companies should strive after using de facto standards to the extent possible. To increase the reliability it is also of great importance to let it undergo an external verification.</p>

Made available in DSpace on 2016-06-02T20:09:22Z (GMT). No. of bitstreams: 1 6380.pdf: 5100718 bytes, checksum: c8c8defc117237f013bdd3434fd904a8 (MD5) Previous issue date: 2014-08-29 / Financiadora de Estudos e Projetos / The international airports has been committed globally with the adoption and management of environmental sustainability practices, encouraged not only by the requirement contained in local laws, but also on the instructions of non-governmental organizations such as the United Nations (UN); by tax incentive policies; by positive results, proven and reported in case studies; and by instructions of international institutions dedicated to the certification of environmental sustainability in the built environment. In this way, this study sought to compile and present case studies relating to environmental sustainability actions taken at airports worldwide and present the main certifications of environmental sustainability for the built environment. After this overview, this work focused on research in the rational use of water, addressing the consumption of water issues in airports and identifying the environmental sustainability requirements, for that focus, recorded in the certification Leadership in Energy and Environmental Design (LEED) and Process AQUA-HQE - High Environmental Quality, in the database of the Sustainable Aviation Guidance Alliance (SAGA), and Memorial Sustainable Criteria for Enterprises (MCSE), prepared by Infraero as a basic guide for the development of sustainable projects of Brazilian airports under its management. To the identified requirements were relate actions, which were compared for the verification of similarities and common goals. This comparison gave a concise set of actions aiming the rational use of water resources, also by reducing the water consumption through the use of economizers sanitary equipment. This has enabled a suggestion to adapt the MCSE, by the incorporation of new actions, for example; as well as the application of some of these actions to sanitary uses at passenger terminal of Vitoria/ES Airport through the development and analysis of scenarios that have concluded the capability of sustainable actions in reducing the demand for water for sanitary purposes in passenger terminals of airports. / Os aeroportos internacionais tem se comprometido, globalmente, com a adoção e gestão de práticas de sustentabilidade ambiental, incitados, não somente pela obrigatoriedade contida em legislações locais, mas também por instruções de organizações não governamentais, como a Organização das Nações Unidas (ONU); por políticas de incentivos fiscais; por resultados positivos, obtidos, comprovados e divulgados em estudos de caso; e por instruções de instituições internacionais voltadas para a certificação da sustentabilidade ambiental em ambientes construídos. Dessa maneira, o presente trabalho procurou compilar e apresentar estudos de casos referentes às ações de sustentabilidade ambiental adotadas em aeroportos, mundialmente e apresentar as principais certificações de sustentabilidade ambiental para o ambiente construído. Após esse panorama geral, o presente trabalho focou as pesquisas no uso racional da água, abordando as questões de consumo da água em aeroportos; e identificando os requisitos de sustentabilidade ambiental, para aquele foco, constantes nas certificações Leadership in Energy and Environmental Design (LEED) e Processo AQUA-HQE - Alta Qualidade Ambiental, no banco de dados da Sustainable Aviation Guidance Alliance (SAGA), e no Memorial de Critérios Sustentáveis para Empreendimentos (MCSE), elaborado pela Infraero como guia básico para o desenvolvimento de projetos sustentáveis de aeroportos brasileiros sob a sua administração. Aos requisitos identificados, relacionam-se ações, as quais foram comparadas entre si, para a verificação das similaridades e objetivos comuns. Dessa comparação, obteve-se um grupo conciso de ações que objetivam o uso racional dos recursos hídricos, também, pela redução do consumo da água através da utilização de equipamentos sanitários economizadores. Isso, possibilitou uma sugestão de adequação do MCSE, pela incorporação de novas ações, por exemplo; como também a aplicabilidade de algumas dessas ações aos usos sanitários terminal de passageiros do Aeroporto de Vitória/ES, por meio da elaboração e análise de cenários que permitiram concluir a potencialidade das ações sustentáveis na redução da demanda por abastecimento de água para os usos sanitário em terminais de passageiros de aeroportos brasileiros.