Background: Motivation is a subject that is on everyone's lips in today's knowledge-intensive firms. What is motivation and what are we motivated by? We will, through three case studies, be grappling with the notion to clarify how managers and employees' perception of the concept is different, or possibly similar. Furthermore, the thesis examines whether the theory and practice of motivation are consistent with each other.   Purpose: The purpose of our study is to seek understanding of what management within an organization believes are motivating their staff as well as how the staff perceive themselves be motivated by. We ask ourselves if organizations is up to date with the development of what motivates people. To increase understanding of the field of motivation, we want to examine if it exists a gap between management's understanding of what motivates people at work, and what employees themselves in this organization believes are motivating them.   Method: The thesis consists of a case study of three case-companies with knowledge-intensive jobs and officials in the operational core. A qualitative research involving the collection of qualitative data through eight semi-structured interviews have been conducted.   Results & Conclusions: The results of our study showed that the perception of motivation is consistent between managers and employees. What the staff perceives themselves be motivated by, their managers are aware of and are working actively to promote. Although the intrinsic motivators are those that mainly motivates the staff, extrinsic rewards in the form of monetary rewards when goals are achieved are being used. Furthermore, we believe that the theory and practice are in harmony with each other. This because the major traits of the respondents views are in line with what theorists believe warrant. However, we concluded that the actions performed to promote motivation in the workplace covers all the aspects of our theoretical framework of motivational theory and not just what the managers and employees expressed as motivators.

Detta examensarbete på c-nivå, är en intervjustudie om chefers kompetensutveckling gjord på ett universitet. Det bygger på fyra intervjuer med chefer som har en prefektroll och en kompetensutvecklare som representerar universitetet. Syftet är att belysa organisationens mål och arbete med kompetensutvecklingen för chefer och se om målen överensstämmer med respondenternas upplevelser av kompetensutvecklingsinsatsen. Ger chefsutbildningen de förutsättningar som respondenterna behöver och hur upplever respondenterna kompetensutvecklingsinsatsen utifrån organisationens mål och syfte. Utifrån resultaten har paralleller dragits till tidigare forskning kring prefektens roll, kompetens och lärande, samt Ellströms teori kring anpassningsinriktat- och utvecklingsinriktat lärande för att se hur resultatet skulle kunna användas för att utveckla och möjliggöra en utveckling som leder till ett ökat lärande. Resultaten visar att organisationen har en chefsutbildning som möter chefernas behov och vidare framkom i resultaten att utbildningen var ett bra forum att diskutera erfarenheter och frågeställningar i, med personer på samma typ av position i organisationen. Det som framkom var också att respondenterna ansåg, utifrån sin upplevelse, att organisationen kunde utveckla en del moment i utbildningen. Bland annat hur prefekten kan leda/utveckla sin institution organisatoriskt på ett tydligare sätt. Det påvisades att flera av respondenterna saknade någon form av löpande återkoppling i vissa ämnen för att bibehålla kompetensen.

Denna uppsats handlar om chefer och deras ledarskap. Frågeställningarna som denna uppsats bygger på är Hur uppfattar cheferna sitt eget ledarskap? Hur agerar de som chef utifrån två bestämda situationer, arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal?Vad anser cheferna är bra arbetsmiljö?För att bevara vår frågeställning har vi valt att använda oss av kvalitativ metod. Vi har genomfört olika intervjuer med fyra chefer med ansvar för medarbetare som arbetar på särskilda boenden för personer med funktionshinder i två mindre kommuner i Skåne. I vår resultatredovisning har vi bearbetat resultatet genom att analysera utifrån olika teoretiska perspektiv. Dessa teoretiska perspektiv är humanistiskt synsätt, ledarstilar och situationsanpassat ledarskap. Det som vi kom fram till vara att cheferna har olika syn på deras ledarskap. Centrala begrepp som cheferna belyser är bra arbetsmiljön är när arbetsmiljön har ett tillåtande klimat med ”högt i tak” och respekt för varandra. / This essay is about manager and their leadership. The questions that this essay is built up on isHow managers define their own leadership How the managers act according to working placemeetings and co-working meetings?How define managers good working environment?To answer those questions we have used qualitative method. We have interviewed four leaders with responsibility for co- worker who is working at special home for disable people in a smaller municipality in Skåne. In ours result we have worked up our interviews and finally to connect with ours analysis have we used humanistic approach, leader styles and situational focused leadership. Our conclusion is that managers have different leadership. The managers said that good working environment was when the environment was allowing with a “high roof” and respect for each other.

Les infirmières gestionnaires clinico-administratives représentent un pivot important des établissements de santé. Toutefois, leurs conditions d'exercice actuelles se dégradent, la pénurie de personnel de soins et les transformations organisationnelles s'accentuent, ce qui entraînent un écart important entre les rôles attendus et la réalité quotidienne. Les équipes de soins réclament une plus grande présence et un soutien plus constant de leur gestionnaire. Comme possible avenue de mobilisation des équipes de soins, la littérature indique une nouvelle stratégie soit celle du coaching. Cette recherche qualitative d'inspiration phénoménologique décrit la stratégie de coaching mobilisateur de trois infirmières gestionnaires et deux cadres supérieurs de l'hébergement d'un établissement de santé de Québec. Ces derniers ont participé à des entrevues individuelles semi-dirigées. Les résultats identifient des compétences-clés telles que communiquer efficacement, agir avec caring et adopter un mode de gestion participative. S'ajoutent aux résultats, les obstacles, les effets attendus et les attentes des cadres supérieurs.

När en kock komponerar en maträtt som skall fotograferas kommer han behöva göra en medveten estetisk bedömning innan maträtten tillagas, för att sedan analysera och förstå hur betraktaren uppfattar matfotografi. I denna litteraturstudie är syftet att undersöka hur estetiska begrepp och bildanalysmetoder tillämpas inom matfotografi. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie, där fyra vetenskapliga artiklar har tillämpats för att besvara syftet. Resultatet i litteraturstudien visar att det är svårt att finna en metod att applicera på matfotografi, men om det går att skapa ett språk med flera metoder tillsammans finns det stora fördelar ur ett analytiskt perspektiv. Tillämpningen av estetiska begrepp tillsammans med bildanalyser är komplicerat och forskningen som gjorts är inte tillräcklig / B-uppsatser

Äldreomsorgen har länge präglats av inrutade arbetssätt, där omsorgen har bedrivits utifrån organisatoriska principer, vilket resulterat i en förskjutning av egenmakten för den äldre som är i ett omsorgsbehov. Äldreomsorgen i Sverige har under de senaste decennierna genomgått omfattande förvandlingar och kännetecknas numera av mer detaljstyrning och effektivisering. Likaså har äldreomsorgens chefer fått ett allt större ansvarsområde, med ett mer administrativt uppdrag, vilket bidragit till att enhetschefer har dragits längre bort från verksamheterna. Detta har resulterat i kvalitetsbrister inom äldreomsorgen, där bland annat arbetet för en trygg och delaktig vardag för äldre personer begränsats. Syftet med denna studie var att undersöka förutsättningar enhetschefer i kommunal äldreomsorg har för att tillämpa trygghet och delaktighet i det praktiska arbetet med äldre personer som bor på ett särskilt boende. Fem enhetschefer har deltagit i undersökningen, där enskilda intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Resultatet har analyserats med hjälp av innehållsanalys och meningskategorisering. Resultaten visar att enhetscheferna var väl insatta i betydelsen av begreppen trygghet och delaktighet, att det arbetat fram olika arbetsstrategier för att trygghet och delaktighet skall bli en naturlig del av arbetet. Sjukdomsbilder, anhörigas inverkan, personalbrist och ekonomiska tillgångar är delar som begränsar deras handlingsutrymme för att skapa trygghet och delaktighet för de äldre.Nyckelord:

Denna studie behandlar ämnet de pedagogiskt relevanta sidorna av konflikthantering inom vård- och omsorgsverksamheter både i privata och kommunala verksamheter. Syftet med studien är att tolka sig fram till en djupare förståelse av hur enhetschefer hanterar konflikter som uppstår mellan medarbetare. Studien har en kvalitativ metod formaliserad som interpretativ fenomenologisk ansats. Datainsamling har skett med semistrukturerade intervjuer.Resultatet visar att enhetscheferna hanterar konflikter genom att antingen låta de inblandade finna lösningar tillsammans eller att enhetschefen går in och stöttar dem i arbetet med att finna lösningar. Effekterna av konflikter i dessa verksamheter kan ha negativ påverkan men även positiv påverkan. Vid olösta konflikter kan enhetscheferna ta hjälp av olika verksamheter som kan stötta personalen och enhetscheferna vid olösta konflikter.

Under industrins framväxt under 1700-talet och framåt skedde en förändring av hälsorisker förknippade med arbetet, arbetsmiljöarbetet handlade till en början om att stävja olycksfall med dödlig utgång till att idag även inkludera främjande strategier. Ledarskap har stor betydelse i hälsofrämjande arbete, där första linjens chef är närmast medarbetarna. Chefer har en fragmenterad arbetssituation där de förväntas hantera krav från många olika intressenter. I denna kvantitativa studie deltog 88 första linjens chefer, syftet var att undersöka deras förutsättningar i arbetet utifrån organisatoriska förhållanden i relation till egen hållbarhet samt möjligheter att arbeta hälsofrämjande. Första linjens chef rapporterades ha relativt goda förutsättningar att uppfylla de åtaganden som traditionellt ingår i ledningsuppdrag och deras hälsa ansågs som god. Första linjens chef uppgav att arbetsbelastning samt ansvarsområden har utökats under senaste året. Slutsats att förhållandet mellan belastningar och resurser var tillfredställande. Överbelastning bedömdes ha störst påverkan på första linjens chefs hållbarhet och hälsofrämjande arbete.

Syftet med den här studien är att undersöka vad chefer respektive rekryterare anser är av störst vikt i en rekryteringsprocess. Respondenterna som medverkade i den här studien utgjordes av fem rekryterare och fem chefer som utför rekrytering. För att samla in data genomfördes semistrukturerade intervjuer som spelades in med respondenternas samtycke. Den insamlade datan transkriberades enligt ortografisk transkriberingsstil och analyserades sedan genom tematisk analys. Resultatet visade bland annat att rekryterarna värderade en väl utformad kravprofil för att underlätta rekryteringsprocessen som helhet. Cheferna visade sig generellt värdera en väl fungerande arbetsgrupp och därför ansågs det vara viktigt att hitta en kandidat som passar in på arbetsplatsen. Slutsatsen blev bland annat att rekryterare ansåg att objektivitet är det viktigaste i en rekryteringsprocess medan chefer ansågatt det viktigaste är att få en positiv känsla för kandidaterna.

<p>Studien ämnade undersöka vilka faktorer som till störst del påverkade tjänstemäns arbetstrivsel. Genom att dela in sex faktorer i tre grupper kunde mer kunskap förvärvas om vilket område av individ, chef eller organisation som har störst inverkan på arbetstrivsel. Undersökningsdeltagarna bestod av 196 stycken kommunalarbetare som besvarade en enkät. Resultatet visade att faktorer kopplade till chef hade störst inverkan, därefter organisationsfaktorer och minst inverkan på arbetstrivsel hade individfaktorer. De enskilda faktorerna som påverkade trivsel mest var feedback och delaktighet. Att individfaktorer hade så liten inverkan kan förklaras med att de endast är kopplade till individen. Individfaktorerna är således avskilda från en informationsgemenskap eller samverkan som chefsfaktorer och organisationsfaktorer till större del representerar.</p>