Mémoire numérisé par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.

Thèse numérisée par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.

La poursuite pénale d'un chef d'Etat en droit international. [Pas de résumé transmis] / Presidents criminal trial in international law. [Pas de résumé transmis]

Föreliggande uppsats syftar till att belysa en personalgrupps uppfattning om ledarskaps- egenskaper utifrån ett genusperspektiv. Frågeställningen var i vilken utsträckning personalen visade könsstereotypa uppfattningar kring manliga respektive kvinnliga chefers egenskaper, samt i vilken utsträckning det kunde förekomma skillnader mellan yngre och äldre anställda. Avsikten var att klarlägga om traditionella stereotypa uppfattningar kring kön, såsom att kvinnor exempelvis uppfattas som omhändertagande samt att män anses vara mer rättframma, lever kvar i samma utsträckning som tidigare. En enkätstudie genomfördes på en produktionsindustriell organisation i en mindre västsvensk ort med 85 personer ur personalen. Resultatet visade dock att ingen av de tre antagande som ställdes fick stöd i studien. En anledning till detta kan förklaras utifrån brister i enkäten.

SammanfattningDenna studie avser ge läsaren en ökad förståelse kring vad hos chefen den anställdeupplever bidra till ett ökat respektive minskat förtroende. Detta utifrån empiri samlat frånåtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter i Boråsområdet, och vidaregenom en diskussion kring personliga egenskaper och kompetens baserat på denna empiri.BakgrundIdag är det för alla större företag helt avgörande att man arbetar för att ständigt utvecklas,förbättras och effektiviseras. Detta för att ligga i fas med konkurrenter, för att förbättramiljön för de anställda samt för att uppnå högsta förädlingsvärde av den verksamhet sombedrivs. Innan denna studie påbörjades läste vi boken Att våga leda i förändring, en frågaom förtroende (Rolandsson & Oudhuis, 2009), vilken behandlar de anställdas förtroende sinchef samt den inverkan detta har på förändringsarbetets utgång. Detta inspirerade oss attstudera närmare vad de anställda upplevde karaktärisera en förtroendeingivande chef. Teorinbygger i mycket på Mayers m.fl. förtroendemodell samt Lewickis tre förtroendefaser.SyfteVårt syfte är att undersöka ett antal anställdas upplevelser om vad som kännetecknar ettförtroendefullt ledarskap.MetodI undersökningen har vi utgått från en kvalitativ ansats, där vi genom semistruktureradeintervjuer samlat vår empiri. Våra resultat baseras på intervjuer med allt som allt åttarespondenter, vilka valdes genom ett strategiskt urval med kravet att samtliga under studienbefunnit sig i en aktiv anställning, alternativt har jobbsituationen färskt i minne, samt attrespondenternas tjänster skulle vara av sådan art att de under arbetstid regelbundet befunnitsig i aktuell chef eller arbetsledares närvaro.ResultatVår empiri och diskussion visar att vad respondenterna framför allt upplever styraförtroendets utveckling är chefens personliga egenskaper (här exempelvis en chef som visarengagemang, öppenhet, villighet till interaktion samt uppträder jämställt), medan denyrkesspecifika kompetensen snarare upplevs vara något som förutsätts och därför får ensekundär eller underordnad funktion på förtroendet. Detta resultat skiljer sig något fråntidigare forskning, vilken ofta presenterar dessa båda som mer jämlika.

Den här kandidatuppsatsen syftar till att undersöka en form av delat ledarskap vilkenbenämns dualt ledarskap. Problemområdet är intressant eftersom dagens arbetsmarknadbehöver nya ledningsmodeller och det tidigare funnits begränsat med undersökningar inomområdet, svenska såväl som internationella. Undersökningens syfte är att analysera dualtledarskap för att kunna ge en bild av det och dess effekter, vilket gjordes med hjälp av trefrågeställningar. De teorier som det relateras till i uppsatsen är Alvessons och Sveningssonsteori om ledarskap, Döös med fleras teori om delat ledarskap samt Wengléns teori omchefers identitetsarbete. För att genomföra undersökningen användes en induktiv, kvalitativmetod med semistrukturerade intervjuer. Nio intervjuer genomfördes med chefer ochanställda på två arbetsplatser där konceptet med dualt ledarskap tillämpas. Resultatet visaratt dualt ledarskap ger flera fördelar och få nackdelar om rätt förutsättningar finns. Dessafördelar, för både verksamhet som person, upplevdes av både anställda och av chefer.Slutsatsen är att dualt ledarskap är något alla tjänar på. Fler undersökningar inom områdetbehövs för att klargöra fler former och effekter av delat ledarskap.

Samhället står fortfarande i en aktuell lågkonjunktur efter den finansiella kris som inträffade under hösten 2008. Nedskärningar och varsel är numera en del av vardagen.Därmed är det intressant att undersöka ämnet ur en chefs synpunkt.Denna uppsats går djupgående in och undersöker hur en personalchef ser på sin ledarroll och hanterar den vid en specifik varselsituation, nämligen uppsägningssamtal. Den behandlar även frågorna; På vilket sätt ges det svåra beskedet? Finns det redan existerande samtalsmallar och följs de?Uppsatsen presenterar även ett nytt intressant perspektiv på ämnet, genom att även innehålla en intervju med en läkare och jämföra de två professioners syn på att ge svåra besked.Uppsatsen består av två djupgående intervjuer med en personalchef och en läkare.Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för läsaren ur ett nytt och annorlunda perspektiv, där tidigare osedda strukturer skall träda fram. För att skapa denna förståelse så använder jag mig av en abduktiv ansats. I den abduktiva metoden finns det inte utrymme för generalisering, utan det är det enskilda fallet som behandlas. En stor vikt läggs vid en läggs vid en antagande hypotes som i slutändan kan stämma eller vara helt fel, beroende på utfallet av det fenomen som observerats.För att skapa en så intressant läsupplevelse som möjligt så har jag valt att använda mig av en narrativ metod i kombination med den abduktiva förklaringsmodellen.Den är fördelad på tre steg och jag använder mig av min egen berättarstil i varje steg intervjuerna. Anledningen till berättarstilen är att jag vill få läsaren att reflektera kring min berättelse under tidens gång. Det jag upptäckte med min forskning är att många chefer inte riktigt kan hantera uppsägningssamtal på ett tillfredställande sätt. De mallar och riktlinjer som finns i nuläget angående uppsägningssamtal är bristfälliga och det måste finnas utrymme för skapandet av fler recept inom det här området. I min forskning har jag kommit fram till att de mallar som finns i nuläget endast skyddar och förenklar chefens situation. Chefer och organisationer måste inse att det krävs en attityd förändring inom ämnet och att utbildning i att ge svåra besked borde ingå i den moderna chefsrollen.

Brist på kommunikation mellan chef och medarbetare kan leda till missförstånd som iblandfår allvarliga konsekvenser. Missuppfattningar och missförstånd kan orsaka konflikter påarbetsplatsen, ekonomiska förluster och tidsödande arbete med att rätta till det som gått feloch de kan också medföra säkerhetsrisker. Brister i kommunikationen rubbar också vårarelationer på arbetsplatsen.Detta arbete utgår från utvecklingssamtalet mellan chef och medarbetare. Genom intervjuermed chefer och deras medarbetare om det gemensamma utvecklingssamtalet undersöks omchefer och medarbetare uppfattar utvecklingssamtalet på liknande sätt. Om inte; i så fall påvilka sätt?Med hjälp av en fenomenografisk ansats presenteras undersökningens resultat i kategorier,vilka representerar olika faktorer som påverkar utvecklingssamtalets tolkning.Det finns en ganska god förståelse för ordens betydelse i kommunikationen mellan chef ochmedarbetare, men över ordens betydelse står begreppens betydelse. Ordet utvecklingssamtalär inte att betrakta som bara ett ord utan som ett begrepp, som innefattar normer, känslor ochvärderingar vilka gör ordet till mer än bara ett ord. Chef och medarbetar må ha uppfattat deord som sagts på samma sätt, däremot förstås begrepp och fenomenen på skilda sätt, vilketsätter nivån för samtalet. Problem med förståelsen ligger inte bara i det som sägs, utan i detsom medvetet inte sägs. Där över styr självbild, diskursivt tänkande och begreppsuppfattningbaserat på tidigare.På vilket sätt och om vad det talas på utvecklingssamtalet beror även på vad de olika individernabygger in i sitt begrepp ”utvecklingssamtal” och vad de därmed förväntar sig av samtalet.Utvecklingssamtalet kan i föreliggande studie inte beskrivas som ett jämbördigt samtal.Samtalet speglar de samtalandes begreppsförståelse av utvecklingssamtalet som fenomenoch av den egna rollen i förhållande till samtalspartnerns roll.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur chefer skapar förutsättningar för att främja en lärmiljö som bidrar till medarbetares lärande. Studiens utgångspunkt baserades på Illeris (2004) teori om lärande i arbetslivet samt tidigare forskning kring problemområdet, lärmiljö. Det teoretiska ramverket gav upphov till frågeställningen: Hur skapar chefer förutsättningar för att främja medarbetarens lärande? Kvalitativ metod tillämpades där empirin utgjordes av semistrukturerade intervjuer med sex stycken chefer. Resultatet påvisar faktorer inom lärmiljöerna som främjar medarbetars lärande vilka var; organisationens kultur och miljö, formellt lärande, informellt lärande, kommunikation, feedback, tid och ledarskap. Uppsatsens slutsats är att chefen har möjlighet att skapa förutsättningar genom ovanstående faktorer.

I denna studie har sex chefer från Arbetsförmedlingen intervjuats i syfte att undersöka deras upplevelser av ledarskap under en omställningsprocess som är till följd av en reformering av organisationens kärnverksamhet och som innebär att stora delar av personalen behöver sägas upp. Följande tre frågeställningar har undersökts: Hur påverkas chefers ledarskap av en omställning, vilka utmaningar kopplat till ledarskap uppkommer i samband med en omställning och finns det framträdande strategier som chefer använder sig av under en omställning. I studien genomfördes semi-strukturerade intervjuer som analyserats utifrån en tematisk analys. I studien framkom att chefer efter omställning i större utsträckning tillämpade ett chefskap framför ledarskap. Fyra centrala utmaningar identifierades och kunde härledas till känslomässiga reaktioner, avsaknaden av ett uppdrag, att hitta balans mellan medarbetare och verksamhetsmål samt bristande information. Vidare identifierades olika strategier som cheferna tillämpade för att leda under omställning. Strategierna gick på att vara lyhörd, närvarande och positiv, prioritera annorlunda samt hämta stöd från chefskollegor. Sammanfattningsvis anser vi att denna studie bidrar till ökad kunskap om den problematik som kan uppstå relaterat till ledarskap under en omställningsprocess och hur chefer kan välja att hantera dessa utmaningar.