My purpose with this paper was to examine how four of the administrative managers at health and care, at the municipality perceive their communicative roles and how that affects the municipality. I also wanted to examine how a communicative leadership can be expressed and what kind of support a communicative leader needs. I used a qualitative method and semi structured interview to perform my study. I have chosen to analyze my results from the study with the help of theories about the difference between information and communication, how the perception of communication and information has changed over time, how different ideal types of communicative leadership is experienced and what the requirements are for a good communicative leadership. The results of the study show that the perceptioncommunication in relation to information differs between the administrative managers. The managers mainly communicate with the employees in group. If the communication concerns the daily job, the managers choose to handle it themselves. They all think that a consistent and professional communication favors the municipality in whole.The budget and annual report are mentioned as fundamentatools to communicate goals and visions to employees.

Skolan är en relationsintensiv verksamhet där människors olikheter kan skapa motsättningar och konflikter. Dessa konflikter kan bemötas och hanteras på ett konstruktivt sätt vilket kan generera i positiva förändringar och utveckling medan en destruktiv hantering av konflikten kan ge negativa konsekvenser för dels anställda dels arbetsmiljö. Eftersom rektor är den som är ytterst ansvarig för skolans arbetsmiljö har jag velat undersöka rektorers upplevelser och erfarenheter av konflikter och konflikthantering. Syftet med studien har varit att synliggöra samt beskriva fyra rektorer på grund- respektive gymnasieskolans upplevelser och erfarenheter av arbetsplatskonflikter mellan vuxna samt konflikthantering ur ett ledarskaps perspektiv. Frågeställningar jag ville ha svar på i arbetet var: Vilket synsätt har rektorerna på konflikter? Vilka erfarenheter och upplevelser har rektorerna av arbetsplatskonflikter? Hur ser rektorerna på arbetsplatskonflikter utifrån ett ledarskapsperspektiv? Hur ser rektorernas konflikthantering ut på individ-, grupp- samt organisationsnivå? Studien är kvalitativ och har en fenomenologisk ansats, vilket har gett mig möjlighet att få ta del av rektorernas subjektiva åsikter och förståelse av sin livsvärld. Mitt fokus har varit att hitta likheter och skillnader i deras uppfattningar och den valda undersökningsmetoden är intervjuer. Studiens resultat pekar på att rektorernas förhållningssätt utgår från det relationella perspektivet, där fokus är bemötande och anpassning till individ, situation samt kontext. Jag har funnit likheter i rektorernas synsätt och förhållningssätt till konflikter, medarbetare samt ledarskap. Medan erfarenheter, upplevelser, bemötande, agerande och konflikthantering visar på mer eller mindre uppenbara skillnader, beroende på att det kräver anpassning utifrån den specifika kontext, situation samt individer som rektorerna möter. Det centrala tycks vara rektorernas positiva syn och förhållningssätt till konflikter, medarbetare och konflikthantering samt intresse och mod att våga ta tag i meningsskiljaktigheter, motsättningar och konflikter. Min tolkning är att det inte fordras utbildning i konflikter/konflikthantering för att kunna hantera konflikter konstruktivt utan att det är en inlärningsprocess som sker över tid i praktiken.

The goal of this thesis is to describe a compare selected open source tools for mass linux server administration. In the first part, the tools are described, including their principles and internal architecture. The next part follows with the comparison of these selected tools using several groups of comparison criteria. The main contribution of this thesis is the actual comparison of software tools of this type. The method chosen to fulfill the goal of this thesis is literature search and custom practical testing of these tools.

Studien undersökte upplevelsen av work-life balance för personer med chefsbefattning inom en organisation. Denna studie genomfördes baserat på en kvalitativ induktiv design genom semistrukturerade intervjuer med sex stycken chefer. Dessa intervjuer genererade tre huvudteman samt underteman. Intervjumaterialet analyserades enligt en induktiv tematisk metod. Urvalet har begränsats till personer med chefsbefattning med syftet att undersöka hur ledarskap kan påverka den upplevda balansen mellan arbete och fritid. Resultatet visade att respondenterna upplevde god work-life balance som varierar periodvis med hänsyn till individuella förutsättningar. Den mest förekommande anledning till negativ utveckling i work-life balance var intressekonflikt mellan arbetsliv samt privatliv. Detta kan öka risken för hälsoproblem som kan orsaka begränsningar för tillfredställelse i både arbetsliv samt privatliv. Samtliga respondenter upplevde att struktur har stor betydelse för god work-life balance även om struktur kunde se olika ut för de olika chefsrollerna. Tillgänglighet samt flexibla arbetsarrangemang i chefsrollen ansågs vara givet för yrkesrollen med risk för negativ påverkan på work-life balance.

Syftet med studien var att undersöka chefer i tjänstemannasektorns upplevelse av att utöva ledarskap vid distansarbete under Covid-19 pandemin. Studien utfördes med en kvalitativ metod där data samlades in genom åtta semistrukturerade intervjuer med chefer på ett dryckestillverkningsföretag i Sverige. Insamlade data analyserades genom induktiv tematisk analys vilket resulterade i tre huvudteman: Relationen till medarbetare, digital närvaro och kommunikation. Studiens resultat påvisar att pandemin har haft en påverkan på ledarskapet genom att det ställt chefer inför nya utmaningar. Relationen mellan chef och medarbetare, tillit, kommunikation och den digitala närvaron belystes som viktigt vid ledarskap på distans. Respondenterna uttryckte inte några fördelar med att leda på distans och de mest framträdande utmaningarna för chefer var att se alla medarbetare, skapa relation till nyanställda, veta hur information landar, tolka medarbetarnas mående, tyda kroppsspråk, tid samt avsaknaden av det dagliga småpratet. Trots det upplevdes ledarskapet på distans ändå fungera bra.

Första linjens chefer innehar en viktig roll för att utveckla väl fungerande, hälsosamma och hållbara verksamheter samt påverkar arbetsmiljön inom verksamheterna på många olika sätt. Chefer mår allt sämre och lämnar i högre utsträckning sin position på grund av den egna arbetssituationen. Det finns mycket litteratur som belyser vikten av stöd för första linjens chefer men få undersöker deras upplevelser av stödet de får. Syftet med studien är att beskriva chefers upplevelser av organisatoriska förutsättningars betydelse för att bedriva ett hållbart och hälsosamt ledarskap. Totalt genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer av första linjens chefer med mellan tre och 24 års chefserfarenhet på ett sjukhus i Västra Götalandsregionen. För att analysera materialet har en innehållsanalys genomförts. Analysen resulterade i nio underkategorier som sammanställts i tre huvudkategorier; förutsättningar, ledarskapet och tillgänglighet. Resultatet visade att organisatoriska förutsättningar och stöd har en stor betydelse för hur första linjens chefer upplever de krav som ledarskapet medför. Informanterna upplever till stor del att tiden är en begränsande faktor samtidigt som tillgängligheten för medarbetarna prioriteras framför egna arbetsuppgifter och behov. Flera upplever en brist i administrativt stöd och en avsaknad av tydlighet kring de ramar som finns för ledarskapet. Vikten av att arbeta hälsofrämjande och hållbart när det kommer till första linjens chefers arbetssituation belyses av resultatet. Genom att finnas tillgängliga för medarbetarna skapade informanterna också förutsättningar för att den egna arbetsmiljön ska vara mer hållbar trots att tiden inte alltid finns. Resultatet av denna studie har betydelse för att skapa en förståelse för de upplevelser av stöd och förutsättningar som första linjens chefer har och kan underlätta i arbetet med att utforma mer anpassade stöd och strukturer för att arbeta mer hälsofrämjande även för första linjens chefer. / First-line managers play an important role in developing well-functioning, healthy and sustainable operations and influence the work environment within the operations in many different ways. Managers feel worse and worse and leave their position to a greater extent due to their own work situation. There is a lot of literature that highlights the importance of support for first-line managers, but few examine their experiences of the support they receive. The purpose of the study is to describe managers' experiences of the importance of organizational conditions for conducting sustainable and healthy leadership. A total of eight semi-structured interviews were conducted by first-line managers with between three and 24 years of managerial experience at a hospital in the Västra Götaland region. To analyze the material, a content analysis has been performed. The analysis resulted in nine subcategories compiled into three main categories; conditions, leadership and accessibility. The results showed that organizational conditions and support are of great importance for how first-line managers experience the demands that leadership entails. The informants largely feel that time is a limiting factor at the same time as accessibility for employees is prioritized over their own tasks and needs. Many experience a lack of administrative support and a lack of clarity about the framework that exists for the leadership. The importance of working to promote health and sustainability when it comes to the first-line managers' work situation is highlighted by the results. By being available to employees, the informants also created the conditions for their own work environment to be more sustainable, despite the fact that time does not always exist. The results of this study are important for creating an understanding of the experiences of support and conditions that first-line managers have and can facilitate the work of designing more adapted support and structures to work more health-promoting also for first-line managers.

No description available.

Studien som genomförts är en kvantitativ studie med syftet att undersöka hur chefer ser på sin kompetens och kompetensutveckling. I den tidigare forskningen presenteras forskning som berör de tre kompetenserna som är centrala i enkäten, social, ledarskaps- och inspirerande kompetens. Därefter följer de till studien valda teoretiska perspektiven, ELDs kompetenskategorier och Illeris lärande. I resultatet framkommer det att de chefer som deltagit i studien generellt sett skattar den egna kompetensen högt i nuläget inom samtliga tre områden. Övervägande del av cheferna skattar dessutom den egna kompetensen i dåtid högt. Detta resulterar i att övervägande del av cheferna har samma skattning av kompetenserna i då- och nutid. De som skattar sig själva annorlunda skattar övervägande nuläget högre. Intresset för utveckling av social kompetens, ledarskapskompetens och inspirerande kompetens är lågt. Istället framkommer egna förslag på kompetenser som deltagande chefer vill utveckla. Utifrån analyseringen av resultatet så framkommer det att mest önskvärt är kompetenser som har motsvarande kompetenser i ELDs kategori ledarskap/administration.

Den här kvalitativa studiens syfte är att undersöka en regions rekryterande personers upplevelser av rekryteringsprocessen. Studien har genomförts genom inhämtning av dokument gällande rekryteringsprocessen och genom sex semistrukturerade intervjuer. Tre av respondenterna arbetar som chefer och tre arbetar inom området HR. Ett missivbrev skickades ut till personer inom Regionen där respondenterna fick ta ställning till om de ville delta i studien. Studiens syfte besvaras genom tre frågeställningar – Hur går rekryteringsprocessen till inom Regionen, vad har rekryterande personer för upplevelser av rekryteringsprocessen och vad upplever rekryterande personer kan förbättras inom rekryteringsprocessen? För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har en litteratursökning genomförts där teorier relaterade till rekryteringsprocessen utgjort grunden för teorikapitlet och intervjuguiden. Den teoretiska referensramens struktur utgår från de stadier som forskaren Lindelöw Danielsson (2003, s 41) uppger att en rekryteringsprocess består av. Varje stadie innehåller i sin tur teori från olika forskare och författare. Materialet som uppkom från intervjuerna har transkriberats och jämförts med förda anteckningar för att sedan analyserats utifrån analysmetoden innehållsanalys. Analysmetoden innehållsanalys har även använts för de insamlade dokumenten som berört Regionens rekryteringsprocess. Studiens slutsatser är att rekryteringsprocessen upplevs av respondenterna vara relativt ut- tömmande där tillvägagångssättet för rekryteringen är väldokumenterat men i praktiken är tillvägagångssättet en lång process. Rekryteringsprocessen kan se olika ut beroende på den tjänst som ska tillsättas. Vid en chefsrekrytering tenderar det att vara fler personer involverade medan det är färre vid en tillsättning av en ny medarbetare. Det skiljer sig beroende på vem det är som rekryterar, vissa gillar att vara själv i vissa delar av rekryteringsprocessen medan andra väljer att forma en rekryteringsgrupp snarast inför en tillsättning. Upplevelserna om rekryteringsprocessen visar på att det finns mycket stöd att tillgå, vissa respondenter beskriver att de inte behöver be om att få stöd medan andra påtalar att stöd finns vid efterfrågan. Enligt de tre respondenterna som arbetar som chefer finns HR-representanter att tillgå inför en rekrytering och de kan tillsammans forma rekryteringsgrupper. Enligt de tre respondenterna från HR finns andra personer inom HR att tillgå men även här kan rekryteringsgrupper skapas för att inte hela arbetsbördan ska tillfalla personen som ansvarar för rekryteringen. Det finns områden där det finns utrymme för förbättring, främst är det inom användningen av tester där de flesta av respondenterna är positivt inställda till att låta intressanta kandidater genomgå olika former av tester. I dagsläget använder Regionen så kallade UPP-tester som är en form av personlighetstest, testerna utförs endast vid chefsrekrytering. Det andra området där många respondenter upplever att de kan förbättra sig inom är området uppföljning. Regionens rekryteringsprocess saknar ett förankrat stadie för uppföljning, det är därmed upp till varje avdelning att utforma hur uppföljning ska ske. Vissa respondenter beskriver uppföljningen som mer omfattande medan andra beskriver den som minimal med förbättringspotential.

Arbetslivet är för många individer en stor del av vardagen och innehåller många mellanmänskliga relationer och engagerade anställda är gynnsamt för organisationer. Individuella faktorer som kan påverka arbetsengagemang hos medarbetare är tillit och relationskvalité, både till ledare och organisationen. Ytterligare en faktor som eventuellt kan samspela med relations- och tillitsfaktorer, och i sin tur påverka arbetsengagemang, är en individs anknytningsmönster. Den här studiens syfte var att undersöka hur tillit till närmaste chef och relationskvalité samverkar med anknytningsmönster och hur det i sin tur påverkar arbetsengagemang. Studien har en kvantitativ ansats och 148 deltagare med en nuvarande anställning i Sverige deltog. Korrelationsanalys och stegvisa regressionsanalyser genomfördes för det totala stickprovet. Det fanns en samverkan (interaktion) mellan säker anknytning och kvalité på relationen till närmsta chef i relation till arbetsengagemang. Ingen samverkan (interaktion) fanns dock mellan anknytningsmönster och tillit i relation till arbetsengagemang.