Covid-19 påskyndade den digitala utvecklingen, något som tog med sig utmaningar i arbetslivet där kvalitet på kommunikation fick ett större behov (Connley, Hess, och Liu, 2020). Chefer och ledare inom organisationer fick en instrumental roll i utvecklingen, där kommunikationen blev viktigare och svårare (Heide, Johansson och Simonsson, 2012). I bakgrund av detta fick studien sitt syfte att fördjupa sig i chefer och ledares upplevelser av villkor för kommunikation under covid-19. Den teoretiska modellen som användes för att utföra analysen var krav, kontroll och stödmodellen tillsammans med tidigare forskning om kommunikation under covid-19. Genom kvalitativ metod utfördes semistrukturerade intervjuer med chefer och ledare vid ett industriföretag i Danmark. Med hjälp av en tematisk analys i relation till den teoretiska modellen utformades studien. Resultaten visade att höga krav kompletterat med stor egenkontroll och starkt socialt stöd hos chefer och ledare skapat goda villkor för kommunikation. Informanternas kravfyllda arbeten resulterade i givande arbeten som gav möjlighet till utveckling. Under vissa perioder uppkom problematik i att uppnå en likvärdig balans mellan kraven och egenkontrollen som ställdes på informanterna, något som resulterade i att kommunikationen inte var lika rak och transparant. Att bibehålla ett högt socialt stöd visade sig vara en nyckelfaktor för att återfå kontrollen. Slutsatserna av denna studie blev genom detta att kraven på chefer och ledare inom organisationen behövde kompenseras med stor egenkontroll och ett starkt socialt stöd för att uppleva goda villkor för kommunikation.

Mellan åren 2006–2018 så har man kunnat se att det på den svenska arbetsmarknaden skett en utveckling i negativ riktning, där sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa ökat. Tydliga mönster visar att medarbetare inom offentlig verksamhet är en yrkesgrupp där sjukskrivningarna ökat mest och att en av anledningarna till att medarbetarnas psykiska hälsa blivit sämre beror på chefernas brist på gott ledarskap. På grund av den negativa utvecklingen på medarbetares psykiska hälsa inom offentlig verksamhet så finner jag det intressant att undersöka chefers olika ledarskapsstilar, och den påverkan som det har på medarbetares arbetsmiljö och hälsa inom socialt arbete. Den här studien har utförts med syfte att sammanställa och analysera redan tidigare utförd forskning mellan åren 2010–2021, för att se om det går att avgöra ledarskapets betydelse då det kommer till att skapa en god arbetsmiljö och välmående medarbetare inom socialt arbete. Vid sammanställningen av den tidigare forskningen har en litteraturstudie av kartläggande karaktär utförts, där jag har samlat in data från 8 artiklar och analyserat resultatet utifrån Karasek och Theorells teori, krav, kontroll och stödmodellen. Med hjälp av krav, kontroll och stödmodellen har jag undersökt hur hög eller låg nivå av krav, kontroll och stöd varje ledarstil skapar för medarbetarna inom socialt arbete och om det påverkar medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Resultatet visar på skillnader mellan vilken ledarstil chefer har och hur god arbetsmiljön och hälsan hos medarbetarna var, och vissa antagande har gjorts om att det finns bättre ledarskapsstilar än andra för att bedriva socialt arbete. Dock har det i studien varit svårt att fastslå att medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa bara skulle beror på vilken ledarskapsstil cheferna har då flera andra faktorer kunnat identifierats i form av verksamhetsledningens styrsystem, chefer och medarbetares mognad, sociala kompetens. Även arbetsbelastningen som påverkades av verksamhetens budget och personalomsättning kan ha påverkan på medarbetares arbetsmiljö och hälsa.

Uppsatsen beskriver första linjen chefers upplevelse av att arbeta i äldreomsorgen. Det handlar om deras upplevelser av att sitta i en mellanposition och själva problematiken med att vara styrda både uppifrån och nedifrån.För att försöka fånga denna upplevelse har vi ställt följande frågor till våra informanter: Vad innebär det att vara första linjen chef inom äldreomsorgen? Vad anser första linjen chefer behövs för att vara en bra chef samt åstadkomma ett gott ledarskap? För att kunna få svar på våra frågor har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem första linjen chefer inom äldreomsorg i tre olika kommuner i Skåne. Tre övergripande teman framkom ur våra intervjuer vilka vi benämnt som handlingsutrymme, chef och ledare samt stöd och handledning. Slutsatser som blivt uppenbara för oss är att första linjen chefer behöver mer stöd och handledning för att på så vis kunna öka flödet i timglasets mitt. / The aim of the present paper is to describe first-line manager experience of working in elderly care. The main focus involves their subjective perception of being in a middle position and entails answering to management higher up in the hierarchy, as well as listening and supporting staff within employees. In an attempt to seize this perception we interviewed five first-line manager of elderly care in three different municipalities of Skåne and asked them the following questions: What does it mean to be a first-line manager of elderly care? What qualities consider first-line manager they should have to be a good manager and provide a good leadership? A qualitative method was utilized to analyze the data in which thre overlying themes were detected. We labeled them, discretion, manager and leader, support and guidance. Our conclusions are that first-line manager of elderly care needs more support and mentorship in order to increase the flow in the center of the hourglass.

Lärande förknippas oftast med barn och skolmiljö men lärande kan behövas livet ut för att kunna utveckla kompetens även i arbetslivet. Den här uppsatsen handlar om lärande på arbetet, det vill säga arbetsplatslärande. Arbetsplatslärande innefattar det lärande som är relaterat till arbete och/eller arbetsplatsen. Syftet med den här studien var med utgångspunkt i chefers beskrivningar skapa djupare förståelse för förutsättningar att organisera arbetsplatslärande. Vald metod för studien var semi-strukturerade intervjuer med sex chefer som arbetade med utbildningsfrågor. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av ”The Two Triangle Model” (Eraut, 2004), som beskriver hur lärandefaktorer och kontextfaktorer inverkar på arbetsplatslärande. Resultatet av den här uppsatsen har tydliga samband med Eraut (2004). Resultatet visar att intervjupersonerna säger sig organisera olika lärandeaktiviteter med syfte att medarbetarna ska lära sig av varandra för att bygga goda relationer mellan varandra. Fortsättningsvis försöker de skapa en lärandekultur, de säger sig vara positiva till de som vill lära sig nya uppgifter och säger sig uppmuntra de medarbetare som vill fortbilda sig. Vidare säger de sig försöka kommunicera tydliga, positiva förväntningar till sina medarbetare för att det ska skapas ett lärande i arbetet.  I studien framkommer det att lärande tillsammans med kollegor, motivation och feedback är viktigt och bidrar till medarbetarnas arbetsplatslärandelärande. Stöd, i form av tillgänglighet för samtal och diskussioner mellan chefer och medarbetare kan också vara viktigt eftersom det kan skapa självförtroende vilket ökar förmågan att kunna applicera sitt lärande på arbetet. Det kan vara så att det skulle behövas avsättas mer tid för att diskutera och reflektera över sina arbetsuppgifter både med kolleger och chefer. Hinder och utmaningar som framkom var svårigheten att hitta rätt sätt att stötta enskilda individer eftersom alla människor är olika och har olika förutsättningar. En annan utmaning som framkom var att det kunde upplevas som att det fanns distans mellan olika verksamheter rent fysiskt och att det därför var utmanande att få dessa att samarbeta med varandra. / Learning is often associated with children and school environment; however learning may be required throughout life in order to improve skills and competence in working life also. This essay is about learning at work, i.e. workplace learning. Workplace learning comprises learning related to profession or/and the workplace itself. The purpose of this study was to create a deeper understanding of the preconditions necessary for organising workplace learning; based on descriptions provided by executives and other persons in leading positions. The method chosen was semi-structured interviews with six executives/leaders, whom of which four from the field of labour market and education, and two working within the social care sector. The empirical data gathered, has been analysed according to The Two Triangle Model (Eraut, 2004), which describes how factors of learning and context affect workplace learning. The result of this essay shows clear connections to Erauts (2004) and indicates that the interviewees organise different activities with the aim of peer learning and founding good relations between co-workers. In addition, they strive to create a learning-friendly environment and encourage those who want to learn new skills or/and further education. Also, the interviewees try to communicate clear and positive expectations towards employees as a stimulus for workplace learning. The study shows that peer learning, motivation and feedback is important and contribute to learning at one’s workplace. Support, in terms of dialogue and discussion between executives and employees may also be important since it strengthen self-confidence which improves the ability to apply new knowledge and skills at work. Possibly, it is necessary to allot more time for discussion and reflection concerning tasks, between colleagues as well as between executives. Obstacles and challengers detected as to organising workplace learning were finding the suitable support for each person since everybody is an individual with different situation and conditions. Another issue was the geographical distance between different units which could complicate co-operation

Titel: Rektor – skolans pedagogiska ledare.En studie av rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare.Det övergripande syftet är att försöka få en klarare bilda av hur ledarskapet ser ut idag och då utifrånrektors egen horisont. Problemet preciseras på följande sätt: Hur leder rektor skolan som pedagogiskledare? Problemet består i att försöka tolka, analysera och förstå rektors uppfattning av sitt uppdragsom pedagogisk ledare. Fokus ligger på rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare.En inventering av statens krav och förväntningar på rektor görs; svaren söks i lagar, förordningar,regeringens skrivelser och statliga utredningar. Kommuners krav och förväntningar - så som deframkommer i platsannonser och i skolplaner - beskrivs. Samhällsansvaret för rektors utbildning tasupp. Skolverkets granskning av hur rektor genomför sitt uppdrag inleder litteraturgenomgången.Förhållandet mellan begreppen chefskap och ledarskap diskuteras. Ledarskap ur olika perspektiv lyftsfram.Studien angriper problemet utifrån en fenomenografisk forskningsansats. Intervjun användes förinsamling av data; 14 rektorer intervjuades.Resultat; beskrivningskategorier:Flanören. Att vara Flanör innebär att påverka genom att finnas med ute i verksamheten - medundantag för planerade klassrumsbesök. Det handlar om att påverka medarbetarna på ett informelltsätt. Detta kan ske i t.ex. personalrummet eller i rasthallen.Såningskvinnan agerar strategiskt; det finns en klar avsikt med hennes agerande: enförändring/förbättring av verksamheten är målet. Hon vet emellertid inte på förhand vad som islutänden blir resultatet av hennes agerande, men hennes agerande avser att leda till förbättring avverksamheten.Följaren tar del av vad som är på gång i verksamheten, i arbetslagen och på enheten. Hon fångar uppidéer och lyfter fram dem i ljuset. Hon vet att alla ”goda” idéer inte behöver komma från henne, ochhon är tillräckligt klok att inte stå i vägen för dessa idéer. Tvärtom, hon hjälper till att rasera hinder förutveckling av verksamheten.Förebilden ser sig som förebild i sitt agerande inför medarbetarna. Förebildligheten gäller att ihandling visa sitt förhållningssätt till andra människor, förebildligheten gäller när hon planerar ochleder pedagogiska möten och samtal med medarbetarna.Relationsbyggaren arbetar på att försöka skapa goda relationer till och mellan medarbetarna. Hon sertill att medarbetarna får gemensamma upplevelser genom att de t.ex. gör icke-vardagliga händelsertillsammans och genom att skolan bygger traditioner. Medarbetarsamtal lyfts fram som en viktigrelationsskapare mellan medarbetare och skolledare.Studierektorn planerar kompetensutvecklingsdagar för medarbetarna; hon ser till att det finns en rödtråd i den kompetensutveckling som planeras.Läraren leder direkt medarbetarnas lärande; hon skriver frågeställningar att samtala om, hon föreläser.Lärande ledare handlar om rektor som lärande person. Det rör sig om lärande i mötet med andramänniskor; det rör sig om rektorsutbildning, om nätverk, konferenser etc.Problemlösaren reagerar på oförutsedda händelser; de kan vara av två slag: det kan vara problem somlöses under dagen (t.ex. en lärare ber rektor att samtala med någon elev som enligt läraren missköttsig) eller sådana som kräver ett långsiktigt och tålmodigt arbete (t.ex. konflikter i personalgruppen).Den pedagogiska administratören använder organisation och budget som pedagogiska verktyg.Elevstödjaren deltar i arbetet med elever som hamnat i svårigheter och som har rätt till stöd. Hon följerarbetet på nära håll och kontinuerligt.Demokraten samarbetar med medarbetarna när det gäller planering av kommande läsårs pedagogiskakonferenser, vid budgetarbete och vid framtagande av lönekriterier osv.Stöttan stödjer och handleder medarbetarna.

Globaliseringen av de internationella ekonomierna och internationella influenser har under de senaste decennierna fått stor genomslagskraft i svensk förvaltningspolitik. En följd av reformen är krav på styrning av den offentliga sektorn liknande den privata med en mera företagsliknande styrningsmodell med ekonomin i fokus. En annan följd av reformen är att chefer närmast produktionen i den offentliga sektorn idag har ett stort ansvar för kommunikationen mellan de chefer de har över sig och medarbetarna. Detta kan påverka chefens psykosociala arbetsmiljö och det är vad som denna uppsats behandlar. Vi undersöker hur chefer upplever sin egen psykosociala arbetsmiljö. Syftet är att skapa förståelse kring denna yrkeskategoris psykosociala arbetsmiljö. Metoden i vår studie är en kvalitativ intervjustudie med ett utforskande forskarintresse. Vi har intervjuat tre chefer som arbetar närmast produktionen inom offentlig verksamhet i Skåne. Fokus i studien ligger på chefernas upplevda arbetsmiljö och hur vi kan förstå denna. Uppsatsen diskuterar de konsekvenser som kan uppkomma om chefers psykosociala mående är dåligt. I uppsatsen belyses också vikten av ett gott psykosocialt mående för chefer. Ett resultat i undersökningen visade att en faktor som påverkar det psykosociala måendet är de förväntningar chefen ställer på sig själv och hur väl chefen lyckas leva upp till dem.

Though this work started as a formal academic cultural study, it stretched and squirmed and became not only an examination of the cultures themselves, but how I came to fit within those cultures. By combining my experiences travelling as a child and young adult as well as learning the craft of professional cooking, the essays in this work are highly centered around food and what food means both to me and to cultures throughout the world. The structure and tone of these essays varies greatly from one to the other, all at once casual, almost conversational in one, and pedantic and formal in another. This thesis was designed to grant readers a broad scope of my ability as a writer and cook. The six recipes contained in the collection are meant to move the work along as a meal would, leisurely and savoring moments, but at the same time, there should always be a sense of anticipation about what will appear next. The characters in this thesis came from near and far--from France to Lima--and each carries a cultural and culinary significance in the work. Each essay ties food to emotion--love, distress, bewilderment, intrigue and zeal. The main themes in this work stem from the ingrained nature of values taught at childhood--whether we like them or not, the role of food in shaping the cultural clash of peoples and the inherent connective nature of food as common ground.

Arbetsrelaterad stress bland vårdens chefer ökar och arbetsmiljön blir allt viktigare. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön på arbetsplatsen. Riksdagen röstade år 1977 igenom arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) vilket är en bra grund att luta sig mot. Författarna vill med denna studie öka medvetenheten och studera förekomsten av arbetsrelaterad stress hos hälso- och sjukvårdens chefspositioner. Hur mycket arbetsrelaterad stress finns egentligen inom hälso- och sjukvårdens chefer. Är den densamma i privat, kommunal och regional verksamhet? Med en kvantitativ studie har författarna med en öppen webbaserad enkät fått fram att stress, trötthet och spänningshuvudvärk/ migrän är de största faktorerna för chefernas dåliga mående inom den privata, kommunala och regionala verksamheten och att återhämtning på arbetstid nästan är obefintlig. Detta styrker tidigare studier och rapporter som visar att allt fler sjukskriver sig på grund av psykisk ohälsa och att stress kan leda till kognitiva funktionsnedsättningar. I författarnas studie upptäcktes inga väsentliga skillnader mellan privat, kommunal, regional och verksamhet.

Konflikter inom arbetsgrupper beskrivs som näst intill ofrånkomligt. Konflikterna uppstår främst på grund av brister i kommunikationen och associeras negativt. Syftet med denna studie är att undersöka hur enhetschefer i en kommunal verksamhet, inom vård och omsorg, hanterar konflikter samt hur dessa påverkar verksamheten. Studien baseras på en kvalitativ intervjuundersökning, med tio semistrukturerade intervjuer, samt en tematisk analys. Resultatet visade att konflikter inom arbetsgruppen upplevdes påverka effektiviteten inom arbetet negativt, men konflikter kan även medföra ökad förståelse för varandra och bidra till innovativa idéer. Enhetscheferna upplevde parterna skyldiga att först försöka lösa konflikten genom dialog, i de fall där detta inte fungerade behövde chefen medla genom tydlig kommunikation och kompromisser från parterna. Chefen är i största möjliga mån neutral i sitt förhållningssätt och är konflikten för komplicerad eller utspridd finns extern hjälp att använda. Den externa hjälpen bidrar med trygghet till såväl chef som arbetstagare.

The purpose of the study is to investigate online leadership training as an enabling and limiting factor for new manager´s learning. On becoming a manager, one must not only develop new knowledge and abilities, but also simultaneously work on identity in relation to the transformation of a new professional role. Education is a way to learn leadership and gain comprehension for the profession as manager. Traditionally formal training for leadership development has been performed IRL. Previous research has already confirmed what is in firsthand needed in leadership training to enable lasting learning and a successful transfer of training to work, with regard to the interplay between the individual, setup and organization. Overall, most of the research has been on physical educations. We know that e-learning works well as long as it is about facts and principles, hard knowledge. However, when it comes to soft skills, previous studies shows that physical meetings are more effective than e-learning. Reasons mentioned for this is, among other things, the lack of methodological variation, interactive exercises and personal feedback. New easily accessible technology and a greater habit of distance work, as well as the addressed need from previous research, makes it relevant to gain a deeper knowledge in the question.  Through a hermeneutic approach with interviews, eight new-managers experiences are studied, where the theoretical framework focuses on theories about learning and identity construction in becoming a manager. In the study, learning is understood regarding Illeris division of learning as the individual's process of appropriation and interaction with the learning environment. The results suggests that what the informants experience as enabling for learning in the process of appropriation and interaction are similar factors to what previous research have found to be essential for physical educations: applicability to the everyday life, division of the education, methodological variation between theory, training and reflection and also practical training through, among other things, role-playing. Exercises, role-playing and exchange of experiences are perceived as facilitating with e-learning because of the efficiency with time, focus on the task, and also because the natural distance makes the individual feel more comfortable with training. Limiting factors that emerge with e-learning are the lack of informal meetings between the course participants as well as the lack of personal interaction and feedback from the course leader. To the informants, the importance of education in the profession of management is, above all, to change perspective on the role as a leader: from being the expert and doer, to creating the right circumstances to get things done through others.      Key words: leadership development, e-learning, new manager, education, learning, training