Made available in DSpace on 2014-12-17T14:35:57Z (GMT). No. of bitstreams: 1 AnaPaulaSGS_ate o cap3.pdf: 1424871 bytes, checksum: 6e84a91f7bc44117abf59fa8c0b007b9 (MD5) Previous issue date: 2005-10-07 / Coordena??o de Aperfei?oamento de Pessoal de N?vel Superior / Cette recherche est ancr?e dans les racines de la p?dagogie de C?lestin Freinet, un des plus importants ?ducateurs du XX?me si?cle, car ses propositions naissaient de la r?alit? de l ?l?ve lequel ?tait, de ce fait, valoris?. Au d?but de ses recherches, Freinet s est rendu compte que pour pouvoir ?difier une ?cole qui, effectivement, atteigne les classes populaires, il devrait r?aliser des changements dans le milieu scolaire. Notre travail le principe de coop?ration dans les actions d?velopp?es par le professeur et ses ?l?ves dans le quotidien de la salle de classe. Les d?cisions pour la r?alisation de ce travail ont exig?, de notre part, une profonde et globale r?flexion vis ? vis des pas qui devraient ?tre entam?s, consid?rant que notre intention n ?tait pas de faire une simple intervention dans le syst?me scolaire avec une programmation pr?-?tablie, sans instruments cr?es ? priori pour le d?veloppement d actions dans le contexte scolaire. Comme questions principales nous pouvons souligner: Comment la coop?ration contribue pour le v?cu des ?l?ves? De quelle mani?re ce principe se r?alise dans le quotidien de la salle de classe? Le principe coop?ratif, pourrait-il agir comme une alternative qui favorise la dynamique de la salle de classe et des relations entre les ?l?ves? Le principe de la coop?ration exige la cr?ation d une ambiance en salle de classe dans laquelle il existe des ?l?ments m?diateurs dans la relation professeur-?l?ve. Ainsi, l organisation de la salle a un caract?re important; il faut consid?rer la participation des ?l?ves dans la construction de ses connaissances. Pour cela, il est n?c?ssaire cr?er des structures qui doivent ?tre compl?t?es ? partir de l activit? des propres ?l?ves. Dans la ligne de cette pens?e nous avons, donc, comme objectifs sp?cifiques: 1) Investiguer, dans l action p?dagogique du professeur, l utilisation de strat?gies pour la consolidation du principe coop?ratif pour la salle de classe; 2) Faire une r?flexion ? propos de l organisation du travail coop?ratif d?velopp? par le professeur en observant comment celui-ci est r?alis? en salle de classe; 3) ?tablir un r?pertoire des v?cus de coop?ration construits en salle de classe par les ?l?ves et le professeur. Ainsi, pour d?velopper une interaction avec les sujets de la recherche [professeurs et ?l?ves] des ?tudes ont ?t? d?velopp?s ancr?s sur les principes de la recherche qualitative de type ethnographique pour consid?rer ce dernier un r?f?rentiel m?thodologique plus indiqu? ? l utilisation des t?chniques d observation, interviews et analyse de documents, car ces t?chniques sont, traditionnellement, associ?es ? l ethnographie. Cette recherche a pour but comprendre la vision de ce qui arrive quotidiennement dans la salle de classe observ?e et les multiples relations imbriqu?es dans le processus de motivation de l apprentissage utilisant la coop?ration / Esta pesquisa est? centrada nas ra?zes da proposta pedag?gica de C?lestin Freinet um dos mais importantes educadores do s?culo XX, pois suas propostas, nasceram da realidade do aluno, sendo por ele valorizado. No in?cio dos seus trabalhos, Freinet percebeu que, para conseguir edificar uma escola que realmente atingisse as classes populares, precisaria efetivar mudan?as no ambiente escolar. O meu trabalho investiga o princ?pio da coopera??o nas a??es desenvolvidas pela professora e alunos na pr?tica da sala de aula. A tomada de decis?es para a realiza??o deste trabalho requisitou de minha parte uma reflex?o profunda e global acerca dos passos que deveriam ser tomados considerando-se que a minha inten??o n?o era a mera interven??o no sistema escolar com uma programa??o pr?-estabelecida, n?o existindo instrumentos criados aprioristicamente para o desenvolvimento de a??es no contexto escolar. Como quest?es norteadoras desta disserta??o destaco:- Como a coopera??o contribui para viv?ncia dos alunos? De que maneira esse princ?pio se concretiza no cotidiano da sala de aula? -Pode o princ?pio cooperativo agir como alternativa favorecedora na din?mica da sala de aula e das rela??es entre alunos? O princ?pio da coopera??o exige a cria??o de um ambiente na sala de aula em que existam elementos mediadores na rela??o professor-aluno. Assim, a organiza??o da sala tem um car?ter emergente; ? preciso considerar a participa??o dos alunos na constru??o de seus conhecimentos. Para isso, ? necess?rio criar estruturas que devem ser preenchidas a partir da atividade dos pr?prios alunos. Atrav?s desse pensamento temos como objetivos espec?ficos: 1)Investigar na atua??o pedag?gica da professora a utiliza??o de estrat?gias para a consolida??o do princ?pio cooperativo para a sala de aula; 2)Refletir sobre a organiza??o do trabalho cooperativo desenvolvido pela professora, observando como este se concretiza em sala de aula; 3)Proceder ao levantamento das viv?ncias de coopera??o constru?das em sala de aula pelos alunos e professora. Assim para desenvolver uma intera??o com os sujeitos da pesquisa [professora e alunos] procurou-se inicialmente desenvolver estudos em torno da abordagem da pesquisa qualitativa do tipo etnogr?fico, por ser um referencial metodol?gico mais indicado ao uso das t?cnicas de observa??o, entrevistas e an?lise de documenta??o, pois essas t?cnicas s?o tradicionalmente associadas ? etnografia. Essa pesquisa pretende compreender a vis?o do que se processa cotidianamente na sala de aula pesquisada e as m?ltiplas rela??es imbricadas no processo de motiva??o da aprendizagem com o uso da coopera??o

Au cours de la dernière décennie des formes de travail librement consenties pour améliorer la vie des consommateurs s’imposent dans différents domaines (transport, hébergement, réparation, etc.) conduisant à un glissement d’un consommateur « servi » par le marché à un consommateur « auto produit ». Ce travail de thèse s’appuie sur l’étude d’une forme inscrite dans ce mouvement. A travers une observation ethnographique, nous avons suivi de manière longitudinale l’évolution d’un supermarché coopératif et participatif. Ce projet à but non lucratif, souhaite mettre en vente des produits de qualité à moindre coût. La condition pour y accéder consiste en la prise de parts dans le capital social et la fourniture mensuelle de trois heures de travail par les membres.Dans cette recherche, nous montrons comment l’émergence de cette nouvelle forme vient bousculer les acceptations de la participation du consommateur en marketing, de la mise au travail des consommateurs (Dujarier, 2010), du travail bénévole et de l’alternative. Il s’agit d’une part, d’un travail porté par les bénévoles qui s’assignent une exigence de professionnels et d’autre part, d’un projet qui se dit responsable et alternatif et qui pourtant semble s’écarter des conventions en la matière au regard des arbitrages opérés.A travers cette recherche ressort un nouveau registre de sens d’un consommateur travaillant de manière bénévole caractérisé par engagement sans militantisme et limité par un contrat de travail bénévole. Ce collectif de consommateurs combine une approche utopiste et pragmatiste, qui consent à fournir un travail gratuit en reproduisant le modèle salarié des entreprises et met en pratique ses compétences pour d’abord répondre à ses propres besoins. / Over the last decade, forms of voluntary consumer work have emerged in different areas (transport, accommodation, repair, etc.). They lead to a shift from a consumer "served" by the market to an "auto-produced" consumer.This Phd thesis is based on the study of a form of organization part of this movement, through the realization of a longitudinal study of the creation and launch of a cooperative and participatory supermarket, La Louve. This non-profit project proposes to offer quality food products at low cost. The work of its members is at the heart of the organizational and economic model of the cooperative, each consumer member having to provide 3 hours of work per month.Through this research, the acceptance of consumer participation in marketing, of working consumers (Dujarier, 2010), of voluntary work and of alternative are shaken. The thesis identifies a new form of work carried out by consumer-volunteers who self-assign the demands of professionals. It highlights the emergence of an organizational form supported by an alternative and responsible discourse, but whose management practices remain anchored in a pragmatic and non-militant approach. This collective of consumers reveals a utopian and pragmatist approach, the cooperators agreeing to provide free work by reproducing the salaried model of the companies and put into practice their skills to first meet their own needs.From this research, a new register of meaning emerges, that of a consumer working in a voluntary way characterized by his commitment without militancy and limited by a contract of voluntary work.

Sweden is one of the world's most digitized countries but falls behind when it comes to ITand cybersecurity. When we are so dependent on digital solutions and security is far behind, it leaves us with a vulnerable society. This thesis studies Coop, a grocery store, in Sweden that was affected by an IT-attack in the summer of 2021. The purpose is to understand how IT- and cybersecurity is described in the debate surrounding the incident. The theoretical framework used in this study is the securitization theory by Buzan et. al. To answer the research question of what type of security problem the IT-attack is described as in the Swedish debate, a discourse analysis is made. The material for this study is both news articles from the four largest nationwide newspapers and press releases from Coop and the Swedish government. The analysis shows that the IT-attack is described as two different kinds of security problems. In the beginning of the crisis, it is described as a problem for companies, but as the discorus evolves it starts to shift to be described as more of a problem for society as a whole. This thesis contribution is to show how the IT-attack that affected Coop is described and formed in the discourse. Henceforth it also shows the complexity of responsibility of ITand cybersecurity issues.

The role of the food retailer within sustainable consumption and production has been described as essential in the food production chain, with the possibility of affecting both producers and consumers to make greener choices. Logistic operations happening in the store are also important to ensure sustainable development, such as recycling. In the Swedish food retailer chain Coop, statistics on waste management in stores have been established recently, but are not communicated back to the stores. HCI have been used previously to provide environmental feedback, for example through persuasive technologies. This thesis set out to investigate how waste data can be presented to store managers and employees in a meaningful way, how this can contribute to sustainable development and provide motivation to improve the source sorting practice. Nine contextual interviews were conducted with a central facilities manager, store managers, employees and a representative from the waste collection company. Two mockups of web visualizations and two scenarios of interactive installations were designed and evaluated in two stores. Interviews highlighted the (lack of) knowledge, the economic compared to the environmental incentive for recycling and current feedback and comparisons. The design mockups were appreciated for the economic information and information provided, but scenarios being too interactive were discarded as too verbose. Resulting concepts are discussed in relation to interviews and evaluation feedback while emphasizing a holistic perspective on the practice of recycling. Using economic incentives through feedback to motivate sustainable development can facilitate recycling in stores for store managers, while other incentives may be used for employees. The potential use of environmental incentives should be further investigated. Mockups need further iterative development and more knowledge should be gathered on regular employees in future work. / Inom området Hållbar konsumtion och produktion har livsmedelsbutikens roll beskrivits som kritisk i matproduktionskedjan, då möjligheten finns att både påverka producenter och konsumenter att göra miljövänligare val. Logistiska processer i butiken är också viktiga för att säkerställa hållbar utveckling, exempelvis i form av återvinning. I den svenska livsmedelskedjan Coop har ett avtal som genererar avfallsstatistik nyligen implementerats, där statistiken ännu inte presenteras tillbaks till butikerna. MDI har tidigare använts för att presentera återkoppling i form av hållbarhet, exempelvis genom så kallade ”persuasive technologies”. Denna uppsats syftar till att utforska hur avfallsdata kan presenteras till butikschefer och anställda på ett meningsfullt sätt, hur detta kan bidra till hållbar utveckling samt motivera till att förbättra avfallssorteringspraktiken. Nio kontextuella intervjuer genomfördes med en fastighetschef, butikschefer, anställda samt en representant från avfallshanteringsföretaget. Två mockups av webbvisualiseringar och två scenarios för interaktiva prototyper designades och utvärderades i två butiker. Intervjuerna belyste teman som (bristen på) kunskap, ekonomi- jämfört med miljöincitament att källsortera samt nuvarande återkoppling och jämförelser. Designmockupsen uppskattades för sin ekonomiska information och övriga data, dock beskrevs ett interaktivt scenario som orealistiskt på grund av sin komplexitet. De resulterande skisserna och mockupsen diskuteras i relation till intervjuer och återkoppling från utvärderingen samtidigt som vikten av ett holistiskt perspektiv på återvinningspraktiken understryks. Att använda ekonomiska incitament genom återkoppling för att motivera hållbar utveckling kan underlätta återvinning i butiker för butikschefer, medan andra incitament kan behövas för anställda. Den möjliga användningen av miljöincitament bör vidare utforskas. Mockupsen behöver vidare iterativ utveckling och mer kunskap eftersöks kring anställdas relation till källsortering i framtida studier.

Background: Our daily lives and personal interactions are increasingly featuring social media and social networks in particular. Topics regarding social media, its impact on society at large – both on corporate as well as individual behavior – has been the focus of many research papers. Personal use of social networks are regularly being mapped out by researchers aiming at clarifying concepts such as engagement, trust and interactivity, and mapped by companies seeking to maximize return on investment concerning their marketing efforts. The aim of our study is (i) to map how companies and/or organizations operating on the Swedish market use their company’s pages on the social media as a way of communicating with their followers and audience, as well as (ii) identifying whether “Real-Time Marketing”, in our own definition, is used or not. Methods: The research methods used included both quantitative and qualitative content analysis. Data was collected from Facebook and Twitter pages belonging to five companies operating on the Swedish market that are among Sweden’s largest advertisers. The data, in total 1981 updates, was analyzed in order to map out patterns and to summarize all the relevant companies’ communicative activities. Subsequently, the data was qualitatively evaluated to gain deeper understanding of the activities to uncover techniques such as semiotics and usage of social media as a way to communicate with audience and customers. Results: Results show that companies that are among Sweden’s largest advertisers mainly use Facebook and Twitter as means of publicizing information with the intent of enhancing their own brands. Our quantitative analyses concluded that the second and third most frequent updates were advertising and customer service. The results of the qualitative analyses show that companies adapt their semiotics to a more informal use of language, but fail to engage in dialogs and to stimulate their audience to increased interaction with the brand. Results also demonstrate that only one update featured the technique “Real-Time Marketing”, which suggests that “Real-Time Marketing”, in our definition, is scarcely used on the Swedish market. / Bakgrund: En allt mer vedertagen sanning är hur sociala medier spelar en större roll, inte bara i våra privatliv, men även för företag som söker att marknadsföra sig och skapa dialoger med sina kunder och intressenter. Företagens marknadsföring och kommunikation har länge studerats, och idag så fortsätter de studierna med fokus på sociala medier. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Sveriges största annonsörer använder deras sociala medie-sidor för att kommunicera med sina följare och publik, samt att försöka identifiera om det sker någon förekomst av ”Real-Time Marketing” enligt vår definition. Metod: I vår forskningsmetod förekommer både kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys. Data har samlats in från fem företags sidor på Facebook och Twitter. Dessa fem är några av de företag som investerat mest pengar på marknadsföring under 2013. Den kodade och analyserade datamängden uppgår till 1981 stycken uppdateringar och ”tweets”, vilka används för att undersöka mönster och trender i företagens kommunikation. Efter den kvantitativa insamlingen genomförs en kvalitativ studie för att få en bredare förståelse för bland annat semiotiken och sättet som företagen vill föra en dialog på med sina kunder och följare. Resultat: Uppsatsens resultat visar att dessa svenska företag framför allt använder Facebook och Twitter för att publicera och sprida material som förstärker det egna varumärket. Genom vår analys finner vi också att de mest frekventa uppdateringarna som publiceras berör reklam och kundtjänst. Vidare ser vi hur företagen anpassar sitt språk till ett mer informellt sådant, men de misslyckas ofta med att öppna upp för dialog med sina kunder och därigenom möter de inte sitt eget och följarnas behov av ökad interaktion med varumärkena. Det visar sig också att endast en uppdatering kunde klassificeras som ”Real-Time Marketing”, vilket får oss att dra slutsatsen att denna teknik används mycket begränsat på den svenska marknaden.

No description available.

No description available.

The diploma thesis analyzes marketing activities of retail chains in the Czech Republic. It summarizes basic knowledge about trade, marketing, marketing communications and basic methods of marketing research. It deals with particular retail chains with focus on modern trade, from the traditional trade it focuses on COOP chain. It examines different marketing activities of retail chains and sets best practice. For COOP chain is carried out a deeper analyses of marketing activities based on approach of SWOT analyses. The thesis also uses a knowledge from questionnaires: one was the internet questionnaire and the other was conducted via personal questioning among COOP customers. Final proposals incorporate marketing activities that can be used in any retail chain and also a set of recommendation of marketing activities designated especially for COOP chain.

Syftet med denna uppsats är att, med hjälp av en retorisk analys, se om sociala medier för med sig ett mer ledigt och talspråkligt språkbruk eller om företag håller samma språkliga standard oavsett plattform. Undersökningen tittar på hur företagen Coop Sverige och ICA Sverige kommunicerar på sociala medier genom att jämföra tre texter från deras Instagram med två texter från deras webbsidor. Resultaten av denna undersökning visade att båda företagen använde sig av ett mer talspråkligt språkbruk på Instagram jämfört med texter från deras webbsida, som höll en högre standard av språkbruk. Mina slutsatser blev att företagen Coop Sverige och ICA Sverige båda valde att använda ett enklare och mer talspråkligt språkbruk på Instagram jämfört med på sina webbsidor. Urvalet av texter att analysera kunde däremot varit större och tagna från fler företag i olika branscher för att ge ett mer pålitligt resultat.

No description available.