Global ETD Search

11	Developing and evaluating a style guide for chatbots deployed in a technical setting Petäjävaara, Agnes January 2022 (has links) This study evaluates the perceived credibility of a technical chatbot based on its communication style - the way it interacts with its users embodied through text and emojis. A chatbot’s initial communication style was compared to a humble version. The humble communication style was developed from a design workshop held together with six participants and is presented in this paper as a design style guide. The perceived credibility was divided into six dimensions; Competence, Goodwill, Honesty, Predictability, Reputation, and Trustworthiness. The results from the evaluation of the two chatbot versions showed that the credibility was, in general, perceived higher for the chatbot using a humble communication style. Two exceptions were found; (1) the dimension of Trustworthiness stayed at the same level between the versions, and (2) the dimension of Goodwill was perceived higher for the chatbot not using the humble communication style. The satisfaction with the chatbot was measured and resulted in an NPS of 17 for the chatbot using the humble communication style compared to a negative score of -16 for the chatbot not using it. This study found that a more humble communication style would not harm the perceived credibility of a technical professional chatbot. / Den här studien utvärderar den upplevda trovärdigheten hos en teknisk chatbot baserat på dess kommunikationsstil - hur den interagerar med sina användare genom text och emojis. En chatbots initiala kommunikationsstil jämfördes med en ödmjuk version. Den ödmjuka kommunikationsstilen utvecklades från en designworkshop och presenteras i denna studie som en designguide. Den upplevda trovärdigheten delades upp i 6 dimensioner; Kompetens, Välvilja, Ärlighet, Förutsägbarhet, Rykte, och Pålitlighet. Resultatet av utvärderingen av de två chatbot versionerna visade att trovärdigheten upplevdes generellt högre för den ödmjukare chatboten. Två undantag påvisades dock; (1) Pålitlighet blev oförändrad mellan de två kommunikationsstilarna, och (2) Välvilja resulterade i ett högre värde hos den initiala kommunikationsstilen. Användarnas tillfredsställelse med chatboten utvärderades och resulterade i ett NPS värde på 17 för chatboten som använde den ödmjuka kommunikationsstilen igämförelse med ett negativt värde på -16 för chatboten som använde den initiala kommunikationsstilen. Denna studie visade att en mer ödmjuk kommunikationsstil inte skadar den upplevda trovärdigheten hos en teknisk professionell chatbot. Computer and Information Sciences Data- och informationsvetenskap
12	“Do you want to take a short survey?” : Evaluating and improving the UX and VUI of a survey skill in the social robot Furhat: a qualitative case study Bengtsson, Camilla, Englund, Caroline January 2018 (has links) The purpose of this qualitative case study is to evaluate an early stage survey skill developed for the social robot Furhat, and look into how the user experience (UX) and voice user interface (VUI) of that skill can be improved. Several qualitative methods have been used: expert evaluations using heuristics for human-robot interaction (HRI), user evaluations including observations and interviews, as well as a quantitative questionnaire (RoSAS – Robot Social Attribution Scale). The empirical findings have been classified into the USUS Evaluation Framework for Human-Robot Interaction. The user evaluations were performed in two modes, one group of informants talked and interacted with Furhat with the support of a graphical user interface (GUI), and the other group without the GUI. A positive user experience was identified in both modes, showing that the informants found interacting with Furhat a fun, engaging and interesting experience. The mode with the supportive GUI could be suitable in noisy environments, and for longer surveys with many response alternatives to choose from, whereas the other mode could work better for less noisy environments and for shorter surveys. General improvements that can contribute to a better user experience in both modes were found; such as having the robot adopt a more human-like character when it comes to the dialogue and the facial expressions and movements, along with addressing a number of technical and usability issues. / Syftet med den här kvalitativa fallstudien är att utvärdera en enkätskill för den sociala roboten Furhat. Förutom utvärderingen av denna skill, som är i ett tidigt skede av utvecklingen, är syftet även att undersöka hur användarupplevelsen (UX) och röstgränssnittet (VUI) kan förbättras. Olika kvalitativa metoder har använts: expertutvärderingar med heuristik för MRI (människa-robot-interaktion), användarutvärderingar bestående av observationer och intervjuer, samt ett kvantitativt frågeformulär (RoSAS – Robot Social Attribution Scale). Resultaten från dessa har placerats in i ramverket USUS Evaluation Framework for Human- Robot Interaction. Användarutvärderingarna utfördes i två olika grupper: en grupp pratade och interagerade med Furhat med stöd av ett grafiskt användargränssnitt (GUI), den andra hade inget GUI. En positiv användarupplevelse konstaterades i båda grupperna: informanterna tyckte att det var roligt, engagerande och intressant att interagera med Furhat. Att ha ett GUI som stöd kan passa bättre för bullriga miljöer och för längre enkäter med många svarsalternativ att välja bland, medan ett GUI inte behövs för lugnare miljöer och kortare enkäter. Generella förbättringar som kan bidra till att höja användarupplevelsen hittades i båda grupperna; till exempel att roboten bör agera mer människolikt när det kommer till dialogen och ansiktsuttryck och rörelser, samt att åtgärda ett antal tekniska problem och användbarhetsproblem. human-robot interaction HRI user experience UX user experience evaluation aural survey voice user interface VUI conversational user interface CUI social robot qualitative case study Interaction Technologies Interaktionsteknik
13	Inte så dum som den ser ut : Artificiell intelligens och användarvänlighet i interaktiva system Augustsson, Malin January 2017 (has links) Artificiell intelligens och maskininlärning i interaktiva system används allt mer och av allt fler. Det innebär nya utmaningar för god interaktionsdesign och användarvänlighet. I denna studie har en flerfallsstudie gjorts av fyra olika typer av sådana system. Flerfallsstudien har gjorts medelst intervjuer och en observationsstudie utefter en frågeställning utformad för att ta reda på vad som påverkar användarvänligheten i intelligenta interaktiva system. Empirin har analyserats kvalitativt med hjälp av ramverken PACT (People, Activities, Contexts, Technologies) med stöd av Normans 7 Designprinciper. Resultaten av studien ger nya perspektiv på hur människor interagerar med intelligenta system och visar att AI kan ha många positiva effekter för användarvänligheten i interaktiva system men också att det i en del situationer kan innebära stora utmaningar för teknologi och samhälle att göra intelligenta system användarvänliga. Artificiell intelligens AI Användarvänlighet Människa-Datorinterakton MDI Interaktion Interaktionsdesign Robotik Konversationsgränssnitt CUI Information Systems, Social aspects
14	Examining the Privacy Aspects and Cost-Quality Balance of a Public Sector Conversational Interface Meier Ström, Theo, Vesterlund, Marcus January 2024 (has links) This thesis explores the implementation of a conversational user interface for Uppsala Municipality, aimed at optimising the balance between cost of usage and quality when using large language models for public services. The central issue addressed is the effective integration of large language models, such as OpenAI's GPT-4, to enhance municipal services without compromising user privacy and data security. The solution developed involves a prototype that utilises a model chooser and prompt tuner, allowing the interface to adapt the complexity of responses based on user input. This adaptive approach reduces costs while maintaining high response quality. The results indicate that the prototype not only manages costs effectively, but also adheres to standards of data privacy and security. Clear information on data use and transparency improved user trust and understanding. In addition, strategies were effectively implemented to handle sensitive and unexpected input, improving overall data security. Overall, the findings suggest that this approach to implementing conversational user interfaces in public services is viable, offering valuable insights into the cost-effective and secure integration of language models in the public sector. The success of the prototype highlights its potential to improve future municipal services, underscoring the importance of transparency and user engagement in public digital interfaces. / Den här masteruppsatsen undersöker implementeringen av ett konversationsgränssnitt för Uppsala kommun, med målet att optimera balansen mellan kostnad och kvalitet vid användning av stora språkmodeller för den offentliga sektorn. Den centrala frågan som besvaras är hur stora språkmodeller, såsom OpenAI:s GPT-4, kan integreras för att förbättra kommunala tjänster utan att kompromissa med användarnas integritet och datasäkerhet. Den utvecklade lösningen innefattar en prototyp som använder en modellväljare och promptjusterare, vilket gör det möjligt för gränssnittet att anpassa svarens komplexitet baserat på användarens meddelande. Detta tillvägagångssätt reducerar kostnaderna samtidigt som en hög svarskvalitet bibehålls. Resultaten visar att prototypen inte bara hanterar kostnaderna effektivt, utan också upprätthåller standarder för datasekretess och säkerhet. Tydlig information om dataanvändning och transparens förbättrade avsevärt användarnas förtroende och förståelse. Dessutom implementerades strategier effektivt för att hantera känslig och oväntad data, vilket förbättrade den övergripande datasäkerheten. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att detta tillvägagångssätt för implementering av konversationsgränssnitt i offentliga tjänster är möjligt och erbjuder lärdomar om kostnadseffektiv och säker integration av språkmodeller i offentlig sektor. Prototypens framgång påvisar dess potential att förbättra framtida kommunala tjänster, men lyfter också vikten av transparens och användarengagemang i offentliga digitala gränssnitt. CUI Chatbot Chat bot Municipal OpenAI LLM Public sector Generative AI Public sector AI AI Conversational UI Privacy Cost Transparency XAI Sensitive data Presidio Anonymization CUI Chatbot Chattbot Chatt Kommunal OpenAI LLM Offentlig sektor Generativ AI Offentlig sektor AI AI Konversation UI Integritet Kostnad Transparens XAI Känslig data Presidio Anonymisering Computer and Information Sciences Data- och informationsvetenskap

Page generated in 0.0252 seconds