Bakgrund: Delaktighet erfars av de äldre när de har en stöttande anhörig vid sin sida, och en god relation till sjuksköterskor finns. Sjuksköterskor erfar delaktighet som en balansgång mellan att vara rak och ärlig och att vara sensibel, men de ser det som ett kall att lära känna de äldres livshistoria och öka deras delaktighet. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på totalt 13 vårdvetenskapliga artiklar. 11 artiklar med kvalitativ ansats, en med blandad ansats och en med kvantitativ ansats. Syfte: Syftet var att skapa en översikt över de anhörigas erfarenheter av delaktighet vid vårdplaneringssamtal på vårdboenden. Resultat:Tre tema framkom; den goda relationens betydelse för delaktighet, informationens betydelse för delaktighet samt anhörigas önskan om delaktighet i beslutsfattande. Temana visade på att de anhöriga önskade vara delaktiga vid vårdplaneringstalen, där de med sin närvaro kunde inta en medlande och stöttande roll. I rollen erfor de anhöriga att de äldres delaktighet i vårdplaneringen ökade. Vidare är för de anhöriga att en god relation till sjuksköterskor och tillräcklig information erfors som utförande aspekter för deras delaktighet. Slutsats: Resultatet presenterade tema som kan öka sjuksköterskors medvetenhet, och fungera som verktyg för sjuksköterskor att öka anhörigas delaktighet, och därmed öka de äldres delaktighet. / Bakgrund: Delaktighet upplevs av äldre när de har en stödjande anhörig vid sin sida, och en god relation med sjuksköterskor finns. Sjuksköterskor upplever delaktighet som en balansgång mellan att vara rak och ärlig och att vara lyhörd, men de ser det som en kallelse att lära känna de äldres livshistoria och öka deras delaktighet. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på totalt 13 hälsovetenskapliga artiklar. 11 artiklar med ett kvalitativt förhållningssätt, en med ett blandat förhållningssätt och en med ett kvantitativt förhållningssätt. Syfte: Syftet var att skapa en överblick över de anhörigas erfarenheter av deltagande i vårdplaneringssamtal på äldreboenden. Resultat:Tre teman dök upp; betydelsen av den goda relationen för delaktighet, informationens betydelse för delaktighet och de anhörigas önskan om delaktighet i beslutsfattande. Teman visade att de anhöriga ville vara delaktiga i vårdplaneringssamtalen, där de kunde spela en förmedlande och stödjande roll med sin närvaro. I rollen upplevde de anhöriga att äldres deltagande i vårdplanering ökade. För de anhöriga krävs vidare en god relation med sjuksköterskor och tillräcklig information som genomförandeaspekter för deras deltagande. Slutsats:Resultatet presenterade teman som kan öka sjuksköterskors medvetenhet, och fungera som ett verktyg för sjuksköterskor för att öka anhörigas delaktighet, och därmed öka de äldres delaktighet.

No description available.

Dans cette thèse nous nous sommes intéressés aux problèmes concernant la conception et la gestion des plans de soins à domicile. Un plan de soins à domicile définit l'ensemble des activités médicales et/ou sociales qui sont menées jour après jour au domicile d'un patient. Ce plan de soins est généralement construit à travers un processus complexe impliquant une évaluation complète des besoins du patient ainsi que son environnement social et physique. La spécification de plans de soins à domicile est difficile pour plusieurs raisons: les plans de soins à domicile sont par nature des processus non structurés qui impliquent des activités répétitives mais irrégulières, dont la spécification requiert des expressions temporelles complexes. Ces caractéristiques font que les plans de soins à domicile sont difficiles à modéliser en utilisant les technologies traditionnelles de modélisation de processus. Tout d'abord, nous présentons l'approche basée sur les DSL (Langage spécifique au domaine) qui permet d'exprimer les plans de soins à domicile en utilisant des abstractions de haut niveau et orientées utilisateur. Le DSL nous permet à travers cette thèse de proposer un langage de temporalités permettant de spécifier les temporalités des activités du plan de soins à domicile. Ensuite, nous décrivons comment les plans de soins à domicile, formalisés grâce aux automates temporisés, peuvent être générés à partir de ces abstractions. Nous proposons une approche en trois étapes qui consiste à: (i) le mapping entre les spécifications temporelles élémentaires et les automates temporisés appelés "pattern automata", (ii) la combinaison des "patterns automata" afin de construire les automates d'activités en utilisant l'algorithme de composition que nous avons déni, et aussi (iii) la construction de l'automate de plan de soins à domicile global. L'automate de plan de soins à domicile résultant englobe tous les schedules autorisés des activités pour un patient donné. Enfin, nous montrons comment la vérification et le suivi de l'automate du plan de soins à domicile résultant peuvent être faits en utilisant des techniques et des outils existants, en particulier en utilisant l'outil de verification UPPAAL. / In this thesis we are interested in the problems underlying the design and the management of home care plans. A home care plan defines the set of medical and/or social activities that are carried out day after day at a patient's home. Such a care plan is usually constructed through a complex process involving a comprehensive assessment of patient's needs as well as his/her social and physical environment. Specication of home care plans is challenging for several reasons: home care plans are inherently nonstructured processes which involve repetitive, but irregular, activities, whose specification requires complex temporal expressions. These features make home care plans difficult to model using traditional process modeling technologies. First, we present a DSL (Domain Specific Language) based approach tailored to express home care plans using high level and user-oriented abstractions. DSL enables us through this thesis to propose a temporalities language to specify temporalities of home care plan activities. Then, we describe how home care plans, formalized as timed automata, can be generated from these abstractions. We propose a three-step approach which consists in (i) mapping between elementary temporal specifications and timed automata called Pattern automata, (ii) combining patterns automata to build the activity automata using our composition algorithm and then (iii) constructing the global care plan automaton. The resulting care plan automaton encompasses all the possible allowed schedules of activities for a given patient. Finally, we show how verification and monitoring of the resulting care plan can be handled using existing techniques and tools, especially using UPPAAL Model Checker.

88 p. / Submitted by Santiago Fabio (fabio.ssantiago@hotmail.com) on 2012-12-20T20:45:14Z No. of bitstreams: 1 55.pdf: 439637 bytes, checksum: bd757ea3fefd1a9a99f4807788e61f3e (MD5) / Made available in DSpace on 2012-12-20T20:45:14Z (GMT). No. of bitstreams: 1 55.pdf: 439637 bytes, checksum: bd757ea3fefd1a9a99f4807788e61f3e (MD5) Previous issue date: 2012 / O presente trabalho discorre sobre o Plano de Assistência à Saúde do Servidor Público do Estado da Bahia - PLANSERV, procurando analisá-lo como política pública social, dado tratar-se de um plano sob gestão do poder público, não sujeito à regulamentação da Agência Nacional de Saúde Suplementar – ANS, cujo orçamento atribuído para o seu funcionamento conta com 1/3 de recursos oriundos do orçamento estadual. Trata-se de estudo de caso único, de natureza quantitativa e qualitativa, de caráter exploratório e descritivo. O recorte dado para a pesquisa foi a verificação do cumprimento do princípio da universalidade, princípio constitucional definido para o sistema de saúde brasileiro. Para tanto se discutiu inicialmente política pública como ação de governo, seguindo-se da apresentação do PLANSERV nos seus aspectos organizacionais, população assistida, área de atuação e escopo da atenção à saúde prestada aos seus beneficiários. Para a análise proposta trabalhou-se com indicadores de cobertura de serviços oferecidos à população beneficiária, assim como se levantou o grau de satisfação dos usuários do plano. Os resultados da pesquisa apontam para o êxito do plano enquanto política pública, ainda que tenha identificado aspectos para os quais se fazem necessários investimentos de melhoria, no sentido de que o PLANSERV possa continuar a promover assistência à saúde, contribuindo para a qualidade de vida dos seus beneficiários, conforme missão institucional definida, e que possa ser reconhecido como a melhor assistência em saúde complementar do Estado da Bahia. / Salvador

p. 1-138 / Submitted by Santiago Fabio (fabio.ssantiago@hotmail.com) on 2013-04-22T19:05:43Z No. of bitstreams: 1 4444.pdf: 1776947 bytes, checksum: a4d0af50227a5eba440147b7cf9a16dc (MD5) / Approved for entry into archive by Maria Creuza Silva(mariakreuza@yahoo.com.br) on 2013-05-04T16:59:25Z (GMT) No. of bitstreams: 1 4444.pdf: 1776947 bytes, checksum: a4d0af50227a5eba440147b7cf9a16dc (MD5) / Made available in DSpace on 2013-05-04T16:59:25Z (GMT). No. of bitstreams: 1 4444.pdf: 1776947 bytes, checksum: a4d0af50227a5eba440147b7cf9a16dc (MD5) Previous issue date: 2008 / O processo de descentralização do setor saúde creditou aos municípios a responsabilidade de construir sistemas municipais de saúde que deveriam considerar a realidade local, levando em conta os indicadores epidemiológicos de seu território e suas necessidades, para programar a oferta de ações e serviços de saúde, que atendessem aos princípios da universalidade, eqüidade e integralidade da atenção. Com o objetivo de caracterizar o processo de programação das Coordenações de Atenção Básica e de Vigilância da Saúde no contexto de formulação e implementação do Plano Municipal de Saúde, realizou-se um estudo exploratório de natureza qualitativa, em uma Secretaria de Saúde de um município de médio porte da Região Nordeste do Brasil. Para delimitar o objetivo da pesquisa foram levantadas as seguintes questões: 1) Quais foram às práticas de programação realizadas pelas Coordenações de Atenção Básica e de Vigilância da Saúde no período 2006-2007? 2) Há coerência entre essas práticas de programação e o conteúdo do PMS 2006-2009? A coleta de dados foi realizada por meio de entrevistas semi-estruturadas com informantes chaves, e de análise documental. No processo de análise dos dados coletados foram definidas três categorias: 1) Sujeitos da programação 2) Conhecimento, informação e instrumentos utilizados na programação e 3) Utilização do PMS na elaboração da programação. O pesquisador utilizou a estratégia de análise baseada em categorias analíticas, definindo os elementos conceituais da prática estudada como base de comparação com os achados do estudo. Verificou-se que existe coerência entre os instrumentos de programação que articulam as ações ao conteúdo do Plano Municipal de Saúde, porém pouca correlação com os recursos financeiros, contudo, apesar de algumas limitações o PMS orientou o processo de programação das ações de saúde na Atenção Básica e na Vigilância da Saúde no município estudado. / Salvador

Andelen äldre i befolkningen blir fler och fler och med det behövs ökade insatser från vård och omsorg. Om förändrat vårdbehov upptäcks hos en patient i samband med sjukhusvistelse bör ett planeringsmöte bokas inför utskrivningen från sjukhuset. Under planeringsmötet skapas en vårdplan som ska vara individuell och personcentrerad där patientens resurser ska tillvaratas. Syftet med studien var att belysa den äldre patientens upplevelse av sitt planeringsmöte vid utskrivning från sjukhus. En kvalitativ metod genomfördes med en induktiv ansats. Åtta patienter intervjuades. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i två huvudkategorier: osäkerhet inför planeringsmötet och underläge under planeringsmötet. Resultatet visade att informationen som ges inför mötet ofta upplevs otydlig men det uppskattas att det är en sjuksköterska som ger informationen. Patienterna upplevde även anhörigas närvaro som en trygghet under mötet. Resultatet visar även på att det under mötet framkommer många okända begrepp och att informationen under mötets gång är överväldigande. Tydlig information, individuella förutsättningar och patientens delaktighet är förbättringsområden för en hållbar utveckling inom området. / The proportion of older people in the population is increasing and with this increased health efforts are needed. If a changed need for care is daiscovered in connection with a hospital stay, a discharge meeting can be booked upon discharging from the hospital care. During the discharge meeting, a care plan is created that should be individual and person-centered where the patient's resources are to be utilized. The aim of the study was to illustrate the older patient's experience of their discharging meeting. Eight patients were interviewed using a qualitative method with inductive approach. The interviews were then analyzed through a qualitative content analysis and resulted in two main categories: uncertainty before the discharge meeting and be at a disadvantage during the discharge meeting. The result showed that the information given before the discharge meeting was often unclear but it was appreciated by the patients that it was a nurse who provided the information. The patients also experienced the presence of relatives created the feeling of being safe for the patient during the discharge meeting. The results also show that many unknown concepts emerged during the meeting and that the information during the meeting is overwhelming. Distinct information, individual prerequisite and the patients participation are clear areas of improvement for sustainable development in the area.

Bakgrund: Det finns idag tydliga signaler om att hälso- och sjukvården ska ge en personcentrerad vård till samhällets individer.  Det finns även en önskan att öka möjligheten för patienten att vara delaktig i sin vård. En personcentrerad vård kan ge möjlighet för patienten att bli medskapare och inte enbart mottagare av vård. Syftet: Förbättringsarbetets syfte var att öka patientens möjlighet till delaktighet genom att implementera patientberättelse och hälsoplan. Studiens syfte är att synliggöra medarbetarnas erfarenheter av att arbeta med patientberättelsen och hälsoplanen samt patientdelaktighet i vården.  Metod: Förbättringsarbetet genomfördes med stöd av Nolans förbättringsmodell samt kartläggning av enheten utfördes med hjälp av 5P. De idéer som testades var införande av patientberättelse och dokumenterad hälsoplan. Datainsamling till studien gjordes med intervjuer av sex medarbetare som analyserats med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Andelen patienter som angav att de var delaktiga i den utsträckning de önskar i vården på avdelningen, ökade från 77% till 95% vilket kan ses som ett positiv effekt på patientdelaktighet. I den kvalitativa innehållsanalysen identifierades tre kategorier: patientens vård, kommunikation samt organisationen och arbetssätt, där både möjligheter och hinder kunde ses.  Slutsats: Personcentrerad vård ökar möjligheten för patienten att vara delaktig i sin vård på en akutkirurgisk vårdavdelning. / Background: There are clear signals that health care should provide person-centered care for the citizens. There is also a wish to increase the possibility for the patient to be involved in their care. The person-centered care can provide an opportunity for the patient to become co-creators and not only recipients of care. Purpose: The purpose of the improvement work was to increase the patient's opportunity for participation by implementing patient narrative and care plan. The purpose of the study is to make visible the employees' experience of working with the patient narrative and care plan to create patient participation.  Method: The improvement work was implemented with the support of Nolan's improvement model and 5P was used to assess the unit. The ideas tested were the introduction of a patient narrative and a documented care plan. Data collection for the study was conducted with interviews of six employees and analyzed with qualitative content analysis.  Results: The proportion of patients who felt that they had participated in the decisions regarding their care/treatment on the ward to the extent they wanted, increased from 77% to 95%, that can be seen as a positive effect on patient participation. The qualitative content analysis of interviews with employees was identified in three categories: the patient's care, knowledge/communication and organization/working methods where both facilitators and barriers could be seen. Conclusion: Person-centered care increases the possibility for the patient to participate in their care in an emergency surgical ward.

No description available.

Bakgrund: Malnutrition hos geriatriska patienter är vanligt och ger negativa hälsoeffekter som genererar ökade vårdbehov. Sjuksköterskor har en nyckelfunktion i behandlingen. Syfte: Syftet var att kartlägga omvårdnadsdokumentationen kring nutrition hos geriatriska patienter på ett länssjukhus. Metod: En retrospektiv, kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes där 37 journaler inkluderades och granskades. Urvalet var konsekutivt. Resultat: Samtliga journaler innehöll någon form av grundläggande information i status. Strukturerade riskbedömningar och generella vårdplaner vid bedömd risk fanns i majoriteten av journalerna. Alla vårdplaner innehöll åtgärder men många saknade kompletterande information om huruvida åtgärden sedan genomförts eller ej. Åtgärderna i den generella vårdplanen var allmänt uttryckta och det var oklart vad patienten i praktiken fått för åtgärd. I 35 % av vårdplanerna fanns en diskrepans mellan dokumenterad måluppfyllelse och övrig dokumentation. Epikrisen innehöll i 51% av journalerna brister som innebär att den inte motsvarar en sammanfattning av given vård och/eller fortsatt behov av åtgärder. Konklusion: Resultatet tyder på att det finns en medvetenhet kring nutrition som omvårdnadsområde med riskbedömning och behov av åtgärder vid risk för malnutrition. Kvaliteten på dokumentationen minskar dock för varje led i omvårdnadsprocessen och behov av förbättringar föreligger både på IT-systemnivå och individ/vårdenhetsnivå hos sjuksköterskorna. / Background: Malnutrition in geriatric patients is common and causes negative health effects that increases further need of care. Nurses have a crucial part of its treatment. Purpose: The purpose was to survey the nutritional documentation of geriatric patients in a county hospital. Method: A retrospective, quantitative cross-sectional study was performed where 37 records where included and reviewed. A consecutive sampling method was used. Results: All records contained some sort of basic nutritional information.  Structured risk assessment and general care plans at assessed risk, was to be found within the majority of the records. All care plans contained planned treatments, but many lacked supplementary information on whether the endeavor was fulfilled or not. The treatments in the care plans were generally expressed and therefore lacks the ability to tell what kind of treatment the patient had received. A discrepancy was found in 35% of the care plans between the reported achievements and other recordings.  Of the epicrisis, 51% did not correspond to delivered care and/or further need of intervention. Conclusion: The result indicates an awareness of the nutritional role in the field of nursing and the importance of risk assessments as well as the need of treatment in patients at risk of malnutrition. The quality of the documentation is successively decreasing in every step of the nursing process. There is a need of improvement in the IT systems as well as the performance of nurses and care settings routines.

Submitted in fulfillment of the requirements of the degree of Master of Technology: Nursing, Durban University of Technology, Durban, South Africa, 2015. / Aim The aim of this study was to evaluate the use of nursing care plans in the management of patient care and to recommend guidelines for improving the quality of planned nursing care at a level 3 hospital in the Umgungundlovu district of KwaZulu-Natal. Method The case study was based on the conceptual model of care planning and employed both quantitative and qualitative research designs. The quantitative phase involved a retrospective audit of charts, using an itemised checklist to determine whether items relating to the phases of the nursing process were in evidence within the charts. The qualitative phase consisted of face-to-face interviews with registered nurses, who were asked about their understanding and use of the nursing process. Data derived were analysed using Nvivo 10 and presented as graphs, tables and written text extracts. Results The results show that the use of the standardised care plans at the study hospital had an impact on the understanding of the importance of the nursing process and the successful implementation of the care plans. Factors that had an impact on this included the registered nurses who failed to nurture the junior nurses, lack of understanding of the care plans and what was expected of the staff, staff attitudes and the heavy workload. Conclusion It was suggested that nurse leaders support the implementation and continued use of individualised care plans in order to improve critical thinking skills of nurses by implementing teaching and in-service programs, employing knowledgeable registered nurses, by developing and enforcing adherence to policies that favour care planning and nursing documentation.