To be sentenced to care in the forensic psychiatric services can be seen as one of the most comprehensive encroachments society can make on a person's life and being, as it entails a limitation of the individual's freedom but with no time limit. The aim of this dissertation is to describe caring in forensic psychiatry based on how it is experienced by those who perform the caring and by those are cared for in a maximum secure unit. A reflective lifeworld approach, based on phenomenological philosophy, has been applied. The data has been collected in interviews that have been analyzed by use of a meaning analysis searching for the essence of the phenomenon. The results of the research are presented in two empirical studies and a general structure based on the empirical findings. The dissertation also contains an excursus, a philosophical intermediate chapter containing further analysis of the results of the studies. The results show how the forensic psychiatric care is experienced as being non-caring by the patients with only small "pockets" of good care. Caring consists of corrective techniques that are unreflected and contradictory, where the conditions are determined by the caregivers and the ward culture. The correcting takes place through the modification of the patients' behaviour with the aim of the patients having to adapt themselves to the terms of the care provision. This care results in the patients trying, by use of different strategies, to adapt them-selves to the demands of the caregivers in order to gain privileges. At the same time the patients long to get away from the care system and are lacking real, meaningful and close relationships. To be the subject of care entails struggling against an approaching overwhelming sense of resignation and to care entails experiencing both power and powerlessness in performing the care. A destructive power struggle is being waged within forensic psychiatric care that suppresses the caring potential and true caring is thus elusive. The characteristics of forensic psychiatric care, based on the results of the research, are clarified in the dissertation's excursus. These include the corrective and disciplinary nature of forensic psychiatric care, its power and how this is materialized in care situations as well as the influence of tradition on current forensic psychiatric care in the light of the work of the French philosopher Michel Foucault. The dissertation shows that if the caring potential is to be able to be developed and form a caring nucleus for forensic psychiatric care then education levels need to be further developed. A caring culture and caring environment is needed where true caring can gain a foothold. In order for this to become a possibility the current caring culture and environment must be clarified, questioned and examined. The prevalent fundamental ideas in forensic psychiatric care have to be "jeopardized" and challenged by new scientifically based ideas on what constitutes true caring in this context.

Föreliggande vårdvetenskapliga studie har som syfte att avtäcka och synliggöra glädjesom idé i vårdandets värld. Glädje sammanbinds med vårdandet genom kärleken somden tongivande kraften hos glädje. Vårdandets sak har genom historien alltid varit attlindra lidande och att tjäna liv och hälsa i en anda av kärlek och barmhärtighet. Dennastudie om glädje i vårdandet har en övergripande idéhistorisk inriktning och resultatetsammanställs i form av ett idémönster. Tolkningen sker genom en hermeneutisk ansatsmed fokus på förståelse av själva vårdandet. För att djupare förstå glädje, dessursprungsidé, väsen och uttrycksformer granskas begreppet ’glädje’ och de näraliggandebegreppen ’glad’ och ’ljus’ i etymologiska ordböcker samt i svenska, engelska ochlatinska ordböcker. Som stöd för tolkningen används klassiska texter innehållandefilosofers tankar om glädje. Glädje som idé glimtar fram i form av ett sjufaldigtmönster. Detta mönster innehåller särdrag hos glädje och det hjärtas natur somrespektive särdrag förverkligas i. I andlig mening utgör hjärtat livets medelpunkt ochkänslornas hemvist. Mönstret bildar bakgrund och blir vägledande vid den hermeneutiska läsningen omglädje, så som den framträder i berättelser om vårdande under åren 1900–1933. Dehistoriska källorna utgörs av facktidskriften Svensk sjukskötersketidning, böcker medberättelser om vårdande, arkivmaterial samt läroböcker om vårdarbete. Resultatetmynnar ut i ett idémönster, där idéer om det som gör glädje verksamt som vårdandeframträder. Dessa är det sanna hjärtats rena glädje – kärlek, glädje är ett kärleksbevis.Det brinnande hjärtats djupa glädje – livsglädje, glädje inspirerar och genererar kraft.Det bärande hjärtats glansfulla glädje – generositet, glädje är en gåva till den andra medlöfte om hjälp. Det inbjudande hjärtats glittrande glädje – gemenskap, glädje inbjudertill gemenskap. Det upprymda hjärtats uppsluppna glädje – integration, glädje gör attmänniskan kan glömma sitt lidande och närma sig den hon önskar vara. Detstämningsfulla hjärtats högtidliga glädje – bevärdigande, glädje skapar en anda ochatmosfär där människan upplever sig hedrad. Det fridfulla hjärtats stora glädje –räddning, en glädje visar sig när människan har erhållit det som kan begäras av gott ochundsluppet ont och är förnöjd med sin levnads lott. Förhoppningen är att dennagrundforskning ska öppna för ett nytt seende som kan leda till att glädjeuppmärksammas i vårdandets värld och artikuleras där. / The present study is made in the context of basic research within the field of caringscience. The overall aim is to uncover and make joy visible as an idea in the world ofcaring. The core of caring has historically always been to alleviate suffering and toserve life and health in a spirit of love and mercy. This study has a comprehensivedirection focusing on history of ideas and culminates in a pattern of ideas contenting joyin the world of caring. Knowledge formation is based on creating understanding,wholeness and meaning with regard to the knowledge related to a context. For that ahermeneutical approach is used throughout the study. In order to understand joy moredeeply, the original idea, the essence and expression, the concept of 'joy' and the relatedconcepts of 'glad' and 'light' are examined in etymological dictionaries and in Swedish,English and Latin dictionaries. To support the interpretation classical texts containingphilosophers’ thoughts about joy are used. Joy as an idea glimpses forth and ispresented in the form of seven-fold pattern of ideas. Through the meaning-nuances ofsynonyms a realization of joy could be discerned and anchored in the heart. The seven-fold pattern form the background and represent a guide for the hermeneuticreading of joy, as it appears in the stories about caring for the years 1900–1933. Thehistorical sources consist of the trade magazine Svensk sjukskötersketidning, bookscontaining stories about caring, archival materials and textbooks on nursing. The resultculminates in the seven-fold pattern of ideas contenting what makes joy active as caring.The true heart's pure joy - love, joy is a proof of love. The ardent heart's deep joy - joyof living, joy inspires and generates strength. The bearing heart's radiant joy -generosity, joy is a gift to the other with the promise of help. The inviting heart'ssparkling joy – communion, joy invites communion. The elated heart's exhilarated joy -integration, joy enables the human to forget his or her suffering and approach to whathe or she wants to be. The atmospheric heart's solemn joy - dignifying, joy creates amood and an atmosphere where people perceive themselves dignified. The peacefulheart's great joy - rescuing, a joy turns out when the human has received what may berequested of what is good, is eluded from what is evil and is contented with his or herliving lot. It is hoped that this basic research will open up for a vision that can contributeto joys further attention in the world of caring and be articulated there.

When students learn caring during clinical practice, the usual point of departure is thatcaring and learning coexist, as separate and parallel phenomena. There is, however, a needto study how caring and learning relate to one another, as well as when and how theyconverge. The aim of this dissertation is to describe how caring and learning converge inthe encounters between students and patients, in a dedicated educational unit withinpsychiatric care, as experienced by students, patients, and supervisors. Describing howsupervisory support can facilitate this is another aim. A reflective lifeworld approach basedon phenomenological philosophy has been applied. Data were collected through interviews,participant observations with follow-up interviews, and narrative diaries.The result shows that caring and learning converge in those encounters between studentsand patients which are characterized by reciprocity, wherein the patient’s narrative is thepoint of departure, complemented by the student’s listening and inquiring attitude. It ishere, that the desire for and pursuit of health and understanding, give the reciprocalinteraction power. The common desire of those involved to know, to become accustomedto the new and unfamiliar, as well as the presence of a feeling of responsibility for oneanother, create questions which in turn create opportunities wherein students and patientsare available to one another.The dissertation shows that learning in a caring context can be complex. Despite theirbeing prerequisites for one another, competition and conflicts can occur when the caringand learning perspectives are not equally attended to. When they are placed counter to oneanother, there is a risk that reciprocal interaction is hindered, which can cause loneliness forall involved. For convergence to occur most propitiously, those involved must exist in acaring and learning togetherness. Responsible and present supervisors are needed, whocreate possibilities for the perspectives to converge through maintenance and monitoring, sothat caring and learning receive equal space.A didactic concept has been developed based on the dissertation’s result, focusing on themeaning of creating forums where students’, patients’, and supervisors’ caringconsiderations and reflections can intertwine.

In Swedish nursing education, student nurses should gain a bachelor degreein the main field of study. However, five designations of the main field ofstudy exist among the higher education institutions and the present thesisfocuses on the main field of study caring science. Former studies show thatthe acquisition of knowledge in caring by student nurses is characterized bytroubles, uncertainty and confusion. The aim was to describe how growingin caring is experienced by student nurses during education.The theoretical perspective was caring science with focus on caringscience didactics, while the epistemological frame constituted of a phenomenological lifeworld approach. Data was gathered with interviews andwritten narratives at different occasions during the education in order tograsp the general structure of growing in caring.The findings illuminated that growing in caring means a struggle forone’s own caring beliefs to exist and survive in a world filled with diverseexpectations of caring. Through recognizing expectations of caring, studentnurses discover the complexity of caring. In this complexity, they understand themselves as being different and the otherness appears. The otherness consists of unique beliefs about caring based on former experiences. Inorder to give evidence for the otherness, concepts from caring theories thatagree with one’s own caring beliefs are found, which transform the concepts from being meaningless to being essential in caring. The conceptsstrengthen the student nurses’ growth in caring and constitute a support intheir discussions about caring. In this struggle for gaining access with theirotherness, they become convinced that they can make changes for the patient and strength arises to fight for their otherness.The study showed that the otherness appears as the hub in the studentnurse’s world, which gains nourishment to discover paths to think, feel andact in a caring manner. This gives an incentive that innovative learningstrategies that both grasp the student nurses’ lifeworld as well as bringknowledge in caring into awareness for them are needed to be developed.

Bakgrund: Patienter i behov av palliativ vård och deras anhöriga kan uppleva välbefinnande och lindrat lidande genom visad empati samt tydlig kommunikation från sjuksköterskor. Utan stöd från sjuksköterskor riskerar patienter och anhöriga i stället få uppleva dåligt omhändertagande och onödigt lidande kan uppstå. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård.Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes enligt Evans har använts för att analysera 13 kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna kunde uppleva både hinder samt möjliggörande faktorer för god palliativ vård. Hinder som beskrevs var bristfällig kommunikation, otillräcklig kunskap samt emotionella utmaningar som på olika sätt skapade svårigheter i att uppnå patientsäker vård och lindra lidandet. En god vårdrelation beskrevs vara en förutsättning för att kunna tillfredsställa patienters och anhörigas behov samtidigt som mötet kunde upplevas meningsfullt för sjuksköterskorna. Slutsats: Palliativ vård kan upplevas både meningsfullt och utmanande för sjuksköterskor då de balanserar en professionell yrkesroll med att vara känslomässigt involverad och medmänsklig i mötet med patienter och anhöriga. För att sjuksköterskan ska kunna uppleva trygghet i vårdandet samt bibehålla en professionell yrkesroll krävs stöd inom teamet samt adekvat utbildning. / Background: Patients in need of palliative care and their relatives can experience well- being and relieved suffering through shown empathy and clear communication from nurses. Without support from nurses patients and relatives can experience poor care and unnecessary suffering. Aim: To describe nurses ́ experiences of palliative care.Method: A systematic literature study with a describing synthesis by Evans has been used to analyze 13 qualitive articles. Results: The results showed that nurses could experience both barriers and enabling factors for a good palliative care. Barriers could be insufficient communication, insufficient knowledge and emotional challenges that in different ways created difficulties to achieve safe patient care and decreased suffering. A good caring relationship could satisfy patients and relatives’ needs, at the same time as the meeting could be experienced as meaningful for the nurses. Conclusion: Palliative care can be experienced as both meaningful and challenging for nurses as they balance professionality with being emotionally involved and humane in the meeting with patients and relatives. Support within the team and adequate education are required for nurses to be able to experience safe care and maintain a professional role.

Background: When a relative receives a cancer diagnosis the family caregivers are affected as well. Family caregivers are at high risk of developing caregiver burden since they´re exposed to stressful situations when they receive a greater responsibility towards their relative and other parts of life. The support the family caregivers receive from the health care and other social engagements is important for the caregivers wellbeing.  Aim: To describe how family caregivers experience their situation as caregivers to a relative with cancer and what kind of support they're in need of. Method: Literature review with qualitative articles. The quality of the articles was analyzed with a frame with five steps.   Results:  Three main themes with sub themes emerged. Family caregivers of relatives with cancer may experience an increased responsibility for their relative, the family and the household which can lead to feelings of inadequacy in their role as caregivers. Moreover, the caregivers may experience expectations from the health care and the relative to take on responsibilities. The caregivers also experience changes in their relationship to their relative and in relation to their own identity. They may experience the changes as stressful and be worried.  Family caregivers experience it to be important with social support from family, close relatives and people in similar situations. They wish for more support and information from the health care. Conclusion: The family caregivers describe caregiver burden in relation to their experiences of being overlooked and being in lack of social support and support from the health care. More research is needed to deepen the knowledge in the area. The themes from the study and previous research needs to be implemented in health care.  Keywords: Cancer, experiences, caregiver burden, support, caring science, literature review / Bakgrund: När en närstående drabbas av cancer påverkas även de anhöriga runt omkring dem. Vårdande anhöriga löper risk att drabbas av anhörigbörda då de utsätts för flera påfrestningar när de får ett större ansvar för sin närstående och andra delar av livet. Det stöd som de anhöriga får från hälso- och sjukvården och andra sociala sammanhang är viktigt för den anhörigas mående.  Syfte: Att beskriva hur anhöriga upplever det att vara vårdgivare till närstående med cancer och vilket stöd de behöver.   Metod: Litteraturöversikt med kvalitativa artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades i fem steg.  Resultat: Tre huvudteman med underteman identifierades. Anhöriga till närstående med cancer kan uppleva ett ökat ansvar för sin närstående samt för familjen och hushållet vilket kan medföra att de upplever otillräcklighet i sin roll som vårdande anhörig. Vidare kan de uppleva förväntningar från vården och den närstående om att de ska ta ansvar. De anhöriga kan även uppleva förändringar både i sin relation till den närstående och i förhållande till sin egen identitet samt att de upplever stress och oro över dessa förändringar. För anhöriga till personer med cancer är det viktigt med socialt stöd från familj, närstående eller personer i liknande situationer. Från hälso- och sjukvården önskar de ökat stöd samt mer information om sjukdomen.  Slutsats: De vårdande anhöriga beskrev en stor anhörigbörda relaterat till upplevelser av att bli förbisedda och att de saknade socialt stöd och/eller stöd från hälso- och sjukvården. Mer forskning behövs för fördjupad kunskap inom området. Behovsområdena från studien samt tidigare forskning behöver implementeras i hälso- och sjukvården.  Nyckelord: Cancer, upplevelser, anhörigbörda, stöd, vårdvetenskap, litteraturöversikt

Bakgrund: Språkbarriärer inom vårdmöten leder till många utmaningar som hälso- och sjukvårdspersonal måste hantera dagligen. Det är vårdgivares ansvar att se till att patienter oavsett kultur och språk får få jämlik vård. Det har visat sig att språkbarriärerna har lett till att hälso- och sjukvårdspersonal har haft svårt att kunna tillgodose behovet av god vård till alla. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva hälso- och sjukvårdspersonals erfarenheter av språkbarriärer i kommunkation med patienter. Metod: En litteraturöversikt har genomförts i enlighet med Friberg (2017) och översikten har baserats på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Två olika databaser användes för datainsamling: CINAHL Complete och PubMed. De sökord som användes var:"Communication barriers" "Nurse" "Experience". Resultat: Resultatet presenterades i fyra teman "Språkbarriärer tar tid och belaster", "Språkbarriärer hindrar ett gott vårdmöte", "Språkbarriärer trots tolkanvändning", "kommunikationsstrategier för att motverka språkbarriärer". Sammanfattning: Slutsatsen visar att språkbarriärer var ett hinder i utförandet av vården. De upplevde att effektiv och verksam vård inte kunde ges på grund av tidsbrist, arbetsbelastning samt att det hade varit utmanande även om tolk hade anväts. / Background: Language barriers in healthcare meetings have led to many challenges that health care professionals have to deal with every day. it is the caregiver's responsibility to ensure thatpatients, regardless of culture and language,receive equal care. it is shown that the language barriers have led to health and medical staff having difficulty finding good care for everyone. Aim: The aim of this literature review is to describe the healthcare personnel's experiences of language barriers in communication with patients. Method: A literature review has been conducted according to Friberg (2017) and it has been based on ten qualitative scientific articles. Two different databases were used to collect data: CINAHL Complete and PubMed. The keywords used were: " Communication barriers" "Nurse" "Experience". Results: The results presented four main themes. "Language barriers take time and strain", "Language barriers prevent a good care meeting", "Language barriers despite the use of interpreters", "Communication Strategies to counteract language barriers". Summary: The conclusions shows that the experience of health care professionals was that obstacles in the performance of care were the language barriers. They felt that effective and efficient care could not be provided due to lack of time, workload and that ithad been challenging to use an interpreter.

No description available.

Bakgrund: Trots barns rätt till information, råd och stöd vid en förälders sjukdom går barn miste om hjälp. Lagen lyfter att barns behov särskilt ska beaktas och ”barnets bästa” ska gälla i alla åtgärder som rör barn. Trots det uppger vårdpersonalen att tidsbrist, bristande rutiner, erfarenhet och intresse för barn, påverkar bemötandet av barn. Barn till sjuka föräldrar löper en större risk att drabbas av oro, stressymptom och depression jämfört med jämnåriga.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns erfarenheter av en sjuk förälder. Metod: En litteraturstudie utfördes med deskriptiv design och kvalitativ ansats. Studiens resultat är baserat på 15 originalartiklar, från databaserna Cinahl och PubMed. Huvudresultat: Barns erfarenheter av en sjuk förälder, är en förälder som inte känns igen och barnet tar en föräldraroll till sin sjuka, frånvarande förälder, ibland med förändrat humör. När den friska familjen blivit sjuk, tar barn ett vuxenansvar för familjen och samtal hemma blir viktigt. Vården upplevs utelämna barn, med otillräcklig information och att ej bli sedd. En ständig oro finns för föräldern, med svåra känslor, men också nya perspektiv, förhållningssätt och samhörighet.  Slutsats: Barn erfarenheter av en sjuk förälder är av en förälder och familj som inte längre går att känna igen, där barn tar på sig ett stort ansvar. Kommunikation är viktig, likaså att bli sedd, förstådd och få möjlighet till återhämtning. Barns erfarenheter av en sjuk förälder, är viktig information till all vårdpersonal, för att bidra med rätt hjälp och underlätta för barn som har en sjuk förälder. / Background: Despite children's right to support in the event of a parent's illness, children are deprived of help. The law states that children's needs must be given special consideration in all measures concerning children. Despite this, the healthcare professionals state that a lack of routines and experience may affect the treatment of children. Children of sick parents are at a greater risk of stress symptoms compared to their peers. Aim: The aim of this literature review was to describe children's experiences of a sick parent. Methods: A qualitative literature review with a descriptive design, based on 15 original articles from the Cinahl and PubMed.  Main results: Children's experiences of a sick parent are of one who isn`t recognizable, where children become the parent of their parent. Children take on responsibility for the family and communication in the family becomes important. The healthcare is perceived as leaving children out, with insufficient information and the experience of not being seen. Children carry a constant concern for the parent, which manifests as difficult feelings, new perspectives and attitudes. Conclusion: Children's experiences of a sick parent are of a parent and family that can no longer be recognized, where children take on a great deal of responsibility. Communication is important, as is being seen, understood and given the opportunity to recover. Children's experiences of a sick parent are important information for all healthcare personnel, in order to contribute with the right help and make it easier for children who have a sick parent.

Introduktion: Tidigt debuterande demenssjukdom (TDD) innebär att symtomen på demens debuterat innan 65 års ålder och är ovanligare än den geriatriska demensen. Dessa patienter och deras anhöriga möter andra utmaningar i vardagen än äldre patienter och deras anhöriga, med tanke på deras sociala roller i mitten av livet. Som sjuksköterska är det viktigt att förstå de anhörigas upplevelser för att kunna ge ett tillräckligt stöd till dem, då tidigare studier vittnar om att stödet är bristfälligt. Syfte: Att beskriva vuxna anhörigas upplevelse av att ha en närstående som fått en demensdiagnos med tidig debut.  Metod: Litteraturöversikt med deskriptiv design baserad på 13 originalstudier med kvalitativ ansats publicerade i PubMed. Resultat: De kategorier som framkom genom resultatanalysen var oro och kunskapsbrist relaterat till diagnosen, upplevelser av det nya vardagslivet, förändrade roller, den anhörigas fritid och jobb, ensamhet och stigma samt sorgeprocesser. De anhöriga upplevde främst negativa aspekter av att ha en närstående med TDD, däribland en ansträngd tid innan diagnos på grund av oförklarliga personlighetsförändringar, frustration, skuldkänslor, vårdarrollen, inskränkt fritid, social isolering, nedstämdhet men även vissa positiva erfarenheter framkom. Slutsats: Anhöriga till personer med TDD upplevde negativa känslor, förändringar samt hinder i livet kopplat till den tidiga demensdiagnosen. Det är av stor vikt för sjuksköterskan att vara medveten om dessa upplevelser för att kunna ge de anhöriga rätt stöd. / Introduction: Early onset dementia (TDD) implies a debut of symptoms before the age of 65 and is less common than the geriatric type. These patients and their families face different challenges in everyday life then the older patients and their families, hence their midlife social roles. As a nurse it is of importance to understand the experience of families to be able to offer enough support, since recent studies indicate there is a lack of support.      Purpose: To describe adult family members’ experiences of having a relative with early onset dementia. Method: Literature review with a descriptive design based on 13 primary research studies with a qualitative approach published in PubMed. Result: The categories that emerged through the analysis of the result was anxiety and a lack of knowledge related to the diagnosis, experiences of the new everyday life, changed roles, the family members recreational activities and occupation, loneliness and stigma as well as grieving processes. The family members mostly experienced negative aspects of having a relative with early onset dementia including a hard time before the diagnoses because of the unaccounted changes in behavior, frustration, guilt, the caring role, restricted recreational activities, social isolation, dejection but some positive experiences did appear Conclusion: Family members to relatives with early onset dementia experience negative feelings, changes and obstacles in life related to the early diagnosis of dementia. It is of great importance for the nurse to be aware of these experiences, to be able to provide the families with correct support.