<p><strong>Bakgrund</strong>: i Sverige har ungefär fyra procent av befolkningen diabetes. Vid behandling av diabetes (typ-2) är målet att minska risken för komplikationer. Detta kan göras med hjälp av livsstilsförändringar (kost, motion) eller/och farmakologisk behandling. Riskfaktorer för komplikationer är högt blodtryck och höga blodfetter. Komplikationer kan ge mikro- och makrovaskulära förändringar i till exempel ögon, njurar respektive hjärta och blodkärl. Patientutbildning är en central del i behandlingen av typ 2 diabetes.</p><p><strong>Syfte</strong>: vårt syfte med denna studie var att belysa deltagarnas uppfattning av att delta i en grupputbildning om deras diabetessjukdom.</p><p><strong>Metod</strong>: I studien intervjuades sex kvinnor och fyra män (i åldern 65-78 år) som alla deltagit i grupputbildning om diabetes. Intervjuerna analyserades med hjälp av analysmetoden fenomenografi.</p><p><strong>Resultat</strong>: utifrån deltagarnas uppfattningar bildades tre beskrivningskategorier: <em>att lära sig mer</em>, <em>att kommunicera på rätt nivå</em> och <em>livsstilsförändringar.</em><strong></strong></p><p><strong>Konklusion</strong>:<strong> </strong>Vi anser att grupputbildning kan vara både tidsbesparande och kostnadseffektivt. Det kan vara betydelsefullt att informanterna använder ett språk som även icke sjukvårdsutbildade förstår. Vi anser att det vore värdefullt med någon slags uppföljning, vilket skulle kunna ha en motivationshöjande effekt för deltagarna.  För vidare forskning och utveckling i ämnet skulle det vara av intresse att göra intervjuer med ett större urval.</p> / <p><strong>Background</strong>: in Sweden about four percent of the population has diabetes disease. The goal of treatment is to minimize the risk of complications. It can be done with the help of lifestyle changes (diet, exercises) or/and pharmacological treatment. The risk factors for complications are high blood pressures and high blood lipids. The complications can lead to micro- and macro vascular changes, for example in eyes, kidneys, heart and vascular. Patient education plays a central role in type 2 diabetes treatment.</p><p><strong>Aim</strong>: our aim with this study was to elucidate how persons with diabetes considered of attending a group education about their disease.</p><p><strong>Method: </strong>In the study interviewed six women and four men (in the age 65-78 years) that everyone participated in group education about diabetes. The interviews were analyzed with the aid of analysis method phenomenography. <strong></strong></p><p><strong>Results</strong>: on the basis of the participants’ views refined three description categories: to learn more, to communicate on correct level and lifestyle changes.<strong></strong></p><p><strong>Conclusion</strong>: We consider that group education can to be both time-saving and cost-effectively. It can be important to use a language that also non healthcare trained understands. We consider it would be important with some kinds of follow-up, it would to have a motivation increasing effect. For further research and development in the matter would the last of interests to do interviews with a broader selection.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Blodtrycksmätning är en av sjuksköterskans arbetsuppgifter och hon/han ska genom den kunna identifiera patientens hälsostatus. Det finns brister hos sjukvårdspersonal runt om i världen om hur korrekt blodtryckemätning ska genomföras. <strong>Syfte:</strong> Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur 3 olika faktorer påverkar blodtrycksresultatet vid manuell blodtrycksmätning med fokus på korsade ben, mätning över/utan tröjärm samt armposition. <strong>Metod:</strong> För att finna vetenskapliga artiklar användes databaserna Pubmed, CINAHL och Cochrane. Efter granskning och kvalitetsbedömning återstod det 15 kvantitativa artiklar som användes i denna studie. <strong>Resultat:</strong> Det  visade sig tydligt att hur patientens arm- och benposition var vid blodtrycksmätningen påverkade  blodtrycksresultatet signifikant. Däremot påverkade inte mätning över tröjärm blodtrycksvärdena nämnvärt. <strong>Diskussion:</strong> Hjärtläge är inte definerat i svenska rekomendationer. Det behövs tydligare definitioner/rekomendationer i Sverige för att undvika feldiagnostisering. Då mätning över tröjärm inte påverkade mätreslutatet underlättar det för patienter som har svårigheter att ta av sig på överkroppen. <strong>Slutsats:</strong> Det viktigt att alla som kontrollerar blodtrycket har kunskaper om vilka fel som kan påverka mätresultaten.</p>

<p>Idag väljer allt fler män att utbilda sig till röntgensjuksköterska. Därmed har också intima vårdhandlingar mellan manlig röntgensjuksköterska och kvinnlig patient i samband med radiologiska undersökningar blivit vanligare. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka manliga röntgensjuksköterskors upplevelser av att undersöka kvinnliga patienter vid intima radiologiska undersökningar. Studien grundas på fem semistrukturerade intervjuer som resulterade i tre övergripande kategorier. Härvid har innebörden av intimitet riktats mot radiologisk verksamhet. Vidare har faktorer som inverkar på vårdmötet både hos röntgensjuksköterskan och hos patienten belysts. Slutligen framkom att röntgensjuksköterskorna använde sig av diverse strategier för att underlätta vårdrelationen vid intima radiologiska undersökningar. Således visar denna studie på att svårigheter kan uppkomma vid intima vårdsituationer. Enligt författarnas vetskap är denna studie den första som undersöker intimitet på radiologisk verksamhet. Denna kartläggning är följaktligen angelägen då intima vårdmoment riskerar att upplevas som generande eller påträngande och därmed äventyra en god vård.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Psykisk sjukdom tros ha funnits i alla tider och påverkan på familjen är stor, inte minst för barnen. Det finns lagar som betonar att anställda inom hälso- och sjukvård ska se till barnets bästa. Trots detta var det svårt att få fram uppgifter om antal barn i Sverige som växer upp med psykiskt sjuk förälder. Enligt kartläggningar gjorda av Socialstyrelsen uppskattas det att mellan 20-40 % av vuxenpsykiatrins patienter har minderåriga barn.</p><p><strong>Syfte: </strong>Att få kunskap om barns upplevelse av att växa upp med en psykiskt sjuk förälder.</p><p><strong>Metod: </strong>Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sju vetenskapliga originalartiklar. Texten analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.</p><p><strong>Resultat: </strong>I studien framkom sex olika kategorier. Dessa var: Att leva i ovisshet, Upplevelse av stöd och brist på stöd, Känslan av att vara annorlunda, Upplevelse av extra ansvar, Upplevelse av vårdmiljö och vårdpersonal och Kärleken till föräldrarna.</p><p><strong>Slutsatser: </strong>Barnen upplevde brist på stöd och information vilket enligt författarna till denna litteraturstudie ledde till att dessa barn fick leva med en ovisshet om vad som skulle hända härnäst. Med detta som grund anser vi att sjuksköterskor i allmänhet behöver mer kunskap om barns upplevelser av att växa upp med en psykiskt sjuk förälder.</p><p> </p>

<p>Patienter upplever ofta att den information de får är felaktig. Felaktig på så sätt att det är för lite, för mycket, ingen alls, given vid fel tidpunkt, för komplicerad och given på ett fackspråk med många krångliga ord som patienten inte förstår. Syftet med den här litteraturstudien var att belysa vilket informationsbehov patienter med cancer kan ha. Studien baserades på 20 vetenskapliga artiklar och resultatet visar att de flesta patienter med cancer vill ha all tillgänglig information om såväl diagnos som behandling och även veta vilka valmöjligheter som finns. Det finns dock vissa som endast vill ha begränsad information varför det är viktigt att utvärdera varje patients informationsbehov. Välinformerade patienter upplever minskad oro och ångest och får en känsla av att ha kontroll över sin komplexa situation. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap om behovet av information och de betydelsefulla faktorer som kan förändra och tillfredställa detta behov hos patienter. Genom att ge patientundervisning större utrymme i sjuksköterskeutbildningen, och göra sjuksköterskor mer uppmärksamma på ny forskning kan patienters situation underlättas ytterligare i framtiden.</p> / <p>Patients often<strong> </strong>experience that the information they are given is wrong. Wrong in the consideration of too little, to much, none at all, given at the wrong time, too complicated or in a difficult technical language that they do not understand. The purpose of this study was to illuminate what information needs patients with cancer may have. The study was based on 20 scientific articles and shows that most patients with cancer want to have all available information regarding both diagnosis and treatment including the available choices. However, there are some who only want limited information; therefore it is important to evaluate each patient's information needs. Well-informed patients experience less anxiety and distress and get a sense of control over their complex situation. It is therefore important for the nurse to have knowledge of the need for information and the important factors that can alter and satisfy the needs of patients. By providing patient education more space in the education of nurses, and make nurses more aware of new research, the patients' situation can in the future be further improved.</p>

No description available.

<p>Syftet med studien var att undersöka psykiatrisjuksköterskans självrapporterade utförda arbetsuppgifter och självupplevda kompetens. Studien bygger på individuellt genomförda intervjuer med 19 psykiatrisjuksköterskor verksamma inom den psykiatriska slutenvården. Författarna har använd ett proportionellt stratifierat urval. Resultatet presenteras i fem kategorier; psykiatrisjuksköterskans kompetensområde, specifika arbetsuppgifter i kompetensområdet, arbetsuppgifter utanför kompetensområdet, arbetsuppgifter som psykiatrisjuksköterskan saknar samt rollkonflikter med tillhörande subkategorier. I psykiatrisjuksköterskans kompetensområde ingår arbetsuppgifter som arbetsledare och omvårdnadsansvarig att planera fördela arbetet på avdelningen, vårdplanera, dokumentera samt läkemedelsadministration. Det specifika i kompetensområdet visade sig vara bland annat vara stöd samtal, motiverande samtal och undervisning. Sjuksköterskorna skulle också ha en övergripande helhetssyn samt göra observationer. Arbetsuppgifter utanför kompetensområdet visade att de hjälper doktorerna med olika administrativa uppgifter samt en del kuratorsarbete. Arbetsuppgifter som sjuksköterskorna saknar främst; är mer aktiviteter för patienterna, mer patientkontakt, bättre samarbete med vårdgrannar och anhöriga samt en ökad etisk medvetenhet i omvårdnads och dokumentationsarbetet. Sjuksköterskorna upplevde även rollkonflikter i sitt arbete som mest berodde på olika otydligheter inom arbetsgruppen. Författarna anser att en tydligare arbetsbeskrivning, bättre ansvarsfördelning mellan de olika yrkesgrupperna samt en mer strukturerad vård av patienterna skulle minska otydligheten och osäkerheten för psykiatrisjuksköterskorna.</p><p> </p> / <p>The purpose of the study was to examine self-reported psychiatric nurse performed tasks and self-perceived competence. The study is based on individually conducted interviews with 19 psychiatric nurses working in psychiatric inpatient ward. The authors have used a proportional stratified sample. The results are presented in five categories; psychiatric nurse competence, specific tasks in the areas of competence, work outside the areas of competence, tasks psychiatric nurse lack and role conflicts and related subcategories. In psychiatry nurse competence includes duties as supervisor and nursing manager to plan the work in the department, care planning, documenting, and pharmaceutical administration. The specific competence in the field proved to be, inter alia, support calls, motivational talks and teaching. The nurses would also have a comprehensive approach and make observations. Tasks outside the competence demonstrated that they are helping the doctors with various administrative tasks, and some counselors work. Tasks that nurse do mainly lack; are more activities for patients, more patients, better cooperation with neighbors and family care, and increased ethical awareness in the nursing care and documentation work. The nurses also experienced role conflict in their work as most were due to various ambiguities in the working group. The authors conclude that a better working instruction, better division of responsibilities between the different professions and a more structured care of patients would reduce the lack of clarity and uncertainty of psychiatry nurses.</p><p> </p><p> </p>

<p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur smärta, hos äldre personer som har diagnosen demens, kan identifieras och vilka hjälpmedel som finns att tillgå för att skatta/bedöma smärta hos dem som har diagnosen demens. Dessutom var syftet att beskriva vilka kriterier/särdrag man använder sig av vid smärtbedömningen hos de med sjukdomen demens. Artiklar söktes i följande databaser: Academic Search Elite, Cinahl, High Wire Press, Pub Med och i Science Direct. Dessa databaser valdes relaterat till att de är erkända och hade ett relativt stort utbud på relevanta artiklar inom ämnet.Designen i denna studie var beskrivande litteraturstudie där resultatet baseras på vetenskapliga artiklar. Totalt 31 artiklar var relevanta för studien och togs med i resultatet, av dessa var 24 kvalitativa, 4 kvantitativa och 3 artiklar var både kvalitativa och kvantitativa. Granskningen av kvaliteten av artiklarna som ingår i studien visade att den metodologiska kvaliteten var relativt hög.Resultatet visade att det fanns en del olika indikatorer som bedöms vid smärtskattning.Till de vanligaste indikatorerna hör ansiktsuttryck, smärtord och smärtljud men personer med demens och smärta kan även reagera med att dra sig undan, bli tysta eller ibland bli aggressiva och agiterade.Det fanns ett flertal smärtskattningsinstrument och observationsskalor med olika upplägg och kombinationer av bedömningskriterier. Smärtbedömning hos äldre med demens försvåras av att deras kognitiva förmåga liksom den verbala förmågan tenderar att försämras med deras sjukdom. Studien visade också att smärtskattning hos personer med kognitiv svikt är ett komplicerat och viktigt arbete för personal inom sjukvården.</p> / <p>The purpose of this literature review was to describe the pain, in older people who have been diagnosed with dementia, experience can be identified and the available aids, the pain of those who have been diagnosed with dementia. Furthermore, the purpose was to describe the criteria/characteristics used to make pain assessments on persons with dementia.Articles were found in the following databases: Academic Search Elite, Cinahl, High Wire Press, Pub Med and Science Direct. These databases were choosen because they are recognized and had a relatively wide range of relevant articles on the subject. The design of this study was descriptive literature review, where the outcome is based on scientific articles. In total, 31 articles were relevant to the study and were included in the result, of these articles, 24 were qualitative, 4 quantitative and 3 articles were both qualitative and quantitative. The review of articles included in the study, showed that the methodological quality was relatively high.The results indicated that there were different indicators considered while doing the pain assessment. The most common indicators include facial expression, pain words and sounds of pain, but persons with dementia and pain can also react with withdrawal, become quite or even become aggressive and agitated.There were several of pain-assessment instruments and observation scales with different set-ups and combinations of criteria. Pain assessment on elderly people with dementia is complicated, thus, their cognitive ability tends to deteriorate with their illness.The study also showed that pain assessment on persons with cognitive impairment is a complex and important work for health care staff.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka hur anställda inom en polismyndighet i Sverige skattade sina levnadsvanor och hälsa samt om det finns någon skillnad mellan grupperna; poliser med yttre tjänstgöring, poliser med inre tjänstgöring och civilanställda. Ytterligare ett syfte var att studera sambandet mellan levnadsvanor och hälsa. Studien hade en kvantitativ ansats med en beskrivande, korrelativ och jämförande design. De medverkande var 153 personer. Stratifierat urval och randomiseringstabell har använts. Två instrument/enkäter har använts från folkhälsoinstitutet och livsmedelsverket. Resultatet visade att deltagarna bedömer sig stressade men skattar sitt hälsotillstånd som relativt gott.<strong> </strong>Över 50 procent av deltagarna hade besvär av värk i axlar och över 43 procent besväras av värk i ryggen. Deltagarna bedömde sig ha ringa besvär från sjukdomar som högt blodtryck, diabetes och astma. Användandet av tobak varierade mellan deltagargrupperna. Poliserna rökte minst, detta även jämfört med befolkningen i övrigt men snusade mest. Sambandsanalyser visade att deltagare med värk var tröttare, hade svårare att sova och kände sig mer stressade.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka hur nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor upplevde introduktionen på intensivvårdsavdelningen (IVA). Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer av tio nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I huvudresultatet framkom två teman. Första temat ”Yttre faktorer som påverkar upplevelsen av introduktionen både positivt och negativt” innehöll kategorierna bemötande, checklista/introduktionsprogram, handledning, mentorskap, psykosociala miljön och organisatoriska faktorer. Dessa yttre faktorer påverkade upplevelsen av introduktionen och den enskilda sjuksköterskan hade själv svårt att påverka dessa. Andra temat ”Individfaktorer som påverkar upplevelsen av introduktionen både positivt och negativt” med kategorierna sammanhållning mellan de nyutbildade, att klara sig själv som ny samt känsla av att kunna påverka. För att tillfredsställa nyutexaminerade intensivvårdssjuksköterskors behov av god introduktion måste hänsyn tas till både yttre faktorer och individfaktorer.</p> / <p>The purpose of the study was to investigate how newly graduated intensive care nurses experienced their introduction at the intensive care unit. The data were collected by semi-structured interviews with ten new graduates further analysed using a qualitative content analysis method. The main result is presented in two themes. The first theme “External factors influencing the experience of introduction both negatively and positively”, included the categories: response, checklist/introduction program, supervision, mentorship, psychosocial environment and organisational factors. These external factors had an impact on the experience of the introduction, and the nurse herself/himself had difficult to influence those factors. The second theme “Individual factors influencing the experience of introduction both negatively and positively”, included the categories: social bonding among the graduates, to cope by herself/himself as a new graduate and sense of opportunity to influence. To be able to satisfy the needs of good quality introduction for newly graduate intensive care nurses, both external and individual factors must be considered.</p><p> </p>