Inom riskkapitalfonder är det vanligt med olika former av vinstdelningssystem.Under senare år har en problematik uppdagats vad gäller beskattningen av dendel av vinstdelningen som uppkommer vid avyttring av portföljbolag sombrukar kallas carried interest. Fokus vid diskussionen har främst varit i vilketinkomstslag ersättningen i form av carried interest beskattningsmässigt ska tasupp, antingen som inkomst av tjänst eller som inkomst av kapital. Skatteverketär av uppfattningen att carried interest är prestationsbaserat och att inkomstensåledes ska tas upp och beskattas som inkomst av tjänst hos de personer somutfört arbete som skapat mervärde i portföljbolagen. Andra är av åsikten attcarried interest, som hänför sig till avkastning på kapital, ska beskattas som enkapitalinkomst.Syftet med uppsatsen är att reda ut på vilka grunder beskattningen kan ske i deolika inkomstslagen. Frågan regleras inte uttryckligt i lag utan har i ställetöverlämnats till rättstillämpningen. I ett första steg att klargöra rättslägetbeslutade skattenämnden, som första instans, i två fall vilka båda överklagatstill Förvaltningsrätten. Författarens uppfattning är att Skattverket inte hartillräckligt stark grund för sina yrkanden att beskatta carried interest på annatsätt än som inkomst av kapital. Det finns inget stöd i lag att omklassificera enkapitalinkomst till inkomstslaget tjänst och skatt får inte utgå godtyckligt.Avslutningsvis kan konstateras att rättsläget angående beskattningen av carriedinterest framstår som högst oklart. Innan de aktuella fallen avgörs i Högstaförvaltningsdomstolen eller det införs ny tillfredställande lagstiftning är detsvårt att spekulera i hur carried interest kommer att beskattas i framtiden ochden känsla av rättsosäkerhet som spridit sig på riskkapitalmarknaden kommermed stor sannolikhet bestå.

Det har på senare tid uppstått en diskussion angående det asymmetriska vinstdelningssystemet i riskkapitalfonder. Diskussionen gäller hur s.k. carried interest ska beskattas. Uppsatsens fokus har legat på vilket inkomstslag carried interest är hänförligt till samt vem som är skattesubjekt. Skatteverket anser att carried interest är en prestationsbaserad ersättning och därför ska beskattas som en tjänsteinkomst. Motparterna menar att carried interest ska bedömas som en kapitalinkomst p.g.a. att ersättningen är hänförlig till avkastning på investerat kapital. Härmed råder en rättsosäkerhet för riskkapitalisterna.Syftet med uppsatsen är att analysera rättsområdet beträffande carried interest. En i branschen allmänt vedertagen fondstruktur kommer stegvis presenteras i uppsatsen. Beskrivningen av fondstrukturen innehåller de parter och avtal som finns representerade. Vidare redogörs ett aktuellt rättsfall inom området, det s.k. Nordic Capital–fallet. Andra europeiska länders beskattning av carried interest introduceras för att klargöra skillnader av rättsläget.Vi anser att carried interest är mer hänförlig till inkomstslaget kapital än tjänst p.g.a. den risk som tagits. Det finns visst samband mellan värdetillväxten och rådgivningsbolaget, men det rättfärdigar inte Skatteverkets samt domstolarnas användning av genomsyn. Sverige behöver klargöra dagens rättsläge via ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen eller förtydligande lagtext, förslagsvis till liknande tysk rätt.

This paper discusses the rise of carried interest in investment partnerships and its controversial tax treatment; it looks into the history of private equity as well as recent literature in determining whether its current treatment is justified, and moreover, suggests further considerations with regards to the matter.

Les fonds d’investissement, plus connus sous le nom de private equity, constituent un acteur très important du marché financier. Leur performance dépasse souvent celle du marché. Ces fonds sont constitués suite à un accord entre les apporteurs de capitaux (les limited partners) et les gérants du fonds (les general partners). Cette thèse s’intéresse plus particulièrement à la rémunération accordée aux managers du fonds en contrepartie de leurs compétences de gestion. Cette rémunération est constituée d’une partie fixe (management fees) et une partie variable indexée sur la performance du fonds (carried interest). Tout d’abord, cette thèse examine les différents facteurs économiques, culturels, spécifiques aux gérants…qui affectent le choix des partenaires du fonds concernant les clauses de rémunération et de partage de profit. Ensuite, elle se penche sur le problème du traitement fiscal du carried interest. La différence d’imposition entre les États-Unis et certains pays européens s’explique par une difficulté de définition de cet instrument financier. Le rapprochement du carried interest à des options financières permet de mieux identifier le traitement fiscal le plus approprié. Pour finir, cette thèse propose une méthode d’estimation de la juste valeur de la rémunération des GPs en utilisant des simulations Monte Carlo. La prise en compte des clauses contractuelles et des caractères optionnels permet de réaliser une analyse de sensibilité de cette rémunération / Private equity funds are a very important actor of the financial market. Their performance often exceeds the market performance. To establish a private equity fund, there are some agreements between the capital providers (limited partners) and the fund managers (the general partners). This thesis particularly treats the fund managers’ compensation granted to them for their management skills. This compensation consists of a fixed part (management fees) and a variable part indexed on the performance fund (carried interest). First, this thesis examines the various economic, cultural, specific managers’ factors ... that affect the choice of fund partners concerning compensation and profit sharing terms. Then, it studies the tax treatment problem of carried interest. The difference of taxing treatment between the United States and some European countries is explained by a difficulty in defining this financial instrument. The approximation of the carried interest to a financial option allows a better identification of the most appropriate tax treatment. Finally, this thesis proposes an estimating method of the GPs compensation fair value using Monte Carlo simulations. Varying contract clauses and optional characteristics allows a sensitivity analysis of this remuneration

Riskkapitalbranschen har varit etablerad i Sverige sedan 1980-talet, trots det finns det idag inget regelverk som specifikt reglerar denna verksamhet. Sedan år 2007 har Skatteverket bedrivit djupgående utredningar av bolag verksamma inom riskkapitalbranschen. I utredningarna har fokus legat på en särskild vinstandel som utgår till vissa aktiva aktörer inom denna bransch. Den särskilda vinstandelen benämns carried interest och har skapat stor debatt på riskkapitalområdet. Debatten grundar sig i hur carried interest ska klassificeras och beskattas. Riskkapitalsidan har under en längre tid behandlat carried interest som en avkastning på investerat kapital medan Skatteverkets utredningar tyder på att det är en tjänsteinkomst. En förvaltningsrättsdom mot bolaget Nordic Capital Advisory AB aktualiserar problematiken. En riskkapitalverksamhet består av en mängd olika aktörer kring en riskkapitalfond. Riskkapitalstrukturen uppfattas i de flesta fall som mycket komplex, vilket gör det svårt att fastställa vilka aktörer som utför aktivt arbete för fondens räkning. I arbetet har problematiken kring beskattningen av carried interest utretts och analyserats. Diskussionen har främst utgått från begreppet verklig innebörd, detta för att kunna utreda om carried interest i grunden är en tjänstebaserad inkomst eller en avkastning på investerat kapital. Diskussion har även förts angående rättssäkerheten, bland annat med utgångspunkt i legalitetsprincipen. Flera försök har gjort för att lösa beskattningsproblemet med carried interest men inte resulterat i någon slutgiltig lösning. För att kunna lösa problematiken krävs att en tydlig och enhetlig lagstiftning införs. Detta för att öka förutsebarheten av beskattningen och stärka rättssäkerheten på riskkapitalområdet.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

The resource curse is a defining feature of the African content. Despite vast resource wealth, Africa remains the poorest and most underdeveloped continent in the world. The aim of this study is to conduct a comparative analysis of the primary laws regulating of oil and gas exploration and product activities in Angola, Nigeria and South Africa in order to determine their effectiveness in protecting the continent's depleting petroleum resources. Different regulatory models apply to Angola, following the Norwegian carried-interest model, Nigeria, where a British discretionary model has been retained, an a South africa, where a unique model has been developed. The comparison is conducted by analysing and comparing these different regulatory systems in terms of legal frameworks; the legal nature of the regulatory systems; ownership of the oil and gas resources; legal nature of licenses; organisational or institutional structures; fiscal systems; local communities benefits from these proceeds of oil and gas resources; local content; state/government participation arrangements; and environmental challenges. The study evaluates the effectiveness of these regimes by examining the extent to which they recognise and enforce state ownership of he oil and gas resourcs in situ; recognise and enforce the doctrine of Permanent Sovereignty over Natural Resources (PSNR); protect the environment; how they provide for institutional capacities for the management of resources; and the protection of local communities from exploitation and abuse by recognising their rights to benefit from revenues derived from these resources. An overall assessment of the three systems reveals that there is no ideal model for oil and gas regulation in Africa. The Norwegian model might well be considered an ideal model if it was applied with care and correctly in Angola. The study hopes to gain practical importance for the proper regulationof the oil and gas industries' upstream activities in Africa and assist governments of the selected jurisdictions in their policy revisions, as some recommendations are made. / Economics / LLD.