Bakgrund: Post partum depression är den vanligaste psykiatriska störningen som kan uppstå efter en förlossning. Ungefär 13 % av alla nyblivna mammor drabbas eller visar tecken på en depression. Syftet: Syftet med studien var att beskriva BVC sköterskans reflektioner och erfarenheter av att stödja mammor med Post partum depression. Metod: Beskrivande design med kvalitativ ansats. Åtta BVC-sköterskor på fem hälsocentraler medverkade. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: EPDS var en bra enkät för att hitta mammor med PPD och för att få ett bra samtal med mammorna. Svårigheter framkom då mamman inte kunde det svenska språket. Det var viktigt att se mamman, inte bara barnet och att ge tid för stöd och samtal. Mammorna följdes upp via telefon och täta besök på mottagningen vid behov. Det upplevdes svårt då mamman inte ville ta emot hjälp när BVC-sköterskan bedömde att hon behövde detta. BVC-sköterskorna beskrev att mammor som visat sig ha PPD hänvisades till en psykolog. BVC-sköterskan ansåg sig inte ha tillräckligt mycket kunskap för att ge behandlande samtal men kunde lyssna och ge stöd genom att finnas där för dem. Slutsats: EPDS-enkäten är ett bra verktyg för att tidigt fånga upp mammor med PPD, enkäten är också ett bra stöd i samtalet med mamman. Det är viktigt att fokusera på mamman och inte bara på barnet och att tillräckligt med tid för samtal avsätts för att ge stöd. Mer handledning och utbildning behövs inom ämnet PPD för att kunna ge bättre stöd till mammor men även papporna. / Introduction: Postpartum depression is the most common psychiatric disorders that may occur following childbirth. Approximately 13% of all new mothers suffer or shows signs of depression. The purpose: The purpose of this study was to describe the child health care nurse´s reflections and experiences to support mothers with post partum depression. Method: Descriptive design with a qualitative approach. Eight child health care nurses at five health-centers participated.  Semi-structured interviews were conducted and analyzed by qualitative content analysis. Results: EPDS was an adequate instrument in order to find mothers with PPD and to initiate positive conversations with mothers. Difficulties emerged when mothers didn’t speak Swedish. It was important to see the mother, not just the child and to give time for support and conversations. Mothers were followed-up by telephone made frequent visits to the clinic when necessary. It was difficult when mothers didn’t accept help even though the child health care nurse found it necessary. Mothers who had PPD symptoms were referred to a psychologist by the child health care nurse. The child health care nurse’s perceived deficient knowledge providing therapeutic conversations but could listen and provide support by being there for the mothers. Conclusion: EPDS is an adequate tool for early identification of mothers with PPD, the instrument is a good help when talking to the mother. It is important to focus on the mother and not just on the child and allow enough time for conversation aside providing support. More guidance and training is needed within the topic PPD for improved support to mothers, but also fathers.

Background: Overweight in children is a growing problem around the world. Studies has shown that children suffering from overweight, are at a greater risk to remain overweight as adults as well. Child health care nurses have an important task by trying to motivate parents to better diet and exercise habits for their children. Previous research proves that overweight and obesity in children is a very complex problem which requires a good caring relationship between child health care nurses and parents. Purpose: The purpose of the study was to illuminate the experiences of child health care nurses of meeting parents of overweight children. Method: An inductive qualitative approach was used as method. The collection of data was conducted by using semi-structured interviews. Seven child health care nurses participated. A qualitative manifest content analysis was used as the method of analysis. Result: The result was described in three main categories. The child health care nurse way of approach described how the attitudes, mind-set and treatment affected the meeting with the parents. Impeding factors in the meeting described that the attitudes of the parents, their approach and cultural-and social differences could be impeding in the meeting. Strategies to increase the motivation and knowledge of the parents illuminated that process thinking and an informative and preventive work could be favorable in the meeting. The child health care nurses also described different useful tools that could increase the motivation and knowledge of the parents. Conclusion: The child health care nurses way of approach has a great importance when it comes to motivating the parents to encourage the future health of their overweight children. Today's society is getting increasingly more multicultural and the cultural competence of the child health care nurses should therefore be supported. The work of the child health care nurses is characterized by a process thinking where time is considered as a determinant factor. Ultimately, the child health care nurses work with meeting parents of overweight children can be considered difficult but highly important. / Bakgrund: Övervikt hos barn är ett växande hälsoproblem i hela världen. Studier har visat att överviktiga barn löper ökad risk att förbli överviktiga även i vuxen ålder. Barnhälsovårdssköterskan (BHV-sköterskan) har en viktig arbetsuppgift genom att försöka motivera föräldrar till bättre kost och motionsvanor för sina barn. Tidigare forskning har visat på att övervikt och fetma hos barn är ett komplext problem som kräver en god vårdrelation mellan BHV-sköterskan och föräldrarna. Syfte: Syftet med studien var att belysa BHV-sköterskors erfarenheter av att möta föräldrar till överviktiga barn. Metod: En induktiv kvalitativ ansats användes som metod. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Sju BHV-sköterskor deltog. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Resultatet beskrevs i tre huvudkategorier. BHV-sköterskans förhållningssätt beskrev hur BHV-sköterskors attityder, inställningar och bemötande påverkade mötet med föräldrarna. Hindrande faktorer i mötet beskrev att föräldrars attityder och inställningar samt kulturella och sociala skillnader kunde vara hindrande i mötet. Strategier för att öka föräldrars motivation och kunskap belyste att processtänkande och informativt och preventivt arbete kunde främja mötet. BHV-sköterskorna beskrev även olika användbara verktyg som kunde öka föräldrars motivation och kunskap. Slutsats: BHV-sköterskors förhållningssätt har stor betydelse när föräldrar till överviktiga barn ska motiveras till att främja barnets framtida hälsa. Dagens samhälle blir alltmer mångkulturellt och BHV-sköterskors kulturella kompetens bör därför främjas. BHV-sköterskors arbete präglas av ett processtänkande där tid ses som en avgörande faktor. Slutligen kan BHV-sköterskors arbete med att möta föräldrar till överviktiga barn ses som svårt men viktigt.

Bakgrund: Shaken Baby Syndrom är en allvarlig form av barnmisshandel. Förekomsten är vanligare bland barn under ett år och barnets skrik anses vara den enskilt största orsaken. BVC-sjuksköterskorna har ett ansvar i att arbeta förebyggande mot Shaken Baby Syndrom. Att som BVC-sjuksköterska möta en familj där barnet utsatts för skakvåld väcker mycket känslor och ställer höga krav på professionalitet. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta en familj, där barnet utsatts för Shaken Baby Syndrom. Metod: Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Fem intervjuer genomfördes med BVC-sjuksköterskor. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra kategorier; lyhörd för varningssignaler, tillämpa beprövad kunskap, egna insatser otillräckliga och kollegial avlastning med totalt 11 underkategorier. Konklusion: Resultaten av denna studie kan bidra till att utveckla och förbättra BVC-sjuksköterskors komplexa arbetssituation i mötet med familjen. Det kan också bidra till att BVC-sjuksköterskor lättare upptäcker varningssignaler och får en större insikt i betydelsen av att arbeta förebyggande och därmed minskar förekomsten av Shaken Baby Syndrom. / Background: Shaken Baby Syndrome is a serious form of child abuse. The occurrence is more frequent among children younger than one year, and the baby's cries are considered the largest single cause. Child health care nurses have a responsibility to work to prevent Shaken Baby Syndrome. Meeting a family where the child has being abused evokes a lot of emotions and requires a high level of professionalism.Aim: The aim of the study was to highlight child health care nurses’ experiences of meeting a family, where the child is a victim of Shaken Baby Syndrome.Method: The data were analyzed using qualitative content analysis technique with an inductive approach. Five interviews with child health care nurses’ were performed.Result: Four categories emerged from the analysis; perceptive to warning signs, application of proven knowledge, own efforts inadequate and collegiate relief, with 11 subcategories.Conclusion: The results of this study may contribute to develop and improve how child health care nurses handle their complex interaction with families. It can also contribute to a deeper understanding and awareness of warning signs. Preventive work is essential to decrease the prevalence of Shaken Baby Syndrome.

No description available.

Introduktion: Omkring 10–15% av nyblivna mammor drabbas av förlossningsdepression. Depression hos en nybliven mamma innebär förhöjd risk att relationen mellan henne och hennes nyfödda ej utvecklas optimalt. Då sköterskan på barnavårdscentralen har en kontinuerlig kontakt med nyfödda och deras mammor, kan de vara ett stöd i anknytningsprocessen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnavårdscentralsköterskors reflektioner av att arbeta med mammor med förlossningsdepression och deras barn. Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Data samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer med barnavårdscentralsköterskor. Det insamlade materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat:  Ett underliggande tema i studien var; ”Att använda sina kunskaper och inse sina begränsningar, för ett förtroendefullt samspel”. Temat bestod av fyra beskrivande kategorier; ”Vägar att upptäcka mammor med förlossningsdepression”, ”Interaktionen med mamman”, ”Strategier i arbetet” och ”Utmaningar med arbetet” Slutsats: Under studiens gång har det framkommit att om riktlinjer och rutiner ska fungera optimalt i arbetet med att upptäcka mamman med förlossningsdepression krävs en god kommunikation. Redan vid det första mötet med mamman började en resa som kunde innebära ett fungerande samspel eller en envägskommunikation. Detta krävde utöver formell kunskap om förlossningsdepression, en förmåga till interaktion med mamman.  Det handlade om att vinna mammans förtroende. / Introduction: About 10–15% of new mothers are affected by Post Partum Depression. A new mother with depression means a higher risk of attachmentsproblem with her newborn child. The child health care nurse has a regular contact with newborns and their mothers. Therefor they can have an important role in the process of attachment. Aim: The aim of the study was to describe reflections of the child health care nurses in their work with mothers with Postpartum Depression and their newborn. Method: The present study had a descriptive design with a qualitative approach. Eight child health care nurses  were interviewed with semi-structured interviews. The material was analyzied using qualitative content analysis. Result: A underlying theme was; ”To have knowledge and to know your limitations, for a trustworthy interaction.” The theme had four descriptive categories; ” Ways to discover the mother with a postpartum depression”, ”The interaction with the mother” ”Strategies at work” and ”Challenges in work”. Conclusion: During the study it has been revealed that if guidelines and routines are to work optimally discovering the mother with Post Partum Depression, it requires a good communication. Already at the first meeting a journey began, that could mean a working interaction or not. It required in addition to formal knowledge of Postpartum depression also an ability to interact with the mother. It was about getting the mother´s confidence.

Bakgrund Barns övervikt och fetma är en av vår tids största folkhälsoutmaningar, vilket kan påverka barnens hälsa och livskvalitet negativt och kan även orsaka allvarliga konsekvenser. Barn som har övervikt och fetma kan även uppleva utanförskap, osäkerhet, låg självkänsla och psykisk ohälsa. Dessa barn har också en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar samt att i förlängningen drabbas av en förtidig död. Syftet var att beskriva BVC-sjuksköterskans erfarenheter och reflektioner i arbetet kring övervikt och fetma hos barn mellan 3-5 år. Metoden var en intervjustudie med beskrivande design och en kvalitativ ansats med sammanlagt åtta deltagare. Kvalitativ innehållsanalys användes som dataanalys. Resultatet visade att BVC-sköterskan arbetade med att identifiera barns övervikt och fetma med hjälp av tillväxtkurvan och genom stödjande hälsosamtal men använde även sin erfarenhet och en klinisk blick för att fånga upp de barn som har övervikt och fetma. Övervikt och fetma hos barn är ett känsligt ämne och resultatet betonade att det var viktigt att ha modet att lyfta frågan med barnens föräldrar samtidigt som samtalet måste vara varsamt och anpassat efter barnens och föräldrarnas behov. Resultatet belyste även att BVC-sköterskorna upplevde att de kunde göra skillnad när de arbetade med föräldrar med en positiv inställning och en vilja till förändring. Slutsats Övervikt hos barn handlar oftast om en osund livsstil inom hela familjen och föräldrarna bär ansvaret för barnets hälsa. Tydligare lokala riktlinjer behövs för att öka tryggheten för BVC-sköterskan i sitt arbete med barns övervikt och fetma samt med deras föräldrar. / Background Children's overweight and obesity is one of the greatest public health challenges, which can affect children's health and quality of life negatively and can also cause serious consequences. Children who are overweighed and obese may also experience alienation, insecurity, low self-esteem and mental health. These children have an increased risk of cardiovascular disease and to ultimately suffer an untimely death. The aim was to describe the child health care nurse's experiences and reflections in the work on overweight and obesity among children aged 3-5 years. The method consisted of interviews, with in total eight participants. The study had a descriptive design with a qualitative approach and qualitative content analysis was used for the data analysis. The result showed that the child health care nurse worked to identify children with overweight and obesity by using the growth curve and supporting health calls. Experiences and a clinical eye were also used while capturing overweighed and obese children. Overweight and obesity in children is a sensitive topic and the results emphasize that it is important to have the courage to raise the issue with the parents, at the same time the call must be prudent and adapted to the children's and parents' needs. The results also highlighted that the child health care nurses felt that they could make a difference when they are working with parents with a positive attitude and a willingness to change. Conclusion Obesity in children is usually about an unhealthy lifestyle of the whole family and parents are responsible for the child's health. Clearer local guidelines are needed to increase security for the child health care nurse in her work with children overweight and obesity and their parents.

Det är påfrestande att bli förälder och det medför därför en risk att parrelationen blir sämre. Enligt tidigare forskning har föräldrarnas parrelation en betydelsefull inverkan på barnets hälsa. Sjuksköterskans förebyggande arbete inom barnhälsovården är att främja den fysiska, psykiska och sociala hälsan för hela familjen. Eftersom sjuksköterskan på barnavårdscentralen nästan träffar alla föräldrar till barn mellan 0-6 år ger det en unik möjlighet att stödja och stärka föräldrarna i sin parrelation och därmed förebygga ohälsa. Det finns inga nationella riktlinjer att sjuksköterskan skall ge stöd i parrelationen, men det finns förslag att ge stöd och råd vid vissa besök. Det gör att stödet idag ser olika ut beroende på var familjen bor. Syftet är att beskriva föräldrars erfarenheter av stöd i parrelationen inom barnhälsovården. Sex intervjuer genomfördes med föräldrar som levde i en parrelation och hade barn mellan 4-5 år. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Föräldrarnas erfarenhet är att barnhälsovåden fokuserar på mamma och barn och att ämnet parrelation sällan tas upp. När ämnet parrelation tas upp är det vid hembesök och i föräldragrupper. Föräldrarna önskar att få stöd vid rätt tidpunkt i livet och att sjuksköterskan tar initiativ till samtal om parrelationens betydelse för familjen. Studien avslutas med slutsatser utifrån framkommet resultat till nytta för barnhälsovårdens utveckling. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Bakgrund: En moder som lider av post partum depression har svårare att knyta an till sitt barn. Barnets kognitiva och känslomässiga utveckling kan då hämmas. Det är viktigt att tidigt upptäcka dessa mödrar för att på så vis kunna erbjuda stöd och förkorta moderns sjukdomstid. Syfte: Syftet var att belysa BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till mödrar med post partum depression. Metod: Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Data insamlades genom intervjuer med åtta BVC-sjuksköterskor med specialistexamen som distriktssköterska verksamma inom barnhälsovård. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde sex kategorier så som; följsam till moderns behov, erbjuda råd och vägledning, bygga upp moderns insikt om post partum depression, initiera samarbete runt modern, känsla av egen otillräcklighet, kommunikationsproblem med 14 underkategorier. Konklusion: För att kunna erbjuda modern ett optimalt stöd behöver en relation byggd på förtroende skapas mellan BVC-sjuksköterskan och modern. Kommunikation är ett viktigt verktyg för att skapa tillit vilket är en förutsättning för relationen. / Background: A mother who is suffering from post partum depression has difficulties with the attachment to her child. As a result of this, the child’s cognitive and emotional development can be harmed. It is important to detect these mothers at an early stage, to offer support in order to shorten the time of suffering. Aim: The aim of this study was to illustrate child health care nurses’ experiences of giving support to mothers with postpartum depression. Method: The data were analyzed using qualitative content analysis technique with inductive approach. Eight interviews with child health care nurses’ who work with childrens’ health care were performed. Results: Six categories emerged from the analysis; Responsive to the needs of the mother, offer advice and guidance, build awareness of postpartum depression, initiate collaboration around the mother, sense of their own inadequacy, communication problem and 14 subcategories. Conclusion: In order to offer the mother optimal support needs a relationship between the child health care nurse and the mother be created, which is built on trust. Communication is an important tool to build trust, which is essential for the relationship.

Bakgrund:​ Barnhälsovården har ett stort ansvar att upptäcka och stödja barn som misstänks fara illa. Barnavårdscentral (BVC) sjuksköterskans främsta uppgift är att främja barns hälsa och utveckling, tidigt identifiera problem, förebygga ohälsa hos barn samt ge föräldrastöd. ​Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva BVC sjuksköterskors erfarenheter och reflektioner av att arbeta med barn som misstänks fara illa. Metod: En induktiv kvalitativ ansats med beskrivande design användes. Datainsamlingen genomfördes via semistrukturerade intervjuer med nio BVC sjuksköterskor. Materialet analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. ​ Huvudresultat:​ Att som BVC sjuksköterska möta och upptäcka barn som misstänks fara illa beskrevs som en tung och svår balansgång. Detta uttrycktes i form av oroskänslor som aktiverades såsom ansvarskänsla, svårigheter att hantera barn som misstänks fara illa samt olika hinder för orosanmälan. Vidare framkom behov av kollegialt stöd och värdet av att ha en bra relation till familjen för att underlätta en orosanmälan. BVC sjuksköterskorna uppgav organisatoriska hinder i samarbetet med socialtjänsten och förslag gavs som kunde avdramatisera anmälningsprocessen. Slutsats: BVC sjuksköterskan har en långt ifrån enkel uppgift när misstanke finns om att barn far illa och trots anmälningsplikt är det inte alla gånger en självklarhet att orosanmäla. Orsaker som olika svårigheter, oro, ansvarskänsla, hinder men också brist på stöd uppgavs. Samarbetet med socialtjänsten upplevdes som besvärlig men samtidigt sågs potential till en förbättring. Denna kunskap kan öka förutsättningarna för en tidigare upptäckt och förbättra omvårdnaden av barn som misstänks fara illa och i bästa fall stärka beslutsprocessen vid orosanmälan.

Bakgrund: Utökade hembesöksprogram inom barnhälsovården är en relativt ny metod i Sverige som har som syfte att främja relationen mellan föräldrar och barn. Förhoppningen är även att relationen till barnhälsovårdssjuksköterska och familjestödjare stärks vilket underlättar att kontakt tas när familjen behöver det. Målet är att kunna ge det stöd som behövs till familjer vilket i sin tur påverkar barnen positivt. Det är angeläget att studera föräldrars erfarenheter av utökade hembesöksprogram för att få den kunskap som behövs för att utveckla dessa program. Syfte: Att beskriva föräldrars erfarenheter av deltagande i ett utökat hembesöksprogram på en barnhälsovårdscentral i Sverige. Metod: Metoden som användes i denna studie var kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen skedde genom 14 kvalitativa intervjuer med totalt 17 föräldrar som hade deltagit i utökade hembesök i projektet Tillsammans för barnen. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att det utökade hembesöksprogrammet ledde till en tryggare start som förälder. Föräldrarna tyckte att de utökade hembesöken underlättade deras tillvaro, både genom att det var praktiskt att slippa åka iväg och genom att de var lugnare än besök på barnhälsovårdscentralen. Föräldrarna kände sig mer avslappnade och trygga i sin hemmiljö och upplevde att barnen kände detsamma. Föräldrarna tyckte att det var lättare att prata med barnhälsovårdssjuksköterskan och familjestödjaren när de var i sitt eget hem och vågade öppna sig mer kring sina känslor och tankar. Relationen till barnhälsovårdssjuksköterskan och till familjestödjaren upplevdes bli starkare. Föräldrarnas kunskap kring såväl barns utveckling och hälsa som barnhälsovårdens och socialtjänstens uppdrag upplevdes öka. Föräldrarnas helhetsbild av det utökade hembesöksprogrammet var positiv och många uttryckte att de önskade att utökade hembesök skulle bli standard. Slutsats: Utökade hembesöksprogram kan främja föräldrarnas relationer med sina barn och stärka relationen till barnhälsovårdssjuksköterska och familjestödjare. Hembesöken upplevdes ge ökad kunskap hos föräldrarna när det gäller barns hälsa och utveckling. De kunde också bidra till ökad kunskap om barnhälsovården och socialtjänsten. För föräldrar som var nyinflyttade i landet kunde hembesöken bidra till en ökad förståelse för det nya samhället de nu är en del av. / Background: In Sweden extended home visits are a relatively new method within the child health care with the purpose to strengthen the relationship between parent and child. The expectations are that the home visits also will strengthen the families' relationship with the child health care and the social services, thus ensuring contact is made by the parents when needed. The aim is to make sure the children and their families receive the support they need, which will have a positive impact on the children's wellbeing. Knowledge about parents' experiences of the extended home visits are vital to enable a development of the program to its fullest potential. Aim: To describe the experiences of parents who have participated in an extended homevisiting program within the child health care setting together with their children. Method: Qualitative method with an inductive approach. Interviews were analyzed with qualitative content analysis. 14 interviews were conducted with a total of 17 informants. Results: Extended home visits made the parents feel more secure. The parents thought that the extended home visits made their everyday life easier by not having to travel to the childhealth care center and that the home visits were calmer than visits to the child health carecenter. Parents felt more relaxed in their home environment and believed the same to be true for their children. The parents found it easier to talk to the child health care nurse and socialworker in their own home and to open up with regards to their feelings. The relationship with the child health care nurse and the social worker was perceived as strengthened. Parents felt that they had gained a deeper knowledge about not only the health and development of children but also about the work of the child health care and the social services. Conclusion: An extended home visiting program can strengthen the relationship between parent and child and give parents a greater sense of security in their parenthood. Home visits facilitates communication with child health care nurses and social workers and increases the parents' knowledge about a child's health and development. It can also give an increased insight in the roles of the child health care and the social services. For parents who are new to the country it can also give a deeper understanding of the society they are now a part of