<p><strong>Abstrakt</strong></p><p>Syftet med studien var att undersöka om det finns en utveckling i boksamtal från förskola till skola. Ett annat syfte med studien var att undersöka hur pedagogerna arbetade med boksamtal i ett utvalt rektorsområde. För att uppfylla syftet genomfördes intervjuer med pedagoger och lärare i förskola och skola. Genom intervjuerna söktes en klarhet i hur pedagogerna och lärarna planerar, lägger upp och genomför boksamtal i de olika verksamheterna. För att få en tydligare bild hur boksamtalen genomfördes togs det del av ett färdiginspelat material, där studerades det hur boksamtalen gick till i både förskola och skola. Materialet som framkom under studien ställdes sedan mot tidigare forskning och teorier kring samspel, språk och miljö och tolkades utifrån en hermeneutisk ansats.</p><p> </p><p>Resultatet som framkom var att både pedagoger och lärare arbetar på liknande sätt och att boksamtalen genomförs på ungefär samma tillvägagångssätt i de olika verksamheterna. Studien visar även att barn och elever utvecklar språket, samspelet och att våga tala inför andra.</p><p> </p><p> </p><p><em><strong>Nyckelord:</strong></em><em> samspel, samtal, miljö, barn/elev, pedagog/lärare</em></p><p><strong> </strong></p>

Den här studien handlar om flerspråkighet iförskolan med fokus på förskollärarnas arbetssätt för barns språkutveckling. Antalet flerspråkiga barn ökar i förskoleverksamhet då de har olika bakgrund och använder olika språk (Skolinspektionen 2017, s. 5), vilket ställer krav på att förskollärare ska planeraundervisningen på ett inkluderande sätt som kan tillgodose barns olika behov. Syftet medstudien är att undersöka hur förskollärarna arbetar i förskolan med flerspråkiga barns språkutveckling. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på centrala begrepp som mediering, scaffolding och den proximala utvecklingszonen. Förskollärarensstöttning och interaktion med barnen står i fokus där lärandet sker i samspel med andra. Studien utgår från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Femförskollärare väljs ut på olika förskolor i samma kommun. Genom intervjuer medförskollärarna försöker jag få svar på hur förskollärarna beskriver att de arbetar för att flerspråkiga barns språk ska utvecklas och vilka möjligheter respektive utmaningar beskriver förskollärarna att de har i sitt språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn. Resultatet visar att förskollärarna är medvetna om deras roll för språkutveckling och använder olika strategier för att stötta flerspråkiga barn. Samarbetet med vårdnadshavare sker dagligen och förskollärarna försöker ta del av barns intresse, språk och kultur. Flerspråkig personal fattas i förskolan och förskollärarna lyfter fram vikten av att få flerspråkstödjare i verksamheten. Förskollärarna har möjligheter för kompetensutveckling men det är svårt att anpassa undervisningen för det enskilda barnet. Modersmålet lyftsäven som viktigt för barns lärande. Mer resurser behövs i förskolans verksamhet för att ökakvaliteten på undervisningen. / This study is about multilingualism in preschool with a focus on preschool teachers' working methods for children's language development. The number of multilingual children increases in preschool activities as they have different background and uses different languages (Skolinspektionen 2017, p. 5), which requires that preschool teachers must plan teaching in an inclusive way that can accommodate children's needs different needs. The aim of the study is to investigate how the preschool teachers work in the preschool with multilinguals children's language development. The study is based on a socio-cultural perspective with a focus on central concepts such as mediation, scaffolding and the proximal development zone. The preschool teacher's support and interaction with the children are in focus where learning takes place in interaction with others. The study is based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews. Five preschool teachers are selected at different preschools in the same municipality. Through interviews with the preschool teachers I try to get answers to how the preschool teachers describe that they work to multilingual children’s language must be developed and which opportunities and challenges are described the preschool teachers that they have in their language development work with multilingual children. The result shows that the preschool teachers are aware of their role in language development and use different strategies to support multilingual children. Cooperation with guardians takes place daily and the preschool teachers try to take part in children’s interest, language and culture. Multilingual There is a shortage of staff in the preschool and the preschool teachers highlight the importance of getting more language assistants in the business. Preschool teachers have opportunities for skill development, but it is difficult to adapt the teaching for the individual child. The mother tongue is also highlighted as important for children learning. More resources are needed in the preschool’s operations to increase the quality of the teaching.

Bakgrund: Barns grundläggande språkkunskaper utvecklas under förskoleåldern (2-6år) och de befinner sig under denna period i ett språkfönster då språkutvecklingen är inne i en gynnsam fas. Upptäcks barn med språksvårigheter och får rätt insatser under denna period förbättras förutsättningarna för barnets fortsatta språkutveckling. Det är barnhälsovården och BHV-sjuksköterskans ansvar att upptäcka barn med atypisk språkutveckling, detta arbete sker genom upprepade språkbedömningar och språkscreeningar under tiden då barnet deltar i barnhälsovårdens verksamhet (0-6år). Syfte: Syftet med studien var att beskriva BHV-sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med barns språkutveckling inom barnhälsovården. Metod: En induktiv ansats valdes där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Åtta intervjuer genomfördes med BHV-sjuksköterskor. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier såsom; upptäcker barn med atypisk språkutveckling, samarbetar med föräldrar och använder evidensbaserat screeningsverktyg med sex tillhörande underkategorier. Konklusion: I studien framkommer att BHV-sjuksköterskorna upplever ett stort ansvar i att upptäcka barn med atypisk språkutveckling. Detta för att barn med språksvårigheter får bättre förutsättningar om insatser startar i tidig ålder. Föräldrar upplevs sakna förståelse för barnets språkutveckling och vilken betydelse språket har för barnet. BHV-sjuksköterskorna försöker skapa kunskap och förståelse för barnets språkutveckling hos föräldrarna då de har en central roll i barnets utveckling. / Background: Children's basic language skills develop during the preschool age (2-6 years) and are at this time in a positive progress of language development. If children with language difficulties are detected and gets the right support during this period of time it improves the conditions for the child’s language development. It is the Child health care nurse’s responsibility to identify children with deviant language development. Aim:  The aim of the study was to describe Child health care nurses´ experience of working with children´s language development in Child health centre. Method: An inductive approach was chosen where data was analyzed using qualitative content analysis. Eight interviews were conducted with Child health care nurses. Results:  Three categories emerged from the analysis; detects children with deviant language development, collaborates with parents and use evidence-based screening instrument with six subcategories included.   Conclusion: It emerges from the study that Child health care nurses´ experience a major responsibility to detecting children with deviant language development. This is because children with language difficulties get better prerequisites if insertion starts at early age.  Child health care nurses perceive lack of understanding from parents regarding the child´s language development and the importance of language for the child.

Språket ses enligt den sociokulturella teorin som nyckeln till allt lärande. Barn lär sig sitt språk i samspel med andra och i sociala sammanhang. Förskolan blir av stor betydelse för barns språkutveckling då barn spenderar mycket tid på förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar om hur deras arbete i utomhusmiljöer gynnar barns språkutveckling. För att svara på studiens frågeställningar har intervjuer utförts med nio yrkesverksamma förskollärare från sex olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna anser samtalet som det viktigaste verktyget i barnens språkutveckling. Förskollärarna beskriver också vikten av aktiva och närvarande förskollärare i barnens lek och i planerade aktiviteter för att kunna utmana och stimulera barnens språkliga utveckling. Resultatet visar på några svårigheter som förskollärarna finner med att bedriva språkutvecklande aktiviteter med barnen i utomhusmiljö. Dessa svårigheter var exempelvis brist på personal och förskollärares gamla tankesätt och vanor. Slutsatsen av denna studie visar att aktiva förskollärare krävs för att samtal av språkutvecklande karaktär ska kunna äga rum. För att lärandet ska bli meningsfullt för barnen behöver aktiviteterna utgå från barnens intressen och behov. Utomhusmiljön bör användas som ett komplement till inomhusmiljön då den tillgodoser barnen med andra erfarenheter och samtalsämnen, vilket leder till ett utökat språkligt innehåll. / Children's language development in the outdoor environment   The language is seen in the socio-cultural theory as the key to all learning. Children learn their language in interaction with others and in social contexts. Preschool is of great importance for children's language development as the children spend a lot of time in preschool. The purpose of the study is to investigate how preschool teachers reason about how their work in outdoor environments favors children's language development. In response to the study's questions, interviews have been conducted with nine professional preschool teachers from six different preschools. The result shows that preschool teachers consider the conversation to be the most important tool in children's language development. Preschool teachers also describe the importance of active and present preschool teachers in children's play and in activities led by teachers to challenge and stimulate children's linguistic development. The result shows some difficulties that the preschool teachers find in pursuing activities of language developing character with the children in the outdoor environment. These difficulties were, for example, lack of staff and the preschool teacher's old thinking and habits. The conclusion of this study shows that active preschool teachers are required for conversations of language developing character to take place. In order for the learning to be meaningful for the children, the activities need to be based on the children's interests and needs. The outdoor environment should be used as a complement to the indoor environment as it contributes the children with other experiences and conversational topics, which leads to an increased linguistic content.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar om arbetet med appen Polyglutt vid högläsning för att främja barns språkutveckling. Förskollärarnas reflektioner kring användandet av Polyglutt och fysiska böcker studeras också. Genom att använda kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes studien med åtta legitimerade förskollärare från sju olika förskolor och en förskoleklass. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att förskollärarna i studien arbetar förhållandevis lika med appen Polyglutt. Samtliga förskollärare anser att Polyglutt är ett utmärkt komplement till fysiska böcker men för skilda syften. Det framkommer att appen Polyglutt kan användas för att främja barns språkutveckling men att högläsning oavsett högläsningsform har en positiv inverkan på barns språkutveckling. En av slutsatserna som framkommer i studien är att förskollärares närvaro i högläsningen med Polyglutt och fysiska böcker är betydelsefull i arbetet med barns språkutveckling. En annan slutsats enligt förskollärarna är att reflektion och diskussion om bokens innehåll är av stor betydelse. En blandning av Polyglutt och fysiska böcker vid högläsning visar sig vara fördelaktigt i arbetet med barns språkutveckling enligt förskollärarnas uppfattningar. / The purpose of the study is to contribute with knowledge of preschool teachers' perceptions of the work with the app Polyglutt during reading aloud to promote children's language development. Preschool teachers' reflections on the use of Polyglutt and physical books are also studied. Using qualitative semi-structured interviews, the study was conducted with eight licensed preschool teachers from seven different preschools and one preschool class. The material was analyzed with qualitative content analysis. The results show that the preschool teachers in the study work relatively equally with the Polyglutt app. All preschool teachers believe that Polyglutt is an excellent complement to physical books but for different purposes. It appears that the Polyglutt app can be used to promote children's language development, but that reading aloud, regardless of the form of reading aloud, has a positive impact on children's language development. One of the conclusions that emerges in the study is that preschool teachers' presence in reading aloud with Polyglutt and physical books is important in the work with children's language development. Another conclusion according to the preschool teachers is that reflection and discussion about the book's content is of great importance. A mixture of Polyglutt and physical books when reading aloud proves to be beneficial in the work with children's language development according to the preschool teachers' perceptions.

The purpose of my research is to investigate how preschool teachers think about how the ability to distinguish language sounds affects children's language development and how preschool teachers work on teaching children to distinguish different sounds. I used qualitative interviews and analyzed with interpretative phenomenological analysis. The result I got was that preschool teachers work consciously to distinguish sounds and that they see the importance of children's ability to discern language sounds has an effect on language development. The conclusions I came up with are that preschool teachers actively try to keep the volume down and that they are aware that the concentration is affected by external auditory stimuli. / Syftet med min undersökning var att undersöka hur förskollärare tänker om hur förmågan att urskilja språkljud påverkar barnens språkutveckling och även hur förskollärarna jobbar med att lära barnen urskilja olika ljud. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer och analyserade med interpretativ fenomenologisk analys (IPA). Resultatet jag fick var att förskollärarna arbetar medvetet att urskilja ljud och även att de ser vikten av barnens förmåga att urskilja språkljud har en påverkan på språkutvecklingen. Slutsatserna jag kom fram till är att förskollärarna aktivt försöker hålla nere ljudvolymen och att de är medvetna om att koncentrationen påverkas av yttre auditiva stimuli.

This study investigates intergenerational language transmission amongst Hungarian immigrants, using in-depth interviews and participant observation as the main methods. The analysis examines the experiences of parents and their school-aged children in 61 families living in Sweden´s two main cities, Stockholm and Göteborg. The sample families were separated into four groups, based on two pre-contact factors, namely (1) the parents´ linguistic environment and (2) their social identity prior to migration. Three of the four groups turned out to be comparable in size and serve as the focus groups of the study. Group 1 comprises families in which one or both parents are former majority members from monolingual parts of Hungary. Group 2 comprises families in which one or both parents are former majority members from Hungary, but in contrast, these parents grew up in bilingual areas, being exposed to other languages in their childhood settings. Group 3 comprises families in which often both parents grew up as members of a vital ethnic minority in bilingual or multilingual settings in Transylvania (Romania). It was hypothesised that the parents´ childhood experiences would have an effect on their ways of raising children in a migrant situation, which, in turn, will affect children´s bilingualism as well as the group´s maintenance chances. The results of the statistical analysis confirm the hypothesis and show significant differences between the focus groups in a number of factors, e.g. marriage pattern, religious engagement, cultural orientation, children’s opportunities to meet other group members, and language awareness. Most importantly, the investigation revealed broad variation in language use norms among the sample families, especially for family and group internal communication. This, together with the poor demographic conditions of the group, seriously threatens group cohesion. The prospects for Hungarian language maintenance in Sweden are therefore seen as limited.