Expanderande städer resulterar i ökande behov av godstransporter och för att behålla en fungerande godsdistribution kan åtgärder behöva vidtas. Trafikstockning och försämrad stadsmiljö är negativa effekter som kan förknippas med en dåligt fungerande godsdistribution. Citylogistik handlar om att kontrollera och optimera godstransporter i urbana områden (city) så att negativa effekter minimeras. Olika typer av citylogistiska åtgärder och koncept har identifierats. Till dem hör till exempel samdistribution, reglering av godstransporter och avancerade IT-system. Inom ramen för projektet SAMLIC, som startades i Linköping 2004, genomfördes pilotförsöket PILOT med det övergripande syftet att utvärdera ekonomisk potential med samdistribution i Linköpings city. Under PILOT omsattes ett samdistributionskoncept i praktiken. En databas med information om godsdistributionen under försöket upprättades för senare analys. Syftet med detta examensarbete har varit att formulera matematiska modeller över godsdistributionen i ett medelstort city, som kan ge underlag för utvärdering av citylogistiska koncept och i synnerhet samdistributionskoncept. De matematiska modeller som tagits fram är optimeringsmodeller för ruttplanering och metoder för att lösa optimeringsmodellerna har implementerats. För att utvärdera modellerna och metoderna har en fallstudie av Linköpings city gjorts, med datamaterial från PILOT. Modellerna ger möjlighet till effektiva analyser och jämförelser av citylogistiska koncept. Fallstudien visar dessutom att optimering av godsdistributionen i city innebär god förbättringspotential vilket ger ytterligare motiv till att använda modeller som verktyg. / Urbanization and city expansion result in an increasing need of transportation of goods, and in order to maintain efficiency, measures are needed. The aim of city logistics is to minimize negative impacts associated with city center goods distribution, such as traffic congestion and negative impacts on the living environment. Several city logistic measures have previously been suggested, such as freight consolidation, governance and advanced IT systems. Within the SAMLIC project started in 2004, a demonstration project known as PILOT was carried out in central Linköping, wherein the concept of freight consolidation was applied in reality. The objective was to evaluate the economic potential of freight consolidation. The aim of this thesis was to formulate mathematical models of the distribution of goods in a medium sized Swedish city. The models are to be used in the evaluation of city logistic measures, focusing on freight consolidation. The distribution problem is modelled as a vehicle routing problem, and methods for solving the resulting optimization problems have been implemented. Using data from PILOT, the models have been applied on Linköping with the purpose of evaluating the methods, as well as investigating the potential of using models for planning the distribution of goods. Conclusions involve that analyses of, and comparisons between, city lo-gistic measures can be efficiently made using mathematical models. The case study also indicates that goods distribution can be improved through the use of optimization methods, which further motivates mathematical modelling.

Linköpings kommun ska införa samordnad varudistribution för transporter till kommunens verksamheter. I nuläget går kommunens transporter direkt från leverantörerna till kommunens verksamheter. Med samordnad varudistribution kommer kommunens gods att anlända till en samlastningscentral där godset samlastas och körs ut till de kommunala verksamheterna. Förhoppningen är att detta ska ge en minskning av koldioxidutsläpp, partikelutsläpp, godshantering vid verksamheterna och minskad tung trafik vid kommunens verksamheter. För att kunna utvärdera resultatet av samordnad varudistribution krävs att transportpåverkan innan ett införande kan mätas och jämföras med dess påverkan efter ett införande. För att dessa mätningar ska kunna jämföras krävs att mätningarna genomförs på samma sätt före och efter införandet. Det finns en osäkerhet kring hur detta skulle kunna mätas. Syftet med studien är att undersöka vilka nyckeltal som är intressanta att mäta före och efter ett införande av samordnad varudistribution. Många städer har svårigheter gällande trafikstockningar och miljöfarliga utsläpp som leder till negativa effekter för både människor och miljön. Godstrafiken behövs för att transportera gods från fabriker till slutkunder men påverkar både växthuseffekten och stadsmiljö genom miljöfarliga utsläpp, buller och trafikolyckor. En samlastningscentral minskar bland annat på de negativa externa effekterna av godstransporter i städerna. Intervjuer har genomförts för att undersöka hur andra verksamheter som infört samordnad varudistribution gått tillväga och vad de fått för resultat. Det framkom att det var svårigheter med att få fram transportdata före införandet och att transportsituationen är väldigt komplex. Genom att verksamheterna har mer information om sina godstransporter underlättar det för dem att planera och styra över dem. En ökad positiv miljöeffekt för staden skulle kunna nås om fler verksamheter använde sig av samlastning.

Postnord, DHL och Schenker är de tre största transportbolagen i Norrköpings stad och utför idag merparten av distributionen av gods. Inom Norrköpings stadskärna levereras varor dagligen till stadens olika gallerior samt butiker innanför promenaderna (norra, södra, östra) och Kungsgatan. Transportbolagen åker i dagsläget med totalt 6 lastbilar och 6 paketbilar för att förse kunder inom Norrköpings stadskärna med gods. Urbanisering och den ständigt växande befolkningsmängden identifieras, av aktörerna, som ett framtida trafikproblem vad gäller privata fordon och godstransportfordon. Idén med citylogistik är att optimera logistik- och transportaktiveter som sker i städer och genom det minska problemen. En potentiell lösning på problemen är samlastning av gods som går in i stadskärnan. Målet med examensarbetet är att undersöka och analysera godstransportsflödet i dagsläget i Norrköpings stad samt att uppskatta potentialen i besparingar/förbättringar för systemet, med samlastning av gods som transporteras in i Norrköpings stadskärna. Syftet med examensarbetet är att förse projektet ”Integrerad ruttplanering och kostnadsdelning inom citylogistik” med detaljerade data om Norrköpings transporter. Syftet är dessutom att undersöka ifall samlastning är en rimlig åtgärd för att erhålla sociala, miljömässiga- och ekonomiska vinster inom städer och urbana områden. För att besvara forskningsfrågor och uppfylla målet samt syftet har metoden bestått av: intervjuer med olika aktörer, litteraturstudie kring tidigare samlastningslösningar, datainsamling genom fältobservationer och bearbetning av sekundärdata från transportbolag samt beräkningar baserade på de data för att påvisa potentialen i besparingar/förbättringar för samlastning av gods i Norrköpings stadskärna. Resultaten visar att sociala- och miljömässiga vinster kan erhållas då samarbete kring samlastning av gods genomförs. Även ekonomiska vinster i form av frigjorda resurser har kunnat erhållas. Samtliga aktörer som intervjuats i Norrköpings stad finner sig positiva till ett framtida samlastningssamarbete och många av aktörerna ser även vikten av att ett sådant samarbete inträffar. Beräkningarna visade att tidseffektivisering, minskande av antalet lastbilar samt förminskning av 𝐶𝑂2-utsläpp kan erhållas då gods inom Norrköpings stadskärna samlastas och distribueras. Examensarbetet presenterar även andra citylogistiklösningar och resultaten från en del av dem. Sammanfattningsvis kan det här examensarbetet fungera som en grund för framtida studier och ett implementerande av citylogistik och ett samlastningssamarbete i Norrköpings stad.

Denna studie undersöker cykellogistiken och hur fenomenet kan bidra till en mer hållbarcitylogistik. Undersökningen sker genom att dels utforska hur cykellogistiken presenteras somen hållbar lösning inom den tidigare forskningen samt genom att studera hur kommunen samttransport- och logistikföretagen i Malmö förhåller sig till fenomenet. Med hjälp av den tidigareforskningen och olika teorier utreder vi hur aktörskonstellationen i Malmö ser påcykellogistiken samt vilka åtgärder som krävs för att bidra till en förändring för hållbara urbanagodstransporter. Undersökningsmetoden som tillämpas i studien är en kvalitativintervjuundersökning. Studiens resultat visar att kommunen behöver införa restriktioner i formav bland annat tidsbegränsningar och höjda parkeringsavgifter för att kunna bidra till enomställning för urbana godstransporter. Resultatet visar även att det i enlighet med studiensteoretiska utgångspunkt går att observera en förändringsprocess inom citylogistiken och för last mile leveranser där cykellogistik som fenomen börjar tilltala allt fler aktörer inom transportoch logistikbranschen. / This study examines cycle logistics and how the phenomenon can contribute to a moresustainable city logistics. This partly by exploring how cycle logistics is presented as asustainable solution in previous research and by studying how the municipality and transportand logistics companies in Malmo relate to the phenomenon. This study investigates, with thehelp of previous research and different theories, how the actor constellation in Malmo viewscycle logistics and which measures are required to contribute to a sustainable change for urban freight transport. The method used is a qualitative interview survey. The results of this study show that the municipality needs to introduce restrictions in the form of for instance timeconstraints and increased parking fees to be able to contribute to a sustainable change for urban freight transport. The results also show that a change in accordance with the study’s theoretical starting point can be observed in accordance to last mile deliveries for city logistics where cycle logistics as a phenomenon is starting to appeal to more and more actors in the transport and logistics industry.

Citylogistik är ett komplext fenomen som innefattar alla resor till, ut ur och inom ett utvalt stadsområde med vägfordon vars uppgift är hämtning eller leverans av varor. Städerna är en stor drivkraft till ett enskilt lands ekonomi och då godstransporter är fundamentala för vår befintliga livsstil är det viktigare än någonsin att godsflödet i städer fungerar för att öka tillgängligheten av produkter och material. Den ökade urbaniseringen i Sverige har ökat efterfrågan på godstransporter inom städerna. Transportaktiviteter leder dock till ökade luftföroreningar, växthusgasutsläpp, buller, visuellt intrång och trafikstockningar som är kostsamt för samhället. I Europa står stadstransporter idag för en fjärdedel av transporternas koldioxidutsläpp och 69% av alla trafikolyckor sker i städer. Transportplanering är en komplicerad uppgift som innefattar många interaktioner mellan olika aktörer. Det finns många olika intressenter längs en försörjningskedja, som alla har olika krav på och uppfattningar av godstransporter. Företag tenderar att bekymra sig mer över hur kunder ska ha tillgång till tjänster och varor snarare än hur varorna ska komma till butiken. Denna studie syftar till att få en fördjupad förståelse för det komplexa logistiksystemet som finns i Skövde för att sedan utforma citylogistik åtgärder som är hållbara och främjar aktörernas intressen. Köpcentrumet Commerce i Skövdes stadskärna erhåller godsleveranser varje dag till över 50 butiker via två lastbryggor som inte har full kapacitet. För att besvara rapportens problemfrågor har mätningar och observationer utförts samt intervjuer och enkätundersökning med de aktörer som berörs inom ramen av detta arbete. Författarna har identifierat en möjlighet att tillgängliggöra kapacitet på en av lastbryggorna genom att bygga en ramp. / City logistics is a complex phenomenon that includes all trips to, out of and within a selected urban area with road vehicles whose task is to collect or deliver goods. The cities are a major driving force for an individual country's economy and, since freight transport is fundamental to our existing lifestyle, it is more important than ever that the flow of goods in cities works to increase the availability of products and materials. The increased urbanization in Sweden has increased the demand for freight transport within the cities. However, transport activities lead to increased air pollution, greenhouse gas emissions, noise, visual intrusion and traffic congestion that is costly to society. Today in Europe, urban transport accounts for a quarter of the transport's carbon dioxide emissions and 69% of all traffic accidents occur in cities. Transport planning is a complicated task that involves many interactions between different stakeholders. There are many different stakeholders along a supply chain, all of which have different requirements and perceptions of freight transport. Companies tend to worry more about how customers should have access to services and products rather than how the products should be delivered. This study aims to gain a deeper understanding of the complex logistics system that exists in Skövde in order to design city logistics initiative that are sustainable and promote the interests of the stakeholders. Commerce, the city mall of Skövde receives deliveries of goods every day to over 50 stores through two loading docks with limited capacity. To answer the report's problem questions, measurements and observations have been carried out, as well as interviews and questionnaires with the actors involved within the framework of this work. The authors have identified an opportunity to make capacity available on one of the loading docks by building a ramp.

En utmaning som finns i urbana miljöer är att få till och nyttja ett nätverk med fungerande returlogistik för att uppnå mål om hållbarhet. Följande arbete undersöker returlogistiken i urbana miljöer, framför allt hur avfallshanteringen ser ut, hur den tas till hänsyn vid planering av stadsutveckling samt vilka förbättringsmöjligheter som finns. Den urbana miljön som valts att undersökas är Malmö stad eftersom den är i en snabb utvecklingsprocess. Arbetet bygger på en litteraturstudie som sedan jämförts mot empiriskt material som samlats in genom intervjuer och plandokument. Variablerna som tagits i beaktning är returlogistik, citylogistik, avfallshantering och stadsplanering för att besvara syftet som framställts. Genom att jämföra teorin mot empirin drogs slutsatsen att det krävs fortsatt utvecklingsarbete men även högre prioritet på att optimera urban logistik och därmed avfallshanteringen. Urban logistiks största utmaning är kampen om kvadratmetrarna eftersom många olika aktörer är aktiva på en kompakt yta. Möjligheter som finns för framtida förbättringar är att ge returlogistiken mer uppmärksamhet och framför allt resurser. / A challenge that exists in urban environments is to create and use a network with functioning reverse logistics to achieve sustainability goals. The following essay looks into reverse logistics in urban environments, especially waste management, how it is taken into consideration when developing urban areas and what improvement opportunities exist. The urban environment chosen to be explored is the city of Malmö because it is in a rapid development process. The essay is based on a literature review which is then compared against empirical material collected through interviews and planning documents. The variables taken into account are reversed logistics, city logistics, waste management and urban planning to answer the purpose presented. By comparing the theories with the empirical material, it was concluded that continued development work is required but also a higher priority to optimize urban logistics and waste management. Urban logistics' biggest challenge is the fight for square meters because of the many different corporations are active on a compact surface. Possibilities that exist for future improvements are to give reverse logistics more attention and, above all, resources.

As the cities are becoming more crowded, the urban distribution has become a major logistical challenge. Some commonproblems in the inner cities arelimited accessibility and idling. Many of Sweden's municipalities are above the limit values for PM10limit set by the EU.Sundsvall is one of these municipalities and has the vision to create a sustainable city and region. Sundsvall LogistikparkAB is part of an EU project, SMARTSET, which is collaborationbetween several cities in Europe. SMARTSETSundsvall is about to develop a market-based sustainable model for city logistics. Itsobjective has been to compare and assess the potential of two business models forcoordinated goods distribution, with a micro terminal, in to Sundsvall Stenstad,with the current status. To achieve the purpose of the survey is the mapping of the current situation made with the help of interviews with shippers and identification of criteria for a multi-criteria analysis. In the result, the interviews compiled and formed the basis of the data used in the MCA. To get the values of the different criteria, the calculations are made and then the dependency between the different criteria illustrated in the scatter plots. It has been found that business model 1 and 2 is better than the current statusofthe majority of the criteria. The study's main purpose has been fulfilled when the MCA has shown that both the business modelsare profitable for shippers and reduces emissions in Sundsvall. The study has also shown that there are more factors than just the profitability and environmental impacts that affect an imple-mentation of any of these business models. To further develop this survey is required that more shippers interviewed and that the stores specifications are compiled. To get a project with a longer lifethan the contribution period required financing method identified. / I och med att städerna blir allt mer befolkade har stadsdistributionen blivit en stor logistisk utmaning. Några vanliga problem i innerstäderna är begränsad framkomlighet och tomgångskörning. Många av Sveriges kommuner ligger överde gränsvärden för PM10som bestämts av EU. Sundsvall är en av dessa kommuner och har som vision att skapa en hållbar stad och region. Sundsvall Logiskpark AB ingår i ett EU-projekt, SMARTSET, som är ett samarbete mellan flera städer i Europa. SMARTSET Sundsvall handlar om att fram en marknadsmässigt hållbar modell för citylogistik. Undersökningens syfte äratt jämförasamt bedöma potentialen hostvå logistikmodellerför samordnad varudistribution,med en mikroterminal,in till Sundsvalls Stenstadmed nuläget.För att uppnå undersökningens syfte har kartläggning av nuläget gjorts med hjälp av interjuver med speditörer samt identifiering av kriterier för en multikriterieanalys. I resultatet har intervjuerna sammanställts och legat till grund för dedata som har använts i multikriterieanalysen. För att få värden på de olika kriterierna har beräkningar gjorts och sedan har beroendet mellan de olika kriterierna illustrerats i scatter plots. Det har visat sig att logistikmodell1 och 2 är bättre än nuläget på majoriteten av kriterierna.Undersökningens huvudsakliga syfte har uppfyllts då multikriterieanalysen harvisat att båda logistikmodellernaär lönsam för speditörerna samt minskar utsläppen i Sundsvall. Undersökningen har också visat att det är fler faktorer än bara lönsamhet och miljöpåverkan som påverkar en implementation av någon av dessa logistikmodeller.För att vidareutveckla denna undersökning krävs det att fler speditörer intervjuas samt att butikernas kravspecifikation sammanställs. För att få ett projekt med längre livslängd än bidragsperioden behövs finansieringssätt identifieras.

För att skapa levande stadskärnor där människor trivs och vill vistas, behöver godstransporter förse stadskärnornas verksamheter med varor. Dessa urbana godstransporter leder dock till ett flertal negativa effekter för både lönsamheten, människan och planeten. Syftet med denna fallstudie är följaktligen att bidra till skapandet av en mer hållbar citylogistik, där flödet av godstransporter in till, inom samt ut ur Skövdes stadskärna förbättras utifrån både ett intressent- och hållbarhetsperspektiv. Studien undersöker dessutom vilka problem och utmaningar som finns, samt vilka intressekonflikter som kan uppstå vid skapandet av en hållbar citylogistik. I den teoretiska referensramen presenteras innebörden av en hållbar citylogistik samt vilka intressenter och aktörer som är involverade i skapandet av en hållbar citylogistik. De urbana godstransporternas negativa effekter på stadsmiljön redovisas sedan ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv, vilket ligger till grund för de teoretiska förbättringsförslagen. Förbättringsförslagen utgår från att de bör gynna så många intressenter som möjligt för att ses som trovärdiga, samt leda till ett förbättrat flöde av godstransporter in till, inom samt ut ur Skövdes stadskärna. För att studera problematiken i Skövdes stadskärna utifrån olika intressenters perspektiv består den empiriska datainsamlingen av en kombinerad metodansats. Denna datainsamling innehåller således en direkt observation och insamling av kvantitativa data över hur godstransporter rör sig i Skövdes stadskärna, ett flertal intervjuer med både distributörer och godsmottagare, samt en genomförd enkätstudie riktad mot centrumbesökare i Skövdes stadskärna. Varje intressentgrupp har även fått möjligheten att rangordna de urbana godstransporternas negativa effekter utifrån vad de ansåg var mer respektive mindre viktigt vid skapandet av en hållbar citylogistik i Skövde för att bidra till en hållbar stadskärna. Rapportens analys baseras på framtagna förbättringsförslag samt intressentgruppernas syn på en hållbar citylogistik. Detta för att komma fram till hur flödet av godstransporter i Skövdes stadskärna kan förbättras ur ett hållbarhetsperspektiv för att gynna flera olika intressenter. Resultatet innehåller således fyra rekommenderade förbättringsförslag som anses vara rimliga att implementera i Skövdes stadskärna inom en uppskattad tidshorisont. / In order to create an attractive urban centre where people thrive, freight transport needs to provide the urban centre businesses with deliveries. However, these urban freight transports have several negative effects on profitability, people and the planet. The aim of this case study is therefore to create a more sustainable city logistics, where the flow of freight transports into, within and out of Skövde's urban centre will be improved from both a stakeholder and sustainability perspective. The study also considers the existing problems and challenges, and what conflicts of interest can arise, in the creation of a sustainable city logistics. The theoretical framework presents the content of a sustainable city logistics and which stakeholders and actors are involved in the creation of a sustainable city logistics. Later the negative impacts of urban freight transport are described from a social, economic and environmental perspective, which forms the basis for the theoretical improvement proposals. The proposals for improvement should benefit as many stakeholders as possible in order to be credible, and improve the flow of freight transport into, within and out of Skövde's urban centre. In order to study the problems in Skövde's urban centre from the perspective of different stakeholders, the empirical data collection consists of a combined research methodology. The data collection contains a direct observation and quantitative data considering the movement of freight transport in Skövde's urban centre. Furthermore, the study contains surveys and interviews with distributors and receivers in Skövde's urban centre. Each stakeholder has also been given the opportunity to rank which negative impacts of urban freight transport they considered to be more or less important in the creation of a sustainable city logistics in Skövde. The analysis is based on both proposals for improvement and the stakeholders' perspective on sustainable city logistics to find out how the flow of freight transport in Skövde's urban centre can be improved from a sustainability perspective in order to benefit several stakeholders. The result contains four recommended improvement proposals that are considered reasonable to implement in Skövde's urban centre within an estimated time horizon.

Inom byggindustrin är det svårt att skapa standardiserade logistikprocesser eftersom det vid varje nytt bygge även skapas en ny organisation. Förutsättningarna skiljer sig även mellan olika byggen, vilket försvårar ett förbättringsarbete. Skanska Väg och Anläggning Norr fick under 2017 uppdraget att bygga om Vasaplan i centrala Umeå, och i september 2018 stod projektet klart. Ombyggnationen var i det stora hela ett mycket lyckat projekt, men efter färdigställandet av projektet har problem angående materialtillgång identifierats. Syftet med arbetet är att undersöka hur leveranser till en byggarbetsplats kan optimeras samt hurvida ett mellanlager kan underlätta hanteringen av leveranserna till byggarbetsplatsen. En jämförelse har gjorts där det har undersökts ifall det är mer lönsamt att använda sig av lagerhållning, eller endast av JIT-leveranser. Förhoppningen är att arbetet kan bidra till att Skanska i framtiden får ett mer standardiserat tillvägagångssätt vid planering av leveranser till byggarbetsplats av material som kräver liknande lagerhållning och transport som granithällar. För att lösa detta har två matematiska modeller använts; Anläggningslokaliseringsproblemet (ALP) samt en matematisk modell som optimerar placering av material på en lageryta. Två stycken produktionsflödesmodeller, JIT och EOQ, har även använts i beräkningarna. Resultatet från produktionsflödesmodellerna, JIT och EOQ, visar att JIT-leveranser med hjälp av en omlastningscentral alltid är den mest kostnadseffektiva lösningen då lageryta är en direkt kostnad för Skanska. I de fall lager inte är en direkt utgift för Skanska så rekommenderar den matematiska modellen för ALP en optimal användning av de lager som är tillgängliga. / For every new construction project, a new organisation is created. It is therefore a challenge for the construction industry to create standardized logistic processes. In addition, different construction projects have different traits, which results in further challenges for improvement efforts for the construction logistic processes. In 2017 Skanska Väg och Anläggning Norr did the reconstruction of Vasaplan in the central of Umeå, and in September 2018 the reconstruction project was done. The reconstruction was in its entirety a very successful project, however when the project was finished problems regarding material supply were identified. The aim of this paper is to analyze how deliveries to a construction site can be optimized and whether storage spaces can aid in the handling of deliveries to the construction site. A comparison has been made between storing material and using JIT-deliveries. The hope is to help Skanska in developing a more standardized approach when it comes to planning the deliveries of materials that has similar storage and transport conditions as the slabs of granite used. To solve this two mathematical models have been used; Facility location problem and a mathematical model that optimizes the placement of materials in a storage space. Two production flow models, JIT and EOQ, were also used when performing the calculations. The result from the production flow models, JIT and EOQ, show that JIT deliveries are always the most cost effective solution when storage space is a direct cost for Skanska, when used together with a logistics center. However, when storing is no extra expense for Skanska, the mathematical model for the Facility location problem suggests a optimal use of the storage spaces that are available.

We have conducted a study that is intended to investigate and understand how logistics companies in city logistics handle increased e-commerce challenges and describe what actions they take. To be able to do that, two question formulations have been formulated that goes: “What challenges, caused by an increased e-commerce, exist for logistics companies within city logistics?” and “What are logistics companies doing to address the challenges that exist and that are caused by increased e-commerce?”. Further is the theoretical frame of references presented where challenges and innovations for logistics companies in city logistics is a central point. We have used a qualitative approach, where semi-structured interviews have been used to get the essential information to be able to analyze towards our theoretical frame of references. Headliners that are found in the theoretical frame of references reappear in both the empirical material and the analysis to get a common thread throughout the study. In the analysis, we have our question formulations as headliners to really analyze challenges and innovations. Our study has contributed to an increased understanding of how logistics companies handle an increased e-commerce challenge and describe what actions they take. We have noted that the increased e-commerce has led to challenges for logistics companies in city logistics. We concluded that e-commerce has become more complex with shorter lead time, more but smaller packages and higher demands from consumers have been added, which is considered a challenge for logistics companies. The study shows the main challenges that increased e-commerce brought. The study also shows various innovations and actions by logistics companies within city logistics. / Vi har gjort en studie som är ämnad att undersöka och förstå hur logistikföretag inom citylogistik hanterar ökade e-handelsutmaningar samt beskriva åtgärder de vidtar. För att kunna göra det har vi utgått från två frågeställningar som lyder: “Vilka utmaningar, orsakade av ökad e-handel, finns för logistikföretag inom citylogistik?” och “Vad görlogistikföretag inom citylogistik för att hantera de utmaningar som finns och som är orsakade av ökad e-handel?” Vidare presenteras det teoretiska referensram där utmaningar och innovationer för logistikföretag inom citylogistik är en central del. Vi har använt oss utav ett kvalitativt angreppssätt där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer för att få den väsentliga informationen för att kunna analysera gentemot vår teoretiska referensram. Rubriker som finns i den teoretiska referensramen återkommer i både det empiriska materialet och analysen för att få en röd tråd genom hela studien. I analysen har vi däremot våra frågeställningar som huvudrubriker för att verkligen analysera utmaningarna och innovationerna. Vår studie har bidragit med en ökad förståelse hur logistikföretag inom citylogistik hanterar ökad e-handelsutmaningar samt vilka åtgärder de vidtar. Vi har konstaterat att den ökade e-handeln har medfört utmaningar för logistikföretag inom citylogistik. E-handelslogiken har blivit mer komplex på senaste tiden där korta ledtider, fler men mindre paket och högre krav från konsumenterna har tillkommit vilket anses som utmaningar för logistikföretagen. Studien visar på de huvudsakliga utmaningarna som ökad e-handel medfört. Studien visar även på olika innovationer och åtgärder som används av logistikföretag inom citylogistik.