The young fossil fuel divestment movement is altering the landscape of climate change activism on US campuses. Student-run divestment campaigns are now pushing for institutions of higher education to withdraw their investments from the top 200 public fossil fuel companies. Despite student fervor, however, divestment has remained a controversial tactic for combating climate change. The first half of this thesis examines the stated motives of a selection of institutions that have officially agreed or declined to divest, and investigates the hypothesis that pushing for divestment alone will not achieve broad success because it does not appeal to a wide enough range of motives that may persuade people to engage in environmentally beneficial behavior. A multi-pronged approach to climate change activism that advocates for many initiatives to fight climate change may see more success than a singularly divestment-centered approach because it is more flexible and inclusive. The second half of this thesis offers an index of suggested actions from which activists and institutions of higher education could craft a multi-pronged approach to fight climate change. These measures, including climate neutrality goals, environmental education initiatives, and various types of internal financial mechanisms, may go a long way in improving the chances for success in climate change activism on campuses.

Idag är det viktigare än någonsin att koldioxidutsläppen börjar minska. Över hela världens sätts idag visioner, mål och regleringar som ska motverka de enorma klimatutsläppen som utges varje år. Byggbranschen är en stor bov och i Sverige står dem för nästan en femtedel av utsläppen. I EU står cementtillverkningen för nästan 3 procent av alla koldioxidutsläpp.  Cementa, Sveriges största cementtillverkare, har jobbat hårt sedan 2020 med att lägga upp en plan – Nollvision 2030. Med hjälp av CCS-tekniken kommer Cementas koldioxidutsläpp inte ta sig ut i atmosfären och därför bli noll. Utsläppen kommer istället lagras och förvaras under havsbotten och därför inte bidra till klimatförändringarna negativt. Denna CCS-fabrik kommer utvecklas på Slite, Gotland, under Cementas redan befintliga cementfabrik.  I detta arbete kommer utsläppen från dagens betong och framtidens betong presenteras samt jämföras. Med hjälp av Cementa och flera andra aktörer har data samlats in som lagt grunden till en livscykelanalys (LCA). En livscykelanalys är ett verktyg som visar hur stor klimatpåverkan en produkt har under sin livstid. I detta arbete har en helt ny LCA gjorts för framtidens betong där värdena jämförs med en LCA för dagens betong. Med hjälp av denna jämförelse går det att se hur positivt Slite kommer påverka klimatmålen för framtiden. Ett tidigare examensarbete har använts för att hitta en LCA för ett betonghus och trähus. Där framkom data för ett trähus som också kommer användas vid ena frågeställningen. Där är målet att se ifall framtidens betonghus skulle kunna släppa ut mindre koldioxid än trähus, vilket det sedan framkommer att det gör. När LCA:erna var färdiga och redo att jämföras framkom det tydligt att framtidens betong har betydligt lägre utsläpp än dagens betong. Utsläppen från framtidens betong var även mindre än trähus om jämförelsen gjordes från vagga till grav. Jämförelserna har gjorts i kg koldioxidekvivalent/m2 tempererad area. / Today, it is more important than ever that carbon dioxide emissions begin to decrease. Visions, goals, and regulations are being set all over the world today to counteract the enormous climate emissions that are released every year. The construction industry is a big culprit and in Sweden, they account for almost a fifth of emissions. Of these carbon dioxide emissions, cement production accounts for almost 8%, with the worst emissions occurring during the production state. Cementa, Sweden's largest cement manufacturer, has worked hard since 2020 to set up a plan - Agenda 2030. With the help of CCS technologies, Cementa's carbon dioxide emissions will not be released into the atmosphere and therefore have zero emissions. The emissions will instead be compressed and stored under the seabed and therefore not contribute to climate change negatively. This CCS manufactory will be developed on Slite, Gotland, under Cementa's already existing cement factory.In this rapport, the emissions from today's concrete and the concrete of the future will be presented and compared. With the help of Cementa and several other contributors, data has been collected that laid the foundation for a life cycle assessment (LCA). A life cycle assessment is a tool that shows how much of a climate impact a product has during its lifetime. In this work, a completely new LCA has been made for the concrete of the future where the values have been compared with an LCA for today's concrete. With this comparison, it is possible to see how positively Slite will affect the climate goals in the future.  A previous degree project has been used to find an LCA for a concrete house and a wood house. There was data for a wooden house that will also be used for one issue. The goal here is to see if the concrete houses of the future could emit less carbon dioxide than wooden houses, which will then be proven to be true.  When the LCAs were done and ready to be compared, it became clear that the concrete of the future will have a significantly lower emission value than today's concrete. The emissions from the concrete of the future were also lower than wooden houses, if the comparison was made from cradle to grave. The comparisons have been made in kg carbon dioxide equivalent/m2 temperate area.

The ever-increasing concentration of human activity in urban areas induces environmental problems beyond their boundaries on scales ranging from local to regional to global, such as resource depletion, land degradation, air and water pollution and climate change. Human-induced climate change is widely acknowledged as one of the greatest sustainability challenges of the present century and it is inextricably linked to urbanization. As a response to climate change, urban areas around the world have committed to reach climate neutrality within the next decades. In this context, the deployment of new technologies can have a key role in achieving carbon neutrality in urban areas. As new technologies emerge, it is essential to assess their environmental performance considering the broader systems context in order to ensure that they can indeed contribute to achieving climate neutrality without compromising environmental sustainability. This thesis aims is to provide insight on the environmental performance of emerging technologies that can be deployed in urban areas in order to contribute to achieving climate neutrality. The two technologies in focus are grid-connected solar microgrids and biochar-based systems for treatment of biomass waste and remediation of contaminated soil. The methods applied to conduct the environmental assessments and fulfil the aim of the thesis are: case studies, Life Cycle Assessment (LCA), Material and Energy Flow Analysis and Substance Flow Analysis. Moreover, as part of the research efforts, a spreadsheet model based on LCA data was developed. The assessment of the solar microgrid highlighted the importance of using explicit spatial and temporal boundaries when analyzing the environmental performance of energy systems, as it can increase the accuracy of the results. It also revealed that the choice of modeling approach can influence the results of the assessment, which motivates the application of different methodological approaches. Within this context, the assessment showed that in a short-term perspective the integration of a grid-connected urban solar microgrid into the Swedish electricity grid would not contribute to climate change mitigation, as solar electricity from the microgrid would displace grid electricity with lower carbon intensity. The assessment also indicated that operational and structural changes in the microgrid could reduce its climate change impact, albeit not to the extent to generate GHG emission abatements. The assessment of the biochar-based systems showed that these systems have many environmental benefits compared to incineration of waste and landfilling of contaminated soil. They have great potential to contribute to achieving climate neutrality, as they can provide net negative GHG emissions, owing mainly to carbon sequestration in the biochar. Between the two biochar-based systems, a system for on-site remediation can provide additional environmental benefits, as it can lead to more efficient use of resources. However, these systems also entail environmental trade-offs due to increased consumption of auxiliary electricity, while the extent of ecological and human health risks associated with the reuse of biochar-remediated soils is for the moment unknown. / Den ständigt ökande koncentrationen av mänsklig aktivitet i urbana områden orsakar miljöproblem utanför deras gränser på skalor som sträcker sig från lokal till regional till global, såsom utarmning av resurser, markförstöring, luft- och vattenföroreningar och klimatförändring. Mänskligt driven klimatförändring är allmänt erkänd som en av de största hållbarhetsutmaningarna under nuvarande seklet och den är nära kopplad till urbanisering. Som ett svar på klimatförändringen har urbana områden runt om i världen åtagit sig att nå klimatneutralitet inom de närmaste decennierna. I detta sammanhang kommer införandet av ny teknik ha en nyckelroll för att uppnå klimatneutralitet i stadsområden. När ny teknik dyker upp är det viktigt att bedöma dess miljöprestanda med hänsyn till den bredare systemkontexten för att säkerställa att tekniken verkligen kan bidra till att uppnå klimatneutralitet utan att kompromissa med miljömässig hållbarhet. Denna avhandling syftar till att ge insikt om miljöprestanda för framväxande teknik som kan användas i urbana områden för att bidra till att uppnå klimatneutralitet. De två teknikerna i fokus är nätanslutna solmikronät och biokolbaserade system för behandling av biomassavfall och sanering av förorenad mark. Metoderna för att genomföra miljöbedömningarna och uppfylla avhandlingens syfte är: fallstudier, livscykelanalys (LCA), material- och energiflödesanalys och substansflödesanalys. Som en del av forskningsinsatserna utvecklades dessutom en kalkylmodell baserad på LCA-data. Analysen av solmikronätet visade att det är viktigt att använda explicita rums- och tidsgränser vid analys av energisystemens miljöprestanda, eftersom det kan öka resultatens noggrannhet. Analysen visade också att valet av modelleringsmetod kan påverka resultatet, vilket motiverar en användning  av flera olika metoder. Inom detta sammanhang visade bedömningen att i ett kortsiktigt perspektiv skulle integrationen av ett nätanslutet urbant solmikronät i det svenska elnätet inte bidra till att begränsa klimatförändringen, eftersom solenergi från mikronätet skulle ersätta el med lägre klimatpåverkan. Bedömningen indikerade också att operativa och strukturella förändringar i mikronätet kunde minska mikronätets klimatförändrings påverkan, om än inte i sådan utsträckning att det skulle ge växthusgasutsläppsbesparingar. Bedömningen av de biokolbaserade systemen visade att dessa system har många miljöfördelar jämfört med förbränning av avfall och deponering av förorenad mark. De har stor potential att bidra till att uppnå klimatneutralitet, eftersom de kan ge nettonegativa utsläpp av växthusgaser, främst på grund av kolbindning i biokol. Vi jämförelse av de två biokolbaserade systemen så kan ett system för sanering på plats ge ytterligare miljöfördelar, eftersom det kan leda till en mer effektiv resursanvändning. Dessa system medför emellertid också miljöavvägningar på grund av ökad förbrukning av elektricitet, medan omfattningen av ekologiska och människors hälsorisker förknippade med återanvändning av biokolbehandlad jord ännu är okända. / <p>QC 20210419</p>

Environmental issues have been a trending topic for some time now due to constant changes. One of the most contributing industries is the construction sector. In Malmo, the construction industry is responsible for 20% of the total climate impact in the city. The first regional roadmap has been initiated in Malmo, which is called LFM30. Their focus is to increase the perspective of life cycle assessment (LCA), where different methods and materials are reviewed. The purpose of this degree project was to analyze and compare these to tools from different criteria, such as required knowledge, user-friendly, comparison-options, results and applicability in the early stages. These criteria have been analyzed in a case study, where a specific case has been examined. Climate impact has been calculated with BM and One Click LCA. The study was limited to Malmo and the initiative LFM30 and its affiliated companies. The case study shows that there’s good opportunity to develop this further, but to reach climate neutrality and climate positivity soon, it’s required that climate calculations are implemented as early as possible. The comparison between the two programs showed that BM is more limited function-wise but works more accurate and user-friendly than One Click LCA.

Inom byggbranschen har man börjat sett fördelar med att titta mer på logistiken iolika byggprojekt. Många olika studier har utförts kring vilka lösningar som finnsoch hur man kan använda dem.Denna studie utförs i samarbete med Skanska Sverige AB. Studien syftar till att påolika sätt undersöka vilka fördelar och nackdelar man kan se med att använda sigav logistiktjänsterna terminalisering och inbärning till ett byggprojekt i Dalarna.Byggprojektet som utgör det specifika fallet i studien är ett ombyggnadsprojekt aven grundskola. Elever vistas i detta skolområde samtidigt som ombyggnationenutförs etappvis inom det stängda arbetsområdet. Studien innefattar även tredje mandär trygghetsupplevelse kring arbetsplatsen undersöks. Inbärningens användbarhetdiskuteras därefter utifrån trygghetsupplevelsen kring och inom arbetsplatsen samtutifrån ekonomiskt och ekologiskt perspektiv.Metoder som används i studien är intervjuer med somliga från projektets ledning,en logistiker på Skanska, rektor för årskurs F-6, yrkesarbetare samt tredje man.Utöver dessa intervjuer utförs även en fältstudie som involverar observationer ochmätningar. Som avslut utförs överslagsberäkningar för att se om användning av ettexternt företag kan leda till ekonomisk lönsamhet.Studiens resultat visar hur man inom företaget ser på logistiklösningarnaterminalisering och inbärning idag. Här visas även vilka fördelar och nackdelarolika parter ser med tjänsterna. Fältstudiens mätningar visar hur många av tredjeman som rör sig kring arbetsområdet i anslutning till att skoldagen börjar.Överslagsberäkningar visar på att man kan se en besparing ifall man använder sigav ett inbärningsföretag som arbetar under kvällstid och detta sker i samband medatt man använder sig av terminalisering.Studiens slutsatser är att det inte finns en allmän lösning till hur logistikfrågan skalösas på olika projekt. Om det finns möjlighet för terminalisering i området ärdetta samt inbärning ett alternativ för projektet. / Within the construction industry the advantages of looking at the logistics todifferent projects has been acknowledged during the past couple of years.This study has been written in collaboration with Skanska Sverige AB. Thepurpose of the study is to, in different ways, examine what advantages anddisadvantages there are in using the logistics solutions terminalization (also knownto be a part of Third Party Logistics) and inside delivery to a specific project inDalarna, Sweden. This project is a remodeling project of a school with studentsfrom six to sixteen years old. Within the school area new parts of the school isbuilt while students are located in the yet existent buildings. This infer thatstudents move around the construction sites daily. The study also involves thirdparty people and how these people feel about the large transports connected to theproject. The inside delivery utility is then discussed based on the securityexperience within and around the construction site along with the economic andecological perspective of the service.The methods used in this study are interviews with three people of the projectmanagement, one person that works with logistics at the company, the headmasterof the younger students, skilled workers and third party people. Furthermore afield study is done that includes measurements and observations. As a close,calculations are done to determine if a economical profitability could be possibleby using inside delivery.Results from the study show how the logistics solutions terminalization and insidedelivery is looked at within Skanska today. Here, the advantages anddisadvantages with the different services are displayed from the perspectives of thepeople who were interviewed. The results from the measurements from the fieldstudy presents how many third party people that move adjacent to the two activeconstruction sites when the school day begins. The calculations show that it iseconomically beneficial to use inside delivery after the end of the workday whileused with terminalization.Conclusions of the study indicate that there are no overall solutions regarding howthe logistics must be used in different projects. If there is a possibility to use terminalization in the area where the project is situated, this, along with insidedelivery, is a good alternative for the project.

Klimatförändringarna är idag ett av mänsklighetens största hot och om inte världens växthusgasutsläpp minskar drastiskt under de kommande åren kan detta medföra svåra konsekvenser både lokalt och globalt. I linje med detta har globala och nationella mål satts för att främja klimatneutrala samhällen och branscher. Byggsektorn står för en stor del av klimatpåverkan, varför det är viktigt att se över utsläpp från denna sektor. Under de senaste åren har flertalet definitioner för klimatneutralitet i byggsektorn presenterats där samtliga är överens om att detta är en viktig strategi för att minska påverkan från vår byggda miljö. Dock tycks en stor osäkerhet råda kring vad som ska inkluderas i en sådan definition. Detta projekt ämnade därför till att undersöka olika definitioner av klimatneutralitet inom byggsektorn med fokus på ‘klimatneutrala byggnader’. Sju olika verktyg inkluderas i denna analys, vilka utgör en blandning av regionala, nationella och internationella initiativ men med den gemensamma nämnaren att alla utvecklat en egen definition av en ‘klimatneutral byggnad’. En litteraturgenomgång ämnade att sätta projektet i en tydlig kontext vilket sedan följdes av en dokumentanalys av verktygen och en intervjustudie med verktygsutvecklare vilka har insyn i de olika definitionernas utformning.  Resultatet visade att det råder delade meningar gällande val av systemgränser och tillvägagångssätt för att uppnå klimatneutralitet. Samtliga var överens om att förnyelsebar energiproduktion och elektrifiering kommer vara avgörande för att uppnå detta men däremot uppmärksammades olika klimatåtgärder för att balansera klimatpåverkan. Dessa inkluderade framförallt följande: produktion (och export) av förnyelsebar energi, köpt klimatkompensation och lagringsvärde av biogent kol i trämaterial. Dessutom presenterades energieffektivisering i befintligt bestånd, tekniska lösningar för att långsiktigt lagra koldioxid såsom bio-CCS, karbonatisering av betong, tillgodoräkning av en återvinningsdeklaration, återvunnet material och energi samt effektreduktion inom befintlig byggnad. Även systemgränserna skiljde sig åt där detta varierade från att framförallt inkludera det viktigaste och mest tillförlitliga till att inkludera samtliga steg inom byggnadens livscykel. Vidare visade studien på utmaningar kopplat till detta område som framförallt inkluderar brist på data, både vad gäller kvantitet och kvalitet, behovet att inludera antaganden och fiktiva beräkningar och osäkerhet kring framtiden så som elnätets mix och hantering av elektrifiering i byggsektorn. Detta indikerade att det i nuläget saknas konsensus kring vad en ‘klimatneutral byggnad’ är och att det finns utmaningar kopplat till en sådan definition, vilket tyder på att begreppet skulle behöva utvärderas ytterligare. Av den anledningen kan det vara rimligt att fundera på om klimatneutrala byggnader är ett begrepp som i nuläget är redo att användas, eller om det ska undvikas för att förhindra missförstånd. / Climate change is one of today’s biggest threats for humanity and if the global greenhouse gas emissions do not drastically decrease during the near future, this could have severe consequences for the world. In line with these challenges, global and national goals have been developed which aim to foster climate-neutral societies and industries. Since the climate effect from the building industry has shown to be major, it is important to consider emissions from this sector. During the recent years, several definitions of climate-neutrality in the built environment have been presented, which is a strategy considered to be important in order to reduce the climate impact from this field. Therefore, this project aimed to investigate different definitions of climate-neutrality in the building industry with the focus ‘climate-neutral buildings’. Seven tools were included, with a mix of regional, national and international focus, which all have presented a unique definition of a climate-neutral building. To settle the project in a clear context, a literature review became the first step. Thereafter, a document analysis was conducted as well as an interview study with tool developers with good insight into the framing of the different tools that were investigated.  The result showed that the definitions differ in terms of defined system boundaries and actions chosen to achieve climate-neutrality. All of the investigated tools promoted that renewable energy and electrification lay the foundation for the climate-neutral building definition. However, the climate actions presented for compensating and balancing the emissions differed. The presented actions included, above all: production (and export) of renewable energy, carbon offsets, and storage capacity of biocarbon in wood material. Additionally, the tools presented other actions which included energy-efficiency in existing buildings, technical solutions for long-term storage of carbon, carbonization of concrete, value connected to reuse of material and energy, as well as reduced energy-peak demand. The system boundaries differed in terms of inclusion of life cycle modules, from focusing on the most important and accurate stages, to include the full lifecycle of a building. Furthermore, the study identified challenges connected to the definition of climate-neutral buildings. These included, above all, lack of (high-quality) data, the need to use fictitious numbers and assumptions, as well as insecurities connected to the future, including the composition of the electricity mix and how the electricity grid will handle the electrification of the built environment. All these aspects indicate that the term climate-neutral building as for now lacks consensus and that there are challenges connected to this field. Therefore, 2 more evaluation seems to be needed and it might be reasonable to consider if climate neutral buildings as a concept is mature enough to be used, or if this should be avoided to prevent confusion and misunderstandings.