Denna studie syftar till att undersöka hur personliga tränare som ledare arbetar med motivation, för att deras kunder ska bevara sin egen träningsmotivation och därigenom nå sina valda mål. Ett delsyfte är att se om skillnad föreligger i deras uppfattning av hur kunderna når målen beroende på om motivationens ursprung är av inre eller yttre karaktär. Fyra stycken personliga tränare har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer om hur de arbetar med motivation och målsättning, samt hur de ser på sig själva som ledare och pedagoger. Även svårigheter och andra påverkande faktorer de stöter på i arbetet med att motivera kunder tas upp. Resultatet visar att det finns olika typer av motivation, att den kan vara både inre och yttre (eller blandad), där respondenterna i denna studie är överens om att människor med inre motivation lättare når sina träningsmål samt att den inre motivationen bibehålls längre.

Problemformulering: Inom kommunikationsyrket har utvecklingen under de senaste åren gått mot att kommunikationsavdelningen blivit en stödfunktion. Detta eftersom efterfrågan på organisationer att vara mer kommunikativa har ökat markant. Utvecklingen har lett till nya utmaningar inom yrkesområdet då yrket involverar mer stödjande och coachande kompetenser för att möta detta behov. Trots denna utveckling finns ingen riktig definition av hur en coachande kommunikatör arbetar och det saknas tydliga ramar för hur arbetet ska utföras. Syfte: Studiens syfte är att jämföra kommunikatörers coachande arbetssätt i teori och praktik för att bilda en uppfattning om hur en coachande kommunikatör arbetar. Metod och material: En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts med tio kommunikatörer som arbetar med ett coachande förhållningssätt idag. Huvudresultat: Resultatet av genomförd studie har visat att kommunikatörens praktiska coachningsarbete lägger stor vikt vid dialog och meningsskapande, lyssna och ställa frågor är centrala aspekter i arbetet. Makt och hierarkier suddas ut och behovet av att alla ska ha ett kommunikativt ansvar gentemot organisationen blir tydligare. Resultatet visade också att kommunikatörerna använder ett coachande arbetssätt för att få kommunikationsavdelningen att ses mer som en stödenhet och för att få organisationerna i stort att bli mer kommunikativa.

Utifrån Skollagen (Utbildningsdepartementet 3 kap. 2§) har alla elever rätt till att utvecklas efter sina förutsättningar. Enligt den tidigare forskningen (Pettersson, 2011: 219) och den insamlade empirin framgår det att skolorna fokuserar på eleverna som ej når kunskapsmålen. Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare kan identifiera högpresterande och begåvade elever i matematik i årskurs 4–6, samt att hitta verktyg för att differentiera undervisningen för dessa elever. Frågeställningarna studien utgått från är:  - Vilka strategier har lärare för att identifiera högpresterande och begåvade elever i matematik?  -  Vilka strategier använder lärare för att differentiera undervisningen för högpresterande och begåvade elever i matematik? Empiri har samlats in genom intervjuer med sju verksamma lärare i årskurs 4–6. Empirin analyserades kvalitativt och kategorier skapades.  Studiens resultat visar att lärare identifierar högpresterande och begåvade elever på olika sätt, exempelvis genom det matematiska språket och kvalitet på lösningar av uppgifter. Studien visar också att differentiering sker på olika sätt, främst förekommande var berikning av undervisning. Studien avslutas med en konklusion och didaktiska implikationer.

ÄMNE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Coaching innebär fokus på mål, handlingsåtagande, starka sidor, resurser, lösningar och lärande. En del av samarbetet mellan coach och fokusperson är upplevelsen av att bemästra uppgifter och situationer genom återkoppling. Coaching bygger på jämlik relation, en coach ställer kraftfulla frågor och lyssnar aktivt. Coaching är en samtalsteknik som går åt två håll; den som coachar ställer kraftfulla frågor och fokuspersonen kommer med svar. Omvänt ställer fokuspersonen frågor till coachen. I. Hur används coaching och förebilder i dokumentärfilmen Catwalk från Glada Hudik till New York? II. Hur återskapas förebilder i dokumentärfilmen Catwalk från Glada Hudik till NewYork? INSAMLINGSMETOD/INSAMLINGSTEKNIK Det insamlade materialet, det vill säga empirin är pusselbitarna i uppsatsen som består av olika monologer och dialoger mellan skådespelarna/personerna i dokumentärfilmen Catwalk från Glada Hudik till New York. Skådespelarna/personerna i filmen gestaltar coachingens verbala språk, i olika situationer där kontexten har betydelse. Insamlingsmetoden/ Insamlingstekniken är observation genom tolkning. VIKTIGASTE SLUTSATSERNA Coaching är konserverande, stabiliserande och hållbart!

Choklad erhålls från kakaobönan som är frukten på kakaoträdet (Theobroma cacao). För att skapa choklad bearbetas kakaobönan vilket påverkar halten av bioaktiva ämnen i produkten. Choklad innehåller flera typer av bioaktiva ämnen där kakaoflavanolerna epikatechin och katechin är de mest framträdande. De hör till klassen flavanoider som i tidigare forskning har kopplats till hälsosamma effekter som sänkt blodtryck, minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och ökad antioxidantkapacitet. I förordningen nr 432/2012 över godkända hälsopåståenden för livsmedel som EU-kommissionen fastställt framgår att kakaoflavanoler kan bidra till en normal blodcirkulation genom att blodkärlen hålls elastiska. Påståendet får användas för mörk choklad men konsumenten måste upplysas om att ett dagligt intag av 200 mg kakaoflavanoler krävs för att uppnå den gynnsamma effekten. I aktuell studie har kakaobönor från Madagaskar och 70% mörk choklad producerad på kakaobönor från Peru, Mexiko, Filippinerna och Ecuador analyserats i samarbete med Johannas Choklad i Kalmar. Syftet med studien var att undersöka hur halten flavanoider och främst kakaoflavanolerna epikatechin och katechin påverkas vid hantverksmässig chokladtillverkning. Resultatet skulle kunna ge information åt Johannas Choklad vilka bearbetningssteg i processen från kakaoböna till färdig chokladkaka som påverkar halterna mest. Det skulle även kunna ge indikationer på om någon av deras chokladprodukter uppfyller kraven för att erhålla EU:s hälsopåstående angående mörk choklad. Ett antal analyser genomfördes genom att bioaktiva ämnen extraherades med metanol och den slutgiltiga supernatanten indunstades och återstoden löstes i MQ-vatten (v/w =10). Lösningen filtrerades och analyserades därefter med RP-HPLC med UV-detektor (Reversed phase - High Performance Liquid Chromatography). Resultatet från analyserna gav indikationer på att variationen av rostningsgrad (110-135 °C) och processningsförfarandet vid chokladtillverkningen inte påverkade halten av flavanoider nämnvärt. Analysen av den 70% mörka chokladen med bönor av olika ursprung visade att kakaobönor från Mexiko och Peru innehöll högst halt flavanoider och kakaoflavanoler (261 respektive 163 mg kakaoflavanoler/100 g) medans choklad gjord på bönor från Ecuador och Filippinerna innehöll lägre halter (60-70 mg kakaoflavanoler/100 g). Utifrån resultaten av aktuell studie dras slutsatsen att bearbetning av kakaobönor industriellt inte påverkar halterna flavanoider nämnvärt så länge rostnings-temperaturer  135 °C används. Halten flavanoider i choklad tenderar istället att främst bero på kakaobönans ursprung och fermenteringen som sker redan på kakaoplantagen. Mörk choklad (70%) producerat på kakaobönan från Mexiko innehöll högst halter flavanoler i aktuell studie. För att uppnå 200 mg kakaoflavanoler vid daglig konsumtion av denna choklad krävs ett dagligt intag på cirka 77 g. Om detta berättigar Johannas Choklad i Kalmar att utnyttja hälsopåståendet för kakaoflavanoler är oklart. Vid en eventuell ansökan är det europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa som genomför bedömningen. Beräkningen av 77 g grundar sig dock på värden utanför kalibreringskurvan vilket gör bestämningen osäker. För att fastställa halterna mer exakt bör ytterligare analyser genomföras. / Chocolate is obtained from the cocoa bean which is the fruit of the cocoa tree (Theobroma cacao). To create chocolate, the cocoa bean is processed, which affects the content of bioactive substances in the product. Chocolate contains several types of bioactive substances, of which the cocoa flavanols epicatechin and catechin are the most prominent. They belong to the class of flavonoids which in previous research have been linked to health effects such as lowered blood pressure, reduced risk of cardiovascular disease, and increased antioxidant capacity. Regulation No. 432/2012 on approved health claims for food, established by the European Commission, states that cocoa flavanols can contribute to the normal blood circulation by keeping the blood vessels elastic. The claim may be used for dark chocolate, but the consumer must be informed that a daily intake of 200 mg of cocoa flavanols is required to achieve the beneficial effect. In the current study, cocoa beans from Madagascar and 70% dark chocolate produced on cocoa beans from Peru, Mexico, the Philippines, and Ecuador have been analyzed in collaboration with Johanna's Chocolate in Kalmar. The purpose of the study was to investigate how the content of flavonoids and mainly the cocoa flavanols epicatechin and catechin are affected by artisanal chocolate production. The result could provide information to Johanna's Chocolate which processing steps in the process from cocoa bean to finished chocolate cake that affects the levels the most. It could also provide indications as to whether any of their chocolate products meet the requirements for obtaining the EU dark chocolate health claim. A number of assays were performed by extracting bioactive substances with methanol and evaporating the final supernatant and dissolving the residue in MQ water (v/w = 10). The solution was filtered and then analyzed by RP-HPLC with a UV detector (Reversed phase - High Performance Liquid Chromatography). The results of the analyzes gave indications that the variation of the degree of roasting (110-135 ° C) and the processing procedure in the chocolate production did not significantly affect the content of flavonoids. The analysis of the 70% dark chocolate with beans of different origins showed that cocoa beans from Mexico and Peru contained the highest levels of flavonoids and cocoa flavanols (208 and 125 mg cocoa flavanols/100 g respectively) while chocolate made of beans from Ecuador and the Philippines contained lower levels (60-70 mg cocoa flavanols/100 g). Based on the results of the current study, it is concluded that the processing of cocoa beans industrially does not significantly affect the levels of flavonoids as long as roasting temperatures ≤135 ° C are used. The content of flavonoids in chocolate instead tends to depend mainly on the origin of the cocoa bean and the fermentation that already takes place on the cocoa plantations. Dark chocolate (70%) produced on the cocoa bean from Mexico contained the highest levels of flavanols in the current study. In order to achieve 200 mg of cocoa flavanols with daily consumption of this chocolate, a daily intake of approximately 77 g is required. Whether this justifies Johanna's Chocolate in Kalmar to use the health claim for cocoa flavanols is unclear. In the event of an application, the European Food Safety Authority, EFSA, will carry out the assessment. The calculation of 77 g is based on values outside the calibration curve, which makes the determination uncertain. To determine the levels more precisely, further analyzes should be carried out.

Syfte: Syftet med studien var att utifrån deltagarnas tidigare erfarenheter av individuell coachning undersöka vilka faktorer som kan vara viktiga för en fungerande individuell digital hälsovägledning. Metod: Studien utfördes med en kvalitativ metod utifrån fokusgrupper med totalt tio deltagare, fördelat i tre grupper, där de diskuterade frågor utifrån en intervjuguide. Resultat: Genom en manifest innehållsanalys framkom en huvudkategori och tre underkategorier. Huvudkategorin var “Skapa personlig relation” och underkategorierna var “Bygga förtroende genom videosamtal & uppföljning”, “Tillgodose behov genom individanpassning” och “Skapa större frihet genom flexibilitet & tillgänglighet”. Resultatet visade att en personlig relation mellan kund och hälsovägledare var det viktigaste för en fungerande digital vägledning. Denna relation kunde enligt deltagarna skapas genom videosamtal och regelbunden uppföljning. Deltagarna menade att tillgodose behov genom individanpassad vägledning var en viktig faktor, och för att kunna göra det var den personliga relationen viktig. Slutligen ansågs den frihet som skapas till följd av flexibiliteten och tillgängligheten vara både en fördel, men också en viktig faktor för en fungerande digital hälsovägledning. Slutsats: Resultatet visar konkreta faktorer som hälsovägledare och andra yrken inom hälsopromotion kan ha användning av vid digitalt arbete.

Enligt Skollagen (SFS 2010:800) har alla elever rätt till en likvärdig och meningsfull utbildning. Det innebär att varje elev, oavsett fallenhet eller svårighet i undervisning har rätt till vägledning och stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling. Elever som anses starka ska få individanpassad undervisning som utmanar eleverna utifrån deras kunskaper och förutsättningar. Men finns det risker med att denna rättighet, som borde vara en självklarhet, inte uppfylls av skolors verksamhet? Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka och ge exempel på hur rektorer och lärare stödjer starka elever i matematik utifrån skolans uppdrag och ansvar. Intervjustudien grundar sig i det sociokulturella perspektivet och utgår från frågeställningarna: Hur planerar och genomför skolor arbetet med de starka eleverna i matematik? och Hur kan lärare i F-3 arbeta för att ge starka elever i matematik ledning och stimulans att nå längre i sin kunskapsutveckling?   udien visar att skolor saknar strategier på hur lärare kan hjälpa starka elever på bästa sätt, vilket kan medföra att denna elevgrupp blir sittandes i väntan på resterande elever. Uppdraget och ansvaret att anpassa undervisningen ligger idag hos läraren, ett ansvar som borde ligga på verksamheten eller hos regeringen. Studien lyfter dock ett arbetssätt för att individanpassa  undervisning för starka elever i skolans ämnen. Detta arbetssätt innefattar en accelererande och berikande undervisning där eleven även får coachning och stöd genom hela sin skolgång för att få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. / Abstract According to Skollagen (SFS 2010:800), every student has the right to an equal and meaningful education. It means that regardless if the students have easy to learn or have learning difficulties, they have the right of guidance and stimulation to grow in their knowledge development. Students that are considered as strong learners must receive individualized education that challenges the students based on their individual needs. The question is if this right, that should be obvious, really is fulfilled in the schools´ education? This qualitative interview study aims to investigate and give examples of how principals and teachers support strong students in mathematics based on the school's assignment and responsibilities. The interview study is based on Vygotskijs’ socio-cultural perspective and assume the questions: How do schools plan and implement the work with the strong students in mathematics? and How can teachers in F-3 work to give strong students in mathematics guidance and stimulus to reach further in their knowledge development? The study indicates that schools lack strategies on how teachers can help strong students in the optimal way, which can implicate that this group of students is held back because of the remaining students. The assignment and responsibility to adapt the teaching today lies with the teacher, a responsibility that should lie with the organization or with the government. However, the study accents a way of working to individualize teaching for strong students in school courses. This approach includes an accelerating and enriching teaching where the students also receives coaching and support through the years in primary school to have the opportunity to develop in knowledge as far as possible.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa kunskapen kring de särskilt begåvade eleverna inom svenskämnet. Hur kan lärare identifiera och bemöta dessa elever? Hur definierar och beskriver man dessa elever samt hur upptäcker man dem? I detta examensarbete har två empiriska studier genomförts, en fallstudie och enkätundersökning. Fallstudien har tagit form på en skola i södra Sverige, där en elev har deltagit i intervju och observationer. Elevens lärare och den verksamma specialpedagogen på den berörda skolan har även intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Undersökningen kompletterades med en enkätundersökning för att få en bredare syn över lärarens uppfattning kring särskilt begåvade elever. I enkätundersökningen deltog 102 verksamma lärare i årskurs F-3 samt 4–6. Enkätundersökningen publicerades på två forum som är till för yrkesverksamma lärare och specialpedagoger.

<p>Lärande är enligt forskare centralt för att åstadkomma utveckling och förändring med hjälp av coaching. Av den redan bristande evidensbas som idag finns för coaching, utgörs endast en liten del av forskning om detta lärande. Med anledning av detta gjordes en studie för att undersöka yrkesverksamma coachers uppfattningar om lärandet som sker i coachingprocessen, samt deras uppfattningar om coaching som profession. Urvalet bestod av yrkesverksamma coacher, certifierade av branschorganisationen ICF. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att coacherna ser lärande som essentiellt för att effekter ska kunna uppnås. Coachernas tidigare utbildning och yrkesbakgrund speglas i deras syn på yrket och de har olika uppfattningar om vad coaching är. De formella yrkeskraven och den vetenskapliga relevansen analyseras.</p>

Lärande är enligt forskare centralt för att åstadkomma utveckling och förändring med hjälp av coaching. Av den redan bristande evidensbas som idag finns för coaching, utgörs endast en liten del av forskning om detta lärande. Med anledning av detta gjordes en studie för att undersöka yrkesverksamma coachers uppfattningar om lärandet som sker i coachingprocessen, samt deras uppfattningar om coaching som profession. Urvalet bestod av yrkesverksamma coacher, certifierade av branschorganisationen ICF. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att coacherna ser lärande som essentiellt för att effekter ska kunna uppnås. Coachernas tidigare utbildning och yrkesbakgrund speglas i deras syn på yrket och de har olika uppfattningar om vad coaching är. De formella yrkeskraven och den vetenskapliga relevansen analyseras.