Bakgrund: Medarbetarnas kompetens är idag en viktig del i företag och anses vara en av de största konkurrensfaktorerna. En stor anledning till att medarbetare väljer att lämna sin arbetsplats är på grund av bristen på utvecklingsmöjligheter, då många medarbetare idag förväntar sig kompetensutveckling på sina arbetsplatser. Därav bör företag lägga vikt vid att ständigt utveckla sina medarbetare då det kan bidra med konkurrensfördelar som skapar en mer effektiv, kompetent och framgångsrikt företag. Företag kan i sin kompetensstrategi använda sig av interna verktyg som lärande i det dagliga arbetet för att utveckla kompetensen inom företaget. Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på hur företag inom tillverkningsindustrin i Dalarnas län arbetar kring kompetensutveckling samt vad de har för kompetensstrategi. Syftet är även att undersöka hur de använder kompetensutveckling som ett verktyg för att behålla sina medarbetare och dess kompetens. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Resultat/slutsats: Resultatet visar att företagens kompetensstrategi är delvis outtalad men grundar sig i att medarbetarna skall kompetensutvecklas genom samverkan och lärande i det dagliga arbetet. Företagen förstår vikten av medarbetarnas kompetensutveckling och anser även att det är ett verktyg för att behålla medarbetare och dess kompetens i företaget och därav hålla sig konkurrenskraftiga. / Background: The competence of the employees is an important part of the companies and is classified as one of the biggest competitive factors. Many employees expect competence development in their workplaces and a major reason why employees choose to leave their workplace is because of the lack of development opportunities. This means that organizations should place great emphasis on constantly developing their employees. As competence development contributes with competitive advantages that help the organization to become more efficient, competent and successful. In their competence strategy, companies can use internal tools such as learning in their daily work to develop competence within the company. Purpose: The purpose of this study is to find out how companies in the manufacturing industry in Dalarna County work with competence development and what kind of competence strategy they use. The purpose is also to investigate how they use competence development as a tool to retain their employees and their skills. Methodology: This essay is a qualitative study with an abductive approach. The empirical material has been collected through qualitative interviews. Results/conclusions: The result shows that the company’s competence strategy is partly unspoken, but based on fact that employees must develop competence through collaboration and learning in daily work. The companies understand the importance of employees' competence development and believe that it is a tool for retaining employees and their competence in the company and hence staying competitive.

Denna studies syfte är att undersöka hur träarbetare verksamma inom bygg- ochanläggningssektorn i stockholmsregionen upplever sin egen kompetens samt vilkafaktorer som kan påverka möjligheten till kompetensutveckling inom arbetet.Dataunderlaget till denna kvalitativa studie har samlats in via semistruktureradeintervjuer med åtta träarbetare. För att analysera materialet har vi främst utgått frånPer-Erik Ellströms teori kring arbetsplatslärande. Resultatet visar att träarbetarnasupplevelse av den egna kompetensen formas i det dagliga arbetet, men även när andravisar uppskattning för den. Resultatet visar även på flera faktorer som får betydelseför möjligheten till kompetensutveckling i arbetet såsom; tillräckligt varieradearbetsuppgifter, möjligheten att påverka arbetet samt att få stöd av andra, den egnadrivkraften, god grundkunskap, tillit till den egna förmågan, feedback och tydligainstruktioner. Uppsatsen drar slutsatsen att träarbetarna upplever sin kompetens somgod och att den viktigaste faktorn för kompetensutveckling är en balans mellan ettutvecklingsinriktat och anpassningsinriktat lärande. / The purpose of this essay is to study how carpenters in the Stockholm area experiencetheir own competence and what factors could affect their possibility for competencedevelopment that takes place in the workplace. The data for this qualitative study hasbeen collected via semi-structured interviews with eight carpenters. When analyzingthe material, we have mainly used Per-Erik Ellström's theory of workplace learning.The results show that the carpenters' experience of their own skills is shaped in theirdaily work, but also when others show appreciation for it in a work situation. Theresults also show several factors that are important for competence development inthe work, such as: sufficiently varied tasks, the opportunity to influence the workprocess and other aspects of work, support from others, an inner drive, good basicknowledge, confidence in one's own ability, feedback and clear instructions. Thethesis concludes that carpenters perceive their competence as high and that the mostimportant factor for competence development in their daily work is a balance betweendevelopment-oriented and adaptive-oriented learning.

Deposits can be formed in the paper machine due to sticky materials from wood and recycled paper. These deposits get stuck on process equipment and cause the product quality to deteriorate and the efficiency of the paper machine is reduced. The purpose of this thesis is to increase the understanding about deposits among machine operators, and to suggest methods that can be used to reduce the amount of deposits formed in Bravikens paper machines. To fulfill the purpose of the thesis a pre-study, a literature review and interviews with machine operators and production staff, were carried out. These methods led to the planning and creation of an education about deposits for machine operators. The education about deposits for machine operators consisted of an interactive lecture to introduce the subject of deposits and a subsequent discussion. This approach was chosen to give the machine operators the opportunity to discuss their work situation on the paper machines related to their new knowledge about deposits. The education was carried out with hopes of finding new ways to manage the formation of deposits in the paper machines. According to the evaluation of the education, all machine operators considered the purpose of the education to be fulfilled. Bravikens t hermomechanical pulp, TMP, system should be developed to reduce the amount of sticky material reaching the paper machine from TMP. More analysis of the whitewater system is needed to determine which method of development that could be implemented to reduce costs and increase functionality of the paper machine. In order to develop the methods of handling deposits, Braviken should continue their work with competence development among the employees. Enhanced competence increases awareness of the problem among machine operators and it facilitates communication between employees who are working to reduce deposit formation. Improved communication also facilitates learning and contributes to the overall competence development at Braviken paper mill. / Avsättningar kan bildas i pappersmaskinen på grund av klibbigt material från veden och returpappret. Dessa avsättningar fastnar på processutrustning och medför att slutproduktens kvalité försämras samt att pappersmaskinens verkningsgrad reduceras. Syftet med detta examensarbete är att öka förståelsen om avsättningar bland maskinoperatörer samt ge förslag på metoder som kan användas för att reducera mängden avsättningar på Bravikens pappersmaskiner. För att uppfylla syftet med examensarbetet har en förstudie, en litteraturstudie och intervjuer med maskinoperatörer och personal från Bravikens produktionssektioner, genomförts. Dessa metoder låg till grund för planering och skapande av en utbildning om avsättningar för maskinoperatörer. En utbildning med maskinoperatörer genomfördes för att uppfylla syftet med examensarbetet. Utbildningen innehöll en interaktiv föreläsning för att introducera ämnet avsättningar och ett diskussionsavsnitt. Detta upplägg valdes för att ge maskinoperatörerna möjlighet att diskutera deras arbetssituation på pappersmaskinen relaterat till deras nya kunskaper om avsättningar. Utbildningen genomfördes i hopp om att hitta nya sätt att hantera avsättningsbildningen. Utvärderingen av utbildningen visade att alla deltagande maskinoperatörer ansåg att syftet med utbildningen uppnåddes. För att utveckla Bravikens hanterande av avsättningar bör Bravikens anläggning för att tillverka termomekanisk pappersmassa, TMP, utvecklas för att minska mängden klibbigt material som tar sig vidare till pappersmaskinen, PM. Mer analyser på bakvatten bör också utföras för att avgöra vilken utvecklingsmetod som är möjlig att införa med avseende på kostnad och funktion. Arbetet med att utveckla avsättningshanteringen bör också fortsätta genom kompetensutveckling för de anställda på Braviken. Detta ökar medvetenheten om problematiken bland maskinoperatörerna och förbättrar kommunikationen mellan de olika personalgrupper som arbetar för att minska avsättningsbildningen. Den förbättrade kommunikationen i sin tur underlättar även lärande och bidrar till kompetensutveckling på Bravikens pappersbruk.

Workforce planning is a strategic key factor in the efficient use of the organisation’s resources. By promoting and utilizing the workforce’s kowledge, skills, education and competence the organisation can achieve long-term success.The purpose of this work is to investigate how planning and management of the operators competence can be reflected in the production. The primary questions that are intended to be answered in this work are:In which ways can a production prove to be vulnerable in terms of the competence among operators and their quantities?What effects can be achieved by broadening the competence among operators thru learning multiple machines? And how will it be possible to achieve a broadening of the competence?The aim of this case study is to present suggestions on how the competence among operators can be increased to achieve a more flexible production.The result showed that the production became vulnerable in flexibility in form of transfering personnel between machines and to replace absence when the quantity of operators has been strictly adapted to the number of machines. Since the operators received no opportunity to develop their competence they were instead limited to their orginal workplace. A competence matrix on minifactory level containing current state, target and activity list were presented as one of the suggestions to easier identify where the operators competence level is.

Studien har sin bakgrund i förskolans förändrade uppdrag kring det naturvetenskapliga ämnet fysik och den bristande kvalitet på fysikundervisning som Skolinspektionens rapporter visat. Syftet med studien är att bidra med mer kunskap om vilka uppfattningar förskollärare har kring förskolans fysik och vilka likheter och skillnader som går att urskilja i dessa. I studien har fem informanter deltagit. Studien har genomförts med en fenomenografisk metodansats, kvalitativa intervjuer som metod för datainsamling och en fenomenografisk metod för databearbetning och analys. Resultatet visar att förskollärare vet vad fysik är men att det behövs ett förtydligande av förskolans fysikuppdrag. Förskollärare beskriver att det finns en känsla av att man måste redovisa arbetet, för att bevisa vad de arbetar i förskolan. Det beskrivs vara en stor brist på kompetensutveckling inom fysik och det kan vara en huvudorsak till den bristande kvalitet på fysikundervisning som framkommer i olika rapporter från förskolan. Förskollärare har många idéer om hur de kan utveckla verksamheten men upplever att det inte finns möjlighet att förverkliga dessa. För att förskolans uppdrag gällande fysik ska kunna bedrivas kvalitativt krävs en återkommande kompetensutveckling. Förskollärares önskan om en större resurstillgång bör tas i åtanke i relation till ekonomisk möjlighet. / The study has its background in the changed curriculum for the preschool regarding the scientific subject physics and the lack of quality of physics teaching that the Swedish Schools Inspectorate's reports have shown. The purpose of the study is to contribute with more knowledge about what perceptions preschool teachers have about preschool physics and what similarities and differences can be distinguished in these. Five preschool teachers participated in the study. The study was carried out with a phenomenographic method approach, qualitative interviews as a method of data collection and a phenomenographic method for data processing and analysis. The results show that preschool teachers know what physics is but that a clarification of the preschool´s physics mission is needed. Preschool teachers describe that there is a feeling that they must report their work, to prove what they work with in the preschool. A major lack of competence development in physics is described, and this may be the main reason of the lack of quality in physics teaching that appears in various reports from the preschool. Preschool teachers have many ideas of how to develop the occupation, but it is not possible to realize them. For the preschool's assignment regarding physics to be conducted qualitatively, a recurring competence development is required. Preschool teachers' desire for a greater supply of resources should be considered in relation to financial opportunity.

Bakgrund: Sedan andra hälften av 1900-talet har företag börjat se kompetens som en investering jämfört med tidigare. Då sågs istället avkastning enbart från produkter och utrustning och inte från de anställda. Idag ses även kompetens som en avkastning samt att det genererar mervärde och konkurrensfördelar. Därför får humankapitalet en betydande roll när det kommer till hur det ska förvaltas, samt utvecklas på grund av att humankapitalet inte redovisas på samma sätt som de fysiska tillgångarna och resurserna. En viktig del av humankapitalet är arbetet med kompetensutveckling och dess avgörande roll för den innovativa utvecklingen. För att hantera dessa innovationer är en viktig komponent att kunna ha kompetent personal samt utbilda dem men också kunna fördela organisationens resurser. Vid ekonomiska nedgångar som vid lågkonjunkturer är det oftast kompetensutveckling och utbildningsinsatser som företag allt som oftast först avvecklar. Detta kan i sin tur medför att organisationer behöver utforma strategier och arbeta för förändringar inför en lågkonjunktur. Detta är nödvändigt för att företag fortfarande ska hålla sig levande på marknaden. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur industriföretag blir påverkade av en lågkonjunktur med deras investeringar av humankapital. Studien vill öka förståelsen kring kompetensutvecklingens betydelse för en innovativ utveckling och hur arbetet med det fungerar inför och under en lågkonjunktur. Metod: Studien har använt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer som utformades efter en intervjuguide. Detta sammanställdes sedan och transkriberades. Slutsats: Utifrån respondenternas svar tillsammans med teorin har studien visat att humankapitalet är en behovsanpassad resurs som med hjälp av åtgärder skapar möjligheter för att ständigt utvecklas. Behovet av en kontinuerlig kompetensutveckling skapar även möjligheter att utveckla en innovativ tillverkning för att stärka konkurrenskraften mot andra företag på marknaden. / Background: Since the second half of the 20th century, companies have started to see competence as an investment compared to before. Instead, returns were seen only from products and equipment and not from the personnel. Today, competence is also seen as a return that generates added value and competitive advantages. Therefore, human capital takes on a significant role when it comes to how it should be managed and developed due to the fact that human capital is not accounted for in the same way as the physical assets and resources. An important part of human capital is therefore related to how companies work with the development of personnel competence in an innovative way. In order to manage these innovations, an important component is to be able to have competent personnel and train them, but also to be able to allocate the organization's resources. In economic downturns and recessions, it is usually competence development and training efforts that companies most often phase out first, which in turn means that organizations need to design strategies and work for changes in spite of recessions. This is necessary for companies to still stay alive in the market. Purpose: The purpose of the study is to investigate how industrial companies are affected by a recession in terms of their investments in human capital. The study wants to illustrate the importance of competence development for innovative development, and how organizations tackle this during economic downturn or recession.  Method: The study has used a qualitative method in the form of semi-structured interviews which were guided with the help of an interview guide and which later were compiled and transcribed. Conclusion: Based on the respondents' answers, the study has shown that human capital is a need-based resource that, with the help of measures, creates opportunities for continuous development. The need for continuous competence development also creates opportunities to develop innovative manufacturing to strengthen and behold competitive advantages.

Stefan Pernmo och Kalle Björklund (2005) Lärarna och IKT. The teachers and ICT. Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen Malmö Högskola. Syftet med denna undersökning är att försöka förstå ifall lärarna ser några problem med IKT, samt om man känner obehag eller förtrogenhet med IKT. Vi vill även undersöka om lärarna anser att de får en kontinuerlig fortbildning inom den moderna teknologin.För att nå syftet har vi använt en kvalitativ metod med totalt elva intervjuer. Den litteratur som presenteras belyser tidigare undersökningar kring lärarens roll och de samband som finns mellan IKT och pedagogiska mål.Resultatet av vår undersökning visar att ett viktigt hjälpmedel för läraren är att aktivt deltaga i elevernas kunskapsinsamling. Undersökningen visar också att det är viktigt med baskunskaper inom IKT, samt att mycket av lärarnas vidareutbildning sker efter eget behov.Slutsatsen av vår undersökning visar att lärarna har en god baskunskap om IKT samt att de kontinuerligt ser nya behov att kompetensutveckla sig. Förslag på vidare forskning skulle vara hur man bäst går tillväga för att erhålla tillförlitligt material när man söker på Internet. / Stefan Pernmo och Kalle Björklund (2005) Lärarna och IKT. The teachers and ICT.School Improvement and Leadership. The Training of Teachers at Malmö University.The purpose of this study is to try to elucidate if the teachers are experiencing any problems with ICT, and if they feel familiar or ill at ease with ICT. We also want to find out if the teachers consider that they continuously are offered further education within modern technology. In order to attain our object we have used a qualitative method and eleven interviews in all. The literature that is presented sheds light upon earlier research about the teacher’s role and the connections between ICT and pedagogical goals. The result of our study shows that an important teaching aid is to take an active part in the students’ acquisition of knowledge. The study also shows that basic skills are important in ICT, and that a great deal of the teachers’ further training is obtained according to their own needs. The conclusion of our study is that the teachers have good basic knowledge about ICT and that they continuously see new demands for competence development. A suggestion for further research would be how to proceed in order to successfully obtain reliable material when browsing on the Internet.

Damit Schüler:innen in der Lage sind, an einem zunehmend durch Naturwissenschaften geprägten Alltag teilzuhaben, ist es nötig, dass sie über eine naturwissenschaftliche Grundbildung verfügen. Diese steht in engem Zusammenhang mit einem wissenschaftlich adäquaten Verständnis von Modellen und deren Funktion als Medium zur Kommunikation bereits bekannter Sachverhalte sowie als Methode zur Generierung neuen Wissens. Upmeier zu Belzen und Krüger haben für den Biologieunterricht ein Kompetenzmodell der Modellkompetenz entwickelt, innerhalb dessen zwischen den Teilkompetenzen Eigenschaften von Modellen, Alternative Modelle, Zweck von Modellen, Testen und Ändern von Modellen differenziert wird, die in drei Niveaus graduiert sind. Eine hoch ausgeprägte Modellkompetenz zeichnet sich durch die Fähigkeit aus, über die hypothetischen und erkenntnisgenerierenden Eigenschaften von Modellen zu reflektieren. Für die Förderung einer entsprechenden Modellkompetenz sind Kenntnisse darüber bedeutend, in welchen Niveaus und in welchem Umfang sich die Modellkompetenz von Schüler:innen über mehrere Schuljahre entwickelt. Vor diesem Hintergrund verfolgt die Studie das Ziel, zu untersuchen, inwiefern die im Kompetenzmodell aufgeführten Niveaus eine Entwicklung von Modellkompetenz beschreiben. Dies wurde für die Teilkompetenzen Zweck, Testen und Ändern von Modellen bei zwei Kohorten in einem Längsschnitt von der siebten bis zehnten Jahrgangsstufe bei n = 380 Schüler:innen untersucht. Insgesamt sprechen die Befunde dafür, die im Kompetenzmodell der Modellkompetenz erläuterten Niveaus als Entwicklungsniveaus aufzufassen, die eine Kompetenzentwicklung über mehrere Schuljahre beschreiben und die Veränderung von Kompetenzstrukturen aufzeigen. Für die Klärung der Frage, inwiefern die Niveaus darüber hinaus Stufen darstellen, die im Zuge einer Progression in einer festgelegten Reihenfolge durchlaufen werden, sind weitere Untersuchungen sinnvoll. / In order that high-school level students are able to participate in an everyday life increasingly shaped by science, it is necessary that that they have a certain level of basic scientific literacy. This scientific literacy is closely related to an adequate understanding of models and their function as a medium for communicating already-known facts as well as a means for generating new knowledge. Upmeier zu Belzen and Krüger developed a framework for modeling competence for biology education. They identify five aspects: nature of models, multiple models, purpose of models, testing models, and changing models, each of which is differentiated in three levels. A highly developed modeling competence is characterized by the ability to reflect on the hypothetical character of models and their importance as tools for scientific inquiry. With the intention of fostering an adequate understanding of models and modelling, it is important to gain insight into how students’ abilities develop over time. This study investigates to what extent the theoretical levels of model competence describe different degrees of competence in student learning progression. This is explored for the three aspects purpose of models, testing models, and changing models through a longitudinal study with n = 380 students in grades seven to ten. The findings suggest that the levels of the framework for modeling competence should be regarded as developmental levels that describe a development in student competence over several school years. Yet there is still a research gap regarding the extent to which these levels additionally represent successive levels in a continuous development of competence.

Kunskapsöverföring är avgörande om en kompetensutvecklings-aktivitet är en nödvändig resurs för en organisation/företag. Tidigare forskning visar däremot att kunskap inte transfereras i den utsträckning som önskas. Till följd av detta är transfer-problem vanligt förekommande i sådana kontexter. För att reducera gapet mellan kunskap från utbildning till arbete har existerande litteratur, genom kvantitativa metoder, försökt åskådliggöra de faktorer som påverkar transfer. Med en kvalitativ hermeneutisk metodansats syftar denna fallstudie till att undersöka chefers erfarenhet av transfer från IKEAS interna ledarskapsutbildning ILEAD till deras chefsroll efter utbildningen. Att tillämpa en sådan metodansats genererar i ny förståelse om fenomenet. I denna studie möjliggör det förutsättningar att utläsa huruvida transfer sker och vad som påverkar transfer i en sådan kontext. Vidare bidrar det med kunskap till hur IKEA som organisation kan arbeta för att främja transfer i relation till ILEAD och därigenom minimera risk för slöseri av resurser. I studien används tre teoretiska utgångspunkter såsom Baldwin & Ford (1988) och Holton et al., (2000) modeller om transfer processen samt Banduras teori (1989,1997) inom det socio kognitiva perspektivet. Sex stycken semistrukturella intervjuer genomfördes via den digitala plattformen Zoom. Medverkande arbetar på samma varuhus, har gått ILEAD och var vid intervjutillfället anställda i en chefsbefattning. Samtycke medgavs att spela in intervjuerna för att vidare transkribera materialet och därefter bearbeta data för analys och tolkning. Resultatet visar att kunskap följt med kursdeltagarna från ILEAD till deras arbete som chefer. Samtidigt synliggörs ett transfer-problem som visar sig vara en förutsättning transfer. Individens egenskaper, utbildningens utformning och innehåll, stöd från chef och medarbetare och ett samspel mellan föregående delar visar sig påverka chefernas transfer. Inom forskningsfältet bidrar studien till ny förståelse för fenomenet och visar således på behov för framtida forskning. / Transfer of training from education to work is essential if a skills development activity will be considered a valuable resource to companies. Prior studies have shown that knowledge is not transferred in the anticipated extent, and that transfer-problems are commonly present in such contexts. Therefore, to reduce the knowledge-gap from education to work, existing literature in the area attempts to identify the factors that impact transfer. However, the field is mainly dominated by quantitative research. By using a qualitative hermeneutic methodology, this study aims to investigate managers’ experiences of transfer from IKEA’s internal leadership training ILEAD. A new understanding of the phenomenon is generated by applying this methodology, as opposed to what is often presented in prior studies. This study provides the framework to determine whether transfer takes place, and what affect or contribute to transfer. Additionally, this study contributes insights on how IKEA as an organization can operate to promote transfer in relation to ILEAD, and thereby reduce the risk in wasting resources. The study uses three theoretical starting points: Baldwin & Ford (1988) and Holton, Bates & Ruona, (2000) theoretical models of the transfer process, and Bandura's theory (1989,1997) within the socio-cognitive perspective. Six semi-structured interviews were held via the digital platform Zoom. Each interviewee worked at the same retail-store, attended ILEAD, and were employed in a managerial role at the time of interview. Each interviewee gave consent for recording and transcribing the interviews, which were subsequently used for analysis and interpretation. The results demonstrate that the ILEAD participants’ knowledge has carried over to their capacities in management. Simultaneously, transfer-problems are revealed which are demonstrated to be a prerequisite to transfer. Some elements which affect managers’ level of transfer include individual qualities, training structure and content, support from management and coworkers, and the interlinking synergies of these aforementioned elements. This study contributes to the field with a new understanding of the topic and additionally highlights the need for further research.

För ett kreativt ledarskap behövs kompetens inom flera olika områden. Olika former av struktur, kunskap om personal, medvetenhet om maktrelationer och det skådespel som pågår är fyra perspektiv på organisation och ledarskap som Bolman och Deal (2005) skriver om i boken Nya perspektiv på organisation och ledarskap.Syftet med rapporten är att se om det finns marknadspotential för kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg. Detta görs genom att ställa resultatet av strukturerade intervjuer om kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg mot några av de teorier och studier som gjorts om organisation och ledarskap.Resultatet visar att reklambyråer kompetensutvecklar inom ledarskap men att det finns ett behov av och en marknadspotential för ytterligare kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg. / Varied competence is needed for a creative leadership. Forms of structure, knowledge of human resources, awareness of power and the drama that is performed – all four perspectives of organization and leadership described in the book: Reframing Organizations – Artistry, Choice and Leadership by Bolman and Deal (2005).The aim of this report is to find out whether there is a market for competence development within leadership in the advertising industry in Gothenburg. This is done by putting the results of structured interviews about competence development in context with some of the research within leadership and competence development.In this report the results show that the advertising agencies have competence development within leadership but that there still is a market for it.