The aim of this thesis is to describe, by means of compounding disciplines of Computer Mediated Communication and Human-Computer Interaction, how interpersonal communication is transformed by the read recepit function which occurs in contemporary Instant Messaging applications. Besides the impact of the function itself on interpersonal communication, this thesis also explores the effect of other Awareness Cues on its acceptance and interpretation.

Mit dem Fünf-Ebenen-Modell wird hier ein Ansatz zur Analyse computervermittelter Kommunikation vorgestellt, der sich durch eine klare Unterscheidung der die Kommunikation beeinflussenden Variablen nach Eigenschaften und Verhalten der menschlichen Kommunikationspartner einerseits und den Systemeigenschaften und dem „Verhalten“ der technischen Medien andererseits auszeichnet. Das ermöglicht nicht nur eine genauere Analyse von Problemsituationen, sondern auch das Ableiten konkreter Hinweise für die Gestaltung der eingesetzten Medien. Dies wird an einem Fallbeispiel illustriert.

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / Emotional communication is fundamental to everyday interaction. How well emotions are communicated is crucial to interpersonal relationships and individual well-being. Emotional communication in instant messaging (IM), however, can be challenging because of the absence of visual and aural nonverbal behaviors. Despite the growing number of technologically-focused solutions for supporting emotional communication in IM, limited design research has been done to study the actual users’ behaviors in communicating their emotion in IM and strategies they use to adapt emotional communication in this medium, with the purpose of establishing design solutions to support users' emotional communication. Connecting several bodies of HCI, design, and communication literature in the context of IM, this dissertation critically examines how users communicate emotion in IM and accordingly establishes user-centered multi-touch gesture based design solutions to support emotional communication in this medium. Understanding how users communicate their emotion in IM, the design issues, and corresponding design solutions help researchers and designers to support the user's emotional needs, resulting in the improvement of emotional communication strategies in IM.

No description available.

No description available.

Den tekniska utvecklingen bidrar till nya möjligheteter och sätt att kommunicera på nätet. Grafikoner introduceras successivt i Facebook och andra sociala medier och erbjuder nya funktioner för användare. I denna studie görs en jämförande analys av grafikoners användning och pragmatiska funktioner i en Facebookgrupp mellan 2012 och 2022. Syftet är att undersöka och diskutera grafikoners utveckling i en svensk kontext. Analysen är avgränsad till följande grafikontyper: emotikoner, emojier och dekaler. Grafikoner i inlägg och kommentarer analyseras med utgångspunkt i tidigare forskning om grafikoners funktioner. Funktionerna som identifieras i denna studie är: dekoration, benämning, handling/gest, reaktion och modifikation av ton. Studiens resultat visar att emotikoner endast förekommer i enstaka fall i materialet från 2012 och inte alls i materialet från 2022. Användningen av emojier har däremot ökat avsevärt mellan 2012 och 2022. I materialet från 2012 fyller emotikoner och emojier liknande funktioner, vilka främst är som modifikation av ton och som reaktion. Den vanligaste emojifunktionen i materialet från 2022 är som handling/gest. Resultatet visar en mer varierad användning av emojier i form av typ, placering och funktion 2022 jämfört med 2012. Den breddade användningen indikerar att emojin fortfarande är aktuell och användbar för svenska sociala media-användare 2022. Dekaler finns endast representerade i materialet från 2022 och den vanligaste funktionen är som reaktion på tidigare innehåll. Dekaler används fortfarande i mindre utsträckning än emojier 2022, men det finns indikationer som tyder på att dekalen kommer att följa samma utvecklingskurva som dess föregångare och öka i popularitet över tid.

Syftet är att undersöka hur ett antal gymnasielärare som undervisar i svenska ser på datortillgång och datoranvändning, samt vilka krav de ställer på elevernas datoranvändning i kursen Svenska A. Undersökningen genomfördes via en webbenkät, vilken distribuerades under mars 2009. Resultatet av webbenkäten ställs mot beskrivningar av förutsättningar för skrivande och aktuella styrdokument. Tillgången på lärardatorer är otillräcklig och tillgången på elevdatorer är ännu mera otillräcklig. Datormedierad kommunikation används för att effektivisera undervisningen och för att nå eleverna med information. En majoritet av lärarna i undersökningen har inte erbjudits kompetensfortbildning inom området datormedierad kommunikation av sin arbetsgivare. I kursen Svenska A erbjuds eleverna varierande datortillgång, allt från varje lektion till en gång per kurs. Lärarnas krav på elevernas datorkompetens i kursen varierar mellan ”inga krav” och omfattande krav. I diskussionen belyser jag hur ny teknik assimileras av skola och undervisning och sätter in mina resultat i en tidskontext. / The purpose of my investigation is to study the view of supply of computers and the use of computers among a num¬ber of senior high school teachers, teaching Swedish. I also investigate their demands on pupils and their use of computers in the course “Svenska A”. My web inquiry was distributed during March 2009. The results of the inquiry have been compared with descriptions of requirements for writing and with former and present curricula. The supply of computers for teachers is insufficient and the supply of computers for pupils is even more so. Communication mediated by computer is being used to give information to pupils and to make teaching more efficient. A majority of the teachers have not been offered further training by their employers within the field of communication mediated by computer. In the course “Svenska A” pupils are being offered to use computers in varying degrees, from once per course till every lesson. The teachers’ claims on the pupils’ competence in their use of computers vary from “no demands” to wide demands. In the discussion I shed light on how new technology is being assimilated by schools and education. I also insert my results in a context of time.

Emojis can be ambiguous, even when used within one and the same language and geographic region, but they are also a globally accessible language in computer-mediated communication. This paper aims to examine if emoji usage across five different national varieties of English (American, English, Australian, Indian, and Nigerian), geographically located on five different continents, exhibits similar pragmatic functionality and sentiment. To achieve this aim, an analysis was made into the usage of three of the most frequently used emojis in tweets written by users from these five English-speaking countries. The number of tweets analyzed is 50 per selected emoji per selected variety of English, for a total of 750 tweets. The analytical process was to qualitatively determine the pragmatic function and sentiment the selected emoji exhibited in tweets. The results indicated that the pragmatic functionality and sentiment of the targeted emojis across the samples were generally similar, especially for Loudly Crying Face, but also for Face with Tears of Joy, whereas Sparkles showed more individual differences across the samples. A substantial finding was that it was possible to analyze facial and non-facial emojis in the same way. / Emojis kan vara tvetydliga, även inom samma språk och geografiska region, men de utgör också ett globalt tillgängligt språk inom datorförmedlad kommunikation. Syftet med uppsatsen är att fastställa om användningen av emojis inom fem olika nationella varianter av engelska (amerikansk, engelsk, australiensk, indisk, och nigeriansk), geografiskt lokaliserade på fem olika kontinenter, uppvisar liknande pragmatisk funktionalitet och attityd. För att uppnå syftet analyserades användningen av tre av de mest använda emojisarna i tweets skrivna av användare från dessa fem engelsktalande länder. Antalet tweets som har analyserats är 50 per utvald emoji per nationell variant av engelska, sammanlagt 750 tweets. Den analytiska processen var baserad kring att bestämma den pragmatiska funktionen och den attityd som de utvalda emojisarna uppvisade i tweets. Resultatet indikerade att den pragmatiska funktionaliteten och attityden hos de utvalda emojisarna var generellt sett snarlika över urvalen, speciellt för Ljudligt gråtande ansikte, men även för Ansikte med tårar av skratt, medan Glitter påvisade mer individuella skillnader över urvalen. En betydande upptäckt var att det var möjligt att analysera faciala och icke-faciala emojisar på samma sätt.

No description available.

No description available.