Contractual penalty as an instrument of confirming a debt in commercial relations. The Master degree's thesis is concerned with contractual penalty. The topic was chosen because contractual penalty has been an important often-used instrument of confirming debts for many years. Through its functions, it contributes to compliance with the fundamental principle of private law - "pacta sunt servanda". The aim of the study is to analyse and assess contractual penalty on the basis of valid Czech law, related judicial decisions and professional literature chiefly with the use of language, logical, systematic and teleological method of legal reasoning. The text is based on the Act No. 89/2012 Coll., The Civil Code, which is to become effective on 1st January 2014. The Act's legal rules are compared to the former ones so that the changes of law can be described as a result of recodification of private law. The thesis is focused on the most important and the most discussed issues regarding contractual penalty. Chapter one is devoted to general characterization of contractual penalty with respect to its functions and accessory character. Chapter two deals with the prerequisites for commencement of the claim on contractual penalty - a valid and proper agreement on contractual penalty and a breach of the secured...

<p>Denna uppsats ger inblick i pedagogers, läroplanskrivares, lärares och elevers syn på begreppet självständighet. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i vad som händer under tiden efter att en elev stött på problem till dess den fått handledd vägedning i ämnet slöjd. Självständighetsbegreppet står i centrum för uppsatsens framställning.</p>

<p>The aim of this study was to learn how students in specialist nurse education with direction towards nurse anaesthetist experienced tutorial given during their specialist placement.  The chosen method of the study was qualitative interview with phenomenological approach. Twelve nurse anaesthetist students were interviewed about their experiences during their placement at operation wards. The interviews were transcribed and analyzed according to Giorgios (1985) analyze method. The result showed that the students considered that a well functioned tutorial was essential for a successful clinic placement. The tutorial considered as satisfactory if the student and the tutor managed to have good communication and a good relation with each other. The students self-confidence could sometimes feel reduced when they experienced that the position as a student collided with their former profession identity as a nurse. Many different categories of students compete of the space around the patient, the student considered that fact as an obstacle in their education. Through confirmation on a regular bases and feedback from the tutor the student could gain self-confident, and thereafter gain the ability to perform independent. The students experienced mixed feelings at the prospect of their upcoming profession and the view of themselves as future tutors.Conclusion: The students' experience of tutoring during specialist nurse education with direction towards nurse anaesthetist shows that tutorial of good quality is essential to a successful clinic placement.</p><p> </p><p>Keywords: nursing instructors, clinical educators, nurse education, critical care, confirming, students, experience.<strong> </strong></p> / <p>Syftet med denna studie var att undersöka vilka upplevelser studenter i specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning anestesisjukvård hade av handledning under verksamhetsförlagd utbildning, VFU. Som metod valdes kvalitativ intervju med fenomenologisk ansats. Tolv studenter i specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning anestesisjukvård intervjuades om sina upplevelser av handledning under VFU. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt Giorgios (1985) analysmetod. Resultatet visade att studenterna ansåg att välfungerande handledning var viktig för en lyckad klinisk utbildning. Handledningen upplevdes som tillfredsställande om student och handledare lyckades få en bra kommunikation och god relation till varandra. Självförtroendet kunde stundtals upplevas som nedsatt då studenterna upplevde att rollen som student ofta kolliderade med den tidigare yrkesidentiteten som sjuksköterska. Många studentkategorier konkurrerar om utrymmet runt patienten, och studenterna upplevde det som hindrande i utbildningen. Genom regelbunden bekräftelse och feedback från handledaren kunde studenterna tillägna sig självförtroende, och därmed öka förmågan till självständigt arbete. Studenterna upplevde blandade känslor inför sin kommande ansvarsfulla yrkesroll och utsikten att själva i framtiden fungera som handledare. Slutsats: Studenters upplevelser av handledning under specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning anestesisjukvård visar att handledning av god kvalitet har stor betydelse för en lyckad klinisk utbildning.</p>

Denna uppsats ger inblick i pedagogers, läroplanskrivares, lärares och elevers syn på begreppet självständighet. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i vad som händer under tiden efter att en elev stött på problem till dess den fått handledd vägedning i ämnet slöjd. Självständighetsbegreppet står i centrum för uppsatsens framställning.

This study is exploratory in nature and focuses on the relation between the individual and macrosystems by investigating the link between African Americans’ fear of confirming stereotypes and their experience with symptoms and treatments for social anxiety. This study hypothesizes that 1) among a sample of African Americans diagnosed with social anxiety, there will be a significant, positive relationship between African-Americans’ self-reported concerns over confirming stereotypes relevant to both social anxiety and their own self-reported levels of social anxiety, 2) significantly more African Americans will drop-out of therapy than Caucasians, 3) amongst African Americans, significantly more will drop out of group therapy than individual therapy, 4) the racial composition of the group will matter, such that more African Americans will drop out of groups where they are the only African American participant, compared to if there are other African Americans in the group, and 5) the presence of an African American co-therapist will impact attrition from group treatment, with higher attrition rates in groups without an African American co-therapist, compared to if there is one. Thirty-four participants, 23 females and 11 males, who self-identified as African Americans and forty-four participants, 23 females and 21 males, who self-identified as Caucasian took part in this study. Results did not show a relation between stereotype confirmation concern and social anxiety. Regarding attrition, results showed that significantly more African Americans dropped out of therapy than Caucasians. Additionally, more African Americans dropped out of group therapy than individual therapy. There was no impact of therapist ethnicity or the presence of other African Americans on attrition rates, though these tests were underpowered.

The aim of this study was to learn how students in specialist nurse education with direction towards nurse anaesthetist experienced tutorial given during their specialist placement.  The chosen method of the study was qualitative interview with phenomenological approach. Twelve nurse anaesthetist students were interviewed about their experiences during their placement at operation wards. The interviews were transcribed and analyzed according to Giorgios (1985) analyze method. The result showed that the students considered that a well functioned tutorial was essential for a successful clinic placement. The tutorial considered as satisfactory if the student and the tutor managed to have good communication and a good relation with each other. The students self-confidence could sometimes feel reduced when they experienced that the position as a student collided with their former profession identity as a nurse. Many different categories of students compete of the space around the patient, the student considered that fact as an obstacle in their education. Through confirmation on a regular bases and feedback from the tutor the student could gain self-confident, and thereafter gain the ability to perform independent. The students experienced mixed feelings at the prospect of their upcoming profession and the view of themselves as future tutors.Conclusion: The students' experience of tutoring during specialist nurse education with direction towards nurse anaesthetist shows that tutorial of good quality is essential to a successful clinic placement.   Keywords: nursing instructors, clinical educators, nurse education, critical care, confirming, students, experience. / Syftet med denna studie var att undersöka vilka upplevelser studenter i specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning anestesisjukvård hade av handledning under verksamhetsförlagd utbildning, VFU. Som metod valdes kvalitativ intervju med fenomenologisk ansats. Tolv studenter i specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning anestesisjukvård intervjuades om sina upplevelser av handledning under VFU. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt Giorgios (1985) analysmetod. Resultatet visade att studenterna ansåg att välfungerande handledning var viktig för en lyckad klinisk utbildning. Handledningen upplevdes som tillfredsställande om student och handledare lyckades få en bra kommunikation och god relation till varandra. Självförtroendet kunde stundtals upplevas som nedsatt då studenterna upplevde att rollen som student ofta kolliderade med den tidigare yrkesidentiteten som sjuksköterska. Många studentkategorier konkurrerar om utrymmet runt patienten, och studenterna upplevde det som hindrande i utbildningen. Genom regelbunden bekräftelse och feedback från handledaren kunde studenterna tillägna sig självförtroende, och därmed öka förmågan till självständigt arbete. Studenterna upplevde blandade känslor inför sin kommande ansvarsfulla yrkesroll och utsikten att själva i framtiden fungera som handledare. Slutsats: Studenters upplevelser av handledning under specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning anestesisjukvård visar att handledning av god kvalitet har stor betydelse för en lyckad klinisk utbildning.

<p>En av vårdgivarens viktigaste uppgift i undervisningen är att motivera patienter med kronisk sjukdom till förändring av levnadsvanor. Syftet med c-uppsatsen var att belysa faktorer i undervisningen av patienter med diabetes mellitus typ 2 som påverkar motivationen att ändra levnadsvanor. Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie. Vid granskning av de vetenskapliga artiklarna användes SAUK-modellen som teoretisk referensram. Resultat: Undervisning kort tid efter diagnos och individualiserad undervisning med tillåtande dialog hjälper patienten att bli motiverad. Vårdgivaren ska fokusera på patientens personliga förståelse om sin sjukdom och ha insikt om att patienter har olika utgångslägen gällande i vilket stadium de befinner sig i angående motivation till förändring av levnadsvanor. Kompanjonskap mellan vårdgivare och patient är av betydelse för att patienten ska klara av att integrera sjukdomen i det dagliga livet och uppnå självkompetens. Slutsatsen är att det finns faktorer i undervisningen av patienter med diabetes mellitus typ 2 som påverkar motivationen att ändra levnadsvanor. Bekräftande omvårdnad i undervisningen får patienten att känna sig sedd, hörd och tagen på allvar vilket ökar motivationen att ändra levnadsvanor. Förändring av levnadsvanor är nödvändigt och undervisningen av patienter ska medverka till att sena komplikationer undviks. Vidare forskning vore önskvärt om huruvida SAUK-modellens bekräftande omvårdnad kan implementeras i den svenska hälso- och sjukvården.</p>

En av vårdgivarens viktigaste uppgift i undervisningen är att motivera patienter med kronisk sjukdom till förändring av levnadsvanor. Syftet med c-uppsatsen var att belysa faktorer i undervisningen av patienter med diabetes mellitus typ 2 som påverkar motivationen att ändra levnadsvanor. Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie. Vid granskning av de vetenskapliga artiklarna användes SAUK-modellen som teoretisk referensram. Resultat: Undervisning kort tid efter diagnos och individualiserad undervisning med tillåtande dialog hjälper patienten att bli motiverad. Vårdgivaren ska fokusera på patientens personliga förståelse om sin sjukdom och ha insikt om att patienter har olika utgångslägen gällande i vilket stadium de befinner sig i angående motivation till förändring av levnadsvanor. Kompanjonskap mellan vårdgivare och patient är av betydelse för att patienten ska klara av att integrera sjukdomen i det dagliga livet och uppnå självkompetens. Slutsatsen är att det finns faktorer i undervisningen av patienter med diabetes mellitus typ 2 som påverkar motivationen att ändra levnadsvanor. Bekräftande omvårdnad i undervisningen får patienten att känna sig sedd, hörd och tagen på allvar vilket ökar motivationen att ändra levnadsvanor. Förändring av levnadsvanor är nödvändigt och undervisningen av patienter ska medverka till att sena komplikationer undviks. Vidare forskning vore önskvärt om huruvida SAUK-modellens bekräftande omvårdnad kan implementeras i den svenska hälso- och sjukvården.

Bakgrund: Missfall räknas som den vanligaste graviditetskomplikationen. Kvinnors omvårdnadsbehov efter missfall består av både fysiska och psykiska aspekter. Känslor av skuld, förlust, tomhet och sorg uppkom och ofta kvarstod känslorna under en längre tid. Kvinnorna som fått missfall upplevde ofta att deras omvårdnadsbehov inte tillgodosetts adekvat. Sjuksköterskans kompetensområde innefattar tillgodoseende av både fysiska och psykiska omvårdnadsbehov. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter och omvårdnadsbehov vid missfall. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar som granskats med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Resultatet av denna litteraturöversikt visar att erfarenheten av att genomgå ett missfall påverkar kvinnan psykiskt, fysiskt och socialt. Resultatet indelades i två huvudteman; Känslomässiga erfarenheter vid missfall och Vårderfarenheter vid missfall, med tre underkategorier; Behov av bekräftande bemötande, Behov av stöd och Behov av information. Diskussion: Diskussionen behandlade bland annat hur en god vård skall kunna uppnås genom exempelvis empatiskt bemötande, förståelse för sorg och skuld samt information. Vidare fördes diskussion kring hur den teoretiska modellen för bekräftande omvårdnad, SAUK, kan användas för att skapa en optimal omvårdnad efter missfall. Målet med att använda SAUK-modellen är att kvinnan ska kunna bearbeta missfallet och låta den händelsen bli en del av hennes liv. / Background: Miscarriage is counted as the most common pregnancy complication. Women's nursing needs after miscarriage consists of both physical and mental aspects. Feelings of guilt, loss, emptiness and grief arose and the feelings often persisted for a long time. The women who miscarried often experienced that their nursing needs were not met adequately. The nurse's competence includes satisfying of both physical and psychological nursing needs. Aim: To describe women's experiences and needs of care after miscarriage. Methods: A literature study based on eleven scientific papers, which have been examined using a content analysis. Results: The result of this study shows that the experience of undergoing an abortion affects women psychologically, physically and socially. The results were divided into two main themes; Emotional experiences of miscarriage and Care experiences of miscarriage, with three sub-categories; Need of confirming nursing, Need of support and Need of information. Discussions: The discussion dealt with matters such as how good care is to be achieved through for example empathetic attitude, understanding of grief and guilt, and information. Further discussion of how the theoretical model for confirming nursing, SAUK, can be used to create optimal nursing after miscarriage. The goal of using the SAUK-model is to enable the woman to process the miscarriage and allow the incident to become part of her life.

本文的研究範圍，著重在1983年與1993年修訂統一慣例中對於 ，尤其是開 狀銀行、保兌銀行，與通知銀行部份的有關規定蛂A至於信用狀中的其他 被指定銀行，如讓購銀行、付款銀行□獢B補償銀行、押匯銀行等，僅做 簡要的敘述並未深入討論 蚺摮漸□雯虷傢鷃□瘙q事信用狀交易的功 能、利益、風險與h。然後討論1983修訂統一慣例對於有關銀行地位的規 定，主韘b開狀、保兌、通知銀行，至於其他被指定銀行僅做概略性簸扆u 個案討論各國對於信用狀所引起相關的判決先例檢視統熙W定。然後針 對1993年 4月修訂並自1994年 1月 1日起生效~統一慣例，對於銀行地位 的規定變動的部份做討論。最後就峇@慣例對於未規定的信用狀生效及信 用狀準據法的問題做一 蚺憟D要針對國際商會所制定的信用狀統一 慣1983與1993年兩允鴭韟傢鷃□瘜‘鱆熙W定做討論，並參酌1933、1951 、1962~等各次修訂有關部份的變動情況，但對於信用狀各當事人間鰜Y以 及備受爭議的信用狀的法律性質，不做探討。