Arbetslivet kan vara en plats där man får utveckla sin kompetens, möta och samspela med människor. Dock är inte allt frid och fröjd för alla i arbetslivet, det finns lagar som ska följas för att upprätthålla en god arbetsmiljö som inte alltid efterlevs. I ett land som Sverige finns det också en stor mångfald i arbetslivet med olika bakgrunder. När man är del av den mångfalden kan man också bli den som sticker ut då man inte tillhör majoriteten. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka rasifierade kvinnors erfarenheter av diskriminering och mikroaggressioner på arbetsplatsen, samt vilka olika strategier kvinnorna utvecklar för att hantera mikroaggressioner. Med ett socialpsykologiskt betraktelsesätt studeras detta med hjälp av teorier om postkolonialism och social identitet. Utöver teorierna inkluderas även begrepp såsom intersektionalitet, coping och mikroaggressioner. Tio semistrukturerade intervjuer med rasifierade kvinnor i åldrarna 20 till 40 år som har erfarenhet av vårt valda fenomen genomfördes. Resultaten visar att de flesta svarande beskrev att etnisk diskriminering förekom "under ytan". Det förekom synliga mikroaggressioner riktade mot deras etniska bakgrund som skämtkommentarer med rasistiska undertoner. De upplevde även en kombination av båda aspekterna, men det har varit avgörande beroende på sammanhanget. Copingstrategier, emotionella och konfronterande, var ett alternativ som våra respondenter använde när det kom till att hantera svåra situationer på jobbet. Resultatet indikerade också att de intersektionella positionerna kön och etnicitet haft en betydande roll för hur kvinnorna har blivit behandlade. / Worklife can be a place where you can develop your skills, meet and interact with people. However, not everything is peace and joy for everyone in the worklife, there are laws that must be followed to maintain a good working environment that is not always complied with. In a country like Sweden, there is also a great diversity in working life with different backgrounds. When you are part of that diversity, you can also be the one who stands out as you do not belong to the majority. The purpose of this qualitative study is to examine racialized women's experiences of discrimination and microaggression in the workplace, as well as the different strategies women develop to deal with microaggression. With a social psychological approach, this is studied with the help of theories of postcolonialism and social identity. In addition to the theories, concepts such as intersectionality, coping and micro-aggressions are also included. Ten semi-structured interviews were conducted with racialized women aged 20 to 40 who have experience of our chosen phenomenon. The results show that most respondents described that ethnic discrimination existed "below the surface". There were visible micro-aggressions directed at their ethnic background as joke comments with racist undertones. They also experienced a combination of both aspects, but it has been crucial depending on the context. Coping strategies, emotional and confrontational, were an option that our respondents used when it came to dealing with difficult situations at work. The results also indicated that the intersectional positions of gender and ethnicity played a significant role in how women were treated.

Bakgrund: Patienter med ätstörningar påträffar många svårigheter i mötet med vården och under behandling. Bristande kunskap och förståelse för ätstörningssjukdomar kan medföra ökat lidande för patienterna och forskning visar på att många patienter upplever sig missförstådda. Syfte: Att sammanställa forskning om patienters upplevelse av att leva med en ätstörningssjukdom.Metod: Litteraturstudie baserad på tio artiklar med kvalitativ ansats som analyserades tematiskt. Resultat: Resultatet mynnade i fyra slutgiltiga teman, Att ha kunskap, Att ha eller att inte ha kontroll, Att anpassa sig och Att begränsas i det dagliga livet. Resultatet visar att vårdpersonal behöver ha specifik kunskap om ätstörningssjukdomar, i mötet med patienter med ätstörningar. Patienterna utvecklade sin ätstörningssjukdom som ett resultat av känslor av att inte ha kontroll. Att styra sitt matintag och sin vikt, gav patienterna en känsla av att ha kontroll i sina liv. Paradoxalt ledde de begränsade metoderna till slut till att patienterna förlorade sin kontoll. För att kunna tillfriskna helt från sin sjukdom, utvecklade patienterna olika copingstrategier. Konklusion: Patienter med ätstörningar kan uppleva att deras sjukdom påverkar deras liv på olika sätt. Patienterna kan uppleva bristande kunskap och förståelse från både sjukvårdspersonal och sin omgivning, begränsningar i sitt dagliga liv och en känsla av förlust av kontroll, vilket kan medföra ett större lidande för patienten. För att kunna anpassa sig till ett liv utan ätstörningssjukdom, kan patienterna utveckla alternativa copingstrategier. / Background: Patient’s with eating disorders encounter many difficulties in the meeting of health care services and during recovery. Lack of knowledge and understanding could entail more suffering for the patients and earlier research show that many patients experience being misunderstood. Aim: To compile research about patient’s experiences of living with an eating disorder. Method: Literature review based on ten qualitative articles that was analysed thematicly.Results: The result culminated into four final themes; To have knowledge, To have or not to have control, To adjust and To be limited in daily life. Caregiver’s specific knowledge was identified as a crucial aspect in the meeting with patients struggling with eating disorders. The patients developed their disease as a result of feelings of not being in control. Having total and utter grasp of their food intake and weight, gave the patients a sense of control in their life. Paradoxically the restraining methods led to the patients losing their control. To be able to fully recover from their disease, the patients developed coping strategies. Conclusion: Eating disorder patients can experience that their disease affects their life in different ways. Patients can experience lack of knowledge and understanding in both health care personnel and their surrounding, limitations in their daily life and a feeling of losing control, which can result in a greater suffering for the patients. To adjust to a life without eating disorders, the patients can develop alternative coping strategies.

Syftet med denna studie var att förstå de strategier som användes av socialsekreterarna i hanteringen av en stor arbetsbelastning och undersöka deras nivå av känsla av sammanhang i hanteringen av nätverksfamiljehemsplaceringar av ensamkommande barn under 2015 och 2016. Studien varkvalitativ, och vårt empiriska material bestod av semistrukturerade intervjuer.Åtta socialsekreterare från sju mindre kommuner och två socialsekreterare från störrekommuner i södra Sverige, alla med erfarenhet av att arbeta med ensamkommande barn, deltog i vår studie. Vår ambition var att förstå hur, trots den stora arbetsbelastningen, socialsekreterarna hanterade sin arbetssituation. Vi försökte förstå de strategierna som bidrog till att göra det möjligt för socialsekreterarna att stanna kvar på sitt arbete trots omständigheterna. Vi fann att alla socialsekreterarna som intervjuades i vår studie hade en hög känsla av sammanhang som hjälpte dem att göra deras arbete meningsfullt och hanterbart. Den vanligaste coping strategi som socialsekreterarna använde sig av för att hantera deras arbetssituation var genom att sänka sina ambitioner och acceptera att deras arbete nådde en "good enough" standard. Socialsekreterare med stor arbetslivserfarenhet tenderade också att hantera den högre arbetsbelastningen mer framgångsrikt genom att acceptera, att trots att de inte alltid kunde följa rutiner och riktlinjer var avsikten fortfarande att göra gott i en svår situation. / The aim of this study was to create an understanding of the strategies used by the social workersin order to handle a large workload and to examine their level of sense of coherence intheir handling of kinship foster care placements of unaccompanied children in the years 2015and 2016. The study was qualitative, and our empirical material consists of semi-structuredinterviews. Eight social workers from seven smaller municipalities and two social workersfrom larger municipalities in southern Sweden, all with experience of working with unaccompaniedchildren, have participated in our study. Our ambition was to understand how, despitethe large workload, the social workers handled their situation. We have tried to create an understandingof the strategies that contributed to make it possible for the social workers to remainat work despite the circumstances. We have found that all the social workers interviewedin our study had a high sense of coherence that helped them make their work understandableand manageable. The most common coping strategy the social workers used was tolower their ambitions and accept that their administration reached “good enough” to handletheir workload. Social workers with a lot of work experience also tend to be able to handle ahigh workload more successfully by accepting that, in spite of not always being able to abideby routines and procedures, the intention is still to do good in a bad situation.

The objectives of this study were to investigate: (1) elite Swedish football players use of coping strategies, (2) their goal orientations, and (3) the relationship between their goal orientation profiles and use of coping strategies. Participants were 83 male elite Swedish football players. The Perception of Success Questionnaire and COPE inventory were administered to meet the objectives. Results showed a significant interaction effect between athletes’ task and ego goal orientations and their use of planning. Athletes’ with a HT/LE profile (3.06 ± 0.36; M ± SD) used frequently more planning than athletes’ with a LT/LE profile (2.59 ± 0.51). Moreover, athletes’ high in task (2.71 ± 0.37) used more problem-focused strategies than athletes low in task (2.54 ± 0.33), and athletes’ low in ego (2.31 ± 0.24) used more emotion-focused strategies than athletes’ high in ego (2.17 ± 0.27). Results are discussed in relation to previous research of achievement motivation and athletes’ use of coping strategies. / Syftet med föreliggande studie var att undersöka: (1) svenska elitfotbollsspelares användande av coping strategier, (2) deras målorienteringar, och (3) relationen mellan deras målorienteringsprofiler och användande av coping strategier. Urvalet bestod av 83 manliga svenska elitfotbollsspelare. Studiens syften undersöktes med hjälp av The Perception of Success Questionnaire och COPE inventory. Resultaten visade en signifikant interaktionseffekt mellan idrottarnas task och ego orienteringar och användande av planering. Idrottare med en HT/LE profil (3.06 ± 0.36; M ± SD) använde sig av mer planering än idrottare med en LT/LE profil (2.59 ± 0.51). Vidare använde idrottare med en hög task-orientering (2.71 ± 0.37) sig av mer problem-fokuserade strategier än idrottare med en låg task-orientering (2.54 ± 0.33) och idrottare med en låg ego-orientering (2.31 ± 0.24) använde mer emotions-fokuserade strategier än idrottare med en hög ego-orientering (2.17 ± 0.27). Resultaten har diskuterats i relation till tidigare forskning inom prestationsmotivation och idrottares coping strategier.

The purpose of the study is to seek an understanding of social workers experiences in working with children who have witnessed violence. The study aims to study and analyze what efforts the social services offer children who have witnessed violence, and what difficulties there are for social workers to help children who have witnessed violence, with the ambition to increase knowledge about what support children who have witnessed violence receive from social services and whether there are factors experienced that make it more difficult for social workers to work with children who have witnessed violence. To answer this purpose, the following questions were asked: According to the social workers, how are children affected by witnessing violence? How does the social service work with these consequences and what support does the social service offer to children who have witnessed violence? According to the social workers, what are the obstacles to being able to give children that support after they have witnessed violence? To pursue the study, we chose to do a qualitative method and we interviewed five social workers. The essay's results show that the social workers think that the consequences of witnessing violence are very different for each child. But there is a common picture among the social secretaries that children who witness violence are exposed to great psychological stress. It will also have a negative effect on the children's social, mental and physical well-being. Several times the child has their basic safety removed. The study also shows that social workers experience that they can not always help the children although they want to and believe that the children are in need of help. The result has been analyzed using theories about coping and street level bureaucracies. The coping strategies were mainly helpful in analyzing the first question regarding children's consequences. Street level bureaucracies were especially helpful in explaining the support provided by social workers to children and the obstacles that may exist in helping children who have been subjected to violence and who have adopted the various coping strategies.

Syftet med denna studien var att undersöka huruvida den glutenfria dieten förceliakipatienter påverkar det dagliga livet. Frågeställningen är: Hur är det att somvuxen leva med celiaki i vardagen? Hur påverkar kostomläggningen ochtillgänglighet av glutenfri kost det dagliga livet och den privata ekonomin? Elvavetenskapliga artiklar granskades och resultaten i dem tematiserades i fem olikateman. Dessa teman var måltider i hemmet, måltider utanför hemmet, vardagslivetoch sociala aktiviteter, copingstrategier samt ekonomi och tillgänglighet.Resultaten diskuteras med Carnevalis omvårdnadsmodell som teoretiskreferensram. Celiakipatienters inre och yttre resurser balanseras mot kraven somfinns för att klara det dagliga livet. Det visade sig att celiakin och den glutenfriadieten påverkade flera situationer i det dagliga livet. Det upplevdes som svårt attfölja en diet och samtidigt ha ett problemfritt socialt liv, mycket spontanitetförsvann och mycket planering krävdes. Dessutom fann författarna enkönsskillnad i upplevelsen av vad den glutenfria dieten innebar och inkräktade på.I diskussionen berörs framtida värden där sjuksköterskans behov av kunskap tasupp. Slutsatsen baseras på resultaten från de vetenskapliga artiklar som används istudien. / The aim in this study was to make research into whether the gluten-free diet forceliac patients influences their daily life. The issue is: How is it to live with celiacdisease in everyday life as an adult? How does the change in diet and availabilityof gluten-free products influence the everyday life and the private economy?Eleven scientific articles were studied and the results in them is presented in fivedifferent themes. These themes were meal times at home, meal times outside thehome, the everyday life and social activities, coping strategies and economy andavailability. The results are discussed with Carnevali´s model of nursing astheoretical frame of reference. Celiac patients inside and outside resources isbalanced against the requirements necessary to handle daily life. The resultsshowed that the gluten-free diet itself influenced the daily life in severalsituations. The celiac patients experienced difficulties in following the diet and atthe same time having a social life without any trouble A lot of spontaneity wasreplaced by a lot of planning. Moreover, the authors found a sex difference in theexperience of the influence of the gluten-free diet meant and trespassed on. In thediscussion, the future value of nurses knowledge of celiac disease is mentioned.The conclusion is based on the results from the scientific articles that are used inthe study.

Stress hos sjuksköterskor är vanligt förekommande vilket kan påverka arbetsförmågan och leda till en försämring i omvårdandskvalitén. Arbetsklimatet gör att sjuksköterskor oavsett arbetslängd funderar över att lämna yrket alternativt valt att lämna. Samtidigt är det brist på sjuksköterskor i Sverige och majoriteten av arbetsgivare är i behov av att anställa sjuksköterskor på grund- och specialistnivå. Syftet med studien var att beskriva stresshanteringsmetoder för att minska arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor. Studien var en systematisk litteraturöversikt som inkluderat 24 studier som publicerats på engelska mellan 2010–2018 med hög och medel vetenskaplig kvalité. Resultatet identifierade tio stresshanteringsmetoder som kunde minska arbetsrelaterad stress och tre tillvägagångssätt påvisades. Reducera stressorer på arbetsplatsen; Organisationförändringar och utbildning i vård av äldre. Hitta metoder för att anpassa sig till stressfulla miljöer; Coping strategier. Interventioner med stresshanteringsmetoder; Avslappningsövningar, BREATHE, Mindfulness, PAR, Resilience training program, Self-help through mobile phone och Stressmanagement program. Sjuksköterskor kan möjligtvis stärka sitt empowerment med välvalda coping strategier där sjuksköterskan tar kontroll över sina handlingar och känslor. Förstärkning av begriplighet och hanterbarhet enligt Antonovskys teori om KASAM kan eventuellt stärkas med sex av stresshanteringsmetoder från resultatet. I syfte att stärka sjuksköterskors meningsfullhet bör gemensamma värderingar stärkas bland sjuksköterskor i olika arbetsgrupper. Meningsfullhet bidrar till motivation och engagemang samt gör att stress tolkas som utmaningar värda att investera energi i.

Forskning visar att skolkuratorsyrket bär på stora risker för stressrelaterad ohälsa. Det viktiga yrket beskrivs i denna studie utifrån hur yrkesstress påverkar skolkuratorers välbefinnande, och i relation till hur stressutmaningarna kan hanteras. Studien har genom djupintervjuer av verksamma skolkuratorer försökt finna förståelse i deras yrkesverklighet. Deras upplevelser har tolkats utifrån krav-kontroll-stödmodellen och coping-strategier. Studien har analyserats med hjälp av den tematiska analysen, där sex centrala teman avseende stress och coping har presenterats. Resultatet visar en ständigt närvarande yrkesstress vars effekter har visat sig kunna ha negativ påverkan för välbefinnandet. Samtidigt visar även studien hur skolkuratorerna upplever stolthet i att hjälpa människor till ett bättre liv, vilket visat sig kunna öka välbefinnande. Studien redogör även för hur skolkuratorsyrket upplevs som ständigt ofärdigt, vilket leder till en känsla av otillräcklighet. Känslan visade sig utgöra en stor stressfaktor, där både kuratorerna själva och deras arbetsplats hantera stressutmaningen. Att aktivt använda coping-strategier har enligt studien tolkats vara av stor vikt utifrån kuratorsyrkets oförutsägbarhet. Vidare fann studien att skolkuratorer hanterar yrkesstress med hjälp av både emotionsfokuserad- och problemfokuserad coping. Resultatet visade dock att emotionsfokuserade coping-strategier utgjorde en något viktigare nyckel till stresshantering, då strategierna bidrog till motivation och styrka i relation till arbetsbelastningen. Sammanfattningsvis fördjupar studien förståelsen kring skolkuratorers yrkesstress och coping-strategiers roll.

The purpose of this thesis is to investigate what type of work-related stress that social workersexperience in working with abused children and how they handle this stress. The study uses the qualitative method approach, which has conducted interviews with six social workers who are professionals in three different municipalities in Stockholm. The results of the interviews were further analyzed using coping theory, which is the theoretical methodology of the study. It was clear from the results that all interviewees experienced feelings of, for instance, grief and anger while working with abused children. They also stated that the interaction with this group of children; and the organization's workload; added different types of work-related stress. Despite the help of long work experience, the majority of the interviewees have managed to acquire different strategies for coping with the work with these children. Strategies such as support from colleagues, managers, self-care, and relaxing from work were consistent aspects; in the results for dealing with work-related stress.

No description available.