Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / While evidence suggests that the mental health consequences of coronavirus disease 2019 (COVID-19) can persist for several months following infection, little is known about the longer-term mental health consequences and whether certain sociodemographic groups may be particularly impacted. The study objectives were to characterize the longer-term mental health consequences of COVID-19 infection and examine whether such consequences are more pronounced in Black people and people with lower socioeconomic status. 277 Black and White adults (age ≥ 30 years) with a history of COVID-19 (cases; tested positive ≥ 6 months prior to participation) or no history of COVID-19 infection (controls) completed a 45-minute online questionnaire battery. Unadjusted t-tests revealed that cases had greater depressive (d = 0.24), anxiety (d = 0.34), PTSD (d = 0.32), and insomnia (d = 0.31) symptoms than controls. These differences remained significant for symptoms of anxiety, PTSD, and insomnia after adjusting for age, sex, race, education, income, and smoking status. No case-control differences were detected for perceived stress and general psychopathology. Cases had more than double the odds of clinically significant symptoms of anxiety (OR = 2.22) and PTSD (OR = 2.40). Case-control status was more strongly and positively associated with depressive, anxiety, PTSD, perceived stress, and general psychopathology symptoms at lower education levels. Race and income were not moderators of the relationships. The mental health consequences of COVID-19 may be significant, widespread, and persist for at least 6 months after infection, and people with lower education levels may face a greater burden of these consequences.

Bakgrund: Psykisk hälsa är grundläggande för människors förmåga att tänka, interagera med varandra, fungera i samhället samt uppleva en meningsfull vardag. Covid-19 var en bekräftad pandemi den 11 mars 2020. En pandemi innebär att ett virus sprids över världen under samma tidsperiod. Graviditet kan beskriva som en process, ett ansvarstagande, ett mirakel, bildande av familj eller som det mest värdefulla i livet. Under en graviditet ändras kropp och hormoner vilket leder till att gravida kvinnor ofta känner sig mer känslosamma. Roys adaptionsmodell handlar om att anpassa sig till en miljö som ständigt förändrar sig. Psykisk ohälsa hos den gravida kvinnan kan ge allvarliga konsekvenser hos mamman. Syfte: var att beskriva hur covid-19 påverkat gravida kvinnors psykiska hälsa. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och identifierades genom tio artiklar från två olika databaser till resultatet. Resultat: Resultaten från artiklarna kategoriserades i en tabell med teman som inkluderade; oro, stress nedstämdhet och psykisk hälsa. Covid-19 pandemin påverkade de gravida kvinnorna negativt under pandemin. Konklusion: Denna studie kan ge en inblick över hur sårbara grupper prioriterades bort under en tid av ovisshet och bör beaktas i liknande situationer i framtiden. / Background: Mental health is fundamental for people's ability to think, interact witheach other, function in society and experience a meaningful everyday life. Covid-19was a confirmed pandemic on March 11, 2020. A pandemic means that a virusspreads across the world during the same timeperiod. Pregnancy can be described as aprocess, a responsibility, a miracle, family formation or as the most valuable thing inlife. During a pregnancy, the body and hormones change, which leads to pregnantwomen often feeling more emotional. Roy's adaptation model is about adapting to anenvironment that is constantly changing. Pregnant woman with mental illness canlead to serious consequences for the woman. Aim: Describe how covid-19 affectedthe mental health of pregnant women. Method: The study was conducted as a generalliterature study and a total of ten studies from two different databases were used forthe results. Results: The results were categorized in a table, the themes were anxiety,stress, depression and mental health. Conclusion: The Covid-19 pandemic negativelyaffected the mental health of pregnant women. This study can provide an insight intohow vulnerable groups were unpriotized during a time of uncertainty and should beconsidered in similar situations in the future.

SYFTE:  Syftet med den här studien är att undersöka hur Covid-19 pandemin har påverkat revisionsprocessen samt revisionskvalitén. METOD: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod, baserade på semistrukturerade intervjuer med sex revisorer från både små och stora revisionsbyråer.  SLUTSATS: Den slutsatsen som kan dras av pandemins påverkan på revisionsprocessen är att det inneburit extra granskningsåtgärder i och med det omställningsstöd och permitteringsstöd som har erbjudits företag. Detta har lett till att ytterligare granskningsmoment tillkommit vilket har påverkat revisorns riskbedömning. Studien ser ingen påverkan på revisionsarvodet och revisorersättning, dock har pandemin haft en påverkan på företagens fortlevnad, vilket har orsakat att fler företag haft ekonomiska svårigheter. Vidare finner denna studie inget samband mellan Covid-19 och revisorers arbetssätt, däremot har arbetet förändrats för nyanställda. Slutligen visar även studien att utbildningar påverkats negativt av pandemin men att det främst haft en påverkan på nyanställdas möjlighet att introduceras i arbetet. / PURPOSE: The purpose of this study is to investigate how the Covid-19 pandemic has affected the audit process and the audit quality. METHOD: This study followed a qualitative method, based on semi structured interviews with six auditors from small and large audit firms.  CONCLUSION: The conclusion that can be drawn from the pandemics impact on the auditing process is that it has entailed additional review measures because of the adjustment support and redundancy support that has been offered to companies. This had led to additional audit elements being added, which has affected the auditors risk assessment. This study shows no impact on audit fees and auditor remuneration however, the pandemic has had an impact on going concerns, which has caused more companies to have financial difficulties. Furthermore, this study finds no connection between Covid-19 and the auditors working methods, however, the work has changed for new employees. Finally, studies also show that education was negatively affected by the pandemic, but that it mainly affected new employees ability to be introduced to work.

Sedert die uitbreek van die COVID-19-pandemie in Suid-Afrika, het die gevolglike inperking van kerke gevra om oor die formaat en inhoud van prediking te herbesin. Die vraag het ontstaan hoe prediking in tye soos hierdie lyk en kan lyk en spesifiek die inhoud van preke die week vóór en ná die staat van inperking. Hierdie artikel ondersoek die inhoud van preke wat in hierdie tydperk in Suid-Afrika gelewer is deur middel van gegronde teorie, ten einde die kerntemas in die prediking te midde van die COVID-19-pandemie en grendeltyd te identifiseer en vandaar ’n homiletiese praxisteorie vir prediking in tye soos hierdie daar te stel. Die naby-ver spanning wat in die wisselwerking tussen die beleefde realiteit van die hoorders en die realiteit wat verkondig word, na vore kom, word ondersoek. Geloofsgewoontes en geloofsonderkeid word ondersoek as kernkonsepte wat hierdie spanning kan vashou en wat hoorders kan help om die dun ruimtes wat deur liminale tye soos hierdie geskep word, te navigeer.

Bakgrund: Sjuksköterskor kommer alltid besitta en viktig roll i vårdandet av patienter där samhällsfarliga sjukdomar existerar. Covid-19 har resulterat i en förändrad vård och det finns idag bristande kunskaper kring hur svenska sjuksköterskor upplevde vården under pandemin. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Covid - 19. Metod: Metoden som valdes var en kvalitativ intervjustudie med nio deltagande sjuksköterskor. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim& Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom det att känslorna varierade i upplevelsen av att vårda patienter med Covid-19. Det framkom en maktlöshetskänsla av att inte inneha kunskap om sjukdomen vilket ledde till psykisk stress hos sjuksköterskorna. Kunskapsbristen ledde också till en minskad trygghet och patientsäkerhet. Rädslan att själv bli smittad var lägre än att riskera smitta sina anhöriga. Dock var uppskattningen från patienterna en stor bidragande faktor att sjuksköterskor fortsatte gå till arbetet med glädje. Slutsats: Sjuksköterskor saknar kunskap och erfarenhet av att vårda patienter med Covid-19 vilket har haft stor betydelse för deras välmående samt patientsäkerheten. Användandet av skyddsutrustning har haft inverkan på den vård sjuksköterskorna bedrev. Det visade sig vara av stor vikt att ta hänsyn till vad sjuksköterskorna kände sig säkra i gällande skyddsutrustning. Upplevelsen av pandemin har varit påfrestande men mycket lärorik. / Background: Nurses will always play an important role in the care of patients where socially dangerous diseases exist. Covid-19 has resulted in a change in care and today there is a lack of knowledge about how Swedish nurses experienced care during the pandemic. Aim: To investigate nurses' experiences of caring for patients with Covid - 19. Method: The method chosen was a qualitative interview study with nine participating nurses. The material was analyzed based on a qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman (2004). Results: The result showed that the emotions varied in the experience of caring for patientswith Covid-19. There were feelings of powerlessness from not having knowledge about thedisease that have led to mental stress among the nurses. The lack of knowledge also led to reduced security and patient safety. The fear of becoming infected yourself was lower than the fear of infecting someone in their family. However, the appreciation from the patients and a major contributing factor was the reason why nurses returned to work with joy. Conclusion: Nurses lack knowledge and experience of caring for patients with Covid-19, which has been of great importance for their well-being and patient safety. The use ofprotective equipment has had an impact on the care provided by the nurses. It turned out to beof great importance to take into account what the nurses felt safe in current protective equipment. The experience of the pandemic has been stressful but very instructive.

World health organization (WHO) har listat tio hot mot världshälsan varav två av dessa är pandemier och vaccinskepticism. Enligt forskare kommer pandemier drabba mänskligheten samtidigt som vaccinskepticismen ökar. Individer som är kritiska till vaccin tillhör antivaccinationsrörelsen och de menar på att vaccin är ett sätt att skada befolkningen. Antivaccinationsrörelsen använder sociala medier för att sprida sitt budskap. Idag pågår covid-19 pandemin och på kort tid har vaccin tagits fram och befolkningen erbjuds möjligheten att vaccinera sig. Det finns personer som är kritiska till vaccinet och de restriktioner som regering och riksdag infört för att minska smittspridningen av SARS-CoV-2. Studiens syfte är att få en förståelse för hur antivaccinationsrörelsens arbete tar sig uttryck i sociala medier och hur antivaccinationsrörelsen agerar för att påverka människor. Den metod som ligger till grund för arbetet är netnografi och syftet med en sådan studie är att studera sociala och kulturella sammanhang på internet. För att samla in empiri har inlägg på Twitter studerats genom en icke-deltagande observation. För att analysera inläggen har Anthony Giddens begrepp tillit och expertsystem samt Ulrick Becks begrepp risksamhället använts. Studiens resultat visar på att individer som uttrycker sig negativt om vaccinet besitter ett lågt förtroende för de experter som uttalar sig gällande SARS-CoV-2 och vaccinet som utvecklats. De som är kritiska till vaccin menar på att vaccinet mot SARS-CoV-2 och de restriktioner som finns på grund av covid-19 pandemin är ytterligare ett sätt att begränsa människor fri- och rättigheter. De individer som är kritiska till vaccin menar vidare att covid-19 pandemin är skapad för att the big pharma ska tjäna pengar. Vaccinet mot covid-19 anses vara farligare än att genomgå sjukdomen och det är en anledning till att inte vaccinera sig. / The World Health Organization (WHO) has listed ten threats to the world health, two of which are pandemics and vaccine skepticism. Scientist agree that pandemics will affect humanity andat the same time people are being more skeptical about vaccine. Individuals who are critical of vaccine belongs to the anti-vaccination movement and believe that vaccines are a way of harming the population. The anti-vaccination movement use social media to spread their message. The ongoing pandemic is called covid-19 pandemic, vaccines have been developed in a short time and the population is offered the opportunity to be vaccinated. There are people who are critical of the vaccine and the restrictions that the government and the parliament hade decide about to reduce the spread of the SARS-CoV-2. The purpose of this study is to establish an understandig of how the work of the anti-vaccination movement is expressed on social media and how they act to influence people. The method for this study is netnography and it is used to study social and cultural contexts on the internet. To gather empirical data posts on Twitter have been studied through a non-participatory observation. Anthony Gidden’s concepts of trust and expert systems as well as Ulrich Beck’s concepts of the risk society have been used to analyze the posts. The results of this study show that individuals who express themselves negatively about vaccines have a low level of trust in the experts who are commenting about SARS-CoV-2 and they believe that vaccines are a way to control people. They believe that the restrictions that exist due to covid-19 pandemic are another way to restrict people’s freedom and that it was the big pharma that created the covid-19 pandemic. The anti-vaccination movement considered that the vaccine against the SARS-CoV-2 is more dangerous than the disease.

Sedan covid-19-pandemins inträde i Sverige i mars år 2020 har vi uppmanats att hålla avstånd till varandra, och framförallt i början av pandemin betonades att den äldre befolkningen inte borde träffa människor utanför det egna hushållet om inte avståndet gick att säkerställa. Goda intentioner kan därför beskrivas ha utmynnat i negativa konsekvenser för denna del av befolkningen, delvis orsakade av att många äldre tvingats ändra livsstil. Syftet med denna studie är därför att med utgångspunkt i begreppen livsstil och självidentitet reflektera kring de äldres sätt att leva sina liv under covid-19-pandemin. Anthony Giddens (2014) menar att vår livsstil utgör en berättelse om vår självidentitet och berör själva kärnan av vårt jag, och det är också denna förståelse av begreppen som utgör den teoretiska referensramen. Semistrukturerade intervjuer med sju personer i åldrarna 70 år och uppåt visar att de äldres livsstil utmanas på många sätt och i synnerhet deras sociala livsstil. Särskilda prövningar uppstår för dem som inte träffar sina närstående fysiskt men de har alla hittat alternativa sätt att umgås. Somliga har dock valt att fortsätta träffa andra i en liknande utsträckning som tidigare men livsstilen har ändå utmanats på grund av inställda aktiviteter och framförallt för att många upplever att deras val inte uppskattas av omgivningen. Trots att de hanterat utmaningarna olika visar resultatet att detta är trygga individer och att deras sätt att leva under pandemin kan beskrivas styrka deras självidentitet vilket gör att denna vilar på en stabil grund. / Since the outburst of the COVID-19 pandemic in Sweden in March 2020, there has been a request of maintaining a social distance between one another in society. Especially in the beginning of the pandemic it was emphasized that elder people should limit the number of interactions and keep a safe distance. However, good intentions may have turned out into negative consequences for the elderly, partly caused by having been forced to a change of lifestyle. The aim of this study is consequently to reflect the lives of the elderly during the COVID-19 pandemic based on the concepts lifestyle and self identity. Anthony Giddens (2014) claims that our lifestyle represents a story about our self identity and that it touches the core of our own self, and his understanding of the concepts constitutes the theoretical frame of reference. Semi-structured interviews have shown how seven informers, aged 70 and older, express how lifestyles of the elderly have been challenged in many ways during the pandemic. Special trials arise for the ones that are not seeing others like they used to but they have all found alternative ways of interacting. However, some of the elderly have chosen to continue to interact like they used to but their lifestyle has still been challenged caused to cancelled activities, and above all because many of them feel that their choise to do so is not appreciated by the environment. Even though they are handling the challenges differently, the results show that they all are confident individuals and that their way of living during the pandemic even can strengthen their self identity.

Den 11 mars 2020 klassades Coronaviruset som en pandemi och har sedan dess kommit att påverka såväl den svenska ekonomin som arbetslöshet och bostadsmarknad. Till följd av Coronapandemin sköts allt fler jobb på distans och efterfrågan på större bostäder har ökat. Likaså har efterfrågan på utbildning växt och antalet studerande ökat. Den lågkonjunktur som förväntades drabba ekonomin har lett till beslut om slopat amorteringskrav och att behålla reporäntan på noll procent. I uppsatsen analyseras data från Svensk Mäklarstatistik, som inkluderar bostadsrätter sålda under perioden 1 mars 2019 till 31 december 2020, samt kompletterande data från Booli för perioden 1 januari 2019 till 28 februari 2019. I syfte att fokusera på unga förstagångsköpare som riskerar att bli utkonkurrerade när efterfrågan på bostäder ökar, inkluderas endast bostadsrätter mindre än 50 kvadratmeter i studien. Genom metoden difference-in-difference analyseras prisförändring på bostadsmarknaden i Uppsala kommun perioden före och efter att Covid-19 etablerat sig. Som jämförelsegrupp används bostadsrätter sålda under samma period ett år tidigare. De huvudsakliga resultaten visar att effekten av Covid-19 på priserna för bostadsrätter under 50 kvadratmeter var positiv. Statistiskt signifikanta resultat fås när kontrollvariabler för BNP och ränta inkluderas. / March 11th, 2020, the Coronavirus was classified as a pandemic and has since come to affect the Swedish economy, unemployment and the housing market. As a result of the Covid-19 pandemic, more jobs are being managed remotely and the demand for larger homes has increased. Similarly, the demand for education has grown and the number of students has increased. The recession, which was expected to hit the economy, led to a decision to abolish amortization requirements and to maintain the repo rate at zero percent. The thesis uses data from Svensk Mäklarstatistik, which includes condominiums sold between the period March 1st 2019 to December 31st 2020, as well as supplementary data from Booli.se for the period January 1st 2019 to February 28th 2019. Only condominiums under 50 square meters are included, in order to focus on first-time buyers who risk being outcompeted when the demand for condominiums increases. Through a difference-in-difference study, the aim is to analyze price changes in the housing market in Uppsala municipality, analyzing the period before and after Covid-19 established. As a comparison group, condominiums sold during the same period one year earlier are used. The main results show that final prices for condominiums under 50 square meters increased. Statistically significant results are obtained when control variables for GDP and interest rates are included.

Under december 2019 upptäckte smittskyddsmyndigheten ett nytt coronavirus från Kina som kan ge sjukdomen covid-19. Viruset spred sig snabbt globalt och blev en pandemi. För att minska på smittspridningen och begränsa den fysiska kontakten så övergick många arbetsplatser till distansarbete. Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur det ofrivilliga distansarbetet påverkar chefers arbetssituation och balans samt vilka strategier de använder sig av för att upprätthålla en god balans mellan arbete och privatliv när arbetsplatsen och hemmet, som tidigare varit två starkt åtskilda domäner, i stället delar på samma plats. Undersökningens empiriska material har samlats in genom åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats med utgångspunkt i Clarks (2000) modell kring gränsteori. Vi valde att avgränsa studiens urvalsgrupp till individer med någon form av chefsposition som i samband med covid-19 tvingats att arbeta på distans. Resultatet visar på att informanternas upplevelser och strategier för gränsdragning skiljer sig åt beroende på individuella förutsättningar, som till exempel ålder, hur mycket arbetslivserfarenhet individen har eller familjesituation. Vissa av informanterna har som strategi att bryta arbetsdagen med en promenad eller liknande, andra började i stället dagen med att göra sig i ordning som om de ska till den fysiska arbetsplatsen. De individer som föredrog att segmentera domänerna såg framför allt till att stänga av notiser på mejlen efter att arbetsdagen tagit slut. De av informanterna som i stället valde att integrera domänerna gjorde det bland annat genom att vara tillgänglig på tekniska hjälpmedel utöver arbetstiden. Avslutningsvis kan vi dra slutsatsen utifrån tidigare forskning och studiens resultat att distansarbete kommer till viss del fortsätta även efter covid-19 pandemin. / In December 2019, the authorities discovered a new coronavirus from China that could cause the disease covid-19. The virus spread rapidly globally and soon became a pandemic. To reduce the spread of infection and limit physical contact, many workplaces switched to teleworking. The purpose of the study is to develop knowledge about how involuntary telework affects managers' work situation, balance, and what strategies they use to maintain a good balance between work and private life. Previously work and home were two separate domains, however since individuals must work from home now, it is becoming increasingly important to be able to draw a line and separate work from private life and not to risk blurring the boundaries between them. The studies empirical material has been collected through eight qualitative semi-structured interviews and then analyzed based on Clark's (2000) model on boundary theory. We chose to limit the studies sample group to individuals with some form of managerial position who in connection with covid-19 were forced to work remotely. The results show that the informants experiences and strategies for demarcation differ depending on individual conditions, such as age, how much work experience the individual has or family situation. Some of the informant’s strategy is to break the working day with a walk or something similar, others instead started the day by getting ready as if they were going to the physical workplace. The individuals who preferred to segment the domains mainly made sure to turn off notifications on the email after the working day ended. Those of the informants who instead chose to integrate the domains did so, among other things, by being available on technical aids in addition to working hours. Finally, we discuss the results of the study based on purpose and questions and previous research.

Covid-19-pandemin har resulterat i en påskyndad och plötslig implementering av digitala verktyg och distansarbete, något som för många verksamheter inneburit stora förändringar. Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har utförts på sju gruppchefer inom en svensk myndighet. Syftet med denna studie var att få en fördjupad förståelse för chefers upplevelser av att leda en oplanerad förändringsprocess. För att uppfylla syftet formulerades forskningsfrågorna; ”hur beskriver intervjupersonerna omställningen till distansarbete?”, ”hur kan intervjupersonernas upplevelser förstås i enlighet med begreppen kommunikation, information och delaktighet?” och ”vilka möjligheter respektive utmaningar kan identifieras i den genomförda omställningen?”. Vidare analyserades det insamlade materialet med grund i tidigare forskning och teorier inom ämnena organisationsförändring, kommunikation, information och delaktighet.  Resultatet visar att den plötsliga omställningen till distansarbete som konsekvens av Covid-19-pandemin har inneburit stora förändringar för många av verksamhetens funktioner. Det påvisasatt kommunikation, information och delaktighet är faktorer som anses vara av stor vikt under tider som denna, präglade av kriser och förändring. Det implementerade distansarbetet tycks även ha resulterat i en närmare relation mellan chefer och medarbetare, då dessa fått mer sändningstid tillsammans. Slutligen framkommer det att distansarbetet uppskattas av intervjupersonerna och är något som kan komma att bli en fråga i huruvida verksamheten anses vara en attraktiv arbetsplats eller inte i framtiden.